Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Haag, Ingemar
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Kjär, Uwe
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Päplow, Thorsten
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Schröter, Thorsten
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Molander Danielsson, Karin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Jansson, Magnus
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Sundgren, Eva
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Öhman, Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Bockgård, Gustav
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Blom, Stefan
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Billing, AnnaCarin
    Nelson, Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Lundkvist, Hannes
    Mälardalens högskola.
    Vokabeltest im FSU; Narrative Vampirism; English for Young Learners; Eva Lindströms poetik; Linguistic accommodation; Astrid Lindgrens barnboksvärldar; Traditionell västgötska; Didaktiska reflektioner kring grammatiska strukturer; Anna Höglunds Om detta talar man endast med kaniner; Språksituationen på Åland; Ett radikalt demokratisk svenskämne; Rainer Maria Rilkes Malte Laurids Brigges anteckningar2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Packalén, Sture
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    LITTERATUR OCH SPRÅK: Ekokritik, Jean-Henri Fabre, Återvinningens estetik, Kerstin Ekman, Humanism och posthumanism, Elektriska får och mekaniska människor, Djurkaraktärer, Kultur och hållbar utveckling2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tonvikten i detta nummer av Litteratur och språk ligger på ekokritik. Ekokritiken är ett i Sverige tämligen nytt forskningsfält inriktat mot analys av främst skönlitteratur, men också andra typer av texter. Som litteraturvetenskapligt forskningsområde fokuserar ekokritiken på människans interaktion med naturen och omvärlden, men även på de föreställningar vi har om naturen.

    Förhållandet natur-kultur har ju alltid varit uppmärksammat och diskuterat inom humanistisk forskning. I den ekokritiska forskningsinriktningen problematiseras dessa begrepp dock på ett delvis nytt sätt där tvärvetenskap och moderna ekologiska insikter utgör viktiga inslag.

    Våren 2007 grundades Ekokritiskt forum av ett antal forskare från ämnena litteraturvetenskap, engelska och tyska såsom en gemensam satsning på ekokritisk litteraturforskning vid Mälardalens högskola. Forumet har haft en rad seminarier både med egna presentationer och med föredrag av inbjudna gäster. De bidrag som fyller detta nummer av Litteratur och språk är alla resultat av denna seminarieverksamhet.

    Henrik Görlin inleder sin översiktsartikel om ekokritikens framväxt med en skiss över 1800-talets idéhistoriska bakgrund och de ekologiska tankegångarna under denna tid. Han visar vidare hur den miljöetiska debatt som kom att engagera miljörörelsen på 1960-talet så småningom leder fram till formeringen av ekokritiken som litteraturvetenskapligt fält på 1990-talet. Även olika tendenser och strömningar inom ekokritiken presenteras och jämförs.

    Ingela Pehrson Berger behandlar den franske entomologen Jean-Henri Fabres uppfattning av insekterna i hans verk Souvenirs entomologiques genom att placera det i en idéhistorisk kontext som bl.a. omfattar Linnés fysikoteologi och Darwins evolutionslära. En retorisk analys belyser de humoristiska och emotionella inslagen i hans berättelser. Fabres antropomorfiserande stil verkar motsäga hans övertygelse om att människan, som den enda varelsen med förnuft, är ontologiskt skild från djuren. Motsägelsen förklaras av verkets litterära och populärvetenskapliga karaktär.

    I Ingemar Haags essä ”Återvinningens estetik” fokuseras gränsen mellan det privata och det offentliga med utgångspunkt i den mänskliga avföringen och dess funktion hos två konstnärer och en filmare. Ett historiskt svep sätter omvandlingen av fekalierna i förbindelse med kontrollen av den enskilda kroppen, en kontroll som tydligt för in det mänskliga i ett kretslopp och suddar ut gränsen mellan människa om omvärld.

    I sin artikel om Kerstin Ekmans roman Häxringarna använder AnnaCarin Billing ekokritiken för en analys av ett antal teman. Den ekokritiska läsningen gör naturen i romanen synlig på ett nytt sätt, särskilt vad gäller jorden, ett tema som behandlar en förändring i synen på den geografiska platsen, naturen och materien, och tiden, ett tema som tar upp två olika tidsuppfattningar, naturens och kulturens.

    Marie Öhman redogör i sitt bidrag, "Från humanism till posthumanism", för begreppet posthumanism. Posthumanismen beskrivs som en förändrad syn på det mänskligas gränser och relation till sin omgivning, i kontrast till eller som reaktion mot renässans- och upplysningshumanismens antaganden om det mänskliga medvetandets särställning. Förändringen i synsätt relateras till å ena sidan en massiv teknisk utveckling på samhällets alla områden, å andra sidan till antihumanistiska ståndpunkter såväl inom moralens, som miljö- och språkfilosofins område.

    Henrik Otterberg utvecklar grundtesen att Philip K. Dicks roman Androidens drömmar med fördel kan läsas som en konsekvent dialektik mellan å ena sidan ett cartesianskt, instrumentellt och uteslutande förhållningssätt till förment artificiella och/eller automatiskt styrda varelser, och å den andra vad man provisoriskt kan kalla en isidoriansk, inkännande och mer inkluderande hållning. Bokens två protagonister, prisjägaren Rick Deckard och djurreparatören John Isidore, läses i detta sammanhang som representanter för René Descartes respektive Isidorus av Sevilla, med dessa båda tänkares perspektiv på zoontologi satt i spel. Det är en öppen fråga huruvida romanens dialektik sammantagen bör ses som positivt hänsyftande i hegeliansk mening, eller om den ger prov en dystopisk, negativ utveckling, såsom tecknad av Theodor Adorno.

    Karin Molander Danielsson gör i sin artikel en retorisk-narratologisk och ekokritisk läsning av Frank Norris roman McTeague när hon med hjälp av begreppen karaktär och agency lyfter fram de icke-mänskliga karaktärerna i romanen. Danielsson visar hur hittills bortglömda icke-mänskliga karaktärer, en katt, flera hundar, en mula och en kanariefågel, beskrivs på ett sätt som visar Norris förtrogenhet med olika djurarters beteenden och hur dessa beteenden på kritiska punkter för handingen framåt samtidigt som de fördjupar vår förståelse av romanens mänskliga karaktärer.

    I det avslutande bidraget behandlar Sture Packalén den kulturella dimensionens roll i en hållbar samhällsutveckling och framhåller att hållbarheten bara kan förverkligas om vi betraktar den som en kreativ uppgift för hela samhället. Enligt artikelförfattaren är det därför viktigt att diskutera konstens och kulturens potential i utformningen av en önskvärd framtid. Hållbar utveckling kan ses som en ständigt pågående sökprocess och självreflektion kring vår samtid och framtid. I själva sökandet och reflekterandet behövs kulturen som ett medium för att ge form åt den kommunikation som är nödvändig för att en hållbar utveckling ska kunna komma till stånd på det ekonomiska, ekologiska och sociala området.

  • 3.
    Packalén, Sture
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Haag, ingemar
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    jansson, magnus
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Nelson, Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Pehrson Berger, Ingela
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Pettersson, Cecilia
    Göteborgs universitet, Litteraturvetenskap.
    Päplow, Torsten
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Sundgren, Eva
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Öhman, Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    LITTERATUR OCH SPRÅK: Carl von Linné om insekter, Flyttfåglar i poesin, Stensimpor hos Norbert Scheuer, Goethes självbiografiska skrivande, Ontologiska frågor hos Lars Jakobson, Bodil Malmsten om minnets betydelse, Äldres samtalsstil, Andraspråkstalares kommunikation i arbetslivet2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta nummer av Litteratur och språk är huvudsakligen ägnat åt det förflutna, människors berättande, åt minnet, den bild människor gör sig av det förgångna, men också av det artificiella i ett samtida perspektiv.

    Ingela Pehrson Berger inleder blicken bakåt när hon behandlar Carl von LinnésTal, om Märkwärdigheter uti insecterne. Hon undersöker genom en kombination av idéhistorisk belysning och retorisk analys fyra teman i talet, nämligen hur Linné ger uttryck för en fysikoteologisk förundran i synen på insekterna, hur han presenterar den entomologiska forskningen och uppmanar till en nyfikenhetsforskning, hur han verkar för folkupplysning genom att avskaffa vanföreställningar om insekter, samt hur han med humoristisk antropomorfism berättar om insekters beteenden.

    Magnus Janssons bidrag, Sträckläsning, är ett projekt som vill undersöka om – och i så fall hur – svenska poeter under 1900-talet har använt flyttfåglar som motiv. Utgångspunkten är Fredrik Bööks studie "Flyttfåglarna" från 1913. Utifrån den läser sig Jansson fram genom det ena lyriska författarskapet efter det andra. Han genomkorsar dem som en fågelskådare på jakt efter att göra observationer, som sedan förs in på registerkort. Projektet är därför också en utforskning av en läsarpraktik inspirerad av ekokritiken. Frågor som läsaren ställs inför är: Vad är ett motiv? Vad är en observation i dikten jämfört med en observation i "verkligheten"?

    Thorsten Päplow tar sig an Norbert Scheuers roman Überm Rauschen och undersöker vilken betydelse stensimpan har för den manliga huvudpersonens misslyckanden både på det personliga och på det yrkesmässiga planet. Päplow visar i sin analys hur Scheuers stensimpelika berättande – med familjeliv i efterkrigstidens Tyskland som bakgrund – framstår som en skildring av ett existentiellt fiasko.

    I sin essä om Goethes självbiografiska skrivande ägnar sig Ingemar Haag åt Dichtung und Wahrheit, diktarens monumentala bidrag till den självbiografiska genren under 1800-talets första hälft. Haag visar hur ledigt Goethe rör sig genom historien, politiken och konsten, hur han i sitt diktarvärv är mer av en kulturhistoriker än en självbekännande navelskådare.

    Marie Öhman tar i sitt bidrag "Man ser mig och jag finns – Ontologiska frågor i Lars Jakobsons Vännerna upp romanens utforskande av hur ny teknik kan komma att påverka våra föreställningar om vad en människa är. Öhman visar hur Jakobson använder science fiction-genren för att ifrågasätta en traditionell uppdelning av tillvaron i materiellt och icke-materiellt, mänskligt och icke-mänskligt och relaterar detta ifrågasättande till en posthumanistisk kontext.

    Cecilia Pettersson går in på det förnyade intresset för minnet och konstaterar att det uppstått ett nytt berättande om minnet genom vilket detta bl.a. förknippas med fantasi istället för sanningsenlighet. Hon ställer Bodil Malmstens romaner Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån och framför allt Nästa som rör mig i relation till denna minnesuppfattning. Det framgår då att dessa romaner fungerar som ett slags motberättelse, där minnet framförallt handlar om mer universella frågor, såsom minnets värde, dess identitetsskapande funktion och dess grundläggande betydelse för den mänskliga existensen

    Eva Sundgren för i sin artikel "dä blir minnen av allting" – Äldres samtalsstil med fokus på berättelser" en inledande diskussion kring forskning om äldres berättande. Hennes syfte är inte bara att beskriva berättelsernas form och funktion, utan också att bidra till en diskurs om äldre och äldres språk som inte utgår från ett bristperspektiv. Viktiga frågor är hur de äldre konstruerar sina berättelser och vilken bild de ger av sig själva och sina liv. Först tar Sundgren upp vem som är äldre och vad en berättelse är. Därefter görs några nedslag i en inspelning med en kvinna på snart 92 år. Eftersom perspektivet är interaktionellt ställs också frågan vilken roll lyssnaren spelar för berätterskan.

    Marie Nelson, slutligen, gör en studie av andraspråkstalares vardagliga kommunikation vid ett svenskt storföretag. Det övergripande syftet med hennes studie har varit att finna kommunikativa faktorer som har en positiv inverkan på andraspråkstalares integration på arbetsplatsen och i den nära arbetsgruppen. Utifrån arton intervjuer med fast anställda industriarbetare och tjänstepersoner, som kommit till Sverige i vuxen ålder, har Nelson valt ut fem deltagare för observation. Resultaten visar att de fem deltagarnas vardagliga kommunikation till stor del påverkas av aktuell yrkesposition. Nelson noterar vidare bl.a. att tjänstepersoner kan klara sig utan kunskaper i svenska så länge de behärskar engelska i tal och skrift, medan den industriarbetare som inte talar svenska riskerar att halka efter såväl yrkesmässigt som socialt.

  • 4.
    Packalén, Sture
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Haag, Ingemar
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Jansson, Magnus
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Päplow, Thorsten
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Öhman, Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Molander Danielsson, Karin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Dodig-Crnkovic, Gordana
    Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, Inbyggda system.
    Schirrmacher, Beate
    Stockholms universitet.
    LITTERATUR OCH SPRÅK: Rethinking Knowledge. Modelling the World as Unfolding through Info-Computation; Musikens roll i Günter Grass prosa; Bölls, Giordanos und Hamiltons irische Tagebücher; Remembrance of the Holocaust; 1800-talets självbiografi bortom Rousseau och Goethe; Jack London’s White Fang as Ethological and Evolutionistic Bildungsroman; Sense of Nature and Ecopedagogical Design in Swedish Children’s literature2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Föreliggande nummer av Litteratur och språk har både till innehåll och utformning ett brett internationellt anslag med bidrag som är skrivna på svenska, engelska och tyska.

    Gordana Dodig-Crnkovic inleder med en artikel som anlägger ett nytt, evolutionärt perspektiv på kunskap. Författaren konstaterar att kunskap alltsedan Platon och Aristoteles har studerats inom epistemologin, en gren av filosofin som sysslar med propositionell kunskap, dvs. kunskap som kan uttryckas enligt formeln "A vet att p" där A är en person och p är en proposition (ett påstående). Det centrala här är sanningshalten i påståenden. Dodig-Crnkovic tar dock i sin artikel ”Rethinking Knowledge. Modelling the World as Unfolding through Info-Computation for an Embodied Situated Cognitive Agent” ett annorlunda grepp. Hon behandlar kunskap som ett biologiskt fenomen, såsom informationsstrukturer skapade av en organism som omvandlar information till nödvändig kunskap för överlevnad. Även de enklaste levande varelser använder information som de ordnar i olika komplexa kunskapsstrukturer. Därför kan kunskap studeras ur ett evolutionärt perspektiv som en process där informationsstrukturer i levande organismer blir alltmer komplexa som en följd av växelverkan med omgivningen, en växelverkan som även innefattar kommunikation med andra organismer.

    I det andra bidraget ”Trummor och kontrapunkt. Musikens roll i Günter Grass prosa” låter Beate Schirrmacher oss se att Günter Grass inte endast är författare och bildkonstnär, utan att även musiken spelar en central roll i hans författarskap. Schirrmacher framhåller att det finns många intermediala referenser till musik i Grass romaner. Ändå har t ex trummandets roll i Die Blechtrommel (1959) och referensen till den musikaliska kräftgången i novelltiteln Im Krebsgang (2002) länge förbisetts. Med hjälp av intermediala teorier följer artikeln upp musikens betydelse i Grass prosa. Författaren använder sig av ett transmedialt perspektiv som fokuserar på gemensamheterna mellan text och musik. Repetitivitet, simultanitet och performativitet förknippas mer med musik än med litteratur, men de är också återkommande kännetecken i Grass berättarteknik. I textexempel från Die Blechtrommel, Im Krebsgang und Ein weites Feld (1995) analyserar Schirrmacher verkens transmediala gemensamhet med musik. Hon lyfter fram hur repetitiva, simultana och performativa mönster blir avgörande för tolkningen, vilket i sin tur kastar nytt ljus över Grass prosa och lyfter fram aspekter som tidigare förbisetts eller till och med kritiserats.

    Thorsten Päplow tar i ”Poetologische Konzeptionen des Platzes in drei ‚Irischen Tagebüchern‘: Heinrich Bölls Irisches Tagebuch, Ralph Giordanos Mein Irisches Tagebuch und Hugo Hamiltons Die redselige Insel. Irisches Tagebuch” upp platsens betydelse som poetologisk faktor i tre resetexter, nämligen i de ”irländska dagböcker” som författats av Heinrich Böll, Ralph Giordano och Hugo Hamilton. Eftersom det hittills knappast funnits några undersökningar kring vilken bärighet betydelsen av orter och platser har i reselitteraturen, presenterar artikelförfattaren inledningsvis olika orts- och platskoncept. De analyser som sedan följer syftar till att åskådliggöra vilken roll orter, platser eller landskap kan ha som betydelsepotential i respektive författares ”irländska dagbok”.

    I ”German Literature and Remembrance of the Holocaust” pekar Sture Packalén med utgångspunkt från den tyskspråkiga litteraturen efter 1945 på vilken central roll just litteraturen spelat under hela efterkrigstiden för att bevara minnet av Förintelsen, men också minnet av de tyska lidandena. Packalén visar att de tyska författarna i denna minnesprocess tagit på sig rollen som ett ”nationens samvete”. Samtidigt lyfter han fram hur det i de litterära texterna synliggörs att nationalsocialismen och Förintelsen varit och fortfarande är svårhanterliga ämnen i Tyskland. I artikeln framhålls vidare att dialogen kring det förflutna, det man minns av nazisttiden och de olika roller Förintelsen spelat och fortfarande spelar i dagens tyska samhälle är beroende av på vilket sätt och av vem allt detta blir ihågkommet. Det går därför inte att tala om en enhetlig ”tysk” minneskultur vare sig före eller efter 1989. Däremot kan man i litteraturen urskilja olika minnesgemenskaper som var för sig fokuserar förföljelsen av judarna, Förintelsen, kriget och det nazistiska förflutna på ett karakteristiskt sätt.

    Ingemar Haag konstaterar i ”De två vägarna – 1800-talets självbiografi bortom Jean-Jacques Rousseau och Johann Wolfgang von Goethe: några nedslag hos George Sand, Alfred de Musset och Thomas De Quincey”, att borgerlighetens ökade samhälleliga inflytande under 17- och 1800-talen också krävde krävde ett konstnärligt uttryck. Haag tar vidare upp att det finns en viss samstämmighet inom forskningen om att just romanen blev borgerlighetens genre per se. Han menar att man också skulle kunna lägga till självbiografin som ett led i detta legitimeringsprojekt. 1800-talet flödar över av självbiografier. Rousseau blev tidigt den stora förebilden. Hans introverta självanalys fick många efterföljare – men senare också många kritiker, som förhöll sig negativa till hans navelskåderi. Sand och de Musset var några av hans belackare. I sin essä diskuterar Ingemar Haag Sands, de Mussets och De Quinceys självbiografiska texter som ett svar på Rousseaus introspektiva förhållningssätt. De sympatiserar, enligt Haag, snarare med den hållning som Goethe förespråkar i Dichtung und Wahrheit, där jaget definieras utifrån interaktionen med historien och samhället.

    De två avslutande bidragen har båda en ekokritisk inriktning. Karin Molander Danielssons artikel ”White Fang as Ethological and Evolutionistic Bildungsroman” är en studie som tar särskilt fasta på hur Jack London i sin roman White Fang framställer huvudkaraktärens beteende och kognition. I artikeln görs även en jämförelse av hur hundar och vargar beskrivs i den etologiska litteraturen. Molander Danielsson visar fram hur huvudpersonens utveckling från vild varghybrid till domesticerad hund på många sätt motsvarar den evolutionära utveckling som hunden, canis familiaris, genomgått. Romanen kan därför enligt artikelförfattaren läsas både som en evolutionär och som en traditionell Bildungsroman.

    Den sista artikeln med titeln “Sense of Nature and Ecopedagogical Design in Swedish Children’s Literature from the 20th Century” består av fyra konferensbidrag skrivna av Magnus Jansson, Karin Molander Danielsson, Sture Packalén och Marie Öhman. De deltog i juni 2013 i den tionde internationella litteraturkonferensen ”Changing Nature: Migrations, Energies, Limits” i arrangemang av ASLE, The Association for the Study of Literature and the Environment vid University of Kansas, Lawrence. Med exempel från Elsa Beskow, Selma Lagerlöf, Inga Borg och Astrid Lindgren fokuserar artikelförfattarna i sina bidrag på hur ekopedagogiska drag och människans interaktion med naturen framträder i svenska barnbokstexter från tidigt till sent nittonhundratal.

     

  • 5.
    Sund, Louise
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Quennerstedt, Mikael
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Öhman, Marie
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    The Embodied Social Studies Classroom2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent years scholars interested in teaching and learning in social studies in schools have showed how learning in social studies classrooms can be understood through instruction, dialogue, cognition, reflection, concepts, thinking, writing, reading and awareness (cf. Bickmore & Parker, 2014; Brooks, 2011; Hess; 2002; Journell, Walker Beeson & Ayers, 2015; King, 2009; Nokes, 2014; Savenije, van Boxtel & Grever, 2014). Despite these important contributions, learning risks being limited to explorations of cognitive, verbal and/or written aspects of the educational situation. 

    Learning is, however, very much also embodied, including the embodied interactions with the environment (cf. Shilling, 2000, Zembylas 2007), and research also reveals that secondary social studies is facing a crisis since a majority of students still are made to memorize and reproduce socioscientific knowledge instead of being prepared to use knowledge meaningfully and participating in public discussions (Sandahl 2015; Ljunggren et al. 2015; King 2009). Social studies have accordingly, as many other school subjects, often been handled as dis-embodied (Almqvist & Quennerstedt, 2015; Evans, Davies & Rich 2009), and this gives us a quite limited view of the learning going on in classrooms. The consequences of this gap in research as well as practice are that we miss out on important aspects of what Armour et al. (2015) argues to be “the dazzling complexity of the learning process” (p. 11).

    In this presentation we aim to ‘transgress’ the separation of mind and body and explore embodied aspects of learning in the social studies classroom. With a point of departure in John Dewey’s transactional view of learning and Sharon Todd’s discussion on the liminality of pedagogical relationships, the ambition with the papers is not to explore ‘The Learning’ going on, or what every student learn in the explored situations. Instead, we argue that students always enter pedagogical encounters as some-body, and that it correspondingly is fruitful to explore students’ embodied engagements as an important but often overlooked aspect of the social studies classroom. The risk that remains is otherwise that social studies is treated as dis-embodied and that we as a consequence do not fully understand or embrace the potential of social studies.

    Hence, the purpose of the study is to explore embodied engagements in a social sciences classroom. The focus in the study is on expected and potential pedagogical encounters and how students’ actions obtain a certain function in the classroom. As a conclusion we will discuss the results of our analysis in terms of the liminality of pedagogical encounters in classroom practice.

    Our intent in this study is not to resolve tensions produced by theontological divide between representational and non-representational approachesor the epistemological separation of mind and body. Instead, by turning topragmatism and Dewey’s transactional perspective, we intend to approach socialstudies as embodied rather than dis-embodied. 

    Method

    By focusing on embodiment in a transactional perspective the attention is turned from bodies as a pre-determined metaphysical entity separated from the mind to what bodies do and become in and through transactions with the environment (Biesta & Tedder 2006; Garrison 2015). Taking a transactional approach, the study puts into focus the ‘lived’, embodied engagements with others (teachers, student peers) and the environment (classroom practice, classroom materiality) they engage in. The analysis is conducted in three steps; (i) distinguishing pedagogical encounters, (ii) identifying embodied engagements, and (iii) categorising embodied engagements by the function of actions-in-context. In this study we focus on situations where the body is foregrounded and the action is connected to subject matter. Accordingly, we are interested in both the pedagogical relation between teacher and students and the didactic relation between subject matter, instructional activities and teachers and students involved. This is described by Hudson (2015) as the didactic triadic that recognises the complex set of relations between teacher, student and content (Cf. Klette 2007). The study has no generalizing ambition since the data comes from a small sample, however, we hope that the insights that can be drawn from this case can be helpful in re-understanding social studies as embodied rather than dis-embodied. The empirical material consists of video recorded lessons from two different subject areas (Criminology and Sociology) in an upper secondary school in Sweden. The content of the lessons is small group activities, whole class lectures and student presentations. The class consisted of 31 students in their final year of the Business Management and Economics Programme. In exploring embodied engagements in a social sciences classroom several challenges arise. As Estola and Elbaz-Luwisch (2003) state “attention to the body is a challenge to both the researchers and the methods used” (p. 715). These challenges can be summarised as the difficulty in exploring the dazzling complexity of any educational situation involving verbal and non-verbal actions and communication, teachers and students, teaching aids, the materiality of the classroom as well as the context as a whole (Cf. Quennerstedt, Öhman & Öhman 2011). In order to handle this complexity the question that guided us in our analysis of our video recorded data was how aspects of embodied engagements manifest themselves in the social studies classroom. As a conclusion we will also discuss the results of our analysis in terms of the liminality of pedagogical encounters in classroom practice.

    Expected Outcomes

    In the analysis we have identified three embodied engagements in the social studies classroom: (i) disengaged encounters, (ii) screened encounters, (iii) collective inquiry. These embodied engagements describe functions that different actions-in-context have in transaction in the classroom. Each category describes different functional roles that teachers, students, classroom settings, tasks, etc. have in embodied engagements and the direction this takes in the pedagogical encounter. The categories are not mutually exclusive, but instead intertwined with each other in real situations.Disengaged encounters is about how students are made disengaged in transaction with others and the environment in terms of teacher led lessons, peer presentations or disengaging tasks.Screened encounters refer to embodied engagements being both focused towards screens (computers, smart-boards etc) and screened off in terms of how student interaction occurs.Collective inquiry is events when students actively (as some-body) engage in a collective, communicative process guided by conditions of uncertainty and change.These results will be clarified and discussed further in terms of the liminality of embodied engagements in classroom practice with reference to Todd (2014). Todd uses the metaphor of liminality, or the threshold, as a way of discussing that pedagogical relationships in education are “played out materially, between bodies in the present, unpredictably against a future that is always unknown” (p. 243) thus these pedagogical encounters have the potential to be transformative. The paper aims to contribute to earlier research on embodied aspects of learning in Sweden and Europe and to extend the methodological approaches currently in use within the field of subject didactics.

    References

    Almqvist, J. & Quennerstedt, M. (2015). Is there (any)body in science education? Interchange. A Quarterly review of Education, 46(4), pp 439-453.

    Armour, K. Quennerstedt, M. Chambers, F & Makopoulou, K. (2015). What is ‘effective’ CPD for contemporary physical education teachers? A Deweyan framework. Sport, Education and Society, DOI:10.1080/13573322.2015.1083000.

    Biesta, G.J.J. & Tedder, M. (2006). How is agency possible? Towards an ecological understanding of agency-as-achievement. Working paper 5, Exeter: The Learning Lives project.

    Estola, E. & Elbaz-Luwisch, F. (2003). Teaching bodies at work. Journal of Curriculum Stuides, 35(6), pp. 697–719.

    Evans, J., Davies, B. & Rich, E. (2009). The body made flesh: embodied learning and the corporeal device. British Journal of Sociology of Education, 30(4), 391-406.

    Garrison, Jim (2015). Dewey’s Aesthetics of Body-Mind Functioning. Aesthetics and the Embodied Mind: Beyond Art Theory and the Cartesian Mind-Body Dichotomy. Alfonsina Scarinzi (ed.), Dordrecht: Springer.

    Hess, D. E. (2002). Discussing Controversial Public Issues in Secondary Social Studies Classrooms: Learning from Skilled Teachers. Theory & Research in Social Education, 30(1), 10-41.

    Hudson, B. (2015). The epistemology and methodology of curriculum: didactics. In The SAGE handbook of curriculum, pedagogy and assessment, edited by Wyse, Dominic, Hayward, Louise and Pandya, Jessica (eds.) Sage. 

    Journell, W, Walker Beeson, M. & Ayers, C. A. (2015). Learning to Think Politically: Toward More Complete Disciplinary Knowledge in Civics and Government Courses. Theory & Research in Social Education, 43(1), pp. 28-67.

    King, J. T. (2009). Teaching and Learning about Controversial Issues: Lessons from Northern Ireland, Theory & Research in Social Education, 37(2), pp. 215-246.

    Klette, K. (2007). Trends in Research on Teaching and Learning in Schools: didactics meets classroom studies. European Educational Research Journal (online), 6(2), pp. 147-161.

    Quennerstedt, M., Öhman, J. & Öhman, M. (2011) Investigating learning in physical education – a transactional approach. Sport, Education and Society, 16:2, 159-177.

    Savenije, G. M., van Boxtel C. & Grever, M. (2014). Learning about Sensitive History: “Heritage” of Slavery as a Resource. Theory & Research in Social Education, 42(4), pp. 516-547.

    Schilling, C. (2000). The Body. In G. Browning, A. Halcli, & F. Webster (Eds.), Understanding contemporary society: Theories of the present. (pp. 415-432). London: SAGE Publications Ltd.

    Todd, S. (2014). Between Body and Spirit: The Liminality of Pedagogical Relationships. Journal of Philosophy of Education, 48(2), pp. 231-245.

    Zembylas, M. (2007). The specters of bodies and affects in the classroom: a rhizo‐ethological approach, Pedagogy, Culture & Society, 15(1), pp.19-35.

  • 6.
    Öhman, Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Cyborg, åttiotalsideologi och posthumanism2014Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, ISSN 1104-0556, nr 1, 68-69 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 7.
    Öhman, Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Det mänskligas natur: Posthumanistiska perspektiv hos Lars Jakobson, Peter Høeg och Kerstin Ekman2016Bok (Refereegranskat)
  • 8.
    Öhman, Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    ”Där döden är närvarande finns det eviga livet”: Liv och död som motiv och språklig teknik i Åsa Nelvins textvärld2007Ingår i: Att göra av med sig själv: Texter om författarsjälvmord, Stockholm: Eolit Förlag , 2007, 253-257 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Öhman, Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Från humanism till posthumanism2010Ingår i: Litteratur och språk: Forskning vid Institutionen för Humaniora, nr 5, Västerås: Mälardalens högskola , 2010, nr 5, 74-92 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Öhman, Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Förord2009Ingår i: Tillflyktens hus / [ed] Åsa Nelvin, Lejd , 2009Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Öhman, Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Förord2009Ingår i: Gattet : sånger från barnasinnet: efterlämnade dikter / Åsa Nelvin ; i urval och med förord av Marie Öhman / [ed] Marie Öhman, Stockholm: Norstedts Förlag, 2009Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Öhman, Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    "Här kan jag äntligen tala": Tematik och litterär gestaltning i Åsa Nelvins författarskap2007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The subject of this thesis is Swedish author Åsa Nelvin’s writings. Five books are at the center of attention: The children’s books De vita björnarna (“The White Bears”) (1969) and Det lilla landet (“The Little Country”) (1971), the two novels Tillflyktens hus (“The House of Refuge”) (1975) and Kvinnan som lekte med dockor (“The Woman who played with dolls”) (1977), and the cycle of poems Gattet (“The Inlet”) (1981). The overriding aim of the the thesis is to characterize Nelvin’s literary works and her over-all literary enterprise.

    A major part of the thesis is devoted to textual analyses, the purpose of which is to identify fundamental themes and literary strategies in Nelvin’s works. Also treated is the author’s development from being a prose writer to becoming a lyric poet. In addition, the thesis examines how Nelvin’s writings relate to the cultural climate of the 1960s and 1970s; it deals with the reception of her works, and the question whether literary ideals and conventions have had any impact on her writings.

    Nelvin is generally associated with the emancipatory tradition of female autobiographers in the 1970s. Her works are considered to engage in psychological and/or gender issues and to be openly autobiographical. This thesis partly argues against that view by asserting that that the fundamental concern of Nelvin’s works is the experience of being and the creation of meaning. The textual analyses show that Nelvin’s writings in the main deal with existential matters such as time and death, art and eternity. They also show that the autobiographical elements in her works are not primarily directed towards the construction of womanhood or therapeutic confession. They rather serve as an aesthetic and meta-literary function, drawing attention to questions concerning the construction of the text (and life), and differences or correspondences between phenomena like fiction and reality.

  • 13.
    Öhman, Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    "Man ser mig och jag finns": Ontologiska frågor i Lars Jakobsons Vännerna2011Ingår i: LITTERATUR OCH SPRÅK: Carl von Linné om insekter, Flyttfåglar i poesin, Stensimpor hos Norbert Scheuer, Goethes självbiografiska skrivande, Ontologiska frågor hos Lars Jakobson, Bodil Malmsten om minnets betydelse, Äldres samtalsstil, Andraspråkstalares kommunikation i arbetslivet / [ed] Sture Packalén, Västerås: Mälardalens högskola , 2011, nr 7, 91-114 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Öhman, Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Människor, djur och andra: I begreppsvärld och litterär representation2011Ingår i: Aiolos - Tidskrift för litteratur, teori och estetik, ISSN 1400-7770, nr 40-41, 141-154 s.Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Öhman, Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Omnämnandet av en diktsamling2006Ingår i: Lyrikvännen, ISSN 0460-0762, nr 2, 30-36 s.Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Öhman, Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Posthumanism and Literature: The examples of Lars Jakobson and Kerstin Ekman2011Ingår i: The Human and Its Limits: Explorations in Science Literature and the Visual Arts / [ed] Margareth Hagen, Randi Koppen, Margery Vibe Skagen, Bergen: Spartacus, 2011, 183-195 s.Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 17.
    Öhman, Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Recension av Ann-Sofie Lönngren, Following the Animal: Power, Agency, and Human-Animal Transformations in Modern, Northern-European Literature. Cambridge Scholars Publishing. Newcastle upon Thyne 2015.2016Ingår i: Samlaren: Tidskrift för forskning om svensk och annan nordisk litteratur, ISSN 0348-6133, Vol. 137, 315-317 s.Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Öhman, Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    The Natural Ape or Aping the Natural: Imitation and Critique in Peter Høeg’s Kvinden og Aben2009Ingår i: Scandinavian Studies, ISSN 0036-5637, Vol. 81, nr 3, 329-348 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 19.
    Öhman, Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Mälardalens högskola.
    Traditional storytelling and new environmentalism in Astrid Lindgren's Ronia the Robber's Daughter2013Ingår i: Litteratur och språk, Västerås: Mälardalens högskola , 2013, nr 9, 48-53 s.Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf