Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
332333334335336337338 16701 - 16750 av 17139
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 16701.
    Åkerblad, Henrik
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Företagsekonomiska institutionen.
    Liljeblad, Rickard
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Företagsekonomiska institutionen.
    MiFID - Mycket att leva upp till?: En uppsats om Markets in Financial Instruments Directive2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Sammanfattning

    MiFID, direktiv om marknader för finansiella instrument är ett nytt europeiskt regelverk för den finansiella sektorn som träder i kraft den 1: a november 2007. Direktivet syftar till att förstärka konkurrenskraften för den finansiella sektorn, förbättra konsumentskyddet samt inkludera hela utbudet av finansiella tjänster och produkter. Då MiFID: s införlivande i svenska lag försenades fick de svenska värdepappersföretagen under 2007 en relativt kort tidsperiod på sig att anpassa sina verksamheter till de nya bestämmelserna. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter tre svenska värdepappersföretag erfarit vid arbetet med att anpassa deras verksamheter till de nya bestämmelserna i MiFID. Vi har studerat direktivet och jämfört med nuvarande regleringar samt genomfört fyra intervjuer, varav tre med svenska värdepappersföretag av varierande storlek. Genom vår undersökning har vi funnit att särskilt två områden varit besvärliga för våra respondenter, orderhanteringen och kundkategoriseringen.

    Abstract

    MiFID, the Markets in Financial Instruments Directive is a new European regulation for the financial service industry which comes in to effect on 1 November 2007. The purpose of the directive is to strengthen the competitiveness of the financial sector, improve consumer protection and include all financial services and products. Because the implementation of MiFID into Swedish law was delayed the Swedish securities firms were given a relatively short period of time during 2007 to adapt their businesses to the regulations in MiFID.

    The purpose of our thesis is to examine what difficulties three Swedish securities firms have experienced making their businesses compliant with the new regulations in MiFID. We have studied MiFID and compared it with Swedish regulations and carried through four interviews, three with Swedish securities firms of different size. Through our research we have found that client order handling and client categorisation were experienced as troublesome areas.

  • 16702.
    Åkerlund, Carl
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO).
    Elitishockeyns anpassning till arbetsrätten: Föräldraledig som elitishockeyspelare?  "Nej, det går inte, helt omöjligt"2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The sports in Sweden has previously been self-regulated with its own rules and provisions. As the commercialisation and professionalization have increased the common legal system has a greater impact on sports. The purpose of this study is to investigate the professional ice hockey adjustments to the labour law regulation. Furthermore the purpose is to illuminate possible advantage and disadvantage with the professional ice hockey player’s conditions of employment. To answer the purpose and the research questions of this study the legal dogmatic method, the legal sociology method and qualitative method with interviews has been used. The study shows how the professional ice hockey has adapted the labour law regulations with collective agreement due to the semi-dispositive provisions found in Swedish labour law. In Swedish professional ice hockey only the fixed-term contract is applied and most of the provisions about employment security are not available for the ice hockey players. In return the players has a stronger protection during the employment. As an employee and a parent the right to have a parental leave is statutory. The study shows a complex of problems with ice hockey player’s opportunity to have a parental leave, which is a right as an employee. This raises questions about equality between men and women in the labour market of ice hockey.

  • 16703.
    Åkerlund, Therese
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Sveriges fri- och rättighetsskydd och ideellt skadestånd: regeringsformen vs Europakonventionen2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 16704.
    Åkerman, Simon
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Skälighet: 7 § 2 st. LAS2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 16705.
    Åkers, Julia
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Offentlighetsprincipen i praktiken: En undersökning om handlingsoffentlighet i kommuner2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 16706.
    Åkesson, Andrea
    Örebro universitet, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap.
    Offentlig upphandling: Tiodagarsfristens påverkan på upphandlingar, och exempel hur Regeringsrätten dömer i överprövningsärenden som rör offentlig upphandling2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 16707.
    Åkesson, Bengt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Dags att planera för framtiden eller bara för 2016?2015Ingår i: Kristianstadsjournalen, nr Jul & nyår, 32- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16708.
    Åkesson, Bengt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv.
    Deklarationsdags - i år igen!2016Ingår i: Kristianstadsjournalen, nr Maj, 30- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16709.
    Åkesson, Bengt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv.
    Fåmansföretagarutredningen föreslår att det blir dyrare och bättre...?2016Ingår i: Kristianstadsjournalen, nr DecemberArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16710.
    Åkesson, Bengt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och Arbetsliv.
    Nytt år och nya förutsättningar - och då är det kanske dags för löneväxling?2016Ingår i: Kristianstadsjournalen, nr April, 54- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16711.
    Åkesson, Bengt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv.
    Är november årets onödigaste månad?2016Ingår i: Kristianstadsjournalen, nr NovemberArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16712.
    Åkesson, Eva
    Uppsala universitet, Universitetsförvaltningen.
    Karriär och kompetens: Ode till Ann2017Ingår i: Festskrift till Ann Numhauser-Henning, Lund: Juristförlaget, Lund, 2017, 955-964 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16713.
    Åkesson, Jennike
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Testamentsrätt: Utredning av gällande rätt och tolkning av testamente2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 16714.
    Åkesson, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för ekonomi.
    Etik och moral - ett högaktuellt ämneSjälvständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om Etik och Moral och om hur helt vanliga människor agerar i för dem ovanliga situationer.

    I vardagligt tal används ofta etik och moral som synonyma begrepp men det handlar egentligen om olika saker. Man använder begreppet moral när man syftar på grundläggande åsikter ifråga om vad som är rätt eller fel. Moralen yttrar sig t.ex. i form av tal där man uttrycker vad man anser vara rätt eller fel i någon viss fråga. Den kan också visa sig i form av handlingar där det tydligt framgår både vad man faktiskt gör och vad man underlåter att göra.

    Varje beslut omfattar moraliska bedömningar och ofta står de olika moralbegreppen i strid med varandra. Om ett beslut eller en handling skall anses god, rättfärdig eller berömvärd beror emellertid på vad man jämför med – dvs. vilken måttstock man använder för att motivera, förklara eller försvara sin handling.

    Det är den måttstocken som man betecknar med begreppet etik. Begreppet etik används alltså främst när man menar en teoretisk reflektion om moral. Etik är läran om hur man kan, eller bör, hantera olikheter och bristande överensstämmelse mellan olika moralbegrepp.

    Jag har använt mig av åtta stycken djupintervjuer. I varje intervju så har jag ställt upp fem olika situationer som mina intervjupersoner ska förhålla sig till och svara hur de hade agerat i den givna situationen. Alla fem situationer innehåller ett moraliskt dilemma.

    _________________________

    This essay is about ethics and morality and how ordinary people would act in for them unusual situation.

    In everyday talk is ethics and morality the same but it is actually about two different things. Morality is used when you talk about fundamental opinions in right and wrong and ethics is how you justify, defend or explain the way that you have acted.

    I have used eight personal interviews and in each interview there are five cases which are about ethical dilemmas. Each interviewer tells me how they would act in the five different situations.

    The answers that I have gathered in the eight interviews are used to try to find a pattern in how the different respondents would act in the different situation. I have tried to patterns in their answers due to what their situations are at this moment: How old is the respondent, what kind of work the respondent has, what is the respondent background and how much income does the respondent have.

    The dissertation is written in Swedish.

  • 16715.
    Åkesson, Sandra
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Varumärkesförfalskade varor i transit: – En studie av transitbestämmelserna2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För näringsidkare i dagens moderna samhälle är ensamrätten till varukännetecken av stor betydelse. För många näringsidkare ligger det stora investeringar bakom ens varukännetecken och dess renommé värderas högt. I takt med att varukännetecken har blivit en allt viktigare tillgång för varumärkesinnehavarna har även handel med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor ökat. Denna ökning har lett till att behovet av att kunna skydda sitt varukännetecken från olovlig användning ökat och att varumärkesinnehavarna vill ha en mer utökad ensamrätt till sina varukännetecken.

    Tidigare har inte förfalskade varor som transiteras inom Europeiska unionen, med slutdestination i tredjeland, utgjort varumärkesanvändning och således inte heller ett intrång varumärkesinnehavarens ensamrätt. I praxis har det fastslagits att detsamma gäller när ingen slutdestination är angiven för varorna. Anledningen till att transitsituationer inte omfattats av varumärkesinnehavarens ensamrätt är att transit inte har ansetts utgöra varumärkesanvändning. För att förfalskade varor ska kunna utgöra varumärkesanvändning har det tidigare krävts att varorna ska importeras i en medlemsstat och där föras ut på marknaden. Att varorna tillfälligt lagras i ett tullager eller transiteras inom unionen har inte ansetts kunna likställas med import.

    I och med den nya varumärkesförordningen och det nya varumärkesdirektivet införs bestämmelser som stadgar att även varor som befinner sig i transit i en medlemsstat kan utgöra varumärkesanvändning. Men frågan är hur stor praktisk effekt de nya bestämmelserna kommer få eftersom det stadgas att varumärkesinnehavaren måste inneha ensamrätt till varukännetecknet även i slutdestinationslandet för att tullmyndigheterna i transitlandet ska kunna omhänderta varorna. Denna bestämning innebär att flertalet transitsituationer även efter lagändringen inte kommer utgöra ett intrång i en varumärkesinnehavares ensamrätt och således kommer varumärkesinnehavaren inte kunna tillgripa åtgärder. Även situationer när inget slutdestinationsland är angivet hamnar utanför bestämmelsernas tillämpningsområde och på så vis skapas det en möjlighet för deklaranter och varuinnehavare att kringgå de nya transitbestämmelserna. De nya bestämmelserna kommer således inte kunna tillämpas i särskilt många transitsituationer. 

  • 16716.
    Åkesson, Sandra
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Snäckerström, Teresia
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tredje mans användning av registrerade varumärken i marknadsföring: en tolkning av god affärssed och varumärkesintrång2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varumärkesrättens syfte är att skydda varumärkesinnehavarens rätt till sitt eget varumärke. Men även om det vid första anblicken kan verka som att ensamrätten ger arumärkesinnehavaren ett fullständigt skydd mot obehörigas intrång, finns det i Varumärkeslagen (2010:1877) ett flertal undantag som begränsar ensamrätten. En varumärkesinnehavare är inte skyddad mot att tredje man i sin marknadsföring, i enlighet med god affärssed, använder sig av ett registrerat varumärke om syftet är att upplysa konsumenten om den egna varans funktion, som till exempel kan vara en tillbehörsprodukt. Det är också möjligt för tredje man att använda sig av ett registrerat varumärke om tredje man tydligt särskiljer varukännetecknen åt och på så sätt förhindrar att en konsument föranleds att tro att det föreligger ett affärsmässigt samband mellan tredje man och arumärkesinnehavaren. Begränsningarna av ensamrätten kan leda till tvister mellan tredje man och varumärkesinnehavaren, där en stor del av bedömningen i domstolen grundas på praxis och normer.

    I vår uppsats har vi granskat fyra fall, Gillettemålet, BMWmålet, Arsenalmålet och Byggställningsfallet, som alla berör tredje mans varumärkesanvändning i marknadsföring för sin egen tillbehörsprodukt. Vi har främst utrett det återkommande begreppet god affärssed och klarlagt de vanligast förekommande bedömningsgrunderna för vad som utgör god affärssed. De fall vi har använt oss av, har vi analyserat utifrån begreppet god affärssed och hur den goda affärsseden påverkar varumärkesinnehavarens ensamrätt och i vilken mån en varumärkesinnehavare kan förhindra eller alternativt förbjuda tredje mans användning.

    Under uppsatsens gång har vi fått erfara att ensamrätten har en del begränsningar, det är därför svårt för varumärkesinnehavaren att förbjuda tredje mans användning så länge den inte uppenbart skadar varumärkesinnehavarens renommé eller på annat sätt missgynnar varumärkesinnehavaren.

  • 16717.
    Ålund, Odeta
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Makarnas förmögenhetsförhållande i ett internationellt perspektiv: EU-förordningens påverkan på den svenska internationella privaträtten, det nordiska samarbetet och harmoniseringen2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 16718.
    Ålund Strid, Nathalie
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Hedersrelaterat våld och förtryck i ljuset av 2 § LVU2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 16719.
    Ånesjö, David
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Upphovsrätt och mönsterrätt för industriell design inom EU: hur ett icke-harmoniserat område utnyttjas i kommersiella syften2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En grupp företag som först på senare tid har uppmärksammats av svenska designers, företag och media är de så kallade ”möbelpiraterna”. För svensk del är det framförallt två företag vilka hamnat i rampljuset. Webbutikerna Ikon M och Designers Revolt är två företag vilka idag obehindrat och helt öppet säljer kopior av kända svenska och utländska designers. Trots att designerna är upphovsrättsligt skyddade i såväl Sverige som de flesta andra europeiska länder kan rättshavarna idag bara se på när mer eller mindre exakta kopior säljs för en bråkdel av priset av originalen.Affärsmodellen – att utnyttja EU:s fria rörlighet för varor och Storbritanniens korta skyddstid för massproducerad konst (industriell design) – har visat sig lyckosam för de företag som tillämpar den. Frågan är dock hur länge till och i vilken utsträckning företag kommer att kunna bedriva denna typ av verksamhet i framtiden. Trots att det upphovsrättsliga brukskonstområdet generellt sett är ett icke-harmoniserat område samt att globala konventioner så som Bernkonventionen uttryckligen lämnar åt varje land att själv avgöra hur det upphovsrättsliga skyddet för brukskonst ska se ut, så har EU-domstolen i ett antal domar skapat osäkerhet i vilket mått av frihet den nationelle lagstiftaren verkligen har i denna fråga. Storbritannien har nu tagit det säkra före det osäkra och föreslagit en lagändring vilken jämställer den industriella designens skyddstid med den som gäller för övrig konst.Företagens ansvar har också visat sig vara beroende av på vilket sätt de marknadsför sig till konsumenter. Riktar sig ett företag direkt till konsumenter i en annan medlemsstat kan detta innebära ett upphovsrättsligt intrång, trots att de sålda varorna är lagliga i säljarens hemland.Syftet med förevarande uppsats är att ge en överblick på hur skyddsförutsättningarna ser ut för industriell design inom ramen för den internationella och EU-rättsliga regleringen av upphovsrätt och mönsterrätt.Ett sätt att få klarhet i vad som verkligen gäller för industriellt massproducerad design är att införa tydligare lagstiftning på EU-nivå där brukskonsten som verkskategori får preciserade bestämmelser vilka reglerar i vilken utsträckning sådana verk ska skyddas och på vilket sätt detta ska ske.

  • 16720.
    Åqvist, Lennart
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Deontic Tense Logic With Historical Necessity, Frame Constants, and a Solution to the Epistemic Obligation Paradox (The "Knower")2014Ingår i: Theoria, ISSN 0040-5825, E-ISSN 1755-2567, Vol. 80, nr 4, 319-349 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In an earlier paper by the author, angstrom qvist (1999), I presented an approach to the logic of historical necessity, or inevitability, in the sense of a two-dimensional combination of tense and modal logic for worlds, or histories, with the same time order, known as T x W logic. Distinctive features of that approach were, apart from its two-dimensionality, its being based on discrete and finite time, and its use of so-called systematic frame constants in order to enable us to indicate longitudes (x-values) and latitudes (y-values) of any points in the co-ordinate systems under consideration. This led us to study and axiomatize an infinite hierarchy HTWxy of two-dimensional modal tense logics with the characteristic operators for historical necessity and possibility added to the original basic vocabulary. The main purpose of the present paper is then twofold: (A) to extend the logics HTWxy to the interesting branch of philosophical logic constituted by deontic logic as combined with tense (or temporal) logic; and (B) to deal with a curious puzzle known as the so-called epistemic obligation paradox - a well known stumbling-block in this area of research in philosophical logic. We argue for a solution to both these problems, which appeals to a new infinite hierarchy DHTWxym of extensions of the HTWxy in the sense of logics combining dyadic deontic modalities with temporal ones such as those for historical necessity and other two-dimensional modalities.

  • 16721.
    Åqvist, Lennart
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Discrete Tense Logic with Infinitary Inference Rules and Systematic Frame Constants: A Hilbert-Style Axiomatization1996Ingår i: Journal of Philosophical Logic, ISSN 0022-3611, E-ISSN 1573-0433, Vol. 25, nr 1, 45-100 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The paper deals with the problem of axiomatizing a system τ1 of discrete tense logic, where one thinks of time as the set Z of all the integers together with the operations +1 (“immediate successor”) and -1 (“immediate predecessor”). τ1 is like the Segerberg-Sundholm system W1 in working with so-called infinitary inference rules; on the other hand, it differs from W1 with respect to (i) proof-theoretical setting, (ii) presence of past tense operators and a “now” operator, and, most importantly, with respect to (iii) the presence in τ of so-called systematic frame constants, which are meant to hold at exactly one point in a temporal structure and to enable us to express the irreflexivity of such structures. Those frame constants will be seen to play a paramount role in our axiomatization of τ1.

  • 16722.
    Åqvist, Lennart
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Grades of Probability Modality in the Law of Evidence2010Ingår i: Studia Logica: An International Journal for Symbolic Logic, ISSN 0039-3215, E-ISSN 1572-8730, Vol. 94, nr 3, 307-330 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The paper presents an infinite hierarchy PRm [m = 1, 2,...] of sound and complete axiomatic systems for modal logic with graded probabilistic modalities, which are to reflect what I have elsewhere called the Bolding-Ekelof degrees of evidential strength as applied to the establishment of matters of fact in law-courts. Our present approach is seen to differ from earlier work by the author in that it treats the logic of these graded modalities not only from a semantical or model-theoretic viewpoint but from a proof-theoretical and axiomatic stance as well. A paramount feature of the approach is its use of so-called systematic frame constants as labels of diverse grades of probability. Apart from this novel feature our approach can be seen to go back to pioneering work by Lou Goble in 1970.

  • 16723.
    Åsberg, Emilia
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Företagsekonomiska institutionen.
    Made in... Sweden?: Ursprungsregler som handelshinder2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats har för avsikt att närmare undersöka hur ursprungsregler inom det multilaterala handelssystemet är utformade, hur de tillämpas och om de kan tänkas användas på ett protektionistisk eller diskriminerande sätt och därför utgöra handelshinder. Det har under arbetets gång visat sig att det finns belägg för att ursprungsreglerna är mycket komplexa och svårhanterliga i många avseenden och att de administrativa procedurerna kring ursprungsregler är kunskapskrävande, tidskrävande och kostsamma. Att länder själva ges möjligheten att utforma ursprungsregler medför också risker för att reglerna används på ett protektionistiskt sätt även om de länder som antagit WTO:s avtal om ursprungsregler underkastat sig att respektera och följa de grundläggande riktlinjer och principer som avtalet om ursprungsregler bygger på. Att reglerna kan sägas vara diskriminerande har också mycket att göra med komplexiteten på regelverken i fråga och i många avseenden drabbas utvecklingsländerna till stor utsträckning som enligt studier lider viss brist på expertis inom området och som därför också har svårt att göra sin röst hörd vid förhandlingar kring ursprungsregler. 

  • 16724.
    Åsberg, Emilia
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Företagsekonomiska institutionen.
    Tiga är silver - tala är guld: Karteller och det svenska eftergiftsprogrammet2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det svenska samhället och dess konkurrenslagstiftning bygger på principer om frihandel och perfekt konkurrens där monopol i princip är förbjudna. Tanken bakom detta är att konkurrens är något bra som leder till välfungerande marknader. Den rivalitet som uppstår mellan företag som konkurrerar med varandra föder ett större utbud för konsumenterna med varor och tjänster till bättre kvalité och lägre priser än om konkurrensen inte funnits. Samhällskollektivet som helhet vinner också på konkurrens då det bl a möjliggör nya innovationer, forskning och utveckling, högre sysselsättning och en starkare internationell ställning i världshandeln – något som främjar samhällsekonomin. För att konkurrensen ska fungera på ett bra sätt måste marknadens aktörer hålla sig till samma spelregler. Dessa spelregler återfinns i konkurrenslagen. Lagen innehåller två centrala förbudsbestämmelser varav en förbjuder konkurrensbegränsande samarbeten d v s karteller. Karteller stör konkurrensen på marknaden, något lagstiftaren och samhället ser mycket allvarligt på. Bryter ett företag mot förbudet kan det åläggas att betala konkurrensskadeavgift till staten, en slags böter som kan uppgå till mycket stora belopp. Konkurrensskadeavgifterna ska verka avskräckande och på så sätt motverka kartellbildning. Som ett komplement till detta finns det också inom konkurrensrätten utrymme för eftergift och nedsättning av konkurrensskadeavgifter för de företag som avslöjar en kartell som de medverkar i. Denna uppsats frågar sig vad syftet och tanken bakom detta eftergiftsprogram är då benådning är en aning främmande i den svenska rättsordningen samt om det finns andra åtgärder för att avskräcka företag från att bilda karteller.

     

    Tanken bakom det svenska eftergiftsprogrammet är att det ska motverka företag från att medverka i karteller då incitamenten för alla deltagande parter att avslöja det förbjudna samarbetet och komma undan utan böter är påtagligt stor. Att delta i en kartell är förbjudet och osäkerheten i vilka man kan och inte kan lita på i ett förbjudet samarbete är något som bör få en part som överväger att ingå i ett sådant samarbete att tänka till igen. Vidare ska konkurrensmyndighetens arbete med att utreda kartellsamarbeten underlättas med hjälp av eftergiftsprogrammet, något det sannolikt också gör. Men, genom att snegla på länder som USA och Kanada från vilka inspirationen till eftergift i huvudsak kommer, skulle det även kunna finnas andra åtgärder att tillgripa i jakten på karteller. 

  • 16725.
    Åslund, Celina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Gränsdragningen mellan våldtäkt mot barn och sexuellt utnyttjande av barn: Om begreppet frivillighet, särskilt ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 16726.
    Åslund, Mikael
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för biologi och miljö (BOM).
    Striwing, Helena (Redaktör)
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för biologi och miljö (BOM).
    Kompendium i lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16727.
    Åslund, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Rätt och rättsfilosofi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Allemansrätten och bärplockning i kommersiella sammanhang2012Ingår i: Vänbok till Ingrid Arnesdotter: uppsatser i affärsrättsliga frågor och om utbildning i affärsrätt / [ed] Jan Kellgren, Stockholm: Jure, 2012, 273-288 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med anledning av att Ingrid Arnesdotter blivit pensionär vill vi, några av hennes juristvänner som arbetar eller har arbetat vid Linköpings universitet, fira henne med en liten skrift. Många fler är förstås de forskare, lärare och studenter som under åren fått del av Ingrids stora skarpsinne, energi, planeringsförmåga och villighet att lämna kloka råd i forsknings- och undervisningsfrågor. Hennes talang för att tänka nytt och genomföra dessa idéer är kanske den egenskap vi som arbetat nära henne – Sveriges första professor i affärsrätt och Linköpings universitets första professor i juridik – mest har beundrat. Det tydligaste resultatet av denna egenskap är de två affärsjuridiska programmen här vid Linköpings universitet. De hade varken funnits eller blivit sådana framgångar utan Ingrids högst betydande insatser. Att Ingrid vid sidan av att vara juris doktor också är ekonom (Handelshögskolan i Göteborg) och har arbetat som chefsjurist på bank (Sparbanksvärlden) har med all säkerhet präglat hennes sätt att verka i den akademiska världen, inte minst uttryckt i ett i hög grad proaktivt perspektiv på rätten och i hennes nydanande forskning kring moderna betalningsmetoder. Egentligen känns det paradoxalt att skriva förordet till en sådan här bok just nu, för Ingrid arbetar oförtrutet vidare för forskning och undervisning här vid universitetet. Och får vi som vi önskar, fortsätter hon med det länge till!

  • 16728.
    Åslund, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Rätt och rättsfilosofi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Allemansrätten och marknyttjande: Studier av ett rättsinstitut2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna avhandling studeras allemansrätten som rättsinstitut. Därvid aktualiseras flera sinsemellan olikartade frågeställningar. Avhandlingen fokuserar i stor utsträckning på samspelet mellan frågor av praktisk-juridiskt slag och sådana av mer rättsteoretiskt slag. Diskussionen i avhandlingen utgår från att vissa av de i institutet allemansrätten ingående rättsliga normerna är sedvanerätt. Därför diskuteras sedvanerättsbegreppet särskilt, varvid frågan hur sedvanerätt kan fyllas med ett innehåll väcker särskilt intresse. I avhandlingen uppställs en hypotes om att allemansrätten är en del av en reglering syftande till lämplig markanvändning - sett ur den samhälleliga synvinkeln att mark är en begränsad naturresurs som bör nyttjas ändamålsenligt, för hushållning med resurser. I avhandlingen förespråkas att man i såväl den rättsvetenskapliga diskussionen om allemansrätten, som i den argumentation som förs i den praktiska rättstillämpningen, särskiljer de tre subjekten utövaren, kanalisatören och utövaren i kollektivet och deras skilda nyttjande. Vidare förespråkas att diskussionen, om vilka aktiviteter som är allemansrättsligt tillåtna, sker utifrån en medvetenhet om att aktiviteterna kan avse ”vardagsnytta” eller ”rekreation” och att, beroende av om aktiviteterna antas avse det ena eller det andra, olika slutsatser angående aktiviteternas tillåtlighet kommer att dras. Därtill visas i avhandlingen att domstolen, i konflikter mellan olika sätt att nyttja marken, tycks presumera att all mark är allemansrättsligt tillgänglig - en presumtion som bryts om marken ingår i någons hemfridszon, behövs för vissa näringar eller utgör biologiskt känslig mark.

  • 16729.
    Åslund, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Rätt och rättsfilosofi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Allemansrätten och markägaren2009Ingår i: Äganderätten - dess omfattning och begränsningar / [ed] Karin Åhman, Uppsala: Iustus förlag , 2009, 1, 143-165 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Antologin består av nio fristående uppsatser med ett gemensamt tema; omfattningen och begränsningen av egendomsskyddet i regeringsformen 2 kap. 18 § och artikel 1 första tilläggsprotokollet till Europakonventionen. Den röda tråden i boken utgörs av de intressemotsättningar som uppstår mellan egendomsskyddet och andra, starka intressen. En väsentlig fråga är hur dessa ska hanteras. Flera rättsområden behandlas förutom den konstitutionella rätten och europarätten: aktiebolagsrätten, skatterätten, fastighetsrätten och miljörätten. Även renodlat historiska perspektiv finns representerade.Boken är ett resultat av samarbete mellan flera av författarna på fördjupningskursen Principer för egendomsskyddet som pågått vid juridiska institutionen, Uppsala.Den ger en bild av aktuell forskning och rättspolitisk debatt inom ett brett och väsentligt ämne

  • 16730.
    Åslund, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Rätt och rättsfilosofi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    En metod för att kartlägga och utreda allemansrättens innehåll2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 16731.
    Åslund, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Friluftslivslag i Sverige? En diskussion utifrån ett rättsligt perspektiv2014Ingår i: Friluftsforskning 2014: program, presentationer och deltagare, 2014, 17- s.Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Frågan om vad mark ska användas till är av största aktualitet, och olika intressen i samhället strävar inte sällan åt olika håll. Ett sätt att använda mark, är för utövande av friluftsliv. En del av friluftslivet avser nyttjande av marken under åberopande av allemansrätten. Både utövande av friluftsliv och allemansrätten har framträtt som frågor med stor aktualitet i såväl den samhälleliga diskussionen som den rättsvetenskapliga diskussionen. Frågorna som diskuteras är därvid många och av olika karaktär.

    För att kunna göra en rimlig bedömning av konsekvenserna av olika lösningar och konsekvenserna av tillgodoseende av skilda intressen, krävs kunskap om betydelsen av utformningen av det eller de regelverk som ska ligga till grund för regleringen av markanvändningen och de intresseavvägningar som måste göras vid tillämpningen av denna reglering. När behovet av lagstiftning rörande friluftslivet och allemansrättslig tillgänglighet till mark lyfts fram, och när olika förslag till sådan lagstiftning diskuteras, så krävs det sålunda en mycket god kunskap om betydelsen av utformningen av regleringen ifråga.

    I denna presentation riktas fokus på den rättsliga regleringen av markanvändning för friluftsliv i Sverige respektive i Norge. En inledande fråga är hur regleringen i de två länderna ser ut, en andra fråga är huruvida man kan finna det så kallade vardagsnyttospåret respektive det så kallade rekreationsspåret, avseende rätt att nyttja annans mark under åberopande av allemansrätten, i norsk rätt på samma sätt som i svensk rätt. En tredje fråga är i vad mån den norska regleringen skulle kunna ligga till grund för en friluftsreglering, inkluderande det allemansrättsliga nyttjandet av annans mark, i Sverige. En fjärde fråga är lagstiftningens respektive sedvanerättens fördelar och nackdelar, som grund för reglering av nyttjande av mark för utövande av friluftsliv.

    Frågeställningarna är delar i ett pågående forskningsprojekt.

  • 16732.
    Åslund, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gemensam användning av skog och mark: En rättslig analys av kommersiellt friluftsliv, allemansrätt och hållbar markanvändning.2017 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Har dagens reglering av markanvändning för kommersiellt friluftsliv förutsättningar att kunna leda till ett långsiktigt hållbart marknyttjande? Eller finns det brister i regleringen; brister som riskerar att leda till en bräcklig eller till och med misslyckad resursanvändning? Detta analyseras i denna bok.

    I ett första steg placeras den rättsliga regleringen in i friluftslivets kontext. Vad är friluftsliv och vad av friluftslivet är reglerat på vilket sätt?

    I ett andra steg analyseras regleringen genom att betraktas med utgångspunkt tagen i Ostroms teori om över tiden hållbar användning av gemensamma resurser.

    I ett tredje steg jämförs den svenska regleringen med norsk reglering av friluftslivet. Därvid tas utgångspunkt i den norska friluftsloven och dess reglering av mark för friluftsliv.

    Boken avser att utgöra ett bidrag till den vetenskapliga diskussionen om rättslig reglering av markanvändning för kommersiellt friluftsliv. Boken avser också att utgöra ett bidrag till den vetenskapliga diskussionen om reglering för över tiden hållbara gemensamma resurser. Den kan emellertid också läsas i ett allmänt och/eller allmänbildande syfte. Såväl jurister som andra deltagare i samhällsdiskussionen är tänkta målgrupper för bokens frågeställningar och diskussioner.

  • 16733.
    Åslund, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mark för friluftsliv - reglering för tillgängliggörande av mark respektive användning av mark2016Ingår i: Tidskriften Plan, nr 2, 48-53 s.Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Friluftsliv är en viktig del av det svenska samhället - både för enskilda individer och för samhället i stort. Den här artikeln handlar om rättslig reglering av markanvändning för utövande av friluftsliv.

    Om man utgår från att friluftsliv utgörs av "vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling", så ser man att friluftsliv kräver mark. 

    Ett vanligt svar på frågan om hur den rättsliga relgeringen av markanvändning för friluftsliv ser ut, är att hänvisa till allemansrätten. Allemansrätten kan ju sägas ge var och en rätt att vistas i naturen och att där tillgodogöra sig vissa naturprodukter, vilket står i överensstämmelser med definitionen av friluftsliv. I relation till frågan om hur den rättsliga regleringen av markanvändning för friluftsliv ser ut, är emellertid påpekandet att allemansrätten reglerar markanvändningen för friluftsliv inte helt rättvisande. Varför detta inte är fallet, diskuteras i denna artikel.

  • 16734.
    Åsten, Sandra
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Umgänge för barnets bästa. En undersökning av umgängesreglerna och deras tillämpning.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 16735.
    Åstradsson, Emil
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Förtalsbrottet och dess försvarlighetsbedömning2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 16736.
    Åstradsson, Emil
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Skadestånd vid störningar i boendet: En rättslig analys av störningsjourer2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 16737.
    Åstrand, Mikaela
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Barns rätt till personlig integritet i förhållande till vårdnadshavaren2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 16738.
    Åstrand-Melin, Emil
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Utvidgade avlägsnanden i europeisk belysning: En analys av förenligheten med Europakonventionen och en jämförelse med finsk rätt2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 16739.
    Åström, Elin Maria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Att upptäcka en uppfinning: Bioteknologin och den praktiska gränsdragningen mellan uppfinning och upptäckt2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 16740.
    Åström Eriksson, Karolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Att bevara, förändra och återanvända: En studie av kulturmiljöers roll i planeringen av Åre2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kulturmiljöer ges olika roller inom samhällsplanering. De kan separeras från övrig bebyggelse för att bevaras, de kan integreras och ges nya funktioner, eller rekonstrueras och fungera som stilideal för nya byggnader för att skapa en attraktiv miljö. Uppsatsens syfte är att undersöka hur dessa roller, här kallade idealtyper, kan samverka genom olika paradigm: bevarande, konservering och arv; hur denna samverkan påverkar planeringen av Åre och hur byns kulturmiljöer används och synliggörs med utgångspunkt i rådande paradigm. Metoden för uppsatsen har varit semistrukturerade intervjuer kompletterat med dokumentstudier. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av idealtyperna och paradigmen.

    Uppsatsen visar att trots att samma paradigm styr olika orters planeringskontor så används och synliggörs kulturmiljöerna på olika sätt; att Åre genomgått paradigmskiften över tid med avseende på vilken roll kulturmiljöer spelat i planeringen; och att paradigmet arv är beroende av de andra två paradigmen på ett sätt som tidigare forskning inte uppmärksammat. 

  • 16741.
    Åström, Jennie
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Fångarna, fängelset och motståndet2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen behandlar kriminalvården utifrån fångarnas perspektiv som den skildras i tidningen Kåkbladet, som är skriven av fångar i Sverige och som även i första hand riktar sig till fångar. De intagna skribenternas upplevelser av kriminalvården läggs fram genom en diskursanalys av Kåkbladet. Analysen visar hur fångarna framställer sig själva och den personal som dagligen arbetar med dem i fängelset samt vilken bild fångarna målar upp av kriminalvården som institution. Livet i fängelset skildras i texterna som präglat av kontroll och fångarna förmedlar en upplevd maktlöshet inför sin situation. I samband med denna upplevelse skapas i texterna strategier för motmakt där fångarna genom gemensamt motstånd gör anspråk på att sätta sig upp mot kontrollen. Uppsatsen utgår från ett socialkonstruktivistiskt synsätt där den verklighet som framställs i Kåkbladet ses som en konstruktion av talet. Goffmans teori om totala institutioner används tillsammans med annan forskning om fängelset och totala institutioner som ett teoretiskt ramverk för att fördjupa förståelsen av analysresultatet.

  • 16742.
    Åström, Jessica
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Vitesklausuler: En begränsning av ersättningsansvaret2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Penalty clauses is a term that can be put in an agreement and is an amount that shall be paid by a part of the agreement if they cause any damage to the other part by breaking the agreement. Penalty clauses have since around 100 years ago had a quite clear meaning in Sweden according to a lot of authors. These authors have the opinion that penalty clauses is an exclusive judgment of the compensation the victim has right to, that means that if the parties have put a lower amount in the clause the victim won’t get full coverage for the damages caused by the other party. That the penalty clause is an exclusive judgment of the victims right to compensation means that the victim doesn’t have the right to request other compensation above the compensation in the clause if nothing else is stated in the clause.

    A penalty clause may be viewed as a complement to compensation you get according to The Tort Liability Act (1972:206) where it is often difficult to obtain full compensation for damages when it is required that a number of conditions are to be met for damages deleted. It is often difficult to obtain warrants for losses that are not directly connected with the damage itself but still caused by the injury.

    In this paper I have focused on NJA 2010 s. 629 and the implications this case has had on the assessment of liquidated damages clauses. In NJA 2010 s. 629 the Supreme Court takes up that there is no general rule to use in the assessment of liquidated damages clauses. The Supreme Court in NJA 2010 s. 629 statues that a penalty clause should be assessed individually based on the circumstances of the case, it means that a penalty clause can not always be seen as a limitation of the right of the victim. To make an assessment on an individual case, all the facts are reviewed and a more reliable assessment of the particular cases deemed to be made. 

  • 16743.
    Åström, Karin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Föreställningar om offer för människohandel2016Ingår i: Brottsoffer: rättsliga perspektiv / [ed] Görel Granström, Ruth Mannelqvist, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, 93-108 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att utsättas för brott kan innebära en känsla av maktlöshet, rädsla och sårbarhet. Att drabbas av ett brott i ett främmande land kan förstärka dessa känslor och innebära en än större utsatthet. Handel med människor innebär ett utnyttjande av redan utsatta människor i ett för dem främmande land. Detta utnyttjande har förbjudits i de flesta länder och i Sverige har det införts ett särskilt brott, människohandel. Det har dock visat sig svårt att upptäcka människohandeln och att identifiera dem som utnyttjas som brottsoffer. Handel med människor är ingen ny företeelse, men har förändrats över tid i fråga om vilka som har köpts eller sålts, i vilket syfte och av vem den utförts. Det här kapitlet handlar om de brottsoffer som riskerar att osynliggöras för att de inte ses som legitima eller ideala offer.

  • 16744.
    Åström, Karin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Rättsliga åtgärder mot människohandel: Att skydda offer eller möta hot2014Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis focuses on legal protection of victims of human trafficking in Sweden. Human trafficking involves the exploitation of often already vulnerable individuals and is a violation of their human rights. Human trafficking is also a threat to state security as a component of transnational organized crime and illegal migration, and has therefore long been a subject of international cooperation.

         In this thesis international responses to human trafficking are categorized as being focused on two distinct and separately protected parties, namely the individual and the state. The implementation of these international responses have, in the case of Sweden, mainly led to new criminal regulation relating to human trafficking, and in this thesis international as well as Swedish legal measures against human trafficking are analyzed from a victimological perspective. The overall aim is to investigate and analyze whether victims of trafficking have received an enhanced legal protection through Swedish criminal law.

         The thesis shows that human trafficking is not considered a problem in the Swedish legislative context, and that the international measures to protect victims of trafficking have not been regarded to any great extent. Few victims of trafficking in Sweden are even identified as victims, and measures against human trafficking have largely been associated with measures against prostitution. To legally connect human trafficking with prostitution is, however, problematic because these crimes have different primary protective interests and the victims have different roles in the investigation and litigation process. From a victim's perspective, the categorization of the crime is crucial because the status of plaintiff, as is required for the possibility for financial redress and other legal rights, is assessed in Sweden by how the offense is classified. It is therefore important for the victims of human trafficking to be identified and categorized correctly in order to be defined as plaintiffs and obtain protection under criminal law. As a result of all these factors, the intended enhanced legal protection for victims of trafficking in Sweden is lost.

  • 16745.
    Åström, Karin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    The importance of human rights for the protection of victims of human trafficking2009Ingår i: Lagstiftning i teori och praktik: Rapport från 2009 års forskningsinternat / [ed] Görel Granström och Mattias Hjertstedt, Umeå: Juridiska institutionen, Umeå universitet , 2009, 107-116 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16746.
    Åström, Karin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Vulnerable groups and access to justice: A human rights imperative for international engagement2009Ingår i: Rule of law promotion: Global perspectives, local applications / [ed] Per Bergling, Jenny Ederlöf and Veronica L. Taylor, Uppsala: Iustus Förlag AB , 2009, 231-242 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16747.
    Åström, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Granström, Görel
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den svenska regleringen av hatmotiverade brott: i linje med internationella normer?2017Ingår i: Jubileumsskrift till Juridiska institutionen 40 år / [ed] Örjan Edström, Johan Lindholm & Ruth Mannelqvist, Umeå: Juridiska institutionen, Umeå universitet , 2017, 285-301 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16748.
    Åström, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Marmo, Marinella
    Department of Law, Flinders University, South Australia.
    Aird, Elyse
    Department of Law, Flinders University, South Australia.
    Victims of Labor Trafficking: A Comparative Study between Sweden and Australia2013Ingår i: International Perspectives in Victimology, ISSN 2156-6194, Vol. 7, nr 2, 25-35 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The focus of actions to combat human trafficking has been mainly directed towards sexual exploitation, whilst other types of human trafficking have been given little attention. This comparative paper highlights victim characteristics, based on court cases, as potential factors leading to their exploitation in Australia and Sweden. Both countries have only recently adopted criminal legislation prohibiting labor trafficking, and there have only been a few court cases of labor trafficking in either country. The low number of court cases may be the result of focus on trafficking for sexual exploitation, and also to labor trafficking victims being socially constructed as fragile and naïve, setting an unrealistic ‘benchmark’ for their identification and successful prosecution. This study identifies patterns that emerge from the comparison, highlighting that labor trafficking victims who are considered ‘a strong case to be presented in court’ are viewed as ‘ideal’ victims, and that traffickers are not from organized crime groups that can be monitored at a transnational level. It is argued that the current trafficking legislation has a focus which reduces the likelihood of a conviction for labor trafficking, but also that its limitations are bound to broader socio-political understanding of victims in this area.

  • 16749.
    Åström, Karsten
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Parallel norm creating processes2013Ingår i: Social and Legal Norms: Towards a Socio-legal Understanding of Normativity / [ed] Matthias Baier, Farnham: Ashgate, 2013, 1Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16750.
    Åström, Kristina
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    De kommunala företrädarnas ansvar enligt kommunallagen: krävs en förändrad lagstiftning?2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
332333334335336337338 16701 - 16750 av 17139
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf