Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 5844
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Agius, Maria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    The Invocation of Necessity in International Law2009Ingår i: Netherlands International Law Review, ISSN 0165-070X, E-ISSN 1741-6191, Vol. 56, nr 2, s. 95-135Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article studies the effects of invoking international necessity, to see whether it can be reconciled with an aspiring international rule of law. Any field of application in theory possible, the doctrine is here applied to uses of force, illustrated by humanitarian interventions, actions against international terrorism and the 2004 Construction of a Wall case. Relationships between circumstances precluding wrongfulness and the grounds for treaty termination is examined in light of international practice, studying necessity's impact on the stability of treaty regimes. The author concludes that international tribunals when applying necessity generally heed the rule of law, the stability of treaties and the elevation of overriding norms. Necessity, if successfully invoked, is not perceived to alter substantive obligations. It cannot create a right to assume would-be illegal behaviour. As a result, necessity need not threaten international legal regime building, but may serve as a safety valve, allowing states to remain faithful to general norms, from which they are allowed to deviate only temporarily. In this manner, necessity can even contribute to the rule of law, thanks to its limited scope, constitutionalising emergency powers and subordinating them to pacta sunt servanda.

  • 52.
    Agius, Maria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Åberopande av nödläge inom folkrätten2008Ingår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, s. 133-145Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den moderna folkrätten har ett utstuderat system för ansvarsutkrävande när en stat svikit de plikter man åtagit sig i förhållande till andra stater. Inom statsansvarsrätten finns dock ett antal ansvarsfrihetsgrunder. En av de mer kontroversiella är den s.k. nödlägesinvändningen. Nödläge har kommit upp i ett antal intressanta internationella rättsfall under de senaste decennierna, bl.a. rörande åtgärder för att skydda miljön, humanitära interventioner och internationell terroristbekämpning. Trots att det fortfarande är ett kontroversiellt institut är det tydligt att stater under vissa omständigheter undgår ansvar för folkrättsbrott om de handlat av nöd. Frågan som diskuteras här är huruvida möjligheten att avvika från internationella åtaganden med hänvisning till ett nödläge kan vara skadlig för den internationella rättens utveckling. Staters tillit till internationella rättsregimer kan skadas och deras benägenhet att reglera sina mellanhavanden i traktatsform minska. Nödlägesinstitutet är dock starkt kringskuret i internationell praxis. Vidare medför det inte att beteendet är att anse som i sig lagligt. Nödläge kan därför i vissa avseenden utan större fara för den internationella rättsordningen utgöra en nödvändig säkerhetsventil.

  • 53.
    Agius, Maria F.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Strategies and Success in Litigation and Negotiation in the WTO2012Ingår i: International Negotiation, ISSN 1382-340X, E-ISSN 1571-8069, Vol. 17, nr 1, s. 139-162Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article analyzes linkages between litigation in the World Trade Organization (WTO) Dispute Settlement Body (DSB) and negotiation in multilateral trade rounds and develops a typology of links that can occur between the two processes. These include creating conditions where bargaining is informed by law, influencing the agenda-setting and creating momentum for negotiation on key issues, and affecting the status quo from which negotiations proceed by influencing nterpretation of trade rules in the DSB. The purpose is to test whether poor and inexperienced states that are disadvantaged in negotiations can improve their bargaining power in negotiation rounds by pursuing legal proceedings, to see whether links can be exploited for strategy-making to promote the interests of these states, and to discuss how the WTO as an international organization benefits from their empowerment. The strategies suggested in this article could improve the commitment and active participation of relatively non-influential member states. This could be conducive to perceptions of the WTO as a legitimate organization and to a more constructive climate for effective negotiations.

  • 54.
    Agrell, Charlotta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Det svenska alkoholmonopolet och fri rörlighet av varor2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 55.
    Agrell, Karolina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Terrorismresor: Om strafflagstiftning på bräcklig grund och den lydiga medlemsstaten2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 56.
    Ahlfors, Viktoria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    FRAND commitments – A matter of antitrust law?: The relation between injunctive relief and abuse of dominant position under Article 102 TFEU2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 57.
    Ahlgren, Erik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Does EU copyright law threaten digital freedom?2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 58.
    Ahlqvist, Elina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    I gränslandet mellan LVM och LPT: Tvångsvård av missbrukare med psykiska störningar2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 59.
    Ahlström, Christer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Demilitarised and Neutralised Zones in a European Perspective1997Ingår i: Autonomy and Demilitarisation in International Law: The Åland Islands in a Changing Europe, Kluwer Law International, The Hague , 1997Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 60.
    Ahlström, Christer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Stockholmsöverenskommelsen rörande den svenska öst-väst-handeln - ett folkrättsligt bindande avtal?1996Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 61.
    Ahlström, Christer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    The status of multilateral export control regimes: An examination of legal and non-legal agreements in international co-operation1999Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis deals with the phenomenon of states concluding international agreements that are, explicitly or impliedly, of a non-legal character. It is first of all argued that states have the option under international law to conclude legally binding agreements or agreements that lack this quality. Subsequently, the thesis addresses the question of how to differentiate a legally binding transaction from a non-legal one. By means of an analysis of the substantive elements of treaties and unilateral declarations it is found that the distinction primarily relates to the subjective intention of the representatives concluding the agreement or making the declaration. Relating this subjective substantive element to the manifestly informal character of the concept of treaty and thenotion of unilateral declaration, i.e., the general lack of mandatory requirements as to the form of a valid transaction, it is concluded that an objective determination of the status of an ambiguous international transactionis often problematic. The question of the material differences between legally binding international agreements and non-legal agreements is also assessed. It is argued that there are substantial and important differences, and,consequently, that it is important to maintain the distinction.

    The theoretical observations made in relation to the phenomenon of non-legal agreements are also related to a defined empirical material-i.e., five multilateral export control regimes on the non-proliferation of weapons ofmass destruction. The analysis of the status of the foundational documents of these regimes largely corroborates the theoretical observations made as to the problems of determining the formal status of an ambiguous international agreement. The tentative conclusions drawn as to the status of the export control regimes under international law are subsequently related to a discussion of the domestic implementation of the regimes in one country. This study corroborates the finding that the foundational documents of the multilateral export control regimes are of a non-legal character.

  • 62.
    Aho, Simel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    En empirisk undersökning gällande tillämpningen av 6:18 a FB: I ljuset av principen om barnets bästa2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 63.
    Ajneståhl, Michael
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Miljöbalkens framtid: Tema Avfall: En miljörättslig förstudie om utvecklingsbehov hos avfallslagstiftningen2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 64.
    Akay, Esra
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Medgärningsmannaskap: En analys ur ett rättssäkerhetsperspektiv2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 65.
    Akay, Zozan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Barnets bästa i vårdnadstvister: En studie av tingsrättens rättstillämpning av barnets bästa vid beslut om ensam vårdnad, med särskild fokus på samarbetssvårigheter.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 66.
    Akbaba, Yunus Emre
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Reopening the Pandora's Box: The Questions around the Admissibility in Bifurcated Proceedings2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 67.
    Akhan, Kadir
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bevisvärdering ur ett rättsäkerhetsperspektiv: Om vilken metod som bör föredras i skatteprocessen med hänsyn till den allmänna domstolsprocessen2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 68.
    Akkurt, Rezan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Unga vuxnas möjlighet till familjeåterförening enligt artikel 8 Europakonventionen: En analys av MIG 2015:212016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 69.
    Aksal, Fatma
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Likabehandling kontra positiv särbehandling av studenter: En undersökning av rättsläget2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ämnet för uppsatsen är likabehandling kontra positiv särbehandling och syftet är att undersöka rättsläget avseende utrymmet för positiv särbehandling i svensk rätt i ljuset av EU-rätten.

     

    Det finns ingen allmängiltig likabehandlingsprincip i Sverige som alla aktörer har att rätta sig efter. Dock är offentliga organ ålagda att i sin verksamhet iaktta saklighet och opartiskhet enligt 1 kap 9 § regeringsformen, d.v.s. behandla alla objektivt. Likabehandlingskravet finns endast som en del av saklighetskravet. För privata aktörer, såsom arbetsgivare inom den privata sektorn, finns förbud att diskriminera personer på vissa i diskrimineringslagen uppräknade grunder. Av förarbeten till lagen framgår att rätten att inte diskrimineras är en grundläggande mänsklig rättighet. Syftet med skyddet i lagen är att ge ett ökat rättskydd, bidra till att kränkta människor får upprättelse och leda till ökad jämlikhet och stärkt jämställdhet mellan män och kvinnor.

     

    Undantag från likabehandlings- och icke-diskrimineringsprincipen kan göras för vissa samhällintressen, såsom att skapa jämställdhet. Därför är det enligt svensk rätt tillåtet att positivt särbehandla en person på grund av kön om syftet är ökad jämställdhet. Undantaget har funnits sedan slutet av 1980-talet och stämmer väl överens med EU-rätten, som också tillåter positiv särbehandling. Undantaget i diskrimineringslagen ska dock tillämpas restriktivt och gäller endast om två konkurrerande av olika kön har likvärdiga eller i det närmaste likvärdiga meriter. Vidare måste en bedömning göras av personernas meriter och personliga förhållanden och åtgärden måste vara proportionerlig i förhållande till ändamålet.

     

    Frågan om samma undantag kan tillämpas för diskrimineringsgrunden etnicitet på statliga högskolor har prövades i svensk rätt 2006 och Högsta domstolen kom i det fallet fram till att den positiva särbehandling som tillämpades på juristutbildningen vid Uppsala universitet var otillåten, då de sökande, vilka var födda utomlands eller hade två föräldrar födda utomlands, som antagits i den särskilda kvoten haft sämre meriter än två sökande med svensk etnicitet. Högsta domstolen kallar detta för stark eller kvalificerad positiv särbehandling. I den då gällande lagen om likabehandling av studenter fanns ett undantag som inte tog sikte på någon särskild diskrimineringsgrund. Mot bakgund av detta och praxis från EU-domstolen kan svag positiv särbehandling ha varit tillåten i högskolesektorn vid tillfället som fallet prövades. Motsvarande undantag finns dock inte i den diskrimineringslag som trädde i kraft 2008 och som ersatte bl. a. likabehandlingslagen, vilket torde innebära att Högsta domstolens praxis i den frågan inte gäller längre. Det fanns dock förslag om att införa möjlighet till positiv särbehandling i arbetslivet från den kommitté som utredde frågan 2006, men kommittén föreslog inte samma möjlighet för utbidlningsområdet, då den menade att andra aktiva åtgärder är mer lämpade att använda för att bredda rekryteringen till högskolan, något högskolorna har en skyldighet till enligt högskolelagen. Det finns utrymme att införa regler om positiv särbehandling i EU-rätten, men reglerna är formulerade så att de medger medlemstaterna en möjlighet att göra det och inte en skyldighet.

  • 70.
    Al Shakarchi, Fatima
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    ”Ett annat socialt nedbrytande beteende” i LVU 3 §: Rekvisitets utsträckning och dess förhållande till förbudet mot frihetsberövande utan stöd i lag.2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 71.
    Albano, Erik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Förbud mot terrorismresor: Hur Sverige bör implementera artikel 6.a i FN:s säkerhetsråds resolution 21782015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 72.
    Aldegren, Victor
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ett nytt sakrättsligt system för lösöre: Överväganden med anledning av ett eventuellt införande av avtalsprincipen2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Traditionsprincipen, det vill säga ett krav på besittningsförändring för uppnående av borgenärsskydd, har länge varit en central del av svensk sakrätt. Denna princip har under lång tid varit flitigt diskuterad, både försvarad och kritiserad. Genom avskaffandet av kravet på tradition vid konsumentköp tappade principen en del av sin ställning vid köp av lösöre. I och med det förslag som kommer att lämnas genom en utredning senare i år finns tecken på att traditionsprincipen kan komma att tappa ytterligare mark. Utredningens uppdrag är nämligen att lägga fram ett förslag om huruvida traditionsprincipen ska ersättas med avtalsprincipen vid köp av lösöre även i kommersiella relationer.

    Huruvida det är önskvärt att traditionsprincipen avskaffas på detta område eller inte är en fråga som diskuterats i sådan utsträckning att någon ytterligare ingående diskussion på området knappast är av intresse. Av denna anledning presumeras det i denna uppsats att en förändring av rätten blir genomförd. Syftet med uppsatsen är istället att studera från ett praktiskt perspektiv vad som händer med svensk sakrätt, och det besittningskrav som är centralt i denna, om traditionsprincipen vid köp av lösöre avskaffats.

    Då svensk sakrätt i dagsläget genomsyras av krav på besittning kommer i denna uppsats fyra exempel på rättsliga institut där besittning har en central betydelse att behandlas, i syfte att åskådliggöra vilken effekt den föreslagna förändringen skulle medföra och vilka ytterligare förändringar denna skulle möjliggöra eller nödvändiggöra. De områden som behandlas är lämnande av säkerhet i lösöre, återvinning i konkurs, beviskrav vid utmätning, och godtrosförvärv.

  • 73.
    Aldestam, Mona
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    EC State aid rules: An analysis of the selectivity criterion2005Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The application of Art. 87(1) EC to taxes above all is connected to the application of the derogation method, which appears to be part of the selectivity criterion. This dissertation examines the application of the derogation method and the assessment of the selectivity criterion applied to taxes, primarily de lege lata, but also de lege ferenda. It begins with an analysis of the relationship among the criteria of Article 87(1) EC and continues with an analysis of the relationship between the derogation method and the assessment of the selectivity criterion applied to taxes. Several scholars have criticised the application of the derogation method because of the difficulty of identifying a derogation and of establishing the benchmark against which the derogation should be assessed. In this dissertation both the benchmark and the establishment of a derogation is analysed, partly with reference to the tax expenditure debate that occurred in the subject area of international taxation during the 1970s and 1980s. The selectivity criterion applied to taxes contains an assessment of justification, whereby the selective nature of a measure can be justified on the basis of the nature or general scheme of the system: Therfore the meaning and implications of this assessment are also examined. After all these issues have been examined de lege lata, the extents to which the application of the derogation method and the assessment of the selectivity criterion follow a logical system are discussed and recommendations for eliminating the identified deficiences are put forward.

  • 74.
    Aldén, Sofie
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    God styrelsesed i svenska aktiemarknadsbolag: – En analys av styrelsens roll i aktiemarknadsbolaget och vilka rättsliga normer styrelsen har att handla efter2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 75.
    Alendal, Oscar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Aggressionsbegreppet: En komparativ studie av Förenta nationernas stadgas och Romstadgan för den Internationella brottsmålsdomstolens aggressionsbegrepp2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I och med Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen (nedan Romstadgan) finns nu, för första gången, en juridiskt bindande definition av begreppet aggression, vilken baseras på Förenta Nationernas stadga (nedan FN-stadgan) artikel 2(4). Romstadgan utgör grunden för att Internationella brottmålsdomstolen (nedan ICC), i efterhand, ska kunna utkräva ansvar av en fysisk person för aggressionsbrott. Förenta Nationerna (nedan FN) har till uppgift att bevara freden, genom att agera mot staters aggressionshandlingar, framför allt i preventivt syfte och efter beslut av säkerhetsrådet. Det är intressant att jämföra FN-stadgan och Romstadgans aggressionsbegrepp för att på så sätt förstå hur begreppet aggression behandlas i internationell rätt, både i relationer mellan stater och då fysiska personer ska hållas rättsligt ansvariga för aggressionsbrott. Det är också värdefullt att förstå hur de två definitionerna kan påverka varandra och vad det kan föra med sig för fördelar och nackdelar.

                          I denna uppsats behandlas FN-stadgans och Romstadgans aggressionsbegrepp i en komparativ studie, en viktig slutsats är att det finns skillnader mellan  de båda stadgorna.

                          I uppsatsen ges inledningsvis en historisk inblick i aggressionsbegreppets utveckling, som underlag för den efterföljande behandlingen, där FN-stadgans och Romstadgans begrepp aggressionshandling utreds.

                          Därefter behandlas begreppet aggressionshandling enligt FN-stadgan. Utredningen följer Wienkonventionen om traktaträttens allmänna tolkningsregel. Först görs en tolkning av begreppet aggressionshandlings ordalydelse, i enlighet med FN-stadgans systematik. Sedan redogörs för hur begreppet tolkats av relevanta FN-organ och i staters praxis. Generalförsamlingens aggressionsdefinition, i resolution 3314, gås igenom och kritiseras till viss del, då den inte ger en tydlig avgränsning av vad aggressionsbegreppet innefattar. Generalförsamlingens resolution 3314 är dock central och används därmed, som grund för vidare behandling i uppsatsen där resolutionen också jämförs kritiskt med andra FN-organs praxis och med FN-stadgans lydelse. Uppsatsen visar att begreppet aggressionshandling har givits en vag formulering i FN-stadgan och att vad som anses innefattat i begreppet också skiljer sig något mellan de olika FN-organen. Hos FN-organen finns dock den gemensamma kärnan att, som aggressionshandling anses den första våldsanvändningen i en stats internationella relationer genomförd med ett specifikt aggressivt uppsåt. 

                          Uppsatsen utreder sedan kritiskt Romstadgans aggressionsbegrepp och dess olika delar varvid viktiga skillnader mot FN-stadgan behandlas. Ett specifikt aggressivt uppsåt saknas i Romstadgan och kan inte heller läsas in i denna, då det skulle gå emot Romstadgans ordalydelse och systematik. Romstadgan ser därmed inte heller ett specifikt aggressivt uppsåt, som en försvårande omständighet, utan Romstadgan ser enbart till det använda våldets allvar och omfattning. Vidare så innehåller Romstadgan en tröskel, i syfte att utesluta en legal gråzon från ICCs jurisdiktion, vilken saknar motsvarighet i FN-stadgan. Romstadgan utesluter därmed genom sin lydelse våldshandlingar, som inom delar av den folkrättsliga doktrinen, anses befinna sig inom en gråzon av jus ad bellum.

                          I slutsatserna sammanställs sedan de huvudsakliga skillnaderna mellan aggressionsbegreppen enligt FN-stadgan, FN-organen och Romstadgan och en utredning görs av de fördelar respektive nackdelar och risker, som dessa skillnader medför samt hur skillnaderna påverkar varandra. Författaren finner att det föreligger betydande skillnader då specifikt aggressivt uppsåt saknas i Romstadgan samt då Romstadgans tröskelvärde syftar till att utesluta den legala gråzonen inom jus ad bellum. Vidare anser författaren att dessa skillnader riskerar att urholka FN-stadgans våldsförbud och således i framtiden riskera att gynna starka våldsbenägna stater på svaga staters bekostnad. 

  • 76.
    Alenius, Viktor
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Köparens befogade förutsättningar och köprättsligt fel - En undersökning om köprättsligt fel på gränsen mellan avtalsrätt och kontraktsrätt2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 77.
    Alexander, Nilsson
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    En konkurrensutsatt spelmarknad: Med särskild inriktning på onlinespel2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den svenska spellagstiftningen härrör från närmare ett sekel tillbaka i tiden. Staten har sedan 1943 varit ensam aktör på den svenska spelmarknaden och en privatiserad spelmarknad har enbart funnits under den korta tid som Tipstjänst inte varit förstatligat. Sedan införandet av spelmonopolet har mycket hänt. En marknad i konstant utveckling har ställt krav på Sverige att förändra sin lagstiftning för att uppnå förenlighet med rådande EU-rätt. Kravet har ställts dels av EU-kommissionen, dels av privata aktörer som ansett Sveriges lagstiftning strida mot den fria rörligheten för tjänster och etableringsfriheten. Dessa friheter garanteras i EUF-fördraget artikel 49 gällande etablering och artikel 56 rörande tjänster.Sveriges spellagstiftning har varit föremål för flera utredningar varav de två senaste berörs i uppsatsen. Den första utredningen, spelutredningen, publicerades år 2008 och resulterade inte i någon förändrad lagstiftning. Den senare utredningen, spellicensutredningen från år 2017, har resulterat i flera förslag till en ny spellag och föreskrifter för att få verka på en konkurrensutsatt spelmarknad. Förslagen förväntas träda ikraft den 1 januari 2019 och skulle innebära en konkurrensutsatt spelmarknad avseende alla spel förutom lotterier. Dessa ska alltjämt, som en följd av låg efterfrågan och möjligheten att garantera inkomster till allmännyttiga ändamål, ankomma på staten att erbjuda. Förslaget att inte konkurrensutsätta lotterier anser jag i min uppsats strida mot rådande EU-praxis och begränsningen står enligt mig inte i proportion ställt mot de syften som föranleder den nya lagstiftningen.I uppsatsen redogörs tidigt för EU-domstolens avgöranden som är hänförliga till spelmarknaden. Praxis från EU-domstolen genomsyrar sedan uppsatsen och en löpande prövning sker gällande nuvarande och den föreslagna lagstiftningen. Störst fokus fästs vid de avgöranden som behandlar rättfärdigandegrunderna i artikel 52 EUF-fördraget. Dessa rättfärdigandegrunder ger fog för begränsande nationell lagstiftning förutsatt att begränsningen grundas med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Dessutom får begränsningen inte vara oproportionerlig, något som framkommer av EU-domstolens resonemang i de flesta avgöranden som tas upp i min framställning.Den föreslagna lagstiftningen analyseras på vissa punkter, med inriktning på onlinespel då uppsatsen är avgränsad till ett fokus på spel online. Avgränsningen bottnar i tillgänglighet, gränsöverskridande moment och teknisk utveckling.

  • 78.
    Alhager, Eleonor
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    EG-rättsliga aspekter på avdragsrätten för moms på fastighetsmäklartjänster: EC law aspects on the Right to deduct VAT on Services of real Estate2001Ingår i: Skattenytt, s. 276-278Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 79.
    Alhager, Eleonor
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Kringgående av moms2002Ingår i: Skattenytt, s. 104-114Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 80.
    Alhager, Eleonor
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Mervärdesskatt vid omstrukturering: VAT and restructures of companies2001Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 81.
    Alhager, Eleonor
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Momsfrågor med anledning av Cibo-domen2001Ingår i: Svensk skattetidning, s. 852-863Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 82.
    Alhager, Eleonor
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Omstrukturering av moms2002Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 83.
    Alhager, Eleonor
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Rättskraft i skatteprocessen2003Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 84.
    Alhager, Eleonor
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Saken för rättskraft, ändring av talan och kvittning vid skattetillägg2003Ingår i: Svensk skattetidning, s. 16-27Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 85.
    Alhager, Eleonor
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Schablonbeskattning2003Ingår i: Skattenytt, s. 166-180Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 86.
    Alhager, Eleonor
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    The Impact of the European Union on Method of Research in Tax Law2000Ingår i: Legal Research in dynamic Society, Cracow , 2000, s. 13-19Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 87.
    Alhager, Eleonor
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    The Participation of Legal Scholars in Tax Legislation and Judicial Decisions2000Ingår i: Legal Research in dynamic Society, Cracow , 2000, s. 21-28Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 88.
    Alhager, Eleonor
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Verksamhetsgren i inkomstskatten2002Ingår i: Skattenytt, s. 671-677Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 89.
    Alhager, Eleonor
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Alhager, Magnus
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Sambandet mellan redovisning och beskattning - en introduktion2003Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 90.
    Alhager, Eleonor
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Eliasson, Christian
    Mervärdesskatt och internet: VAT and internet2001Ingår i: Skattenytt, s. 19-33Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 91.
    Alhager, Magnus
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Dispens från inkomstskatt1999Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This dissertation is a study of special exemption rules in Swedish tax law. These rules are formulated as exeptions to the general rules of taxation, providing relief from tax liability in specific cases. It is a fundamental principle of Swedish law that the power of taxation - as well as other forms of public power - be exercised in accordance with the law, which in this context means duly enacted legislation by the component organ of state. The power to grant exemption from taxation must therefore also be exercised in accordance with duly enacted statutes and/or other rules.

    However, special exemption differs from other exeptions provided by rules in tax legislation. Application for special exemption is lodged at a special administrative body (the Special Exemption Board). Special exemption does not constitute any part of the annual assessment of the taxpayer. Furthermore, the application is dealt with under a special procedure for this purpose.

    This dissertation provides a review of the legal rules governing the treatment of special exemption in the field of income taxation. Attention focuses on aspects of legal certainty and efficiency in the administration of special exemption applications.

    The present study aims to examine one of the least explored areas of tax law. This study also discusses the particular problems of legal interpretation in the absence of judicial precedents (of the administrative courts) to which one can refer in other areas of income tax law.

    This study shows that the concept of special exemption is unsatisfactory as an instrument of relief from tax liability, both from the point of view of legal certainty and of efficiency in administration. The conclusion then, is that de lege ferenda rules of special exemption should be abolished and replaced by ordinary rules within theincome tax system.

  • 92.
    Alhager, Magnus
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Finansinspektionens verkställighetsföreskrifter till 39 kapitlet 8 § inkomstskattelagen2002Ingår i: Skattenytt, s. 678-689Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 93.
    Alhager, Magnus
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Fusion av helägt aktiebolag - särskilt rörande skattemässig hantering av koncernmässig goodwill och negativa fusionsdifferenser2002Ingår i: Skattenytt, s. 152-168Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 94.
    Alhager, Magnus
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    New inter-coporate participation exemption regime in Sweden2003Ingår i: IntertaxArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 95.
    Alhager, Magnus
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Något om skattetillägg och rättssäkerhet med anledning av ny lagstiftning2003Ingår i: SkatteNytt, s. 613-630Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 96.
    Alhager, Magnus
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Omstruktureringar och moms2002Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 97.
    Alhager, Magnus
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Steuern in Europa, USA, Kanada und Japan2003Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 98.
    Alhager, Magnus
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bergström, Sture
    Något om diskrimineringsförbuden i EG-rätten och dubbelbeskattningsavtal2000Ingår i: Skattenytt, s. 7-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 99.
    Alikadic, Lejla
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Förverkande av bröstarvinges rätt till att ta arv2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 100.
    Allard, Marcus
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Karusellhandel: En analys av Högsta förvaltningsdomstolens tolkning av gällande EU-rätt2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
1234567 51 - 100 av 5844
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf