Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 5376
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ansvarsproblem i skadeståndsrätten2013Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trilogin ”Skadeståndsrättsliga utvecklingslinjer” innehåller en mängd närläsningar av hur de olika frågorna inom skadeståndsrätten gestaltat sig i 2000-talets praxis. Genom tematiska inramningar och detaljanalyser ges en bild i rörelse av hur skadeståndsrätten idag fungerar, diskuteras och utvecklas. De enskilda rättsfallsanalyserna åskådliggör både skadeståndsrättens argumentativa förutsättningar och de materiella tillskott som fallen bidragit med. Trilogin gestaltar de skadeståndsrättsliga problemen kring ansvarsgrund (Bok I), ansvarsgräns (Bok II) och ersättningsbestämning (Bok III). Därmed blir varje bok en fristående monografisk behandling av respektive tema. Framställningen är uppbyggd så att de olika analyserna ska kunna läsas för sig och därmed vara av praktiskt värde för rättstillämpningen – samtidigt som både detaljerna och helheten ska ge ett rättsvetenskapligt mervärde.

    ”Ansvarsproblem” är den första boken i trilogin. Den belyser varierade rättsliga berättelser som kan legitimera att ett visst subjekt ska ansvara – eller inte ansvara – för viss handling (respektive underlåtenhet) eller verksamhet. Därmed penetreras frågor om vad som överhuvudtaget utlöser culpaansvar, strikt ansvar och diverse möjliga mellanformer (inklusive skärpningar) av ansvar. Även frågorna kring handling kontra underlåtenhet analyseras. Gränsområdet till den kontraktuella sfären behandlas, med praktisk inriktning på hur argumentationen påverkas av olika rättsliga miljöers traditioner – professionsansvaret, tredjemansverkningar, förtroendefrågor etc aktualiseras därmed. Vidare presenteras en analysmodell för de argumentativa förfaringssätten vid strikt ansvar. Statens och kommunernas ansvar ges en bred framställning, vilken tar upp både de typiska och atypiska myndighetssituationerna – inklusive en större analys av det framväxande ansvaret för felaktigheter i rättstillämpningen. Ett omfångsrikt kapitel ägnas åt Europakonventionens inverkan på den nationella skadeståndsrättsliga diskursen och praktiska tillämpningen.

  • 152.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Avräkning respektive skadebestämning – olika justeringsmetoder för att nå ”full ersättning”2012Ingår i: InfoTorg Juridik, nr decArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Målet med skadeståndsrättsligt ersättningsbestämmande sägs ofta vara att ge ”full ersättning”. Att detta många gånger blir en chimär är givet – för hur värderar man en ”spik-i-foten”? – men i vart fall indikeras därmed, att man bör undvika både under- och överkompensation. Det senare problemet aktualiseras när flera ersättningsordningar formellt är tillämpliga på samma skadefall. I en ny dom från Högsta domstolen visas de begränsade rekvisiten i avräkningsregeln 5:3 SkL samt de möjligheter man likväl har, att justera den slutliga ersättningsnivån utifrån allmänna skadeståndsprinciper.

  • 153.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Barthesianska meditationer2003Ingår i: Hyldestskrift till Nørgaard, Köpenhamn , 2003, 27- s.Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 154.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bevisbörda, åberopsbörda och ”tydlighetsbörda” i försäkringstvister2006Ingår i: PointLex, Vol. juni, 16- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 155.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Beviskrav och krav på rättslig kvalificering i ersättningsmål – problematisering av skada, yttre orsak, kausalitet och ansvarskriterier.2007Ingår i: PointLex, Vol. februari, 21- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 156.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Beviskravet vid ersättning av inkomstförlust: Hypotetiska prognosers sannolikhet2007Ingår i: PointLex, Vol. juni, 17- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 157.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bristande tillsyn över riskbenägna personer: Några reflektioner kring riskabla risk-, åtgärds-, proportionalitets-, integritets- och bevisproblem2013Ingår i: InfoTorg Juridik, Vol. aprilArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vårdnadshavares tillsynsansvar är inte ett okvalificerat ansvar för annans handlande, utan är avhängigt en kvalificering av de egna aktuella bristande åtgärderna som borde ha vidtagits – och som skulle ha förhindrat skadefallet. På samma sätt är myndigheters (exempelvis socialnämnds) ansvar i dessa situationer beroende av den akuta situationens risker, möjliga åtgärder och vägningen av intressen på ömse sidor. Vid underlåtenhet uppkommer dessutom alltid problemet med bevisningen och den värderande bedömningen av de hypotetiska åtgärdernas kvalitet och orsaksinverkan (skadande respektive skadeförhindrande). Det principiella klargörandevärdet i en ny dom från HD berör just bevisaspekterna, i situationer då utredningsbristerna beror på myndighetens bristfälliga dokumentation. Däremot bör man passa sig väldigt noga, för att tolka domen som att det allmänna ansvarar för alla riskabla (eller rentav farliga) människor – bara för att man inte spärrar in dem allihopa (och sedan håller dem inlåsta så att de inte kommer ut och ställer till krångel och skada för andra).

  • 158.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Casus mixtus – funktion och argumentationsmönster2005Ingår i: PointLex, Vol. januari, 17- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 159.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Constructive Deconstruction - A Test of Postmodern Legal Reasoning: The Example of Third Party Losses on the Borderline between Tort Law and Contact Law1998Ingår i: Anglo-Swedish Studies in Law, 1998, 33- s.Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 160.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Culpabegreppet – evigt samma ytuttryck, evigt nya konkretiserande avvägningar2011Ingår i: InfoTorg Juridik, nr augusti, -75 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Finns det något mer välkänt och evigt inom juridiken än det ända sedan romartiden ständigt och oföränderligt vidareförda culpauttrycket? Alla känner ju till det och kan använda begreppets ordvändning för att rättsligt förstå och förmedla att någon handlat fel, varit vårdslös, oaktsam, slarvig eller … ja, culpös, helt enkelt. Men finns det verkligen ett entydigt innehåll i alla dessa utsagor som nyttjar de just nämnda glosorna – eller ligger homogeniteten blott i det språkliga uttrycket för de alltefterhand varierande värderingarna och avvägningarna kring ansvarsproblemet? Givetvis det senare – och det vet egentligen också alla jurister (men ibland kan det vara behagligt att gömma sig bakom det försåtligt otvetydiga ordet). Istället för att vara en allmän handlingsregel eller en moraliserande benämning på avvikelsen från det redan fastlagda rätta handlingssättet, handlar culparegeln om en metod för att på ett specialiserat sätt avväga de komponenter som talar för och emot ansvar i en konkret situation. En ny exemplarisk dom från Högsta domstolen demonstrerar detta, och får därför i denna artikel tjäna som utgångspunkt för en analys av komponenterna i detta så kända, men ändå märkligt undflyende, rättsliga begrepp.

  • 161.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den mångfacetterade diskursen kring anhörigersättning – en metodologisk studie av pragmatisk rättsutveckling2013Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, nr 1, 1-23 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 162.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den ”nya” diskrimineringsersättningen (I) – nya explicita bedömningsgrunder avseende upprättelse och prevention2015Ingår i: InfoTorg JuridikArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Genom 2008 års diskrimineringslag omdöptes rättsföljden skadestånd till ”diskrimineringsersättning”, varvid det avseende ersättningsbestämningen angavs, att det preventiva syftet ska beaktas – med följd att summorna ska kunna bli högre än förr. När HD i somras genom tre domar för första gången dömde enligt den nya lagen, gavs ett antal klargörande besked om hur ersättningsnivåerna ska bedömas (och vidare fick vi genom domarna några ytterligare förtydliganden av både materiell och formell natur). I denna första artikel (av tre) om den nya diskrimineringsersättningen behandlas, hur de accentuerade ändamålen med uppnående av ”upprättelse” och ”prevention” på ett pragmatiskt sätt ska kunna hanteras i framtiden. HD visar att man – precis som vid all ideell skadeståndsbestämning – måste bygga på typiseringar och schabloner. Och även om nivåerna blir högre än förr, visar HD tillika att man – återigen precis som vid all ideell skadeståndsbestämning – måste anpassa summorna (och därmed yrkandena) efter rimliga krav inom ersättningsrättens helhet.

  • 163.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den ”nya” diskrimineringsersättningen (II) – nya explicita bedömningsgrunder avseende miniminivå2015Ingår i: InfoTorg JuridikArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna andra artikel (av tre) om den nya diskrimineringsersättningen, behandlas hur pass lindriga kränkningar som överhuvudtaget kan ersättas samt vilken miniminivå man därvidlag hamnar på. Återigen blir temana "upprättelse" och ”prevention” viktiga symboluttryck, varvid argumentationen kring de två partssidorna aktualiseras - och leder till problem när de inte renodlas.

  • 164.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den ”nya” diskrimineringsersättningen (III) – nygamla problem med kvoteringens positiva och negativa sidor2015Ingår i: InfoTorg Juridik, nr januari, 1-6 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna avslutande artikel om den nya diskrimineringslagens första tillämpningssituationer i HD får vi åter stifta bekantskap med kvoteringsproblematiken, som (trots HD:s och EU-domstolens tidigare besked om olaglighet) fortsätter florera inom det svenska högskoleväsendet. Just den nu aktuella domen berör förvisso endast vissa formella detaljer, avseende utgångspunkterna för fastställande av preskriptionstiden. Att en så simpel fråga behövde gå hela vägen upp till HD, säger kanske ändå något om diskrimineringsrättens diskursklimat.

  • 165.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den olycksaliga olyckan som olyckligt försäkringsrättsligt demarkationskriterium för ersättningsgilla försäkringsfall av typen olycksfall2015Ingår i: Uppsatser om försäkringsvillkor / [ed] Håkan ANdersson mfl, Stockholm: Jure, 2015, 1-42 s.Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 166.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den svenska EKMR-skadeståndsrätten (I): Lagregleringen, ansvarsförutsättningarna och ramverket för skadeståndsdiskussionen2011Ingår i: InfoTorg Juridik, nr juli, -44 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den svenska skadeståndsrätten har under det senaste decenniet förnyats och berikats genom att Europakonventionen (EKMR) alltmer kommit att normaliseras som en integrerad del av rättsdiskursen. Högsta domstolen har i en serie viktiga prejudikat utstakat förutsättningarna för hur EKMR kan påverka argumentationen i skadeståndsmål, och nu föreslås – i utredningen SOU 2010:87 – detta rättsläge bli stabiliserat genom lagstiftning. I anslutning till detta lagförslag kan ett antal teman kring EKMR och skadeståndsrätten summeras (i denna och en kommande artikel). Om SOU-förslaget (och HD-praxisen) ytterst kort ska sammanfattas, kan man betona budskapet om skadeståndet som ett av rättsmedlen, men inte det viktigaste, när EKMR omsätts i svensk verklighet – och när väl förutsättningarna för skadestånd grundlagts, återstår alla de övriga rättsliga detaljfrågorna om kausalitet, ersättningsberättigad krets, ansvarsgräns, skadeuppskattning, etc.

  • 167.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den svenska EKMR-skadeståndsrätten (II): Europeiseringens diskurspåverkan och de ökade kraven på EKMR-argumentationens konkreta relevans2011Ingår i: InfoTorg Juridik, nr augusti, -47 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den förra artikeln om EKMR-skadeståndsrätten belystes – i anledning av lagförslaget SOU 2010:87, som nu i höst kommer att behandlas på justitiedepartementet – ansvarsförutsättningarna och ramverket för hur EKMR kan bli en del av den svenska rätten. I denna andra artikel behandlas steget därefter, dvs hur EKMR och överhuvudtaget europeiseringen påverkar den detaljerade diskussionen av tillämpningsfrågor när väl ansvarsgrunden fastlagts. Såväl kritiska som konstruktiva synpunkter på hur denna ”översättning” av EKMR till svensk skadeståndsrätt har fungerat och kan komma att – alltmer normaliserat – fungera i framtiden, läggs fram i denna analys. Den bakomliggande tanken – eller känslan – är att vi behöver mer av reflekterande rättsvetenskaplig differentiering än svartvit förenklad entydighet.

  • 168.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den svenska EKMR-skadeståndsrätten (III): Diskussionen av olika horisontella verkningar2011Ingår i: InfoTorg Juridik, nr augusti, 1-35 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I de tidigare artiklarna i denna EKMR-trilogi har behandlats den struktur inom svensk skadeståndsrätt, som nu etablerats för krav med anknytning till konventionen; vidare har ett antal argumentativa och retoriska tendenser iakttagits, varvid budskapet har varit, att ju mer EKMR normaliseras desto mer sofistikerat måste man översätta konventionens ”rättigheter” till skadeståndsdiskursen och anpassa argument och ersättningsnivåer för att undvika de initiala, experimenterande försöken att använda EKMR som trumf mot de detaljerade rättsliga berättelserna. I denna tredje och sista artikel undersöks en av de – åtminstone tidigare – mest brännande frågorna, nämligen möjligheten till horisontell tillämpning mellan privata subjekt. HD har i NJA 2007 s 747 sagt nej, och det nu liggande lagförslaget i SOU 2010:87 väljer att inte reglera frågan. Huvudregeln är därmed klar – ingen horisontell tillämpning. Men det kan tänkas undantagssituationer då standarden enligt EKMR kan påverka befintliga nationella skadeståndsregler; och även utanför skadeståndsrätten kan en dylik standardpåverkande inverkan medföra att horisontella förbindelser berörs av EKMR. I dessa undantagsfall måste dock argumentationen preciseras och skärpas rejält bortom de tidigare – av HD underkända – kategoriska men vaga hävdandena av (eller önskemålen om) en allmän rätt eller möjlighet till sådana krav.

  • 169.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Det allmännas ersättningskrav för skyddsåtgärder – skadebegrepp och begränsningsläror2004Ingår i: PointLex, Vol. oktober, 27- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 170.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Det allmännas återkravsrätt åter i återvändsgränden2008Ingår i: PointLex, Vol. mars, 15- s.Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 171.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Det strikta ansvarets utvidgningstendenser: ledningsansvarets stegvisa utveckling2008Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 172.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Det strikta ansvarets ändamålsenliga gräns2007Ingår i: PointLex, Vol. oktober, 20- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 173.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Direkt och subrogerad direktkravsrätt2013Ingår i: InfoTorg Juridik, nr majArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I ett nytt mål från HD visas, att en subrogation av skadeståndskrav vid försäkringstäckning också inkluderar den rätt till direktkrav som kan finnas mot skadevållarens ansvarsförsäkrare. Tämligen givet, kan tyckas – därmed kan man undra varför ett försäkringsbolag driver motsatt linje (vilket knappast hade varit till gagn för försäkringsbranschen i stort om man vunnit).

  • 174.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Diskriminerande kränkning och bara ”vanlig” kränkning2008Ingår i: PointLex, nr november, 1-11 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 175.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Diskrimineringsjuridikens ersättningsrättsliga diskurs – en argumentativ inventering2013Ingår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, Vol. 98, nr 8, 779-806 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Förekomsten och bekämpandet av diskriminering har fått allt större aktualitet, varvid detta samhällsproblem visar sig ha många såväl strukturella som individuella komponenter. När ett område på så sätt erhållit en stark politisk potential, skapas en diskursiv agenda som ofta – åtminstone initialt – premierar en svartvit problemformulering inriktad på enkla åtgärder för att direkt uppnå ”goda” lösningar. Diskrimineringsombudsmannen (DO) är därvidlag en samhällsinstitution som (till skillnad från de flesta andra myndigheter) har att initiera den rättspolitiska diskussionen för att öka medvetenheten och påverka medborgarnas beteenden (och tänkande). Och det är gott så. Problem kan emellertid uppkomma om den politiska och rättspolitiska diskursen alltför ensidigt och odifferentierat överförs till den rättsliga (i enskilda tillämpningsfall). För att motverka en dylik utveckling – och för att påvisa den mångfacetterade juridiska resonemangsstrukturen – presenteras i denna artikel en enkel modell för hantering av diskrimineringsersättningen.

  • 176.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Diskrimineringsskadeståndsrätt (1) – bevisning av omständigheter och bevekelsegrunder2006Ingår i: PointLex, Vol. april, 28- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 177.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Diskrimineringsskadeståndsrätt (2) – värdering av ”positivt” respektive ”negativt” särbehandlande åtgärder2007Ingår i: PointLex, Vol. januari, 42- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 178.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Diskrimineringsskadeståndsrätt (3): Den rättsliga och den politiska diskursen möts2007Ingår i: PointLex, Vol. juni, 26- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 179.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Diskrimineringsskadeståndsrätt (4):  ersättningssummornas typisering, differentiering och jämkning.2008Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 180.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Diversity and Unity: In Search of a Pluralistic View on Problems in Tort Law2001Ingår i: Scandinavian Studies in Law: vol 41, Stockholm , 2001, 20- s.Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 181.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Egenföretagares skadeståndsrättsliga inkomstskydd vid personskada - frigörelse från begreppslåsning angående skattereglerna och den traditionella tredjemanskopplingen2014Ingår i: InfoTorg JuridikArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den civilrättsliga (skadeståndsrättsliga) synen på vad som utgör en förlorad arbetsinkomst påverkas inte av den skatterättsliga kvalificeringen, avseende vad som betraktas som inkomst av tjänst respektive inkomst av kapital. Det är det uttryckliga, förtydligande beskedet från HD i en av sommarens domar. Därtill visar domen, att en arbetande egenföretagare som personskadas, inte ska påverkas negativt av att han organiserat sin verksamhet i bolagsform. I denna del bidrar HD:s dom inte bara med ett förtydligande, utan med ett direkt – i mina ögon ytterst rimligt och värdefullt – nyhetsvärde i förhållande till hur frågan diskuterats tidigare. Det enda märkliga med domen är, att HD i denna del inte med ett ord berör sin tidigare praxis. Man kan undra om (och varför) HD vill framstå mindre nyskapande än man är, och hellre låtsas som om man bara helt naturligt (kanske naturrättsligt) famlar sig fram till resultat som bara råkar vara naturliga och naturligtvis bra.

  • 182.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    EKMR och allmänna skadeståndsprinciper (I) – betydelsen av argumentationsstrukturer och rättsliga avvägningar2016Ingår i: InfoTorg Juridik, nr febr, 1-36 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 183.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    EKMR och allmänna skadeståndsprinciper (II) – betydelsen av olika horisontella relationer och krav2016Ingår i: InfoTorg Juridik, nr febr, 1-26 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 184.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    EKMR:s "negativa" horisontella effekt2012Ingår i: InfoTorg Juridik, nr november, 1-14 s.Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 185.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    EKMR:s varierande horisontella effekter på olika civila krav: Problem och konstruktiva möjligheter2013Ingår i: Juridisk Publikation, ISSN 2000-2920, nr 2, 249-271 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 186.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ekonomisk-ideell skada2002Ingår i: Festskrift till Nils Nygaard, Bergen , 2002, 14- s.Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 187.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    En spricka i det ekonomiska skadevärderingsparadigmet: (… och en randig katt tar sig in)2001Ingår i: PointLex, Vol. mars, 6- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 188.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ersättningsbestämningsfrågor (IV) – aktuellt respektive potentiellt nyttjandevärde2015Ingår i: InfoTorg Juridik, nr juniArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikelserien om ersättningsbestämning fortsätter med ett HD-fall om fastighetsägares rätt till ersättning för försvårad markanvändning vid beslut om naturreservat. Det ersättningsbara nyttjandevärdet kan därvidlag diskuteras utifrån aktuell respektive potentiell användning, varvid den senare kategorin måste kvalificeras gentemot gränsen för icke ersättningsberättigande planerad (eller hävdad) ändrad markanvändning. Fallet föranleder en kortare allmän ersättningsrättslig reflektion om motsvarande kvalificeringsresonemang vid skadeståndskrav.

  • 189.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ersättningsbestämningsfrågor (I) – återanskaffningskostnad kontra värdeminskning2015Ingår i: InfoTorg JuridikArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 190.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ersättningsbestämningsfrågor (II) – objektiv uppskattning av ideell kränkningsersättning via beloppspåverkande integritetsfaktorer2015Ingår i: InfoTorg JuridikArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 191.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ersättningsbestämningsfrågor (III) – temporal individualisering av olika transaktioners kredit- och debetsidor2015Ingår i: InfoTorg JuridikArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den tredje artikeln i denna serie om skador och ersättning berörs en HD-dom från sommaren 2014, vari skadebestämningen förtydligades ifråga om tidsdimensionen av olika transaktioners skadeinverkan; vidare gavs besked om konnexiteten i mot varandra stående prestationer. Domen påvisar vikten av att identifiera såväl den skadegörande transaktionen (bland flera företagna) som den utslagsgivande tidpunkten för den skadegörande effekten och de därvidlag relevanta jämförelserna avseende plus- och minusposter i prestationsutbytet. Dessa individualiseringar kan ses som att man – i en större flödeshelhet – måste precisera en ”nedslagstidpunkt” för den rena förmögenhetsskadan. Detta är i vart fall den förståelseansats som framförs i denna analys – varvid man slipper (den i advokatkretsar tydligen framförda) kritiken om att domen utgör ett straffskadestånd (”punitive damages”) trots att ingen skada (enligt en sådan – enligt mig förhastad – läsning) faktiskt skulle ha inträffat.

  • 192.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ersättningsbestämningsfrågor (V) – problem med kompensation för nyttouppkomst respektive avdrag för värdenedgång2015Ingår i: InfoTorg Juridik, nr juniArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna temaserie om skadebestämning får avslutningsvis – "på allmän begäran" (dvs läsarrespons) – göras ett hopp tillbaka i tiden till två fall från 2011, vilka kan få knyta ihop tematiken (men som jag inte hann skriva om då). I NJA 2011 s 548 visade HD, att det finns en gräns för när en ersättningsansvarig part kan åberopa kompensation för nytta av utförd reparation. Och i NJA 2011 s 576 demonstreras svårigheterna att, med beaktande av åldersavdraget, bestämma en begagnad egendoms värde. Bägge fallen belyser dilemmat med differensprincipens krav på "full individuell ersättning" och metoderna för att undvika såväl under- som överkompensation.

  • 193.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ersättningsbestämningsfrågor (VI) – reparationskostnad utöver egendomens värde såsom begränsningsåtgärd i näringsverksamhet.2016Ingår i: InfoTorg Juridik, nr december, 1-14 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 194.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ersättningskrets vid myndighetsfel2002Ingår i: PointLex, Vol. mars, 13- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 195.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Europakonventionen och nationella skadeståndsmål2004Ingår i: PointLex, Vol. juni, 14- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 196.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Europakonventionen som parallell respektive fristående skadeståndsgrund2005Ingår i: PointLex, Vol. juni, 22- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 197.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Europakonventionen som skadeståndsgrund vid talan mot kommun2009Ingår i: InfoTorg Juridik, nr september, 1-18 s.Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 198.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Europarättslig skadeståndsgrund – stöd i enskilda bestämmelser respektive tolkning utifrån ändamålsstrukturer hos totalregleringen2004Ingår i: PointLex, Vol. december, 7- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 199.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Europeisering av svensk skadeståndsrätt och försvenskning av de europeiska källorna – EKMR som vitaliserande tillämpningsexempel2016Ingår i: Europarätten – 20 år i Sverige: De lege, Juridiska fakultetens årsbok 2015 / [ed] Dahlberg & Åhman, Uppsala: Iustus förlag, 2016, 37-66 s.Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 200.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Europeisk och svensk standard vid skadeståndskrav2006Ingår i: PointLex, Vol. november, 8- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
1234567 151 - 200 av 5376
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf