Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 50 av 50
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Huvila, Isto
    et al.
    Uppsala University ; University of Turku, Finland.
    Börjesson, Lisa
    Uppsala University.
    Dell'Unto, Nicolo
    Lund University.
    Löwenborg, Daniel
    Uppsala University.
    Petersson, Bodil
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Stenborg, Per
    University of Gothenburg.
    Archaeological information work and the digital turn2018Ingår i: Archaeology and archaeological information in the digital society / [ed] Isto Huvila, Abingdon & New York: Routledge, 2018, s. 143-158Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Concluding discussion by the book authors as a group, interlinking the themes and chapters of the book Archaeology and archaeological information in the digital society.

  • 2.
    Holtorf, Cornelius
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Petersson, Bodil
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Archaeology and Time Travel2018Ingår i: Encyclopedia of Global Archaeology: Living edition / [ed] Claire Smith, Berlin: Springer, 2018Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Time travel is a characteristically contemporary way of approaching the past. If reality is defined as the sum of human experiences and social practices, all reality is partly virtual, and all experienced and practiced time travel is real. In that sense, time travel experiences are not necessarily purely imaginary. Time travel experiences and associated social practices have become ubiquitous and popular, increasingly replacing more knowledge-oriented and critical approaches to the past. Our discussion covers some of the implications and problems associated with the ubiquity and popularity of time travelling including the benefits of methodical anachronism. The deliberate use of anachronism is an important method in understanding ourselves and the nature of knowledge gained about the past. We also discuss whether time travel is inherently conservative because of its escapist tendencies, or whether it might instead be considered as a fulfillment of the contemporary Experience or Dream Society. Whatever position one may take, time travel is a legitimate and timely object of study and critique because it represents a particularly significant way of bringing the past back to life in the present.

  • 3.
    Petersson, Bodil
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    From storing to storytelling: Archaeological museums and digitisation2018Ingår i: Archaeology and archaeological information in the digital society / [ed] Isto Huvila, Abingdon & New York: Routledge, 2018, s. 70-105Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter takes a closer look at digitisation in archaeological museum exhibitions. Themes discussed are how contents and stories are affected when they are transformed into digital formats; if the museum experiences relying on digital techniques are built for single users or groups; if content in exhibitions are relying on digital content from excavations or if the material used is created beyond and after the excavation situation; and how archaeological information and knowledge can be discerned through communication in archaeological museums. Results are that stories definitely are affected by digitisation and that the visitors’ bodies and senses as well as minds are involved in the experience. There is still an emphasis on single user experience, even if some museums have been aware and actually created multi-user experiences but that it demands a strategy to do so in relation to technology that is often made for single users. Material used for digital display is mostly created after, and in some cases very long time after, excavations. Finally, there is a clear emphasis on storytelling in today’s museums, but it is combined with archaeological excavation results and the result of the mix of archaeology and storytelling is that the past interpreted is added an overall story that previously often was missing in archaeological object-centered display.

  • 4.
    Petersson, Bodil
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Anachronism and Time Travel2017Ingår i: The Archaeology of Time Travel: Experiencing the Past int the 21st Century / [ed] Bodil Petersson, Cornelius Holtorf, Oxford: Archaeopress, 2017, s. 281-297Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is often argued that well-prepared time travels, for example those through re-enactment and reconstruction, represent some kind of gained truth about the past. There is a striving for authenticity in detail, sometimes with a need to fill a few gaps here and there where information is missing. Anachronism on the other hand is generally banned and seen as something that should not appear at all in settings where authenticity is required. I argue, from my own experiences with research and from examples throughout this book, that the driving force behind all time travels is anachronism at its very core, and that conscious use of anachronism is an important and essential method for developing new approaches to and understanding of ourselves as well as of past societies being (re)created in the present.

  • 5.
    Bonacchi, Chiara
    et al.
    University College London, UK.
    Petersson, Bodil
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Digital Co-production in Archaeology: An editorial2017Ingår i: Internet Archaeology, ISSN 1363-5387, E-ISSN 1363-5387, nr 46Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This special issue focuses on digitally-enabled co-production in archaeology, by bringing together papers that were presented at the session Communication as Collaboration: Digital Methods, Experiences and Values, organised at the 21st Annual Meeting of the European Association of Archaeologists (University of Glasgow, 2015). The session was part of the Communicating Archaeology thematic cluster, which was partly inspired by the first published volume dedicated specifically to the topic of digital public engagement in archaeology (Bonacchi 2012). In that session and in this collection, we have been exploring communication as the collaborative construction of materials and interpretations rather than the dissemination of content at given stages of the archaeological research process (Bonacchi and Moshenska 2015). We have aimed at building an initial critical mass of literature reflecting on participatory engagement with archaeology, its values, limitations and applicability by different social actors in a range of places and spaces within geo-political, social and cultural situations. By hosting case studies that were spontaneously offered in response to an invited call for papers, the issue allows the examination of the presence, or absence, meanings and outcomes of digital co-production in archaeology at an international level.

  • 6.
    Petersson, Bodil
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Holtorf, CorneliusLinnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    The Archaeology of Time Travel: Experiencing the Past in the 21st Century2017Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This volume explores the relevance of time travel as a characteristic contemporary way to approach the past. If reality is defined as the sum of human experiences and social practices, all reality is partly virtual, and all experienced and practised time travel is real. In that sense, time travel experiences are not necessarily purely imaginary. Time travel experiences and associated social practices have become ubiquitous and popular, increasingly replacing more knowledge-orientated and critical approaches to the past. The papers in this book explore various types and methods of time travel and seek to prove that time travel is a legitimate and timely object of study and critique because it represents a particularly significant way to bring the past back to life in the present.

  • 7.
    Holtorf, Cornelius
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Petersson, Bodil
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Time Travel to the Present: Interview with Erika Andersson Cederholm2017Ingår i: The Archaeology of Time Travel: Experiencing the Past in the 21st Century / [ed] Bodil Petersson, Cornelius Holtorf, Archaeopress, 2017, s. 257-270Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Erika Andersson Cederholm is Associate Professor in sociology at the Department of Service Management and Service Studies, Lund University. Her research interests embrace the intersection between culture, economy and social interactions, including service encounters and experiences in tourism and hospitality contexts. Her recent research focusses on the commodification and organisation of intimacy and emotions in hospitality contexts, lifestyle enterprising in the rural experience economy, and the boundary work between economic and non-economic life spheres in various service contexts.

  • 8.
    Petersson, Bodil
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Waterworld: Travels in Time between Past and Future Worlds2017Ingår i: The Archaeology of Time Travel: Experiencing the Past in the 21st Century / [ed] Bodil Petersson, Cornelius Holtorf, Oxford: Archaeopress, 2017, 1, s. 201-212Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the future-oriented action film Waterworld (1995) the world has been flooded for centuries because of melted ice caps due to environmental destruction. This film gives an opportunity to explore the materiality of both past and future worlds as the film-makers create the world anew in an explicitly material sense, with several connotations of our present that have been transformed into a distant past. On top of what aspects of a material past do they construct this future world? The text explores aspects of materiality in a fictive future setting. The conclusion is that film is a cheap way to get to other places and times. It is also an easy way for film-makers to create another universe where it is possible to invert values and intentions, to draw conclusions of our own way of life here and now and bring us to the probable future world to get us to see the consequences of our actions now. It is sometimes a laughing mirror to take the edge off the rhetoric. You can laugh at certain situations and consequences even if time travel goes to Dystopia.

  • 9.
    Börjesson, Lisa
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för ABM.
    Dell'Unto, Nicolo
    Lund University.
    Huvila, Isto
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för ABM.
    Larsson, Carolina
    Lund University.
    Löwenborg, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för arkeologi och antik historia, Arkeologi.
    Petersson, Bodil
    Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Stenborg, Per
    University of Gothenburg.
    A Neo-Documentalist Lens for Exploring the Premises of Disciplinary Knowledge Making2016Ingår i: Proceedings from the Document Academy, ISSN 2473-215X, Vol. 3, nr 1, s. 1-23, artikel-id 5Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to demonstrate how documentation analysis with a neo-documentalist lens can help us explore variations (and stabilities) in conceptions and materialities of documents, as intertwined with disciplinary and sub-disciplinary practices of informing and knowing. Drawing on documentation theory, and with previous research on archaeological documentation as a background, by means of autoethnographic vignettes we explore contemporary conceptions of documentation in five areas in or related to archaeology (Intra-site 3D documentation, Development-led archaeology, Aggregating documentation for use outside the organization, Mediating documentation – or documentation mediation, and Documenting and displaying archaeology in a changing environment). Digitization, and how digitization has spurred renegotiations of what counts as documentation, functions as a common denominator discussed in all of the vignettes. The analysis highlights simultaneously ongoing renegotiations of documentation serving each area’s unique epistemic purposes, and pushing document materialities in different directions. This operationalization of documentation analysis creates an understanding for intra-disciplinary variations in documentation but is importantly also a practical tool to uncover documentation-related premises of disciplinary knowledge-making. This tool can be applied for example in processes of information policy development (regulating what purposes documentation should serve, and what it should be like), information systems design (e.g. for creation and communication of documentation), and infrastructure development (e.g. for preservation and accessibility of documentation).

  • 10.
    Börjesson, Lisa
    et al.
    Uppsala University.
    Dell'Unto, Nicolo
    Lund University.
    Huvila, Isto
    Uppsala University.
    Larsson, Carolina
    Lund University.
    Löwenborg, Daniel
    Uppsala University.
    Petersson, Bodil
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Stenborg, Per
    University of Gothenburg.
    A Neo-Documentalist Lens for Exploring the Premises of Disciplinary Knowledge Making2016Ingår i: Proceedings from The Document Academy, ISSN 2473-215X, Vol. 3, nr 15, s. 1-23, artikel-id 5Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to demonstrate how documentation analysis with a neo-documentalist lens can help us explore variations (and stabilities) in conceptions and materialities of documents, as intertwined with disciplinary and sub-disciplinary practices of informing and knowing. Drawing on documentation theory, and with previous research on archaeological documentation as a background, by means of autoethnographic vignettes we explore contemporary conceptions of documentation in five areas in or related to archaeology (Intra-site 3D documentation, Development-led archaeology, Aggregating documentation for use outside the organization, Mediating documentation – or documentation mediation, and Documenting and displaying archaeology in a changing environment). Digitization, and how digitization has spurred renegotiations of what counts as documentation, functions as a common denominator discussed in all of the vignettes. The analysis highlights simultaneously ongoing renegotiations of documentation serving each area’s unique epistemic purposes, and pushing document materialities in different directions. This operationalization of documentation analysis creates an understanding for intra-disciplinary variations in documentation but is importantly also a practical tool to uncover documentation-related premises of disciplinary knowledge-making. This tool can be applied for example in processes of information policy development (regulating what purposes documentation should serve, and what it should be like), information systems design (e.g. for creation and communication of documentation), and infrastructure development (e.g. for preservation and accessibility of documentation).

  • 11.
    Golub, Koraljka
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Milrad, Marcelo
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för medieteknik (ME).
    Petersson, Bodil
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Digital Humanities Initiative at Linnaeus University2016Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Petersson, Bodil
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Förmedlingen av medeltidsstaden Oslo genom tiderna2016Ingår i: En aktivist for Middelalderbyen Oslo: Festskrift til Petter B. Molaug i anledning hans 70-årsdag 19. desember 2014 / [ed] Lise-Marie Bye Johansen, Oslo: Novus Forlag, 2016, 1, s. 281-304Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Mediation of the medieval town of Oslo through the years

    This text elucidates the history of mediation of the medieval town of Oslo, Norway. Already in the 1850s the interest rose for mediating the history of this medieval town of great importance in the history of Norway. Since huge parts of the medieval town was damaged by modern railways, industry and roads, it has been a difficult task to communicate the value of preserving the site. Although during the 20th century an intensive work has been done that has saved parts of the town until today. Through digs, jubilees, parks, re-enactment and museum plans a con- tinuous flow of committed work has been performed. This work is still on-going, and it is claimed that it is the long-time, continuous work and engagement, not necessarily the preservation efforts as such, that makes an old town come to life. Another claim is the importance of a long-time perspective that allows the full and diverse story of Oslo to be told, including the way back to the Middle Ages from present times that also takes into account the experiences of today’s citizens.

  • 13.
    Petersson, Bodil
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Recension av Marit Johansson, Life in a World Heritage City – a case study of discussions and contested values in Angra do Heroísmo, the Azores: Linköping Studies in Arts and Science 646. Linköpings universitet 2015. 310 s.2016Ingår i: Fornvännen, ISSN 0015-7813, E-ISSN 1404-9430, Vol. 111, nr 1, s. 56-58Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Petersson, Bodil
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    "Waterworld": materialitet mellan det förflutna och framtiden2016Ingår i: Mellan slott och slagg: Vänbok till Anders Ödman / [ed] Ingrid Gustin, Martin Hansson, Mats Roslund, Jes Wienberg, Lund: Institutionen för arkeologi och antikens historia , 2016, s. 209-214Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In the future-oriented action film Waterworld (2002) the world has been flooded for centuries because of melted ice caps due to environmental destruction. This film gives the opportunity to explore the materiality of both past and future worlds as the filmmakers create the world anew in an explicitly material sense with several connotations to the present. On top of what material past do they construct this future world? The text explores aspects of materiality in this fictive future world. The conclusion is that there is a close connection between past and future materiality, and that we think of different objects around us as inherently good or evil.

  • 15.
    Petersson, Bodil
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    From replica to relic: Gokstad goes abroad2015Ingår i: Small Things – Wide Horizons: Studies in Honour of Birgitta Hårdh / [ed] Lars Larsson, Fredrik Ekengren, Bertil Helgesson, Bengt Söderberg, Oxford: Archaeopress, 2015, 1, s. 275-280Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This text is about the ship replica Viking, built as a copy of the Norwegian Gokstad ship and sailed from Bergen, Norway, to the World's Columbian Exposition in Chicago in 1893. It is argued that the ship started off as a replica that aroused a lot of enthusiasm among people on its voyage across the Atlantic, then fell into oblivion for some time, and has recently been reawakened and put on display as a historic relic in its own right. The Viking is transformed into an original testimony of modern Vikings conquering the West. 

  • 16.
    Börjesson, Lisa
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för ABM.
    Petersson, Bodil
    Department of Cultural Sciences, Linnaeus University.
    Huvila, Isto
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för ABM. Information and Knowledge Management, Åbo Akademi University, Finland.
    Information Policy for (Digital) Information in Archaeology: current state and suggestions for development2015Ingår i: Internet Archaeology, ISSN 1363-5387, E-ISSN 1363-5387, nr 40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The introduction of digital data capturing and management technologies has transformed information practices in archaeology. Digital documentation and digital infrastructures are integrated in archaeologists' daily work now more than ever. International and national institutions and projects have contributed to the development of digital archiving and curation practices. Because knowledge production in archaeology depends heavily on documentation and information dissemination, and on retrieval of past documentation, the question of how information is managed is profoundly intertwined with the possibilities for knowledge production. Regulations at different levels articulate demands and expectations from the emerging digital information practices, but how are these different regulations coordinated, and do they support archaeological knowledge production?

    In this article we look into the state of information policy - the sum of principles guiding decisions about information - in archaeology and related areas. The aim of the article is to shed light on how information policy directs practice in archaeology, and to show that analysis of such policies is therefore vital. Information policy in legislation and guidelines in Swedish archaeology serves as a case study, and examples from development-led archaeology and the museum sector illustrate how information policies have varied roles across different heritage sectors. There are historical and local trajectories in the policy documents specific to Sweden, but the discussion shows that the emergence of Swedish policies have many parallels with processes in other countries. The article provides recommendations for information policy development for archaeology and related areas.

  • 17.
    Börjesson, Lisa
    et al.
    Uppsala University.
    Petersson, Bodil
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Isto, Huvila
    Åbo Akademi University, Finland ; Uppsala University.
    Information Policy for (Digital) Information in Archaeology: current state and suggestions for development2015Ingår i: Internet Archaeology, ISSN 1363-5387, E-ISSN 1363-5387, Vol. 40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The introduction of digital data capturing and management technologies has transformed information practices in archaeology. Digital documentation and digital infrastructures are integrated in archaeologists' daily work now more than ever. International and national institutions and projects have contributed to the development of digital archiving and curation practices. Because knowledge production in archaeology depends heavily on documentation and information dissemination, and on retrieval of past documentation, the question of how information is managed is profoundly intertwined with the possibilities for knowledge production. Regulations at different levels articulate demands and expectations from the emerging digital information practices, but how are these different regulations coordinated, and do they support archaeological knowledge production?

    In this article we look into the state of information policy - the sum of principles guiding decisions about information - in archaeology and related areas. The aim of the article is to shed light on how information policy directs practice in archaeology, and to show that analysis of such policies is therefore vital. Information policy in legislation and guidelines in Swedish archaeology serves as a case study, and examples from development-led archaeology and the museum sector illustrate how information policies have varied roles across different heritage sectors. There are historical and local trajectories in the policy documents specific to Sweden, but the discussion shows that the emergence of Swedish policies have many parallels with processes in other countries. The article provides recommendations for information policy development for archaeology and related areas.

  • 18.
    Petersson, Bodil
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    [ Review of ] Pia Bengtsson Melin, Medeltiden on Display. Uppställningar och utställningar av äldre kyrkokonst från omkring 1850 fram till idag: Runica et Mediævalia, Scripta Maiora 8. Stockholms universitet 2014. 114 s.2015Ingår i: Fornvännen, ISSN 0015-7813, E-ISSN 1404-9430, Vol. 110, s. 218-219Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Petersson, Bodil
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Dances with petroglyphs: on digital agendas, digital tools and heritage communication2014Ingår i: Perspectives to archaeological information in the digital society / [ed] Isto Huvila, Uppsala: Institutionen för ABM , 2014, 1, s. 73-97Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of this text is to show how digitization in heritage communication is performed today at a pioneering local museum as a result of digital agendas on national and European levels. The main concern is to see how general digital agendas have reached a local museum and transformed into actual digital presentations. Who are the actors within this kind of digitization work? What are the aims with digital solutions at the museum, how are they used, and why have they chosen to apply these specific digital techniques? It is shown that borders are crossed between actors: artists, archaeologists and engineers. The aim has been to integrate knowledge of the past with present perspectives as well as combining archaeological and artistic interpretation with new techniques. This in turn has meant the development of new approaches to the Bronze Age in general in relation to perspectives of knowledge, experience and artistic experiment. This approach and realisation of a digitization project at a local museum has been made possible with the aid of money from the regional government as a result of a general digital agenda. An infrastructure is created that in part promotes the conversion to the use of digital tools in heritage communication as well as in other sectors of heritage management. It is also obvious that digital heritage information and communication go in several directions that can’t be seen as having a common general goal.

  • 20.
    Petersson, Bodil
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV). Lund University.
    Föreställningar om det förflutna: arkeologi och rekonstruktion2014 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Aldrig tidigare har intresset för att återskapa miljöer från det förflutna varit så stort som det är nu. Vikingabyar, medeltidsmarknader, återuppväckta sten-, brons- och järnåldersbygder och tornerspel är bara några exempel på alla de företeelser som förekommer idag. Vad är det som gör rekonstruktionen av det förflutna till ett äventyr? Går det att nå kunskap genom denna? I boken Föreställningar om det förflutna har arkeologen Bodil Petersson studerat återskapandet av forntida miljöer från stenålder till medeltid. Aspekter som historik, politiskt bruk, kunskapsinnehåll och inslag av äventyr tas upp och analyseras. Exemplen är hämtade från såväl Sverige som Danmark och Norge till exempel Fotevikens vikingareservat i Skåne, Lejre Forsøgscenter på Själland och hövdingahallen på Borg i Lofoten är några av alla de platser som tas upp. I slutet av boken återfinns en förteckning över platser där rekonstruktion förekommer i Sverige, Norge och Danmark.

  • 21.
    Petersson, Bodil
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Grasping Technology, Assessing Craft Developing a research method for the study of craft tradition.2014Ingår i: Fornvännen, ISSN 0015-7813, E-ISSN 1404-9430, Vol. 109, nr 1, s. 66-68Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Huvila, Isto
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för ABM.
    Larsson, Carolina
    Lund University.
    Löwenborg, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för arkeologi och antik historia.
    Petersson, Bodil
    Linnaeus University.
    Stenborg, Per
    University of Gothenburg.
    dell’Unto, Nicoló
    Lund University.
    Archaeological information in the digital society2013Ingår i: ASIS&T European Workshop 2013: Proceedings of the Second Association for Information Science and Technology ASIS&T European Workshop 2013 June 5-6, Åbo/Turku, Finland / [ed] Huvila, Isto, 2013, Vol. 2, s. 189-192Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 23.
    Nicklasson, Påvel
    et al.
    Lunds universitet.
    Petersson, BodilLinnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, KV. Lunds universitet.
    Att återupptäcka det glömda: aktuell forskning om forntidens förflutna i Norden2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I oktober 2010 träffades arkeologer, medeltidsarkeologer, historiker, idéhistoriker, etnologer,  latinare och religionshistoriker i Lund för att diskutera arkeologins historia. Symposiet blev grund för denna artikelsamling. I boken beskriver forskare hur idéer, människor, platser, fornlämningar och fornfynd har format synen på det förflutna. Hur har metoder uppstått och spridits? Vad fanns innan arkeologin och vem skapade den, forskare, kufar eller kungligheter? Vad visar våra museer? Hur har arkeologer, lokalbefolkning och myndigheter mötts?

    Arkeologi handlar om forntiden, men speglar också alltid samtiden.

  • 24.
    Petersson, Bodil
    Lund University.
    Ett levande förflutet – kulturarv och rekonstruktion2012Ingår i: Locus Celebris: Dalby kyrka, kloster och gård / [ed] Stephan Borgehammar & Jes Wienberg, Göteborg/Stockholm: Makadam Förlag, 2012, 1, s. 468-479Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article shows a range of ways how to bring the past to life with the aid of full-scale reconstructions. During the past century a broad variety of strategies to bring the past to life in a physical sense have been used in connection with cultural heritage sites. This text shows examples of these strategies and reflects upon the public impact of different ways of reconstructing buildings and other aspects of life in the past. The ways of creating a living past for the future are discussed in relation to Dalby church, monastery and manor.

  • 25.
    Petersson, Bodil
    et al.
    Lund University.
    Dell'Unto, Nicolo
    Lund University.
    Framtidsperspektiv på Dalby kyrka, kloster och gård2012Ingår i: Locus Celebris: Dalby kyrka, kloster och gård / [ed] Stephan Borgehammar & Jes Wienberg, Göteborg/Stockholm: Makadam Förlag, 2012, 1, s. 481-484Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This text deals with the final session of the conference Locus Celebris concerning the future of Dalby church, monastery and manor. A round table discussion was organized with contributions from nine participants, all with some kind of relationship to the Dalby complex. The participants in the discussion were an exhibition curator, an IT expert from the Design Sciences Department at Lund University, the city planning director of Lund municipality, the head of the Cultural Environment Unit at the County Administrative Board of Skåne, a landscape historian as representative of the local organization Kulturkvadranten, an historical archaeologist, a representative from the Swedish National Property Board, the Lund cathedral architect, and the dean of the cathedral of Lund. The conclusion was that it is important do develop the site of Dalby on its own merits and to preserve the existing atmosphere, tradition and continuity. The story of Dalby could preferably be visual, and in the future a local visitors’ centre could be established, communicating tourism and cultural heritage aspects of the site as well as the importance of Dalby for pilgrimage and contemplation. In the near future Dalby church, monastery and manor will become an important place for development of archaeological, buildings archaeological, architectural and theological research and education. A project with the aim of visualising and interpreting the baptistery of the church is now starting, and in the future it will make Dalby an important place for developing research and education.

  • 26.
    Petersson, Bodil
    Lund University.
    Gamla tider i en ny värld: Friluftsmuseerna mellan tradition och förnyelse2012Ingår i: Platsers historia: Kulturen 2012 / [ed] Gunilla Gardelin, Lund: Kulturen , 2012, 1, s. 44-57Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Petersson, Bodil
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, KV. Lunds universitet.
    Wienberg, Jes
    Lunds universitet.
    Majestæter, arkæologi og arkæologihistorie2012Ingår i: Att återupptäcka det glömda: aktuell forskning om forntidens förflutna i Norden / [ed] Påvel Nicklasson & Bodil Petersson, Lund: Lunds universitet, Institutionen för arkeologi och antikens historia , 2012, 1, s. 71-81Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Majesties, archaeology and history of archaeology: Socially the context of archaeology is supposed to have travelled from kings, princes and aristocracy down to the bourgeoisie and the middle class. However members of the royal family still have a central role as it is seen from the current exhibition “Queen Margrethe II and archaeology” on Moesgård Museum at Århus and the National Museum in Copenhagen. The aim is here to examine the royal archaeology with king Gustaf VI Adolf of Sweden and queen Margrethe II of Denmark as examples. What kind of archaeology is it that kings and queens have exercised or supported? Does it deviate from archaeology in general? What does the engagement from kings and queens mean to archaeology? Might royal archaeology lead to misuse? Does royal archaeology mean a win-win-situation to all, which makes it difficult to discuss? Finally, might the theory on distinction by Pierre Bourdieu be relevant even to the highest elite of society, however with a reversed formula.

  • 28.
    Petersson, Bodil
    et al.
    Lund University.
    Narmo, Lars Erik
    A journey in time2011Ingår i: Experimental archaeology: between enlightenment and experience / [ed] Bodil Petersson, Lars Erik Narmo, Lund: Lunds universitet, Institutionen för arkeologi och antikens historia , 2011, 1, s. 27-48Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The research history and conditions in experimental archaeology up until today show a heavy emphasis on technological studies within a hypothetical-deductive theoretical paradigm. How is it possible to enhance the conditions for experimental archaeology so that it can also develop as a humanistic area of research, more closely related to existential perspectives of human life? We argue for the integration of technical, sensory and emotional understandings of the past, so that the notion of being a human in a long-term perspective can be included in the concept of experimental archaeology. A humanistic experimental archaeology is achieved by the development of new methods such as conscious use of anachronisms, renewal of techniques for document- ing and communicating experiments, and use of the human body and senses as an experimental field. The success of this approach is dependent upon cooperation between archaeological open-air muse- ums and sites conducting experimental archaeology, and archaeologi- cal departments at universities that are willing to maintain, develop and renew research and education in the direction of a humanistic experimental archaeology. 

  • 29.
    Petersson, Bodil
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, KV.
    Narmo, Lars Erik
    Experimental Archaeology: Between Enlightenment and Experience2011Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The project Experimental Archaeology – Between Enlightenment and Experience has created a network of researchers and archaeologists with experience from the fields of experimental archaeology and public communication. It has been obvious that experimental archaeology has lived its own life in relation to the ongoing theoretical debate adout archaeological theory in general. This discrepancy between a lively theoretical debate and a subject stuck with scientific ideals emanating from positivist traditions from the 1960s and 1970s made us wonder about the situation today and how the discussion among experimental archaeologists is formed. No full picture of the actual role of experimental archaeology in the Nordic area has been presented before. In this book a number of reserchers and experimenters elucidate the situation and suggest new experimental approaches for the future.

    The vision is that this book will contribute to the initiation of a true unlimited experimental archaeology that is given a possibility to thrive in both academic institutions and archaeological open-air museums in local, regional, national and international contexts.

  • 30.
    Petersson, Bodil
    Lunds universitet, Sweden.
    Introduction2011Ingår i: Experimental archaeology: between enlightenment and experience / [ed] Bodil Petersson & Lars Erik Narmo, Lund: Lunds universitet, Institutionen för arkeologi och antikens historia , 2011, 1, s. 9-25Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This text presents the background and overall aims of the project Experimental Archaeology – Between Enlightenment and Experience, the contents of this book in general and also the preceding regional workshops held in Norway, Sweden and Denmark. The concluding vision is that the project will contribute to the initiation of a true and unlimited experi- mental archaeology that is given a possibility to thrive in both academic institutions and archaeological open-air museums in local, regional, national and international contexts.

  • 31.
    Petersson, Bodil
    Lund University, Sweden.
    Nationalmuseer som tidsspegel: 2000-talets forntider i Danmark och Sverige2010Ingår i: Fornvännen, ISSN 0015-7813, E-ISSN 1404-9430, Vol. 105, nr 2, s. 126-133Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 32. Petersson, Bodil
    Nationalmuseer som tidsspegel: 2000-talets forntider i Danmark och Sverige2010Ingår i: Fornvännen, ISSN 0015-7813, E-ISSN 1404-9430, Vol. 105, nr 2, s. 126-133Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Holtorf, Cornelius
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, KV.
    Petersson, Bodil
    Lund University.
    The Archaeology of Time Travel: An Introduction2010Ingår i: Lund Archaeological Review, ISSN 1401-2189, Vol. 15-16, s. 27-30Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction to a special section containing papers presented at the 14th Annual Meeting of the European Association of Archaeologists (EAA) in Malta, September 2008

  • 34.
    Holtorf, Cornelius
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Petersson, Bodil
    Arkeologi i tv. Intervju med Mikael Hylin, producent för programserien Utgrävarna2009Ingår i: Arkeologi och samhälle / [ed] Bodil Petersson, Kristina Jennbert, Cornelius Holtorf, Lund: Institutionen för arkeologi och antikens historia , 2009, s. 29-51Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 35. Petersson, Bodil
    et al.
    Jennbert, KristinaHoltorf, CorneliusHögskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Arkeologi och samhälle2009Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Petersson, Bodil
    Lund University, Sweden.
    Den hälsovådliga resan i tiden2009Ingår i: Arkeologi och samhälle / [ed] Bodil Petersson, Kristina Jennbert & Cornelius Holtorf, Lund: Lunds University, Department of Archaeology and Ancient History , 2009, 1, s. 97-111Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The text deals with the concept of time travelling into the past and how it is conceived. The author makes an evaluation of different approaches to the past that are either alternative or symbiotic or both in relation to both past and present time. Examples in the article relates to modern rune carvers and re-enactment traditions relating to the Iron age, the Viking Age and the Medieval period.

  • 37. Petersson, Bodil
    et al.
    Jennbert, Kristina
    Holtorf, Cornelius
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Introduktion: arkeologi och samhälle2009Ingår i: Arkeologi och samhälle / [ed] Bodil Petersson, Kristina Jennbert, Cornelius Holtorf, Lund: Institutionen för arkeologi och antikens historia , 2009, s. 7-11Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Petersson, Bodil
    Lund University, Sweden.
    Runristare idag: om vikingatida identitet2009Ingår i: Tankar om ursprung: forntiden och medeltiden i nordisk historieanvändning / [ed] Samuel Edquist, Lars Hermanson & Stefan Johansson, Stockholm: Statens historiska museum , 2009, 1, s. 341-365Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 39.
    Petersson, Bodil
    Lund University, Sweden.
    Travels to identity: Viking rune carvers of today2009Ingår i: Lund Archaeological Review, ISSN 1401-2189, Vol. 15, s. 71-86Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This text deals with the phenomenon of today’s rune carvers in the Nordic area. By using symbols of antiquity in their craftsmanship, the rune carvers revive an act that is histori- cally significant and bears aspects of identity in the past as well as today. Why do people carve and erect runes stones today? When and where is it done? What are the explicit or implicit purposes? The text tries to answer these questions by elucidating the role of a past society in today’s world. It is obvious that the rune carving is mainly done in the Nordic area, but the ideas emanating from the Viking Age are also spread all over the world, as the rune stones are also erected in other countries, for example in Germany, the Netherlands, Poland and Canada. The identity project is mainly about creating an individual lifestyle. It is concluded that the past plays an important role in connecting people and supporting small-scale perspectives, crafts and sustainable development in harmony with the past. The act of carving and erecting rune stones today is a form of travel to identity.

  • 40.
    Petersson, Bodil
    et al.
    Lund University, Sweden.
    Skoglund, PeterLund University, Sweden.
    Arkeologi och identitet2008Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this book several authors from the Nordic countries discuss the concept of identity as used within archaeology. Identity is as well part of the cultural heritage as an active component in today's political discussion. Ranging from present uses of identity today to the use of identity in the past, the 17 articles in the book show how identity works within archaeology.

  • 41.
    Petersson, Bodil
    Lund University, Sweden.
    Skåne mellan nationerna: arkeologi och regional identitet2008Ingår i: Öresund - barriär eller bro?: kulturella kontakter och samhällsutveckling i Skåne och på Själland under järnåldern / [ed] Anne Carlie, Göteborg: Makadam Förlag, 2008, 1, s. 309-320Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Scania, a landscape in today's Sweden, has its history in both a Swedish and a Danish context. It has therefore been possible for the Scanian people to maintain different positions in relation to history. I wish to focus on the role of archaeology in connection with the concept of regional identity. Starting from archaeological excavations of the so-called trelleborgar and ringborgar in Scania and Denmark I will show the role of Scania in connection with archaeology. I also highlight how the debate is formed and what connections are made in relation to the establishment of a regional identity in our time.

  • 42.
    Petersson, Bodil
    Lund University, Sweden.
    Skåne mellan nationerna: arkeologi och regional identitet2008Ingår i: Arkeologi och identitet / [ed] Bodil Petersson & Peter Skoglund, Lund: Lund University, Institute of Archaeology and Ancient History , 2008, 1, s. 23-38Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Scania, a landscape in today's Sweden, has its history in both a Swedish and a Danish context. It has therefore been possible for the Scanian people to maintain different positions in relation to history. I wish to focus on the role of archaeology in connection with the concept of regional identity. Starting from archaeological excavations of the so-called trelleborgar and ringborgar in Scania and Denmark I will show the role of Scania in connection with archaeology. I also highlight how the debate is formed and what connections are made in relation to the establishment of a regional identity in our time.

  • 43.
    Petersson, Bodil
    Lund University, Sweden.
    Time travelling: between research and presentation at Hjerl Hede2007Ingår i: On the road: studies in honour of Lars Larsson / [ed] Birgitta Hårdh, Kristina Jennbert & Deborah Olausson, Lund: Lund University, Department of Archaeology and Ancient History , 2007, 1, s. 110-114Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A discussion of the re-enactments and reconstructions at Hjerl Hede Open Air Museum in Jutland since the 1930's. Settlement or houses from Stone Age, Bronze Age and Iron Age have been reconstructed together with a romanesque stone church. Special attention are laid on the relation between research and presentation at the museum.

  • 44.
    Andersson, Joakim
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Petersson, Bodil
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Uppdragsarkeologins publika sida. Slättbygdsprojektet2005Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De arkeologiska utgrävningarna är den historiska forskningsinstitution som är starkast reglerat i lag, tilloch med fastare än historieämnets plats i skolundervisningen. Om en exploatör vill utnyttja mark där fornminne finns är det ett ovillkorat krav att platsen ska grävas ut och resultaten dokumenteras.

    I tider avexpansion för bebyggelse och infrastruktur utvecklas därför institutionerna kring de arkeologiskautgrävningarna.Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, har tillsammans medÖstergötlands länsmuseum bedrivit ett uppdragsarkeologiskt projekt kallat Slättbygdsprojektet under åren2000-2005. Som en del av projektet ingår uppdraget att förmedla resultaten av undersökningarna tillallmänheten i olika former. En av ambitionerna är att i Agenda kulturarvs anda bedriva förmedling somfaller under begreppen demokratisering, delaktighet, tillgänglighet och dialog.

    Det är dennakunskapsförmedlings ramar, förutsättningar, historik, utförande och innehåll som kontextualiseras ochstuderas i den föreliggande rapporten.UV etablerades i Linköping under sent 60-tal och arbetade med stadens utbyggnad samt E4:ansdragning genom länet. Nya grävmetoder gjorde att fynd och samhällsprocesser (boplatser) under markytan upptäcktes. Detta förändrade både kunskapsbild och grävpraktik. Under slutet av 80-taletintensifieras verksamheten och ett eget lokalkontor för UV etablerades. Samtidigt har man menat attutrymmet för bearbetning, analys och synteser har varit för litet. Man kan ändå konstatera att antaletskrifter och andra informationsinsatser varit omfattande. Trots de ur vetenskaplig synvinkel, godtyckligaincitamenten till grävningar som exploateringarna utgör, har man sökt ge en sammanfattande bild avforskningsläget och prioritera de mest intressanta vetenskapliga problemen som en vetenskaplig ram för dokumentationen.

    Till det kommer en höjd ambitionsnivå för de publika insatserna, förmedlingen.Ambitionsnivån kring dokumentationerna har alltså under 1990-talet ökat både åt det publika och detvetenskapliga hållet.På 2000-talet är det dels utgrävningarna i Norrköping, dels längs järnvägssträckningen Mjölby-Motalasom står för de stora insatserna. Västra Östergötland är en av de mer fyndrika regionerna i länet ochSlättbygdsprojektet presenterar uppläggningen för detta. I jämförelse med den Vetenskapligaverksamhetsplanen från 2000 trycker man än mer på förmedlingen av kunskapen längs en lång rad olikainsatser.

  • 45.
    Andersson, Joakim
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Tema Kultur och samhälle.
    Petersson, Bodil
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Uppdragsarkeologins publika sida: Slättbygdsprojektet2005Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De arkeologiska utgrävningarna är den historiska forskningsinstitution som är starkast reglerat i lag, tilloch med fastare än historieämnets plats i skolundervisningen. Om en exploatör vill utnyttja mark där fornminne finns är det ett ovillkorat krav att platsen ska grävas ut och resultaten dokumenteras.

    I tider avexpansion för bebyggelse och infrastruktur utvecklas därför institutionerna kring de arkeologiskautgrävningarna.Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, har tillsammans medÖstergötlands länsmuseum bedrivit ett uppdragsarkeologiskt projekt kallat Slättbygdsprojektet under åren2000-2005. Som en del av projektet ingår uppdraget att förmedla resultaten av undersökningarna tillallmänheten i olika former. En av ambitionerna är att i Agenda kulturarvs anda bedriva förmedling somfaller under begreppen demokratisering, delaktighet, tillgänglighet och dialog.

    Det är dennakunskapsförmedlings ramar, förutsättningar, historik, utförande och innehåll som kontextualiseras ochstuderas i den föreliggande rapporten.UV etablerades i Linköping under sent 60-tal och arbetade med stadens utbyggnad samt E4:ansdragning genom länet. Nya grävmetoder gjorde att fynd och samhällsprocesser (boplatser) under markytan upptäcktes. Detta förändrade både kunskapsbild och grävpraktik. Under slutet av 80-taletintensifieras verksamheten och ett eget lokalkontor för UV etablerades. Samtidigt har man menat attutrymmet för bearbetning, analys och synteser har varit för litet. Man kan ändå konstatera att antaletskrifter och andra informationsinsatser varit omfattande. Trots de ur vetenskaplig synvinkel, godtyckligaincitamenten till grävningar som exploateringarna utgör, har man sökt ge en sammanfattande bild avforskningsläget och prioritera de mest intressanta vetenskapliga problemen som en vetenskaplig ram för dokumentationen.

    Till det kommer en höjd ambitionsnivå för de publika insatserna, förmedlingen.Ambitionsnivån kring dokumentationerna har alltså under 1990-talet ökat både åt det publika och detvetenskapliga hållet.På 2000-talet är det dels utgrävningarna i Norrköping, dels längs järnvägssträckningen Mjölby-Motalasom står för de stora insatserna. Västra Östergötland är en av de mer fyndrika regionerna i länet ochSlättbygdsprojektet presenterar uppläggningen för detta. I jämförelse med den Vetenskapligaverksamhetsplanen från 2000 trycker man än mer på förmedlingen av kunskapen längs en lång rad olikainsatser.

  • 46.
    Andersson, Joakim
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Petersson, Bodil
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle.
    Uppdragsarkeologins publika sida. Slättbygdsprojektet2005Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De arkeologiska utgrävningarna är den historiska forskningsinstitution som är starkast reglerat i lag, tilloch med fastare än historieämnets plats i skolundervisningen. Om en exploatör vill utnyttja mark där fornminne finns är det ett ovillkorat krav att platsen ska grävas ut och resultaten dokumenteras.

    I tider avexpansion för bebyggelse och infrastruktur utvecklas därför institutionerna kring de arkeologiskautgrävningarna.Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, har tillsammans medÖstergötlands länsmuseum bedrivit ett uppdragsarkeologiskt projekt kallat Slättbygdsprojektet under åren2000-2005. Som en del av projektet ingår uppdraget att förmedla resultaten av undersökningarna tillallmänheten i olika former. En av ambitionerna är att i Agenda kulturarvs anda bedriva förmedling somfaller under begreppen demokratisering, delaktighet, tillgänglighet och dialog.

    Det är dennakunskapsförmedlings ramar, förutsättningar, historik, utförande och innehåll som kontextualiseras ochstuderas i den föreliggande rapporten.UV etablerades i Linköping under sent 60-tal och arbetade med stadens utbyggnad samt E4:ansdragning genom länet. Nya grävmetoder gjorde att fynd och samhällsprocesser (boplatser) under markytan upptäcktes. Detta förändrade både kunskapsbild och grävpraktik. Under slutet av 80-taletintensifieras verksamheten och ett eget lokalkontor för UV etablerades. Samtidigt har man menat attutrymmet för bearbetning, analys och synteser har varit för litet. Man kan ändå konstatera att antaletskrifter och andra informationsinsatser varit omfattande. Trots de ur vetenskaplig synvinkel, godtyckligaincitamenten till grävningar som exploateringarna utgör, har man sökt ge en sammanfattande bild avforskningsläget och prioritera de mest intressanta vetenskapliga problemen som en vetenskaplig ram för dokumentationen.

    Till det kommer en höjd ambitionsnivå för de publika insatserna, förmedlingen.Ambitionsnivån kring dokumentationerna har alltså under 1990-talet ökat både åt det publika och detvetenskapliga hållet.På 2000-talet är det dels utgrävningarna i Norrköping, dels längs järnvägssträckningen Mjölby-Motalasom står för de stora insatserna. Västra Östergötland är en av de mer fyndrika regionerna i länet ochSlättbygdsprojektet presenterar uppläggningen för detta. I jämförelse med den Vetenskapligaverksamhetsplanen från 2000 trycker man än mer på förmedlingen av kunskapen längs en lång rad olikainsatser.

  • 47.
    Petersson, Bodil
    Lund University.
    Föreställningar om det förflutna: Arkeologi och rekonstruktion2003Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Aldrig tidigare har intresset för att återskapa miljöer från det förflutna varit så stort som det är nu. Vikingabyar, medeltidsmarknader, återuppväckta sten-, brons- och järnåldersbygder och tornerspel är bara några exempel på alla de företeelser som förekommer idag.

    Vad är det som gör rekonstruktionen av det förflutna till ett äventyr? Går det att nå kunskap genom denna? I boken Föreställningar om det förflutna har arkeologen Bodil Petersson studerat återskapandet av forntida miljöer från stenålder till medeltid. Aspekter som historik, politiskt bruk, kunskapsinnehåll och inslag av äventyr tas upp och analyseras. Exemplen är hämtade från såväl Sverige som Danmark och Norge till exempel Fotevikens vikingareservat i Skåne, Lejre Forsøgscenter på Själland och hövdingahallen på Borg i Lofoten är några av alla de platser som tas upp.

    I slutet av boken återfinns en förteckning över platser där rekonstruktion förekommer i Sverige, Norge och Danmark.

  • 48.
    Caesar, Camilla
    et al.
    Lunds universitet.
    Gustin, IngridLunds universitet.Iregren, ElisabethLunds universitet.Petersson, BodilLunds universitet, Institutionen för arkeologi och antikens historia.Rudebeck, ElisabethLunds universitet.Räf, ErikaLunds universitet.Ströbeck, LouiseLunds universitet.
    Han hon den det: att integrera genus och kön i arkeologi1999Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad är en man? Vad är en kvinna? Finns en gräns mellan könen? Vad är egentligen kön... och vad är genus? Och vad har detta med människans historia att göra? I tretton artiklar och nio postersammandrag behandlas olika aspekter på genus i arkeologi. Boken har sitt ursprung i Arkeologidagarna i Lund 1998, som arrangerades av Gendergruppen vid Arkeologiska institutionen. Jorden och himlen, härden och plogen, livet och döden, prylar och sylar, järnframställningsugnar och vävstolar, handställningar och kanske tandställningar – genus genomsyrar allt! Forskning med genus och kön i fokus har ingen given form.

  • 49. Caesar, Camilla
    et al.
    Gustin, IngridIregren, ElisabethPetersson, BodilRudebeck, ElisabethRäf, ErikaStröbeck, LouiseLund University, Sweden.
    Han hon den det: Att integrera genus och kön i arkeologi1999Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Petersson, Bodil
    Lund University.
    Re-creating the Past: On the Quality of Archaeological Reconstruction on Gotland1999Ingår i: Current Swedish Archaeology, ISSN 1102-7355, Vol. 7, s. 131-148Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Re-creating the past in full-scale, open-air reconstructions has been done for a long time, but the phenomenon has been accelerating and changing character during the last two decades. The article examines how the reconstruction activities are motivated. Explicit aims are contrasted with implicit motives inherent in reconstruction. Public utility is proposed as an important excuse for the reconstruction activities. As a consequence of the relationship between explicit aims and public utility, we get a rigid form of quality thinking that expresses elitism, Instead of fruitless criticism we can express more clearly what we expect from a reconstruction, and why. Examples used are taken from the island of Gotland in the Baltic Sea.

1 - 50 av 50
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf