Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 3383
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdallah, Muhammed
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Polisens metoder i kampen mot grov organiserad brottslighet – en rättsanalys2014Studentarbete övrigt, 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2.
    Abdi, Joseph
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Moms på elektroniska tjänster2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    EU beslutade 2002 om en särskild beskattningsanordning i syfte att undanröja konkurrenssnedvridningar vid försäljning av elektroniska tjänster. Frågetecken om var eller av vem som moms ska erläggas kan ibland uppstå. Förvaltningsrätten och regeringen har gjort olika bedömningar beträffande mervärdesskatteskyldighet för två svenska företag vars tjänster varit underkastade moms i andra länder. Medan förvaltningsrätten dömde företag A att betala mervärdeskatt befriade regeringen företag B från mervärdebeskattning.

    Syftet är att utreda hur skattskyldighet beträffande samma elektroniska tjänster kan uppkomma i olika medlemsländer samt om de som tillhandahåller dessa tjänster säljer till eller ifrån fasta etableringsställen eller om de är att betrakta som återförsäljare.

    Varför samma skattskyldighet uppkommer i olika medlemsländer kan delvis härledas till de avvikelser som finns mellan svensk rätt och EU-rätt beträffande innebörden av de olika begrepp som används för att beteckna momsredovisningsskyldiga. Det kan även bero på den vaga och vida definition som begreppet elektroniska tjänster innefattar samt de skillnader som finns mellan språkversionerna beträffande vad som ska anses omfattas.

    Tillhandahållare av elektroniska tjänster ska erlägga mervärdeskatt i det land där köparen har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller där det fasta etableringsstället finns till vilka tjänsterna tillhandahålls. Vid omsättning eller förvärv av tjänster är det den som agerar som faktisk säljare eller den kund som faktiskt förvärvar och konsumerar tjänsten som avgör var omsättningen anses belägen. Bedömningen ska fokusera på de huvudsakliga momenten för tjänsten ifråga.

    Tillhandahållare av elektroniska tjänster är inte att betrakta som återförsäljare eftersom de inte uppfyller de kriterier som finns uppställda för begreppet återförsäljare. Därmed kan en analogi inte göras gällande.

  • 3.
    Abed Ali, Haider
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Beskattning av utländska delägare i svenska handelsbolag: Särskilt vad gäller fastighetsavyttringar2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    A research about the taxation of foreign partners in Swedish partnerships. Specifically regarding real estate.

  • 4.
    Abrahamsson, Viktoria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Carlstedt, Belinda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Våld och personer med funktionsnedsättning: En studie om våldets innebörder beroende på inblandade aktörer, inom grupp- och serviceboenden2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genom semistrukturerade intervjuer med tre kvinnor arbetande som vårdpersonal på grupp- eller serviceboende för personer med funktionsnedsättning, undersöks utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv dessas föreställningar kring våld kopplat till personer med funktionsnedsättning. Studien synliggör hur inblandade aktörers roller kan associeras med föreställningar som uttrycks kring ämnet samt till vad som ses som ”lämpligt” agerande. Det framkom att rollen hos den aktör som utförde en potentiellt våldsam handling var avgörande för hur händelsen betraktades samt hur detta tänktes hanteras. Aktörernas kön uttrycks ej inverka, dock fanns indikationer på vissa tänkta skillnader. Då intervjupersonerna resonerar kring ”lämpligt agerande” förhöll de sig dels till plikter men även en känsla av ”rätt” enligt vad vi tolkar som konsekvensetiskt/utilitaristiskt perspektiv. Då en kollega var inblandad blev lojalitet märkbart relevant. Makt beaktas genomgående och komplexiteten i begreppet våld och hur det kan förstås olika beroende på kontext, inblandade aktörer och perspektiv diskuteras.

  • 5.
    Adams, Edward S.
    et al.
    University of Minnesota Law School.
    Spaak, Torben
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Fuzzifying the Natural Law–Legal Positivist Debate1995Ingår i: Buffalo Law Review, ISSN 0023-9356, Vol. 43, nr 1, 85-119 s.Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Adler, Anne-Kathrin
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för ekonomi och design, Ekonomihögskolan, ELNU.
    Google AdWords - Infringing or Liberalizing Trade?: A Comparative Analysis of Treatment of Google AdWords under U.S. and EU Trademark Law2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Since Google as the world's largest and most popular search engine encourages Internet users to browse their search results, it is naturally functioning as an advertising vehicle and has turned into the most profitable Internet company in world's history. Google's success, however, has been subject to strong criticism as one of the main concerns is linked to Google AdWords, which reveal keyword-triggered advertisements as well as sponsored links besides unsponsored search results. Courts both in Europe and the United States under different trademark legislation felt forced to address the collision of pre-Internet trademark infringement doctrines with modern technology. 

    As Google AdWords have changed the way consumers observe Internet advertisements and search engines, the boundaries of trademark law have continuously been pushed forward. This development, thus, raises the question of whether Google AdWords by now are considered to function as trade liberalizer or trade infringer under two different trademark jurisdictions. 

    What is certain as of now is, that if the current circumstances are to change, courts cannot solely rely on old doctrines to adapt to new situations. Instead, new rules should not be subject to isolated court proceedings by individual instances regarded that jurisdictions of courts are limited by territorial boundaries and Google AdWords have evolved as an element of borderless online sphere. Taking these new challenges into account, this paper argues that addressing trademark issues originated by AdWords will demand an international consideration and coordinated efforts between the EU and the United States to bring forward an international solution. 

  • 7.
    Adolfsson, Caroline
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Eriksson, Jenny
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Omplaceringsskyldigheten: Vid uppsägning av personliga skäl relaterat till sjukdom2015Studentarbete andra termin, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 8.
    Adolfsson Sjökvist, Simon
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Mellanmannens skadeståndsansvar i samband med strandade företagsförvärv2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    A company acquisition is a complicated and long process. The road to the final purchase agreement is lined with several contacts between the parties. By that, the parties may incur costs in order to acquire the company. Typically, negotiations are conducted with involvement of intermediaries, acting on behalf of the selling or the buying party. If the acquisition is aborted and the final purchase agreement fails to materialize, it is conceivable that the denied party wants compensation for its expenses in association with the negotiations. Then they can claim damages under culpa in contrahendo, negligence of contract conclusion. The intermediaries who negotiate for a principal may be subject to the above tort claims if certain subjective and objective condition exists.

  • 9.
    af Sandeberg, Helene
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    När får den skattskyldige vara tyst?: Om tidpunkten för passivitetsrättens inträdande i skatteförfarandet2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 10.
    Agemark, Sara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Utvärdering av befolkningsprognoser - Studie över tio kommuner i Stockholms län mellan 2001-20102014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Agemark, Sara (2014). Utvärdering av befolkningsprognoser-Studie över tio kommuner i Stockholms län mellan 2001-2010

    Samhällsplanerarprogrammet, grundnivå

    Examensarbete 15 hp

    Handledare: Bo Malmberg

    Språk: Svenska

    Denna uppsats utvärderar tio befolkningsprognoser i Stockholms län, mellan 2001-2010, prognoserna har jämförts mot sitt verkliga utfall. Och undersöker sambandet mellan dödstal och eftergymnasial utbildning, i syfte att studera vilket samband som föreligger i de tio studerade kommunerna. Iljan Batljan (2007) belyser problematiken med underskattningar som förekommit bland de äldre i befolkningsprognoser, och differentierar dödlighet efter uppnådd utbildningsnivå. I utgångpunkt från denna doktorsavhandling, har sambandet studerats mellan eftergymnasial utbildning och dödlighet i de berörda kommunerna. Totalt sett överskattades totalprognoserna, i genomsnitt överskattades prognoserna med 2,27 % årligen. Tillförlitligheten varierade i de olika åldersklasserna, med bättre tillförlitlighet i åldersklassen 1-6 år (de första fem åren) jämfört med 0-åringarna och de allra äldsta. Efter multipel regressionsanalys visade det sig att det föreligger negativt samband mellan dödstal och eftergymnasial utbildningsnivå för Stockholms län och de kommuner som har studerats i denna uppsats. Eftergymnasial utbildningsnivå har stor effekt på dödligheten, och kan i framtiden vara något som behöver tas hänsyn till i befolkningsprognoser.

    Nyckelord: Befolkningsprognoser, demografi, kommunal planering, multipel regressionsanalys

  • 11.
    Agius, Maria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Dying a Thousand Deaths: Recurring Emergencies and Exceptional Measures in International Law2010Ingår i: Goettingen Journal of International Law, ISSN 1868-1581, Vol. 2, nr 1, 219-242 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Crises, while unforeseen and exceptional, appear with some regularity. Cri-sis management is not exceptional, but a recurring task. This paper studies the impact of international law on how international crises are handled and the room allowed for emergency measures within international legal dis-courses. It outlines the relationship between an extra-legal exceptionalist perspective, where law is considered an obstacle to emergency measures, and a more constitutionalist one, where exceptional measures are included within the legal paradigms. Examples are drawn from two contemporary crises: the global financial crisis, with particular reference to Iceland and the Icesave dispute, and the treatment of global epidemics and its effect on trade, with particular reference to the pandemic swine influenza A (H1N1). It is suggested that many factors seem to influence the choice of perspec-tive: inter alia previous deviations in similar situations and the institutional solidity of the legal environment of the rule in question. The role for inter-national law in crisis may increase through soft law guidance and persuasive advice from credible organisations that may assess the gravity of the situa-tion and suggest alternative courses of action within the ambit of law.

  • 12.
    Agius, Maria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    The Invocation of Necessity in International Law2009Ingår i: Netherlands International Law Review, ISSN 0165-070X, E-ISSN 1741-6191, Vol. 56, nr 2, 95-135 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article studies the effects of invoking international necessity, to see whether it can be reconciled with an aspiring international rule of law. Any field of application in theory possible, the doctrine is here applied to uses of force, illustrated by humanitarian interventions, actions against international terrorism and the 2004 Construction of a Wall case. Relationships between circumstances precluding wrongfulness and the grounds for treaty termination is examined in light of international practice, studying necessity's impact on the stability of treaty regimes. The author concludes that international tribunals when applying necessity generally heed the rule of law, the stability of treaties and the elevation of overriding norms. Necessity, if successfully invoked, is not perceived to alter substantive obligations. It cannot create a right to assume would-be illegal behaviour. As a result, necessity need not threaten international legal regime building, but may serve as a safety valve, allowing states to remain faithful to general norms, from which they are allowed to deviate only temporarily. In this manner, necessity can even contribute to the rule of law, thanks to its limited scope, constitutionalising emergency powers and subordinating them to pacta sunt servanda.

  • 13.
    Agius, Maria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Åberopande av nödläge inom folkrätten2008Ingår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, 133-145 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den moderna folkrätten har ett utstuderat system för ansvarsutkrävande när en stat svikit de plikter man åtagit sig i förhållande till andra stater. Inom statsansvarsrätten finns dock ett antal ansvarsfrihetsgrunder. En av de mer kontroversiella är den s.k. nödlägesinvändningen. Nödläge har kommit upp i ett antal intressanta internationella rättsfall under de senaste decennierna, bl.a. rörande åtgärder för att skydda miljön, humanitära interventioner och internationell terroristbekämpning. Trots att det fortfarande är ett kontroversiellt institut är det tydligt att stater under vissa omständigheter undgår ansvar för folkrättsbrott om de handlat av nöd. Frågan som diskuteras här är huruvida möjligheten att avvika från internationella åtaganden med hänvisning till ett nödläge kan vara skadlig för den internationella rättens utveckling. Staters tillit till internationella rättsregimer kan skadas och deras benägenhet att reglera sina mellanhavanden i traktatsform minska. Nödlägesinstitutet är dock starkt kringskuret i internationell praxis. Vidare medför det inte att beteendet är att anse som i sig lagligt. Nödläge kan därför i vissa avseenden utan större fara för den internationella rättsordningen utgöra en nödvändig säkerhetsventil.

  • 14.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    A Story of a Failure – but Also of Success: The Social Dialogue on Temporary Agency Work and the Subsequent Negotiations between the Member States in the Council2008Ingår i: Transnational Labour Regulation: A Case Study of Temporary Agency Work, P.I.E. Peter Lang, Brussels , 2008Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    1999 återupptogs försöken att skapa en reglering på EU-nivå av villkoren för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag, först genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter ("social dialog"), och därefter genom den traditionella lagstiftningsproceduren med förhandlingar i ministerrådet utifrån ett direktivförslag utarbetat av kommissionen. Författaren rekonstruerar i detalj förloppen i den sociala dialogen och ministerrådet från 1999 till 2007, och analyserar varför båda misslyckades.

  • 15.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Arbetsmarknadens parter försöker sluta avtal om europeiska företagsråd?2008Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Kommer Europafacket och de europeiska arbetsgivarorganisationerna BusinessEurope, UEAPME och CEEP att förhandla fram ett avtal med ändringar till direktivet om europeiska företagsråd (94/45)? I varje fall gav arbetsgivarorganisationerna den 2 april ett positivt svar på Europeiska kommissionens förfrågan.

  • 16.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Arbetsmarknadens parter gör upp om europeiska företagsråd2008Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Efter en fnurra på tråden i våras då Europafacket sade nej till arbetsgivarorganisationerna BusinessEuropes, CEEP:s och Ueapmes inbjudan till förhandlingar (se EU & arbetsrätt nr 2/2008 sid 4) överraskade parterna omvärlden i slutet av augusti genom att gemensamt skriva till europeiska kommissionen om vilka ändringar som bör göras i direktivet om europeiska företagsråd (94/45). Det skedde sedan kommissionen lagt fram ett förslag till ändringsdirektiv.

  • 17.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Arbetsmarknadens parter kritiska till svenska Laval-utredningens förslag2008Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 4Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Svenska fackföreningar ska även i fortsättningen kunna vidta stridsåtgärder mot företag från andra EES-stater för att dessa ska ge sina utstationerade arbetstagare villkor enligt svenska kollektivavtal. Det föreslår den svenska utredningen om åtgärder med anledning av Laval-domen som överlämnades den 12 december.

    Uppdraget till utredaren Claes Stråth var att komma med förslag som innebär så små inskränkningar som möjligt i rätten att vidta stridsåtgärder, samtidigt som de respekterar EG-rätten "fullt ut".

  • 18.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Arbetstidsdirektivet ger offentliganställd brandman rätt till ersättning för alltför långa arbetsveckor2010Ingår i: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, nr 4, 6- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det är inte tillåtet att tvångsomplacera en arbetstagare bara för att han begär att slippa arbeta mer än de 48 timmar i veckan som arbetstidsdirektivet (2003/88) föreskriver. Det konstaterade EU-domstolen i oktober i ett mål som rör brandmannen Günter Fuß. Några veckor senare kom den med ytterligare ett förhandsavgörande som rör samme Günter Fuß. Där slår den fast att denne, i egenskap av offentliganställd, kan åberopa unionsrätten för att kräva skadestånd eller kompensationsledighet av sin arbetsgivare.

  • 19.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Avtal om arbete till sjöss ska bli direktiv2008Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Nu ska avtalet mellan Europeiska Transportarbetarefederationen och Europeiska Redareföreningen om 2006 års ILO-konvention om arbete till sjöss (se EU & arbetsrätt nr 4/2007 sid 6) göras bindande för EU:s medlemsstater genom ett direktiv, förslår europeiska kommissionen.

  • 20.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Avtal om frisörers arbetsmiljö ifrågasätts Sverige och Finland stoppar direktivförslag2013Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 1, 8- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vi ber Kommissionen att inte lägga fram ett förslag till direktiv för att göra det europeiska avtalet om hälsa och säkerhet i frisörbranschen bindande i medlemsstaterna. Så skrev företrädare för tio länders regeringar – bland dem den svenska och den finska – i ett brev till Europeiska kommissionen i slutet av förra året. Europafacket kallar initiativet ett exempellöst angrepp och ett farligt prejudikat som kan leda till att hela den så kallade sociala dialogen på EU-nivå kollapsar. Och det är ingen tvekan om att en ny situation har inträffat. Kommissionen, där man lite spydigt talar om ”l’Oréalavtalet”, ser ut att lyssna på brev-skrivarna. Dessutom har även ett avtal om arbetstider inom inlandssjöfarten som slöts vid samma tid fastnat i maskineriet.

  • 21.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Danmark och Norge försvarar arbetsklausuler i offentliga kontrakt2008Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    ILO:s konvention nr 94 är - tyvärr - lika relevant, lika giltig och lika behövlig idag som när den antogs 1949. Det sade den danska regeringens representant, som också talade för Norges regering, i ett formligt brandtal vid ILO:s arbetskonferens i slutet av maj 2008.

  • 22.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    DANMARK VARNAR EG-DOMSTOLEN:Förstör inte vårt pensionssystem med krav på upphandling2009Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 2, 2- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Offentliga arbetsgivare måste kunna sluta kollektivavtal om pensioner utan att vara tvungna att låta försäkringsbolag i hela Europa vara med och tävla om att förvalta pensionerna. Det menar Sveriges och Danmarks regeringar som har intervenerat på Tysklands sida i ett av de många mål där en medlemsstats arbetsmarknadsreglering ifrågasätts med hänvisning till EU:s ekonomiska reglering.

  • 23.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Danskt fack för talaqn mot beslut om statsstöd till DIS-flaggade fartyg2007Ingår i: EU & arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Fackförbundet 3F, tidigare Specialarbejderforbundet i Danmark (SID), för sedan nära fem år en kamp i EG-domstolen mot de skattelättnader som danska staten beviljar alla anställda på fartyg registrerade i det danska internationella skeppsregistret.

  • 24.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Danskt lärarfack klagar till ILO över regeringsingrepp i avtalsförhandlingar2013Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 4, 5- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Kommunernes Landsforening var så styrd av regeringen att det aldrig blev några verkliga förhandlingar om lärarnas arbetstider våren 2013, och när regeringen sedan ingrep med lagstiftning som upphävde gällande kollektivavtal om arbetstider lyssnade den uteslutande på arbetsgivarsidan. Det menar Danmarks Lærerforening som har klagat till ILO:s föreningsfrihetskommitté.

  • 25.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Danskt mål om åldersdiskriminering till EG-domstolen2009Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 1, 3- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Strider det mot förbudet mot åldersdiskriminering att personer som fyllt 60 år nekas avgångsvederlag (fratrædelsesgodtgørelse) för att de har möjlighet att få ålderspension från arbetsgivaren? Det är frågan i ett mål som den danska Vestre landsret har skickat till EG-domstolen.

     

  • 26.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Det blir inga förhandlingar om europeiska företagsråd2008Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Nej, det blir inga förhandlingar mellan Europafacket (EFS) och de europeiska arbetsgivarorganisationerna om revidering av direktivet om europeiska företagsråd. Ett förhastat pressmeddelande från EFS förledde EU & arbetsrätt att dra förhastade slutsatser (se nr 1/2008 sid 5).

  • 27.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Direktiv om europeiska företagsråd i praktiken klart2009Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 1, 5- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ett nytt direktiv med ändringar i direktivet om europeiska företagsråd (94/45) är i praktiken i hamn sedan Europaparlamentet den 16 december röstat för en kompromiss som förhandlats fram vid informella kontakter mellan ministerrådet, parlamentet och kommissionen. Det innebär att direktivet kan antas utan någon andra behandling i parlamentet.

  • 28.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    DOMEN I MÅLET RÜFFERT: EG-domstolen på kollisionskurs med ILO:s konvention 942008Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den tyska delstaten Niedersachsen får inte kräva att företag som tilldelas offentliga kontrakt betalar sina anställda lön enligt kollektivavtalet på orten. Det har EG-domstolen nu slagit fast i domen i målet Rüffert, där domstolen befäster den ståndpunkt som den intog i det svenska Laval-målet. Indirekt underkänner den därmed också den princip som ILO:s konvention nr 94 om arbetsklausuler i kontrakt där offentlig myndighet är part bygger på.

  • 29.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Efter Europadomstolens dom: Gransknings- och mätningsarvoden utrensade ur de flesta kollektivavtal2007Ingår i: EU & arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 4Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den dom där Europadomstolen för mänskliga rättigheter underkände systemet med granskningsarvoden enligt byggnadsavtalet mellan Svenska Byggnadsarbetareförbundet och Sveriges Byggindustrier (BI) ledde till ändringar i en rad kollektivavtal i 2007 års avtalsrörelse. I alla fanns regler om avgifter som skulle betalas till den fackliga organisationen, men de flesta var konstruerade på ett sätt som inte egentligen träffades av Europadomstolens dom. Parterna enades alltså om mer långtgående ändringar än vad domen gjorde nödvändigt.

  • 30.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    EG-domstolen kräver bevisning när medlemsstater åberopar ordre public2008Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    För att en medlemsstat ska kunna åberopa utstationeringsdirektivets regel om ordre public för att inskränka den fria rörligheten för tjänster måste det finnas ett verkligt och tillräckligt allvarlig hot som påverkar ett grundläggande samhällsintresse. Medlemsstaten måste då också kunna lägga fram fakta som visar att den inskränkande åtgärden är lämplig för sitt syfte och att den inte går längre än nödvändigt. Det slår EG-domstolen fast i en dom där den på punkt efter punkt underkänner de krav som Luxemburg ställer på utländska företag.

  • 31.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    EG-domstolen underkänner åtgärder som kan motverka deltidsarbete2008Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En medlemsstat får inte kräva att arbetsgivare ska skicka in kopior av alla avtal om deltidsanställning till myndigheterna. Det slår EG-domstolen fast i en dom där den underkänner åtgärder som Italien hade infört för att motverka bedrägerier och svartarbete.

  • 32.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    ESA underkänner Islands tolkning av vad som ingår i minimilön2010Ingår i: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 4, 1- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Island får inte kräva att företag som utstationerar arbetstagare dit betalar sina arbetstagare lön när de är sjuka, eller har en arbetsolycksfallsförsäkring som ger arbetstagarna ersättning vid nedsättning av arbetsförmågan eller dödsfall. Det menar Eftas övervakningsorgan ESA som har väckt talan vid Efta-domstolen för brott mot EES-avtalet.

  • 33.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    EU ger riktlinjer för lönebildningen i medlemsstaterna "Oacceptabel inblandning i avtalsförhandlingarna"2010Ingår i: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 2, 4- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Nu tar EU den ekonomiska krisen till intäkt för att ge rekommendationer om hur löneförhandlingarna ska gå till i medlemsstaterna. Enligt de riktlinjer för medlemsstaternas ekonomiska politik som stats- och regeringscheferna enades om vid toppmötet den 17 - 18 juni bör lönebildningen ta hänsyn bland annat till skillnader i kompetens, lokala arbetsmarknadsvillkor och de stora skillnaderna i ekonomiska resultat mellan regioner, sektorer och företag i samma land.

  • 34.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Europeiska avtal tolkas utan att parterna hörs2010Ingår i: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 4, 6- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vem ska tolka de europeiska avtal som blir EU-direktiv? Det är arbetsmarknadens parter, anser de själva. I alla sådana avtal finns en passus där de uppmanar kommissionen att överlämna alla frågor om tolkningen till parterna. I ett mål som rörde föräldraledighetsdirektivet (96/34) ifrågasatte Tyskland om EU-domstolen var behörig att tolka detta eftersom parterna inte hade getts tillfälle att yttra sig. Domstolen frågade kommissionen varför, och fi ck svaret dels att tidsfristerna är för korta, dels att det ändå var meningslöst.

  • 35.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    EUs ombudsman kritiserar kommissionen Klagomål om arbetstider har legat i sex år2007Ingår i: EU & arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Kommissionen kan inte bara strunta i ett klagomål från en medborgare med hänvisning till att arbetstidsdirektivet kan komma att ändras någon gång i framtiden. Det skriver EUs ombudsman P. Nikiforos Diaman­douros i en skarp rapport, där han ber om Europaparlamentets stöd för att förmå kommissionen att fatta beslut.

  • 36.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Fackets uttrycksmedel var för grova Yttrandefrihetens gräns överskreds2010Ingår i: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 1, 7- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Förtroendemännen hade inte behövt använda så grova uttrycksmedel för att försvara de legitima fackliga intressena, och kan därför inte åberopa Europakonventionen för mänskliga rättigheter mot arbetsgivaren som sagt upp dem. Det slår Europadomstolen för mänskliga rättigheter fast i en färsk dom

  • 37.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Finnairs lönesystem kan strida mot mödraskyddsdirektivet2010Ingår i: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 3, 5- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En kvinna som tillfälligt får andra arbetsuppgifter under sin graviditet kan inte kräva att få behålla den lön som hon hade i genomsnitt innan hon förflyttades. Men hon har rätt att behålla sin grundlön plus de lönetillägg som har samband med hennes yrkesställning, och det lönesystem som tillämpas vid Finnair tar inte hänsyn till det. Det blev EUdomstolens besked till Helsingfors tingsrätt om hur mödraskyddsdirektivet (92/85) ska tolkas i målet Parviainen (se EU & arbetsrätt nr 3-4/2009 s. 13).

  • 38.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Finsk domstol frågar: Vad är "lön" enligt mödraskyddsdirektivet?2009Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 1, 3- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ska en arbetstagare som omplaceras enligt reglerna i mödraskyddsdirektivet (92/85) behöva finna sig i en kraftig lönesänkning? Det är frågan i ett mål som Helsingfors tingsrätt har hänskjutit till EG-domstolen.

     

  • 39.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Finska staten förlikades med företag som sålde farliga fordonslyftar2008Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 4Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Finska staten och det italienska företaget A.G.M.-COS. MET har ingått en förlikning i den tvist där företaget yrkat skadestånd av staten och en av dess tjänstemän, då tjänstemannen uttalat sig i medierna och sagt att företagets fordonslyftar var farliga. Lyftarna var försedda med CE-märke och en försäkran om överensstämmelse med gällande standard, och de behöriga finska myndigheterna ville inte förbjuda dem. Därmed innebar tjänstemannens uttalanden ett otillåtet hinder för den fria rörligheten för varor, ansåg företaget.

  • 40.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Finskt allmängiltighetssystem kränker inte föreningsrätten2008Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Allmängiltighetsreglerna i den finska arbetsavtalslagen kränker inte arbetsgivarnas negativa föreningsrätt och strider alltså inte mot artikel 5 i tilläggsprotokollet till Europarådets sociala stadga. Det menar Europeiska kommittén för sociala rättigheter, vars rapport Ministerkommittén nu har lagt till handlingarna.

  • 41.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Fritt fram ratificera konventionen2007Ingår i: EU & arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Som kommissionen föreslagit (se EU & arbetsrätt nr 4/2006 sid 1) antog ministerrådet i början av juni ett beslut som bemyndigar medlemsstaterna att ratificera den konvention om arbete till sjöss som ILO antog 2006.

  • 42.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Fördragskonform tolkning gav kvinna rätt till lönegaranti2010Ingår i: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 3, 3- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I lönegarantiärenden måste konkurslagen tolkas i överensstämmelse med EUs lönegarantidirektiv (2008/94). Det konstaterar den svenska Högsta domstolen i en dom från i somras, där den tillerkänner en kvinna ersättning från lönegarantin för fordringar som de lägre instanserna ansåg oskäliga.

  • 43.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Förhandlingarna om arbetstidsdirektivet kraschade efter interna motsättningar på båda sidor2013Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 1, 9- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det var synd att vi inte nådde ända fram, för vi stod inte så långt ifrån varandra. Men det dröjde tio månader innan några förhandlingar ens kom igång – de första nio månaderna höll vi på arbetsgivarsidan på att klösa ögonen ur varandra. Det säger en av de arbetsgivarföreträdare som deltog i förhandlingarna med Europeiska fackliga samorganisationen, EFS, om en revision av EU:s arbetstidsdirektiv (2003/88). Också fackliga företrädare bekräftar att schablonbilden av hur arbetsgivare och arbetstagare står enade på varsin sida mot varandra stämmer dåligt. Interna åsiktsskillnader på båda sidor bidrog till att inget avtal kunde nås.

  • 44.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Förslag om anmälningsplikt vid utstationering till Sverige men inget krav på behörig representant2010Ingår i: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 2, 2- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige med anställd personal ska anmäla detta till Bolagsverket. Om verksamheten ska pågå mer än åtta dagar ska de också utse en särskild kontaktperson. Det föreslår den utredare som haft i uppdrag att föreslå ändringar i lagen om utländska filialer. Något krav på att företagen också utser en representant som är behörig att t.ex. förhandla om kollektivavtal med fackliga organisationer i Sverige föreslås dock inte.

  • 45.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Förslag om ändrat mödraskyddsdirektiv2008Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 4Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Mödraskyddsdirektivet (92/85), dvs. det direktiv som med hänvisning till kvinnors hälsa och säkerhet föreskriver att gravida och nyblivna och ammande mammor har rätt till en viss ledighet, ska skärpas, föreslår Europeiska kommissionen.

  • 46.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Förslag till dom i Rüffert-målet: Inget hindrar krav på lön enligt avtalet för orten2007Ingår i: EU & arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    EG-rätten hindrar inte delstaten Niedersachsen från att kräva att utländska företag betalar lön enligt kollektivavtalet på orten där arbetet utförs, för att de ska få offentliga kontrakt, anser generaladvokaten Yves Bot, som i dagarna gett sitt förslag till dom i målet Rüffert (se EU & arbetsrätt nr 3/2006 sid 1).

  • 47.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Förslag till nya utstationeringsregler förhandlas fram av parterna2010Ingår i: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 4, 4- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [no]

    Att det förekommer fusk och oegentligheter i samband med utstationering av arbetstagare är ett gemensamt problem för Europeiska byggnadsarbetarfederationen EFBWW och dess motsvarighet på arbetsgivarsidan, FIEC. Därför förhandlar de sedan en tid om ett ”joint position paper” om bättre tillämpning och tillsyn av utstationeringsdirektivet (96/71). Dokumentet är tänkt att vara underlag för Europeiska kommissionens kommande direktivförslag (se artikeln intill och på s. 3).

  • 48.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Generaladvokat vill avvisa 3F:s talan2009Ingår i: EU och arbetsrätt: nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-3008, nr 2, 3- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Fackförbundet 3F har inte rätt att föra talan mot Europeiska kommissionens beslut att godkänna de skattelättnader som danska staten beviljar anställda på DIS-flaggade fartyg. Det skriver generaladvokaten i sitt förslag till dom i det mål som 3F har överklagat från Förstainstansrätten

  • 49.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Germany: "Premature Implementation" of the draft Directive in Spite of Resistance in the Council2008Ingår i: Transnational Labour Regulation: A Case Study of Temporary Agency Work, P.I.E. Peter Lang Brussels , 2008Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Författaren beskriver hur den tyska regleringen av uthyrning av arbetskraft har utvecklats från början av 1900-talet till 2003. Samtidigt som den tyska regeringen blockerade en överenskommelse i EU:s ministerråd om Europeiska kommissionens förslag till direktiv om arbete i bemanningsföretag, "implementerade" den paradoxalt nog samma förslag i tysk rätt.

  • 50.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Gränsen för EUs kompetens klarlagd Visstidsdirektivet omfattar även lön2007Ingår i: EU & arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Jodå, principen om icke-diskriminering i visstidsdirektivet (1999/70) omfattar även lön. Det slår EG-domstolen fast i en färsk dom, som sätter punkt för en segsliten tvist om gränserna för EUs kompetens på arbetsrättens område.

1234567 1 - 50 av 3383
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf