Psychological vulnerabilities are more common in people subjected to police interventions and interviews than in the background population. Such vulnerabilities have the capacity to intervene with the demands of police interrogations resulting in less or poorer information achieved from the interview. According to the theory of procedural justice the characteristics of the authorities’ interactions with the public shape the latter’s view of the authorities and their willingness to cooperate with, for instance, police and obey the law.This study examined the views and experiences of Swedish police officers on interrogating suspects with known or suspected psychiatric illness or psychological vulnerability. Results showed that police officers perceived such vulnerabilities as a challenge to holding interrogations of good quality and a significant perceived shortage of knowledge and training as to how to address those challenges. Furthermore, respondents proved to have a rather narrow definition as to what they perceived to be psychiatric illness or psychological vulnerability and stress the importance of, to the greatest possible extent, treating all subjects equally. Some informants also described a role conflict between the objective and focused role of a police investigator and that of a professional meeting vulnerable suspects in need of special regard, treatment and care. The study implicates a need to further develop police interrogation training and supervision, perhaps in concert with psychiatric professionals. The procedural justice theory provides a rational for how such improvements could potentially improve the target population’s interactions with the police and even reduce actual crime rates.

Den svenska poliskåren är för närvarande utsatt för kraftiga konsekvenser av den förändrade organiserade brottsligheten och har varit det under några år. Denna snabba förändring i samhället medför en ökad utsatthet för poliserna, vilket påverkar polisens psykosociala arbetsmiljö. Den främsta vetenskapliga utgångspunkten för denna uppsats var det psykosociala perspektivet angående psykologiska risker och stressorer kopplade till samhällsförändringar. Vidare så användes öppna ostrukturerade intervjuer med fokusgrupper för att samla in data som bearbetades med hjälp av tematisk och teoretisk analys. Frågeställningen är inriktad på att förstå hur poliserna i norra Sverige upplever sin psykosociala hälsa i ljuset av den aktuella samhällssituationen gällande den organiserade brottsligheten samt för att fördjupa förståelsen inom polisprofessionen och möjliggöra att befintliga kunskapsluckor fylls i det valda forskningsområdet. Resultaten visar att förändringar i samhället är en av orsakerna till polisernas förändrade arbetssituation och ökade stressnivåer. Liknande problem som ses i utsatta områden har börjat uppstå även utanför dessa områden, vilket bekräftas av respondenternas beskrivningar av sin arbetsmiljö. Förändringarna har skapat stressande omständigheter för poliserna och belyser behovet av en kunskapsfördjupning inom det psykosociala området. Uppsatsen pekar på behovet av förbättrade coping-strategier och stödsystem för att hantera den ökade stressen bland poliserna. Tydliga riktlinjer och stöd från ledningen är avgörande för att främja en hälsosam arbetsmiljö och minska risken för långvariga negativa hälsoutfall bland personalen. Slutsatsen är att den organiserade brottslighetens utveckling och dess konsekvenser, tillsammans med bristande resurser och stöd, fungerar som en moderator i den psykosociala arbetsmiljön för poliserna. Det är avgörande att organisationen riktar fokus på att hantera de psykologiska påfrestningarna bland personalen för att säkerställa en effektiv och långsiktig polisverksamhet.

Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Våldet ökar i sin tur risken för posttraumatiskt stressyndrom och med det försämringar i episodiskt minne. Med minnesstödjande förhörstekniker kan man underlätta för våldsutsatta att minnas i en förhörssituation. Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur poliser förhåller sig till minnesaspekten hos brottsutsatta i nära relationsvåld och hur man använder minnesstödjande förhörstekniker för att säkerställa tillförlitliga vittnesmål. Uppsatsens syfte besvarades med hjälp av en mixed methods-design. Tre kvalitativa intervjuer genomfördes samt en kvantitativ enkät som besvarades av tjugofem anställda inom Polismyndigheten med erfarenhet av förhör med målsäganden i våld i nära relation. Resultaten från enkäten visade att PEACE-modellen, som är en minnesstödjande förhörsteknik, användes av majoriteten av de yrkesprofessionella. Det framkom i både intervjuerna och enkäten att en viktig aspekt är att få målsäganden att medverka, vilket man menade kunde påverkas av bland annat rädsla för förövaren och våldets konsekvenser.  Något som framkom i intervjuerna var att när våldet blir vardag är det svårt att sortera ut enskilda händelser ur minnet. Ytterligare en aspekt som ansågs kunna påverka målsägandens utsaga var normaliseringsprocessen som kan göra att målsäganden inte uppfattar våldets allvarhetsgrad och därför inte anser det viktigt att berätta. Uppsatsen visar att det finns specifika svårigheter kopplade till förhörssituationen med personer utsatta för våld i nära relation men att förhörsledare besitter goda tekniker för att underlätta minnesåterkallning. Detta specifika ämnesområde är relativt obeforskat. Framtida studier skulle kunna fokusera på dessa frågeställningar med ett större urval för att bättre representera populationen. 

This study delves into two key facets of police engagement with new legislation: how officers become aware about new laws and how they develop the competence to apply them. The motivation behind this research is to identify potential gaps in knowledge transfer and competency necessary for the application of new legal frameworks.

The study was conducted using semi-structured interviews and involved seven interviewees from the Swedish Police Authority. Officers contend with a deluge of information from various channels, leading to challenges in prioritizing crucial data, such as new legislation, amid the deluge. Official channels like internal platforms and emails serve as primary information sources, but unofficial channels like news media and personal contacts hold comparable importance.

Mastering legislation goes beyond textual comprehension, emphasizing the translation of legal requisites into practical knowledge. The integration of practical knowledge and intent equips officers to effectively implement new laws. Collaborative interpretation among officers fosters the transition of individual knowledge into shared organizational expertise. While acknowledging the responsibility of individual officers to stay updated, supervisors play a pivotal role in encouraging and mandating continuous professional development.

Notably, while prior research emphasizes knowledge transfer from senior to junior officers, this study underscores the significance of specialized colleagues versed in legislation, irrespective of their tenure, for practical application.

Denna uppsats undersöker hur väl rustade polisstudenterna vid Umeå universitet upplever sig vara i samband med brott som rör online-grooming av barn i sexuella syften, deras tankar kring det förebyggande arbetet polisen och andra aktörer gör i relation till varandra samt hur de ser på problematiken och lösningen gällande dessa brott. De externa aktörerna som diskuteras är skolan och hemsidan Dumpen. Materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex respondenter. För att analysera materialet har vi använt oss av tematisk analys, och det har analyserats i förhållande till rutinaktivitetsteorin samt den tidigare forskningen som finns inom området. Av intervjuerna framgår varför studenterna vill bli poliser och hur de ser på förhållandet mellan att lagföra och hjälpa. De resonerar kring deras tankar kopplat till online-grooming av barn i sexuella syften och de externa aktörer som jobbar mot detta brott samt lagen kopplat till detta. Slutligen diskuterar polisstudenterna förslag på lösningar på detta brott. Nyckeln till att lösa problemen med online-grooming av barn i sexuella syften finner vi i samarbeten mellan polisen och andra aktörer, men även i att skapa en medvetenhet kring problemet. Med utgångspunkt i studien föreslås fortsatt forskning för att fördjupa kunskapen om online-grooming av barn i sexuella syften. Vidare behövs forskning om hur de negativa konsekvenserna av internets utveckling ser ut, exempelvis andra typer av internetrelaterade brott.

The purpose of this study was to examine former police employees’ attitudes towards coming back again to the Swedish Police and seek solutions for what can be done to enhance the chances of successful re-employments. To answer these issues, interviews were made with ten former police employees. Themes were extracted with a thematic analysis from the interview answers and four strategic documents in relation to a multisystemic perspective and intersectional theory framework. By the qualitative method, the observations and thematic analysis, results crystallized to an existing resistance towards coming back, due to lack of new individual challenges in the roles offered within the police, structural barriers for personal development, under-utilization of individual skills within the police work context, in addition to confirmation of former assumed experiences of insufficient salary development. Themes for development were: Efficiency, Coherence, Communication, Learning and Appreciation. These areas are examples of where the Swedish Police Authority can add value through development of the management of resources with implementation and future research. The study introduces a new concept named “boomerang police employee” from the existing “boomerang employee” obtained from research in human resources, specifically put in relation to the police work context to help make the police cultural attitudes more open and socially sustainable.

Det här är en kvalitativ studie där yrkesverksamma poliser som arbetar med unga lagöverträdare och barn och unga med ett normbrytande beteende intervjuades. Det genomfördes en semistrukturerad intervju och en fokusgruppsintervju. Intervjuerna genomfördes i en större stad i Sverige. En tematisk analys tillämpades på det insamlade materialet. I resultatet framkommer det att barnets bästa genomsyrar polisens arbete oavsett om de möter unga lagöverträdare, målsäganden eller vittnen. Brottsprevention och samverkan är också ett viktigt inslag i ungdomsgruppens arbete utöver utredningsarbetet. En av studiens viktigaste slutsatser är att samverkan mellan ungdomsenheten, socialtjänst och skolan tidigare har varit bristfällig. Samverkanssvårigheterna bestod till stor del av en defensiv sekretesstolkning från socialtjänstenssida samt att skolan och polisen inte hade en nära samverkan gällande det brottspreventiva arbetet gällande barn och unga. 

Syftet med denna studie är att undersöka hur poliser, fältsekreterare och fritidsledare upplever sitt arbete och sin yrkesroll i det förebyggande arbetet mot ungdomskriminalitet. Detta med hänsyn till respektive aktörs förutsättningar i sitt handlingsutrymme, organisatoriska mål och arbetsmetoder de anser att de har. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer som inspirerades av verktyget SOAR. Vi intervjuade två poliser, två fältsekreterare och tre fritidsledare som jobbar i Umeå kommun. Resultatet analyserades genom en tematisk analysmetod. Slutsatserna som framkom i studien är att informanterna upplever att de har ett stort handlingsutrymme men samtidigt är begränsade av sin organisations styrmedel vilka innefattar budget, lagar, politiska intressen och samhällsvärderingar. Vidare menar informanterna att samverkan är en strategi som är effektiv i det förebyggande arbetet men ser sekretesslagstiftning som ett hinder.

Bakgrund: Kommunikationen över radio och på skadeplats har en avgörande roll för kvaliteten på samverkan mellan blåljuspersonal. Utbildning och övning är nödvändigt för att upprätthålla och förbättra förmågan till kommunikation i syfte att kunna hantera allvarliga händelser. 

Motiv: Behovet av god samverkan mellan ambulanspersonal och polis ökar. En god samverkan främjar patientsäkerheten och minskar patientmortaliteten på skadeplats. 

Syfte: Kartlägga ambulanspersonalens och polisers uppfattning om hur kommunikationen fungerar mellan dem under samverkansuppdrag. 

Metod: Studien är en kvantitativ webbaserad enkätstudie. Studien inkluderade personal från Polismyndigheten och ambulanssjukvården i Stockholm samt Dalarna. Totalt deltog 200 respondenter. Variabler som yrkesroll, region/område, kön, yrkeserfarenhet, kommunikation över radio och på skadeplats samt antalet samverkansövningar respondenterna medverkat i studerades. Data analyserades i SPSS Statistics och presenteras beskrivande med medianer och procentsatser samtjämförande med Chi2-test. 

Resultat: Majoriteten av respondenterna ansåg att kommunikationen över radio (n=129, 64,5%) samt på skadeplats (n=151, 75,5%) mellan organisationerna var välfungerande under samverkansuppdrag. Majoriteten (n=144, 72%) ansåg att svarsfrekvensen av den andra organisationen över radio var bristande. Samband påvisades mellan yrkesroll och hur kommunikationen uppfattades på skadeplats (p<0,001) samt uppfattningen av att liknande radiospråk/begrepp används (p=0,009). Samband påvisades mellan antal samverkansövningar och uppfattningen om svarsfrekvensen över radio av den andra organisationen (p=0,007). 

Konklusion: Kommunikationen mellan ambulanspersonal och poliser uppfattades mestadels som välfungerande av båda organisationerna. Samband påvisades mellan yrkesroll och uppfattningen av kommunikation samt mellan samverkansövningar och svarsfrekvensen över radio. Kunskapen om kommunikation mellan organisationerna kan förhoppningsvis ge upphov till att Polismyndigheten och ambulanssjukvården ser över hur de arbetar för en välfungerande kommunikation mellan organisationerna samt de metoder de använder för att främja den. Mer forskning behövs för att avgöra vad som påverkar kommunikationen samt hur den kan främjas under samverkansuppdrag. 

Sveriges kommuners lokala brottsförebyggande arbete ser väldigt olika ut. De flesta kommuner i Sverige har ett eget brottsförebyggande råd med lokala aktörer som polis, skola eller föreningar. Från och med den 1 juli 2023 kommer en ny lag att införas som ger svenska kommuner ett större ansvar för det lokala brottsförebyggande arbetet. 

Syftet med denna studie är att undersöka och söka förståelse för hur en lagstadgad samverkan mellan kommuner och Polismyndigheten kan påverka det lokala polisiära arbetet. För att undersöka detta har studien genomfört semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner från kommuner samt poliser. Studien har ett kvalitativt förhållningssätt och har analyserat det insamlade materialet med en tematisk analys. Det teoretiska ramverket som studien har tillämpat är Danermarks samverkansteori tillsammans med begreppet "tvingande isomorfism" från den nyinstitutionella organisationsteorin.

Baserat på studiens resultat har det identifierats en orosföreställning bland poliser för att kommunen i samband med den nya lagen kommer att ställa högre krav på exempelvis polisens tillgänglighet. Utifrån studiens resultat finns de orosföreställningar inför den nya lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete och dess påverkan på det lokala polisiära arbetet. Studien har också identifierat att de finns olika uppfattningar om hur väl förberedd organisationen är för en eventuell påverkan utav den nya lagen. 

Police officers with patrolling duties are exposed to physically demanding situations on a regular basis, which puts a high demand on their physical abilities and condition. Police officers are regularly forced to make quick decisions in complex tactical situations which in some cases mean physical confrontation. Throughout the procedure to become a Swedish Police Officer, there are tests that measure the physical condition of future police officers from the day they are recruited, until they leave the school. Then, however, the testing stops.

Therefore, the majority of the physical training throughout the career of a police officer is carried out on their own initiative, and in their spare time. But what do the individual officers think about their physical condition and resilience in relation to everyday work? Studies have shown that police officers who often think about the risk of being injured during interventions, or the dangers associated with their work, experience more stress than other police officers. The knowledge on how to increase the safety and security for police officers in situations where violence may occur, which should contribute to greater room for action in situations is scarce. The aim of the present investigation is to increase our understanding and fill a knowledge gap for the police officers resilience in with regards to physical confrontation on duty within the Swedish Police conflict management training program (POLKON).

The studie is based on a qualitative method using semi-structured interviews among Swedish police officers. The respondents have answered questions regarding their view on physical sustainability in relation to their work. Thematic analysis has been conducted and a number of themes have been generated which will be presented.

Police officers with patrolling duties are exposed to physically demanding situations on a regular basis, which puts a high demand on their physical abilities and condition. Police officers are regularly forced to make quick decisions in complex tactical situations which in some cases mean physical confrontation. Throughout the procedure to become a Swedish Police Officer, there are tests that measure the physical condition of future police officers from the day they are recruited, until they leave the school. Then, however, the testing stops.

Therefore, the majority of the physical training throughout the career of a police officer is carried out on their own initiative, and in their spare time. But what do the individual officers think about their physical condition and resilience in relation to everyday work? Studies have shown that police officers who often think about the risk of being injured during interventions, or the dangers associated with their work, experience more stress than other police officers. The knowledge on how to increase the safety and security for police officers in situations where violence may occur, which should contribute to greater room for action in situations is scarce. The aim of the present investigation is to increase our understanding and fill a knowledge gap for the police officers resilience in with regards to physical confrontation on duty within the Swedish Police conflict management training program (POLKON).

The studie is based on a qualitative method using semi-structured interviews among Swedish police officers. The respondents have answered questions regarding their view on physical sustainability in relation to their work. Thematic analysis has been conducted and a number of themes have been generated which will be presented.

After pregnancy and maternity leave some women choose to quit their jobs as police officers out on the streets. In this study ten women from the same police district has been interviewed about their experiences of as a woman and police officer becoming a mum. The study includes the period from when the woman tells her boss that she´s pregnant, trough the temporary work assignment during pregnancy, maternity leave, the return to work and to the time when she´s back in original duty. The study clearly shows that the experiences is both positive and negative. Some experienced the period at work during pregnancy as meaningful and developing for their competence, some experienced the opposite. The study shows that influence of desicions about the temporary duty and the welcoming to the new group are important factors for making it a positive experience. During maternity leave some of the women felt forgotten and experienced loss of membership to their original work group. The study shows that it is important to be offered educations and being informed about vacant jobs even during pregnancy and maternity leave. The interviewed women pointed out a number of factors they see as most important for a positive experience being a mum and a police officer out in the streets. They rank understanding from bosses and colleagues high. When you become a parent you need to get the family life and work life to work together to be able to keep your original job. If the Police department work for these women the experience of being back in duty has a good chance to be positive. It´s important to make sure they don´t loose the membership in their original work group during pregnancy and maternity leave, that they don´t miss out om education and vacant jobs and that they get a good introduction when coming back to duty. In that way maybe the chanses increases that she´s not necessarily the one who changes her work situation if the family life doesn´t work out.  

Att poliser har förtroende för allmänheten, och vice versa, är viktigt för ett väl fungerande samarbete och ett framgångsrikt polisarbete. Uppfattningar relaterat till yrkesrollen och yrkesmässig kontakt med människor har visats förändras under utbildning i samband med praktikperioder och vidare i övergången till yrkesliv. Studier om polisens förtroende för allmänheten och hur detta eventuellt förändras saknas dock i en svensk poliskontext. Syftet med den här studien var att undersöka uppfattningen om och förtroendet för allmänheten hos polisstudenter och verksamma poliser, samt att utforska eventuella gruppskillnader eller förändring över tid avseende detta. Syftet undersöktes genom två delstudier där deltagarna besvarade en enkät med frågor kring deras inställning till allmänheten. Delstudie 1 bestod av 219 deltagare och delstudie 2 av 357 deltagare, med cirka 30 % kvinnor i båda studierna. Inomgrupps- och mellangruppsdesign användes, med två-vägs-ANOVA och mixed between-within ANOVA som analysmetod. Resultatet visade att polisstuderande och verksamma poliser generellt hade en relativt neutral uppfattning om allmänheten. Resultatet gällande gruppskillnader visade att polisstudenter efter praktikperioden hade en mer negativ uppfattning om och ett lägre förtroende för allmänheten än verksamma poliser. Inga gruppskillnader mellan polisstudenter före och efter praktikperioden återfanns. Resultatet visade däremot en interaktionseffekt mellan tid och kön avseende förändring över praktikperioden. Kvinnliga polisstudenter tycktes ha en mer negativ uppfattning om och lägre förtroende för allmänheten efter praktikperioden jämfört med de manliga polisstudenterna som inte tycktes ha förändrat sin uppfattning. Vidare forskning behövs för att förstå varför och för att få säkrare resultat. Studien betonar vikten av att under polisutbildningen arbeta för att främja och synliggöra betydelsen av förtroende. Detta för att skapa bra förutsättningar för ett framgångsrikt polisarbete.

This study is based on a qualitative method to investigate how female police students and female police officers experience gender norms and how they are attributed gender roles during their education and in their workplace, which was done with semi-structured interviews. In summary, our study concludes that the female police students and female police officers are aware that gender norms exist within their profession. Because of these norms gender roles are assigned, and depending on one’s gender the individual is expected to have specific characteristics, which both produces and reproduces gender roles. Because of these norms and structures, gender differences arise that affects women, partly how others expect them to act and how it affects their work assignments.

The purpose of this study is to see what the students include in the area of police work and police science A summary of bachelor thesis hasn’t been done before. This thesis contribute to understand how police science in Sweden is interpreted by students at undergraduate level. The police science discipline is emerging and we have to make knowledge of what it is. All the studies that are included in this study are made by sworn police officers or police academy students that are qualified. That means that all studied bachelor thesis are made by persons within the police domain. By using grounded theory by Barney Glaser in the analysis, the author of this study has discovered themes of working method, leadership, working environment, law, equality, information and other. The result of this study shows that the law is the biggest theme and also working method and working environment are most of interest. Although even sports and foreign service is included as police work. This study has also been related to three Nordic overwievs from the early 90´s to 2011, to see similarities and differences of the author´s results. In the future there will be interesting to see if the themes that´s been found in this study are the same or if it´s changing over time.

Accidental drug poisoning has tripled in Sweden since the start of the 21st century, and statistically the country has had one of the highest overdose death rates in Europe. To reverse an opioid overdose, which is the main cause of drug related death, the antidote naloxone has the capacity of breaking the effect, and it is widely recommended as a safe drug with limited side effects. Police forces around the world have started to use naloxone and there is proven connection between its introduction and a reduced number of drug related deaths. However, Swedish police has not started to use or, as far as we know, investigate use of naloxone despite proven benefits. Since police sometimes are the first to arrive at the scene of an overdose, naloxone in a police context is important to study. This survey had its origin in the Theory of Planned Behavior, in accordance with the research instruments Opioid Overdose Knowledge Scale (OOKS), Opioid Overdose Attitude Scale (OOAS) and Naloxone-Related Risk Compensation Beliefs (NaRRC-B). This quantitative study had the purpose to measure and create knowledge about Swedish police officers' attitudes towards introducing and administering naloxone in police work, as well as their general knowledge regarding the antidote. The participants agreed that Swedish police officers should be equipped with naloxone to be able to save more lives (mean value = 3,9). The demonstrated benefits significantly outweigh the disadvantages of a possible implementation of naloxone within the Swedish police. Hence, it is essential that the Swedish Police Authority further investigates whether the use of naloxone can be a new working method to save more lives.

Syftet med denna empiriska studie är att belysa våldsspiralen i Sverige där unga tjejer tar en allt större plats. Syftet är också att undersöka den förändring som sker i samhället och som visar hur normen har förskjutits för hur unga tjejer agerar i konflikt. Den rådande våldsspiralen har krävt många ungas liv och i samhällsdebatten fokuserar man allt som oftast på pojkarna. Tjejerna är en målgrupp som ofta hamnar i skuggan till följd av en djupt rotad idé om att tjejer inte besitter ett våldskapital. Tidigare forskning visar att tjejer i allt större utsträckning brukar våld och har intagit en mer aktiv roll i samhällets kriminella nätverk. Tjejer har länge gått under radarn och har därför agerat i det dolda, just nu sker det en förändring där samhället och yrkesverksamma ser saken i nytt ljus. 

För att undersöka unga tjejers delaktighet i våldsspiralen har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra yrkesverksamma personer: två fältassistenter och två poliser. Gemensamt är att de arbetar i medelstora kommuner i Sverige. Resultatet analyseras sedan genom en tematisk metod.  Teorierna som används för att analysera studiens resultat är: feministisk teori, genussystemet, genuskontraktet, könsroller/genusordningen, makt samt genusstrukturer bland unga, alla är baserade på genusteori.

Studiens resultat tyder på att våldet bland unga tjejer har ökat och att våldets karaktär också blivit allvarligare. Tjejerna som tidigare befunnit sig i periferin av den kriminella sfären har intagit en allt mer aktiv roll. Det råder däremot delade meningar i om tjejerna enbart är möjliggörare för verksamheten eller om de även är utförare av kriminella handlingar. I resultatet framgår det att tjejer som verkar i dessa kretsar både utnyttjas av killar men också utnyttjar killar. Resultatet analyseras därefter utifrån tre identifierade huvudteman: förändrad karaktär på tjejers våld, unga tjejers roll i samhällets rådande våldsspiral samt unga tjejer både utnyttjas och utnyttjar i gäng. Studien visar att unga tjejer intagit en aktiv roll i kriminella nätverk och att våldets karaktär har förändrats. Studien visar även att de tjejer som vistas i dessa kretsar riskerar att bli utnyttjade. Däremot finns det också indikationer på att även tjejerna kan utnyttja killarna i gäng. 

The study asks what factors first captures police officers attention and what other factors are added to the decision to stop a specific vehicle in a self-initiated vehicle stop. The methods used to examine the questions are interviews and participant observations with twelve policeofficers on active patrol duty in the Stockholm area. During the study twelve interviews were conducted and a total of twenty-five vehicle stops were observed and the data was thematically analysed. The results show that a number of differents factors are taken into account when deciding to stop a specific vehicle. The conditions surrounding the stop was afactor taking other traffic and light conditions into account. Incongruences in the persons behavior and reactions to the police officers as well as displaying aggressive or irregular driving were factors. Additional factors that were taken into account during the profiling were the time and place and the condition of the vehicle. Furthermore, factors concerning the persons in the vehicle were added. They could be perceived as interesting based on gender, age and how they dressed. No theme describing ethnicity as a factor has been found. The fact that a vehicle was in an area deemed to be of special interest for the officers was also acommon theme. What first caught the attention of the officers in regards to a specific vehicle would vary based on the conditions in the specific situation. The most common theme when it came to the first factors was that something was perceived as being incongruent when it came to behavior or driving style or that the vehicle itself signaled that a stop could be interesting, usually a high-status car or an older car with defects. The fact that a vehicle was found in an area of interest was also a common first factor. Parallells drawn to previous research och theory show that the they are consistent with the result presented in the study. Special focus is given to social schema-theory and theories concerning social cognition and attention.

Begreppet psykologisk trygghet har visat sig vara en faktor som påverkar om personal trivs och stannar på arbetsplatsen. Begreppet innebär hur tryggt det upplevs att visa sig sårbar i en grupp och vad det får för konsekvenser. Forskning om poliskultur har visat att den karaktäriseras av tradition och rigida normer, vilket påverkar beteenden i gruppen. Den aktuella studien syftade till att undersöka hur nyblivna poliser upplever psykologisk trygghet i sin arbetsgrupp, samt hur de beskriver normer i förhållande till detta. Åtta deltagare intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide baserad på Edmondsons teori om psykologisk trygghet samt forskning på poliskultur. Datat analyserades med reflexiv tematisk analys. Majoriteten av deltagarna upplevde att humor var ett framträdande sätt att hantera svåra upplevelser, men det fanns även behov av annat typ av stöd. De flesta deltagare upplevde att det var viktigt att visa sårbar för att lära sig yrket, samt att det påverkade relationerna i arbetsgruppen positivt, men flera upplevde det även som skrämmande och skamfyllt. Deltagarnas beskrivningar av arbetsgruppens normer, och deras förhållande till dem, verkade påverka upplevelsen av psykologisk trygghet. Normbrytande beteende sanktionerades, vilket avskräckte från framtida normbrytande. Resultaten stärker teorierna om att psykologisk trygghet är förenat med lärandebeteende och att poliskulturen är traditionsbunden. Psykologisk trygghet kan vara en bidragande faktor till att få poliser att trivas och stanna inom yrket.

De senaste åren har Polismyndigheten i Sverige ställts inför utmaningar i form av att behålla sina anställda. Denna studie har undersökt om graden av transformellt ledarskap (TFL) har ett samband med grad av arbetsengagemang hos anställda inom Polismyndigheten. Vidare ämnar studien undersöka hur stor del av variansen i Intention for job turnover som kan förklaras av deltagarnas upplevda TFL, självskattad hälsa, arbetsengagemang och överengagemang. En lokalpolisområdeschef erhöll länken till ett självskattningsformulär som författarna upprättat och distribuerade ut denna via mail till anställda inom Polismyndigheten i tre olika lokalpolisområden. Data undersöktes i SPSS med hjälp av korrelations- och regressionsanalyser. 78 Polismyndighetsanställda deltog i studien. Resultatet visade ingen ingen statistiskt signifkant korrelation mellan TFL och arbetsengagemang bland deltagarna. Däremot förefaller en av sex dimensioner (“förmedla en vision”) av TFL ha en skyddande effekt mot uppsägning, samt att högt självskattat överengagemang och låg självskattad hälsa ökade risken för att vilja säga upp sig. Att fler dimensioner av TFL inte hade något samband med minskad risk för tankar kring uppsägning visar att det finns utvecklingspotential av ledarskapet hos Polismyndigheten i Sverige.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie har varit att undersöka hur Polisens arbete mot våldsutsatta kvinnor fungerar utifrån den arbetsmetod som tagits fram för ändamålet. Likaså har implementeringsförfarandet undersökts för gällande arbetsmetod, Ett utvecklat bästa arbetssätt. Metoden för insamlandet av empirin har bestått av semistrukturerade intervjuer där totalt sju respondenter har intervjuats, sex poliser och en åklagare. Poliserna har representerat tre olika funktioner inom Polisen för att på så sätt skapa en större bredd kring arbetsmetodens tillämpningsområde. Resultatet har presenterats genom en tematisk framställning i fyra olika delar som byggt på intervjuguidens olika uppdelningar och som ställts mot studiens teoretiska ramverk. Resultatet har visat att det finns tydliga brister i Polisens implementering av metodstödet vilket flera av respondenterna vittnat om. Implementeringen har dock sett olika ut sett till dem olika funktionerna inom Polisen. Inom regionledningscentralen har en rutin skapats för att samtlig personal ska få utbildning i metodstödet vilket inte kan sägas om dem övriga två funktionerna som studerats, ingripandeverksamheten samt inom gruppen för jourförundersökningsledarna. Arbetsrutinerna som idag används är till viss bristande vilket kan kopplas till implementeringen av metodstödet. Studien har begränsats till Polisen i Uppsala.

The purpose of the study is to define what police competence and police experience are for patrolling officers, and what opportunities there are for competence development. In addition, the issue of opportunity and responsibility for development and career is emphasized. The study is up to date in terms of the career and development policy still under national implementation. The study is a mixed method that concludes that there are both differences and consensus around concepts and views on competence and experience.

This qualitative research study examines police officers from local police district (LPO) Järva in northwestern Stockholm Sweden experiences and opinions regarding the effects of police presence on crime prevention and perceived safety of the public. The purpose of this study is also to examine if the establishment of the police station in central Rinkeby has helped to increase the police presence in the socially vulnerable areas Rinkeby, Tensta and Husby included in LPO Järva. In recent years there has been an increasement of research studies and reports on Sweden´s socially vulnerable areas, this study is a contribution to that field and meant to shed light to the police officer’s own experiences and opinions. According to the police officers that participated as respondents, the establishment of Rinkeby police station had little impact on the police presence. Instead, the police officers considered that an actual increasement of police presence in LPO Järva depends on more active police officers on duty and change of priorities set by the conduction, by shifting the focus from covering work gaps and instead prioritize letting the community policing officers work with problem-oriented police work in the socially vulnerable areas. The study also found that most of the police officers considered to a large extent, that an increased police presence in LPO Järva would contribute to crime prevention and help increasing the perceived safety of the inhabitants in the local police district. The findings of this study might be valuable for further research and improvements to the implementation of evidence-based policing in LPO Järva.

Uppsatsens syfte var att studera vilka upplevelser och erfarenheter anställda på Socialtjänsten och Polismyndigheten har gällande samverkan kring unga lagöverträdare i en stor kommun i Sverige. I ett försök att besvara studiens syfte har studien utgått från följande frågeställningarna; Hur ser anställda på socialtjänsten och polisen på deras samverkan kring unga lagöverträdare?, vad upplever anställda på socialtjänsten och polisen främjar deras samverkan?, samt vilka hinder och svårigheter upplever anställda på socialtjänsten respektive polisen att det finns avseende deras samverkan? För att vara säkra på att studiens syfte besvarades utfördes semistrukturerade intervjuer med fem respondenter, tre från Socialtjänsten och två från Polismyndigheten i den valda kommunen. Analysmetod som använts i studien är tematisk analys som hjälpt till att identifiera teman utifrån det insamlade datamaterialet. Vidare utgick analysen från Danermarks (2000) teori om samverkan. 

Studiens empiriska fynd visar att både poliser och socialsekreterare anser att samverkan dem emellan är viktig och fungerande. Vidare har samtliga respondenter identifierat flertalet faktorer som främjar deras samverkan. Av studiens resultatet framkommer dock att dessa faktorer inte endast verkar främjande på grund av att de idag hindras eller försvåras av ett antal olika faktorer. Exempel på faktorer som både kan hindra och främja samverkan är kommunikation, samsyn och sekretesslagstiftning. Då empirin visar på hur myndigheterna arbetar olika utifrån deras uppdragsbeskrivningar, regelverk och kunskapsbaser och hur det kan verka hindrande visar studiens resultat, utifrån empiri och teori, att samverkan ständigt är ett utvecklingsarbete. 

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lagändringen i Brottsbalken gällande barnfridsbrott påverkat arbetet för yrkesgrupperna socialsekreterare och poliser som arbetar med barn som bevittnat våld. Studien har haft en kvalitativ metod där datainsamlingen bildades av semistrukturerade intervjuer med fem respondenter. Resultatanalysen har klassisk grundad teori som utgångspunkt. Både poliser och socialsekreterare ansåg att lagändringen var efterlängtad. Lagändringen har varit viktig för de utsatta barnen och har förbättrat deras situation avsevärt. I förarbeten till lagändringen förutsågs det att socialsekreterarnas handlingsutrymme inte skulle påverkas, vilket socialsekreterarna inte anser är korrekt. Lagändringen hade fört med sig både för- och nackdelar för poliser och socialsekreterare. Yrkesgruppernas samverkan har stärkts till följd av lagändringen eftersom barn som har bevittnat våld numera omfattas av barnahus. Det framkom att respondenterna vill ha tydligare riktlinjer och att kommunikationen behöver stärkas mellan yrkesgrupperna. Dessutom framträdde meningsskiljaktigheter kring huruvida barnfridsbrott kunde hanteras utan ett grundbrott eller inte. 

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lagändringen i Brottsbalken gällande barnfridsbrott påverkat arbetet för yrkesgrupperna socialsekreterare och poliser som arbetar med barn som bevittnat våld. Studien har haft en kvalitativ metod där datainsamlingen bildades av semistrukturerade intervjuer med fem respondenter. Resultatanalysen har klassisk grundad teori som utgångspunkt. Både poliser och socialsekreterare ansåg att lagändringen var efterlängtad. Lagändringen har varit viktig för de utsatta barnen och har förbättrat deras situation avsevärt. I förarbeten till lagändringen förutsågs det att socialsekreterarnas handlingsutrymme inte skulle påverkas, vilket socialsekreterarna inte anser är korrekt. Lagändringen hade fört med sig både för- och nackdelar för poliser och socialsekreterare. Yrkesgruppernas samverkan har stärkts till följd av lagändringen eftersom barn som har bevittnat våld numera omfattas av barnahus. Det framkom att respondenterna vill ha tydligare riktlinjer och att kommunikationen behöver stärkas mellan yrkesgrupperna. Dessutom framträdde meningsskiljaktigheter kring huruvida barnfridsbrott kunde hanteras utan ett grundbrott eller inte. 

Arbetet för dagens poliser innebär återkommande svåra mellanmänskliga möten, vilka ställer krav på ett respektfullt bemötande gentemot både offer och misstänkta. Empati är ett koncept som i litteraturen ansetts vitalt i yrken med mänsklig kontakt, däribland polisyrket. Tidigare studier inom andra yrkesområden har påvisat sjunkande nivåer av empati i takt med utbildningsgång och/eller karriär. Syftet med denna studie var att undersöka inställningen till empatins betydelse i polisarbete generellt och i mötet med misstänkta bland polisstudenter. Utöver skillnad och förändring över tid mellan terminer undersöktes även könsskillnader samt skillnad mellan lärosäten. Urvalet bestod av 355 svenska polisstudenter från svenska polishögskolor. I mellangruppsjämförelsen ingick 234 studenter vid termin 4 samt 74 studenter vid termin 5 och i inomgruppsjämförelsen ingick 47 studenter. För att besvara frågeställningarna användes en för en poliskontext anpassad version av Jefferson Scale of Physician Empathy Student Version (JSPE-S). Skattningar genomfördes före och efter den praktiskt inriktade aspirantperioden. Statistiska analysmetoder som användes var envägsANOVA, tvåvägs-ANOVA samt mixad ANOVA. Resultaten visade inga signifikanta skillnader i inställning till empati mellan terminer och lärosäten. Signifikanta skillnader för kön påvisades i inomgruppen, dock ej i mellangruppen. Resultatet kan tolkas som att inställningen till vikten av empati i polisyrket generellt skattas högt samt är stabil över tid bland svenska polisstudenter. De varierande resultaten för kön kan kopplas till de speciella omständigheter som polisyrket innebär. Då resultaten från denna studie till viss del står i kontrast mot varandra samt gentemot tidigare forskning finns behov av framtida studier på området.

The new phenomenon of “police influencers” consist of police officers who, under their private names, use their platform to share posts with both police content and humorous messages. The public's perception of the phenomenon is divided, and critical voices say it is inappropriate. The Swedish police force is known for their fellowship, often called “the spirit of the union”. But how does this fellowship correspond to front figures like police influencers? 

In this study we examine how Swedish police officers and police students respond to the police influencers by applying a theoretical framework based on a discourse psychological perspective and theories about identity and organizational culture. The empirical material consists of semi- structured interviews with both police officers and police students. 

The result shows that the organizational culture within the police force can be affected by police influencers. The informants show a strong feeling of unity within the force and are making a strong effort to maintain the police authority's legitimacy and trust. Police students seem to be negative to the phenomenon in large, but positive to the fact that police influencers can share important knowledge about the police profession. Experienced Police officers on the other hand are more concerned about how communication made by police influencers can damage the reputation of the police force. This divided perception can result in a split within the organization depending on how one views the phenomenon. There is a strong norm for what a police officer should do, and this characterizes the informants' perception of the phenomenon and in what way it affects the police force. 

Keywords: Police, influencer, social media, public authority, identity, discursive psychology, organizational culture. 

Being taken into custody due to excessive intoxication, also called an LOB, is a big infringement of one’s personal liberty and integrity and takes place without the right to a fair trial. The number of such cases in Sweden average at around 60 000 per year, with the point of an action being to provide a safe space for the intoxicated individual to sober up.In this study, the judicial requirements, internal protocols and guidelines which police are to follow in a case of excessive intoxication are laid out and examined. By closely examining two decisions from the Parliamentary Ombudsmen (JO) we have identified situations in which police have arrested someone on subjective grounds, rather than following the internal guidelines. This survey, including 30 police officers from the local district Gothenburg City, was conducted based on the decisions from the Parliamentary Ombudsmen (JO). Officers were given two real world case studies to later describe how they would have acted in the situation. Answers were analysed via code and were thereafter compared to the legal code to make a judgement on officers’ knowledge of LOB. In the first case study, 80% of officers chose to arrest according to LOB, and the remainder chose to reject alternatively remove the person according to The Police Act 13 §In the second case study, where subjective judgement had to be used, 44% chose to arrest according to LOB, 53% chose to follow The Police Act 13 § and 3% answered with answers that were difficult to classify. In the Parliamentary Ombudsmen’s (JO) opinion regarding a similar scenario which was presented in the second case study, there has been critique aimed towards the police officer that decided to arrest the individual for intoxication. It is noticeable that 43% would have chosen to arrest in a similar situation to the one that the Parliamentary Ombudsman had earlier criticized.To examine if there are arrests which take place which lack an actual legal precedent, 71 so called LOB protocols have been looked at, where around 40% of cases lack a satisfactory reasoning as to why the arrest has taken place. This means that there is a legal pitfall when one doesn’t define specifically enough in the LOB protocol why one has made an arrest. From these results, there is an indication that there is a risk that arrests take place which lack legal weight. Finally, the study also highlights that there is a lack of necessities required to care for the arrested in Gothenburg.

This is a qualitative research study that examines police officers who work in socially vulnerable areas. The purpose of this study is to investigate which success factors these police officers have identified when working in socially vulnerable areas. The study was performed using five interviews, these interviews were then analyzed using thematic analysis. This research show that the key success factors identified by the police officers were relationship building, cooperation between agencies and a common situational picture. The conclusion is that police officers should focus on creating relationships with the citizens, with focus on juvenile youths, but the police itself should put more emphasis on cooperation between agencies and develop a common situational picture, so that everyone is working to achieve the same goals within the same timeframe.

Within the Swedish Police Authority, prehospital emergency care is provided according to the method S-CABCDE. The basics of the method refer to prioritizing measures depending on the type of injury in order to save lives and structure the rescue work. Since patrolling police officers commonly find themself being the first responders in different settings where knowledge of prehospital emergency care is required, it is crucial they are qualified and feel confident using standardized methods.The aim of this study was to investigate whether patrolling police officers deemed current education sufficient and examine if knowledge differed depending on years of patrol duty or where the police were stationed. The study was performed as a survey sent to police personnel officiating either in the Police District (PO) of Uppsala or in the PO of Västerbotten. The survey accumulated answers as gender, age and placement of duty. Furthermore, the respondents evaluated their perceived confidence and knowledge in carrying out emergency care in alignment with S-CABCDE using a Likert scale ranging from 1 to 6. Within this thesis, the researchers have settled for 5-6 on the likert scale as acceptable bounds when measuring knowledge and self-confidence. The result was interpreted amidst bivariate analysis and t-test to search for variations between PO Uppsala and PO Västerbotten.Differences that depended on which Police District the respondent was employed at were detected. Moreover, a correlation between training and self-reported knowledge as well as confidence was observed. According to the requirements for acceptable levels of knowledge that this study relies on, there were also knowledge inconsistencies discovered among respondents. For instance, early stages of the method S-CABCDE rendered the lowest rate in the two participating Police Districts alike. Furthermore, respondents who had been employed as patrolling police officers for a period of 10

Looking back over time, the police, just like the military, have been a male-dominated profession, where in the past the admissions were based almost entirely on the physical attributes. But times has change and so has the view of the Swedish police and its working methods and thus also the view of the leadership within the police.The Swedish police force has already worked hard to become more gender equal throughout the ranks. And there are several trainee programs and classes for advancement in different areas, that can only be applied for if you are a woman. Previous studies, in other fields, have identified characteristics of leaders that have been classified as typically female or male. This research is done on police officers in one of the larger districts of the Swedish police force. In this study a quantitative approach, however with a qualitative perspective, is taken to find out if the officers out in the field have any preferences when it comes to gender-based leadership and leadership styles. The results of this study show that in all but one area, police officers who serves out in the field prefer a leader with leadership qualities that are more towards female leadership qualities rather than the stereotypical male leadership qualities.

The number of police officers in Sweden has been a word-of-mouth in mass media in modern times. There is currently a worrying situation where it is hard for thepolice districts to keep the officers out in the field work. Therefore an investigation regarding the police officers work satisfaction is an important step to keep the officers in the field. This qualitative interview-study examines what factors that contribute to the police officers initiative taking and motivation. The findings of the study concludes that leadership (including feedback) and colleagues are the most important factors. The conclusion is that an increase in feedback from the leaders and more autonomy when deciding which colleague to work with can increase the motivation and initiative taking in the police officers.

Empatisk förmåga är viktig i yrken där möten med andra människor utgör en stor del av arbetet, såsom vårdgivande yrken och polisyrket. Tidigare studier kring vårdyrken har dock visat att inställningen till betydelsen av empati i yrkesrelaterade situationer kan sjunka med utbildning eller erfarenheter. Liknande studier kring polisyrket saknas. Syftet med denna studie var därmed att undersöka inställningen till betydelsen av empati i relation till polisyrket hos polisstudenter och poliser. Med hjälp av ett självskattningsformulär, baserat på Jefferson Scale of Physician Empathy Student version och anpassat till polisyrket, undersöktes två frågeställningar relaterat till syftet. Utifrån studiens första frågeställning undersöktes huruvida det fanns någon skillnad mellan polisstudenter tidigt i utbildningen och polisstudenter sent i utbildningen, samt yrkesverksamma poliser avseende inställning till betydelsen av empati. Utifrån den andra frågeställningen undersöktes huruvida det fanns en könsskillnad avseende inställning till betydelsen av empati. Studiens deltagare bestod av 219 deltagare från tre grupper: polisstudenter i termin 1 (n=73) och termin 5 (n=65), samt yrkesverksamma poliser (n=81). En tvåvägs-ANOVA tillämpades för att besvara frågeställningarna. Resultatet visade på en signifikant skillnad i inställning till betydelsen av empati i relation till polisyrket mellan termin 1 och termin 5 samt termin 1 och poliser. Polisstuderande som gick första terminen skattade högre än de som gick sista terminen och yrkesverksamma poliser. Lite oväntat, och inte i linje med tidigare studier, upptäcktes ingen signifikant skillnad i inställning till betydelsen av empati mellan män och kvinnor. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att inställningen till betydelsen av empati i yrkesrelaterade situationer sjunker under polisutbildningen på ett liknande sätt som i vårdutbildningar.  

This is a qualitative study, examines the attitude of the police to the police method hot spot, which is a crime prevention method in police work. The study is based on six interviews with active police officers in the Stockholm region. The interview method issemi-structural where the participants have made room for their opinions and the opportunity to elucidate what they themselves think is important to lift. Research has been done to investigate the origin of the hot spot and what purpose it has against crimeon Swedish and not Swedish conditions. The result of the study differs in what early studies are showing. Attitude towards hot spot is lack of efficiency and problem regarding movement of crime. Study show that modification of the existing method is wanted. And that further studies are needed.

The Swedish Police Authority have a wide assortment of tasks as given to them by the legislatures to prevent and prohibit crime. The main task of the authority is to increase public safety and maintain general order with the overall intention to contribute to the public movement towards justice and security. The Police Authority share a common legal obligation with other professionals such as teachers, social workers and health care professionals to report on any matter when a minor might be subjected to any dangerous environments. One of the Police Authority's challenges and priorities at the end of the 2010s is to prevent the growth of the antagonistic context which includes organized crime, hooliganism, violence-promoting extremism and other extremists. The strategy for obtaining this is both repressive, of the individuals and the groups, as well as preventive in hindering recruitment to the context. This thesis studies the extent to which police officers in two different local police districts, Globen and Umeå use, not only the obligation but also, the possibility to report self-experienced contact with minors within the antagonist milieu to the social services as a method of individual crime prevention. The thesis, in a sense, investigates the extent to which the obligation is fulfilled as well as the extent to which it is used without the reported person, at the time of the observation, being a suspect of a crime. Finally, it investigates what method of support the police use whenfiling reports of cancern to the social service and to what extent. The thesis finds that the gender of the reporting police officers is one of the main variables when it comes to the amount and extent of reporting suspected child harm to the social services. It finds that years of employment also plays a role in the number of filed reports but to a reduced degree of the extent. It also finds that police officers mostly refer to themselves and their colleagues, as method of support, when filing these reports. The information generated might be valuable for further research and future implementation of handbooks and policies. 

Tidigare forskning visar faktorer som kan bidra till att unga individer väljer en kriminell bana samt att det är vanligt att ungdomar begår enstaka brott men de flesta återgår senare till ett laglydigt liv. Dock fortsätter en del den kriminella banan vilket blir en kostsam fråga för samhället, varpå brottsförebyggande arbete är centralt. Vad som idag anses viktigt för att förebygga brott är att återintegrera kriminella ungdomarna till samhällets kultur. Medling är ett återintegrerande verktyg som bygger på teorin Reintegrative Shaming theory där syftet är att lösa konflikten mellan förövaren och brottsoffret. Styrkan i att återintegrera är att undvika grupperingar i samhället som normaliserar avvikande beteende och att de då istället integreras i samhället genom att dessa individer känner samhörighet. Därav har det socialpsykologisk relevans, att få en ökad förståelse om hur polisen upplever att samverkan och medling fungerar idag och om det finns förbättringsområden i det brottsförebyggande arbetet. Genom en kvalitativ metod intervjuades fem poliser som specifikt arbetar med ungdomar. Resultaten visade att omgivande faktorer kan spela roll för om en ungdom inspireras till en kriminell bana. Medling är ett bra verktyg för att återintegrera en ungdom i samhället, men brister i rutiner inom polisens arbetssätt och inom de olika myndigheterna bidrar till att medling uteblir. Samverkan mellan myndigheterna behöver kontinuerligt utvärderas för att fungera effektivt. Vissa lagar upplevs försvåra och begränsa polisens arbete, där de anser att lagstiftarna behöver vara mer insatta i samhällets utveckling. Trots att många samverkar för att förebygga brott så leder det avvikande beteendet oundvikligt ibland till fängelse eller vård. Det är genom ett långsiktigt arbete med effektiv samverkan som ungdomskriminalitet upplevs kunna förminskas.

Olyckor med polisfordon fortsätter att öka. Litet är dock känt om polisers egna upplevelser av kritiska händelser under utryckningskörning. För att bidra till ökad förståelse för utryckningskörning var studiens syfte att undersöka hur poliser beskriver sina upplevelser av utryckningsförloppet. I denna studie använde vi oss av en semistrukturerad intervjuguide för att undersöka hur fem poliser berättade om sina upplevelser. Genom narrativ analys av intervjuerna studerades likheter och skillnader av kritiska händelser under utryckningskörning. Vi identifierade fem återkommande teman, så kallade typnarrativ: viljan att fånga, att köra fort, att det är känsligt att kritisera kollegors utryckningskörning, att bedöma när höga hastigheter är befogade, samt att hitta balansen i utryckningskörningen för att uppleva kontroll. Dessa fem typnarrativ gav en god förståelse för hur poliserna berättade om oväntade händelser som skapat riskfyllda situationer i deras tjänsteutövning. Likheter i berättelserna gällde främst beteende och attityder. Skillnaderna bestod framförallt i omständigheter, exempelvis hur utryckningen startade och vilken information poliserna fick eller inte fick under utryckningen. Skillnaderna kopplades till möjliga konsekvenser av utryckningen utifrån teorier om beslutsfattande, riskmedvetenhet och skadeprevention. Vidare indikerade resultaten att upplevelsen av utryckningskörning var dynamisk och varierade med kontextuella förhållanden. 

Bakgrund: December 2012 beslutade Riksdagen att genomföra omorganisation inom svensk polis till sammanhållen polismyndighet för hela landet. Målen med omorganisationen var enhetlighet och tydlig styrning med större flexibilitet och effektivare användning av resurser. Syftet var att stärka resurser vid brottsingripande och brottsutredning samt öka förbindelsen och tillgängligheten för medborgarna. Forskning har visat att stressreaktioner ökar i samband med organisationsförändringar. Den nya organisationen bildades 1 januari 2015. Syfte: Beskriva polisers upplevelse av arbete och hälsa i den pågående omorganisationen inom polismyndigheten i Sverige. Metod: Kvalitativ metod valdes där sju individuella intervjuer genomfördes med poliser tillhörande en region med anställning inom polisen i minst 4 år. För att analysera innehållet i de transkriberade texterna användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Poliserna berättade att under omorganisationen hade förändringar genomförts utan att föra dialog med berörda. Poliserna upplevde att otydligheten från ledningen skapade en mer uppdelad myndighet. De upplevde att arbetsinnehållet var samma som tidigare men att resurserna hade minskat. Bristfälligt stöd bidrog till alltför liten uppskattning från ledning. Poliserna berättade om behov av bättre förutsättningar och mer personal för att upprätthålla god arbetsmiljö och bedriva mer förebyggande polisarbete. Slutsats: Poliserna beskrev polismyndigheten som avstannad organisation med flera brister och uttryckte stort behov av mer personalresurser.

Civila utredare är en yrkesgrupp som i Sverige har fördubblats i antalet anställda sedan 2011. Det verkar finnas betydande utmaningar för att socionomer som civila utredare skall ses som fullt integrerade medlemmar inom polismyndigheten. Detta på grund av att socionomer arbetar som en minoritet inom ett yrke dominerat av poliser. Syftet med vår studie var att undersöka socionomers upplevelser av att arbeta som civila utredare inom polismyndigheten. Denna kvalitativa studie grundade sig på fem intervjuer med socionomer som arbetar som civila utredare inom polismyndigheten. Resultatet av intervjuerna har sedan granskats och bearbetats med hjälp av Grounded theory som är en analysmetod inom kvalitativ forskning som syftar till att förstå och beskriva mänskliga fenomen (Olsson & Sörensen 2007). Resultatet visade på att det inom polismyndigheten finns ett fungerande samarbete genom att det inte görs någon skillnad på om den anställda är socionom eller polis. Däremot har det visat sig finnas faktorer som har en negativ påverkan på samarbetet. Arbetet som civil utredare upplevs som ett fritt arbete men med lagar och regler som styr samtidigt som det finns en önskan om utökade befogenheter för att de civila utredarna ska kunna arbeta mer självständigt. Socionomers kompetens har visat sig vara värdefull inom polismyndigheten. Detta därför att intervjupersonerna upplever att deras arbetssätt skiljer sig åt gentemot hur poliserna arbetar och att socionomerna därmed kompletterar poliserna på ett effektivt sätt. Det finns tydliga löneskillnader mellan socionomer som civila utredare och de polisiära utredarna vilket uppfattas som problematiskt och är en faktor till de motsättningar som finns mellan professionerna. Att socionomer som civila utredarna tjänar mer än de polisära utredarna är något som enligt Christoffersen (2017) grundar sig på skillnaderna mellan de två utbildningarna. Däremot framkom det även att det egentligen inte är socionomerna som har hög lön utan att det snarare är poliserna som har väldigt låg lön. 

Att lägga skuld på våldtäktsoffer är ett fenomen som förekommer världen över. Tidigare forskning har visat att olika faktorer som exempelvis offrets kön, beteende eller relationen mellan offer och gärningsman kan kopplas till respondenternas syn på våldtäkt och offerskuld. Det har även visat sig att bemötande från bland annat poliser och socialarbetare gentemot våldtäktsoffer är av stor vikt för att de ska våga söka hjälp. Dessa två yrkesgrupper kan komma att spela en central roll för våldtäktsoffer då dessa individer befinner sig i en utsatt situation. Syftet med denna studie är att belysa kvinnliga och manliga polis- och socionomstudenters syn på våldtäkt och tillskrivande av offerskuld vid våldtäkt utanför eller inom äktenskap. För att besvara syftet har det genomförts en kvantitativ undersökning i form av en vinjettstudie bestående av två olika våldtäktsscenarior. Resultat som framkommit visar att männen bedömde lindrigare straff och lade mer ansvar på offret än kvinnor gjorde samt att socionomstudenter dömde högre straff och mindre ansvar för offret än vad polisstudenter gjorde. I analysen diskuteras om skillnaden mellan kvinnor och män kan kopplas till att sympatisera med sitt eget kön. Vidare diskuteras vad skillnaden mellan polis- och socionomstudenters bedömning skulle kunna ha för verkan i deras framtida yrke.

Background: Sick leave within the police has increased in recent years and the highest increase has been seen among female police officers over 50 years.Objective: The aim of the present study is to identify the presence of physical symptoms, emotional exhaustion and depersonalization of female police officers working with patrolling and police officers working with investigation in the North region of Sweden.Method: The study was conducted with web-based questionnaire, answered by female police officers: police officers working with patrolling (n=40) and police officers working with investigation (n=44) in the North region of Sweden. The survey consisted of a total of 37 questions. To measure burnout Maslach Burnout Inventory was used.Results: A significant difference was seen in the presence of the physical symptom headache between female police officers working with patrolling and female police officers working with investigation. The group working with investigation reported higher incidence of headaches than the group working with intervention. Furthermore the group working with patrolling have estimated depersonalization (DP) higher than the group working with patrolling (n=40) and police officers working with investigation (n=44) in the North region of Sweden. The survey consisted of a total of 37 questions. To measure burnout Maslach Burnout Inventory was used.Results: A significant difference was seen in the presence of the physical symptom headache between female police officers working with patrolling and female police officers working with investigation. The group working with investigation reported higher incidence of headaches than the group working with intervention. Furthermore the group working with patrolling have estimated depersonalization (DP) higher than the group working with investigation.

Polisyrket i Sverige kan innefatta olika inriktningar och arbetsuppgifter, men en stor del avverksamheten består av ingripandeverksamhet eller brottsutredning. Sjuktalen hos kvinnligapoliser i Sverige har ökat de senaste åren, något som medför svårigheter för såväl individensom drabbas, arbetsgivaren och samhället. I tidigare studier konstateras att sjukskrivning ochohälsa hos kvinnliga poliser är ett ämne i behov av mer forskning då evidens gällande polisersarbetsmiljö till stor del har omfattat manliga poliser.Syftet med studien var att beskriva kvinnliga polisers upplevelse av arbete och hälsa.Studien genomfördes med kvalitativ induktiv design. Tio kvinnliga poliser i Västerbottenintervjuades i tre fokusgruppsintervjuer samt en individuell intervju, materialet analyseradesmed hjälp av tematisk analys.Analysen resulterade i fyra huvudteman; “Stressorer som påverkar hälsan”, “Förmågan atthantera stressorer”, “Vikten av närvarande ledarskap” och “Att vara kvinna och polis”, samt tiounderteman.Hur kvinnliga poliser upplever sitt arbete och sin hälsa är ett komplext ämne. Denna studiehar belyst vilka stressorer i arbetet som kan påverka hälsan och hur de kvinnliga polisernahanterar detta. Även upplevelsen av att vara kvinna och polis samt vikten av välfungerandeorganisatoriska faktorer såsom ledarskap har beskrivits.

Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka yrkesverksamma polisers motionsvanor och syn på träning samt studera eventuella förändringar som skett sedan utbildningen. Ett andra syfte är att undersöka hur yrkesverksamma poliser anser att de sänkta kraven till polisutbildningen kommer påverka yrkets utveckling.

Metod: I den här studien svarade 43 yrkesverksamma poliser på en enkät som handlade om träning och motionsvanor. Det insamlade materialet jämfördes med en tidigare studie som de yrkesverksamma poliserna deltog i under studietiden. Materialet bearbetades i IBM SPSS version 23.

Resultat: Studien visade en signifikant(p=0,000) skillnad mellan polisstudenter och yrkesverksamma poliser gällande träningstid/vecka. Polisstudenterna tränade i genomsnitt 6,7±3,0 timmar/vecka och de yrkesverksamma poliserna i genomsnitt 4,6±2,8 timmar/vecka. De yrkesverksamma poliserna hade ändrat sin syn på träning och tränar med ett långsiktigt perspektiv för att förebygga skador.

Konklusion: Studien visade att yrkesverksamma poliser tränar mindre än vad de gjorde under utbildningen. Syftet med träningen har också förändrats från att kortsiktigt klara av utbildningen till att vara långsiktig och förebygga skador och sjukskrivningar. Både polisstudenter och yrkesverksamma poliser ansåg att uthållig styrka och kondition var de viktigaste fysiska kvalitéerna för poliser men ingen av grupperna visade sig dock träna just detta i någon högre utsträckning. Det är viktigt för polisyrket att sprida kunskap om detta för att ändra motionsvanor och förebygga skador och sjukskrivningar. 

Uppsatsens syfte var att se hur polis och socialtjänst som arbetar specifikt kring unga lagöverträdare i en mellanstor kommun upplever att samverkan fungerar. De frågeställningar som skapades för att besvara syftet var; Hur samverkar polis och socialtjänst kring unga lagöverträdare? Vilka hinder upplever man kan uppstå i samverkan mellan de två myndigheterna? Vilka upplevelser och erfarenheter har intervjupersonerna om samverkan? Fem personer intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Två stycken socialsekreterare, två poliser och en person med god insikt i samverkansarbetet i den aktuella staden. Teorin som användes för att analysera resultatet var Goffmans teori om interaktion ur ett dramaturgiskt perspektiv. Det resultat som framkom av studien är att samverkan som sker i den aktuella staden upplevs fungera bra, men är känslig för yttre faktorer då samverkansarbetet är personbundet. Den främsta anledningen till att samverkan fungerar bra är den personliga relationen mellan intervjupersonerna. Det framkommer att intervjupersonerna upplever att det kan uppstå problem då samverkan sker i större gruppkonstellationer eller då samverkan ska ske med personer som inte är vana vid detta.

Introduktion: Att arbeta inom yrken med nära mänskliga relationer kan innebära höga psykiska krav som kan leda till stressrelaterade symtom. Poliser har ett yrke med höga fysiska och psykosociala påfrestningar. Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsrelaterade psykosociala faktorer och stressrelaterade symtom, och sambandet mellan dessa variabler bland patrullerande poliser i Sverige. 

Metod: Totalt deltog 856 patrullerande poliser (437 kvinnor, 419 män) med en medelålder på 36.8 ± 9.5 år. Poliserna besvarade ett självskattningsformulär innehållande bakgrundsfrågor, arbetsrelaterade psykosociala faktorer och stressrelaterade symtom. Materialet analyserades via tvärsnittsdesign. Statistiska analyser genomfördes med Pearson Chi-Square och oberoende T-test. En bivariat analys genomfördes via Pearsons korrelation för att studera samband. Signifikansnivå p≤ 0.05. 

Resultat: Inga signifikanta skillnader förkom mellan kvinnliga- och manliga patrullerande poliser vad gäller arbetsrelaterade psykosociala faktorer och stressrelaterade symtom. Mag- och sömnbesvär var sällan förekommande bland poliserna. Signifikanta samband påvisades mellan skattade höga krav, låg kontroll, lågt socialt stöd och upplevda mag- och sömnbesvär bland poliserna. Bland kvinnliga poliser förekom inget signifikant samband mellan kontroll och sömnbesvär, samt krav och magbesvär. 

Slutsats: Svaga signifikanta samband tyder på att poliser som upplever låg kontroll, bristande stöd och höga krav även upplever sömn- och magbesvär. 

Sammanfattning: Polisyrket är ett yrke där den egna kroppen är ett av de viktigaste verktygen. Idag spenderas majoriteten av arbetstiden stillasittande men det förekommer även situationer som ställer krav på den enskilde polisens fysiska förmåga. Det är därför viktigt att denna yrkesgrupp upprätthåller en god fysisk förmåga både för sin egen och allmänhetens säkerhet. För att åstadkomma detta krävs regelbunden fysisk träning.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa träningsvanor samt motivation till och syn på träning, för polisstudenter i olika delar av utbildningen samt hos yrkesverksamma poliser.

Metod: En kvalitativ studiedesign valdes där semistrukturerade intervjuer utfördes och sedan analyserades utifrån Grounded theory. Fyra polisstudenter och två yrkesverksamma poliser intervjuades.

Resultat: Intervjuerna resluterade i huvudkategorin Från fysiskt överlägsen till att hålla länge i polisyrket och sammanfattar sex kategorier. Därtill kunde två idealtyper identifieras, Den fysisk överlägsne och Den motståndskraftige. Motivation till träning fanns hos samtliga informanter samtidigt som träningsvanorna samt synen på träning skiljde sig åt mellan polisstudenter och yrkesverksamma poliser.

Konklusion: Vissa typer av motivation verkade vara konstanta medan andra förändrades genom utbildningen och med yrkeslivserfarenhet. Även om informanterna generellt prioriterade träning högt kunde en förändring i träningsvanor och  träningsmängd ses mellan studietiden och yrkeslivet.