Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 17163
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    The  Age of Innocence – and Beyond2013Ingår i: Cross-Border Services, Posting of Workers, and Multilevel Governance / [ed] Stein Evju, Oslo: Institutt for privatrett Oslo universitet , 2013, 297-328 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Looking at things in the rear view mirror, it seems as if everything that decided Sweden’s approach to the posting of workers and the Posting Directive up to the Laval judgment, happened even before Sweden joined the European Union. It was the result of a political campaign aimed at convincing the Swedish people to vote in favour of EU membership, a line of policy that Governments and policy makers within the trade union movement felt unable to abandon until they were forced by the ECJ.

    This is not to say that they wanted to do so, only that there were qualified warning voices already at an early stage.

  • 302.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
     The Age of innocence – and beyond2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 303.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    The Commission wants to exclude small businesses from working environment rules2012Ingår i: Nordic Labour Journal, ISSN 1504-9019, Vol. febr.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    In the Nordic countries small businesses must follow the same working environment rules as big businesses. Now the EU Commission wants to ease the regulations for smaller businesses.

  • 304.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    The Efta court clashes with Norway’s Supreme Court2013Ingår i: Nordic Labour Journal, ISSN 1504-9019, nr 7 novemberArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Norway’s Supreme Court was wrong to rule that companies posting workers to the Norwegian shipbuilding industry must pay their travel, board and lodging expenses, argues the Efta Court’s President in a general attack on the Supreme Court. He accuses it of being disloyal to the EEA agreement and indicates the last word may still not been had.

  • 305.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    The New Membmer States: Regulating a New Phenomenon2008Ingår i: Transnational Labour regulation: A Case Study of Temporary Agency Work, P.I.E. Peter Lang Brussels , 2008Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Efter att EU utvidgades 2004 har allt fler arbetstagare hyrts ut av bemanningsföretag från de nya medlemsstaterna till de gamla. Fram till dess var uthyrning av arbetskraft en relativt ny företeelse i de nya medlemsstaterna. Trots det hade hälften av dem särskild lagstiftning om arbete i bemanningsföretag, och den var i hög grad inspirerad av de förslag som diskuterades på EU-nivå.

  • 306.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Tribunalen korrigerade uttalanden om rätten till kollektiva förhandlingar2013Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 3, 7- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Personaldomstolen var väl inte riktigt medveten om innebörden av föreningsrätten och rätten till kollektiva förhandlingar enligt Europakonventionen och EU-stadgan, men den dömde ändå rätt. Ungefär så kan man nog sammanfatta den dom där Tribunalen i somras slutligt avgjorde hur stor pension den tidigare tjänstemannen i Europeiska centralbanken, Michael Heath, har rätt till. Fast den uttrycker sig mycket diplomatiskt.

  • 307.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Tyngdpunkt på regelförenkling och praktiskt stöd i EU:s arbetsmiljöstrategi2014Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 2, 6- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Efter ett vakuum på ett par år då EU inte har haft någon arbetsmiljöstrategi, har Europeiska kommissionen kommit med ett meddelande om en sådan strategi för 2014 – 2020. Strategin är starkt inriktad på att lagstiftningen ska förenklas och anpassas till de små och medelstora företagens möjligheter.

  • 308.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Tyskt mål tvingar EU-domstolen ta ställning till förhandlingsrättens räckvidd2010Ingår i: EU och arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, nr 2, 1- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Nu kommer frågan om hur långt arbetsmarknadsparternas fria förhandlingsrätt sträcker sig att på allvar ställas på sin spets i EU-domstolen. Det är den högsta tyska arbetsdomstolen, Bundesarbeitsgericht, som har ställt en rad frågor om förhållandet mellan å ena sidan förbudet mot åldersdiskriminering, som återfinns i artikel 21 i EUs stadga om grundläggande rättigheter, och å den andra arbetsmarknadsparternas rätt att förhandla och ingå kollektivavtal, som garanteras i artikel 28. Inom Europafacket anses målet vara så principiellt viktigt att man överväger att be att få intervenera.

  • 309.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Undantag från likabehandlingsprincipen urholkar skyddet för uthyrda arbetstagare2014Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 2, 5- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Undantagen från likabehandlingsprincipen i direktivet om bemanningsarbete (2008/104) används i vissa länder i en omfattning som gör att skyddet för uthyrda arbetstagare egentligen inte förbättras. Å andra sidan har den översyn av begränsningar och förbud mot uthyrning av arbetstagare som direktivet också föreskriver bara tjänat till att legitimera status quo i de flesta länder, i stället för att stimulera till ett nytt sätt att se på bemannings-företagens roll. Det är Europeiska kommissionens slutsats efter att ha granskat hur medlemsstaterna har genomfört direktivet.

  • 310.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Utstationerade arbetstagare får bättre skydd i nytt EU-direktiv2012Ingår i: Arbeidsliv i Norden, ISSN 0809-9456, Vol. aprilArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ett byggföretag som anlitar en utländsk underleverantör kommer själv att få stå för dennes löneskuld, om det inte förvissar sig om att underleverantören är seriös. Det är innebörden av ett nytt förslag till EU-direktiv som ska förbättra skyddet för utstationerade arbetstagare. Flera av de åtgärder som föreslås är redan verklighet i de nordiska länderna. Sverige ligger dock på efterkälken.

  • 311.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Vad vill kommissionen med ”pelaren” för sociala rättigheter?2016Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 1Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När EU nu börjar ta sig ur den ekonomiska krisen vill Europeiska kommissionen ägna sig åt de sociala frågorna igen. Den 8 mars bjöd den in till öppet samråd om en europeisk ”pelare” för sociala rättigheter. Genom att inrätta en sådan ska EU driva på för att utjämna skillnader i medlemsländernas sysselsättnings- och socialpolitik, föreslår kommissionen.

    Med socialpolitik menas i detta sammanhang allt från arbetsrätt och anställningsvillkor till socialförsäkring och bostadspolitik. I första hand ska pelaren gälla för euroländerna, men alla medlemsländer ska kunna ansluta sig.

  • 312.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Vad är ”bestämmelser som rör ordre public”?: En kommentar till domen i målet C-319/06 Kommissionen mot Luxemburg2008Ingår i: Europarättslig tidskrift, ISSN 1403-8722, Vol. 11, nr 4, 1059 – 1065- s.Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sedan EG-domstolen i målen Laval och Rüffert dragit upp strikta gränser för vad medlemsstaterna får kräva av utländska företag enligt utstationeringsdirektivets huvudregel, riktas uppmärksamheten på vad som ligger i möjligheten att göra förbehåll för regler som rör ordre public. Med domen den 19 juni 2008 i målet C- 319/06, Kommissionen mot Luxemburg, hade EG-domstolen för första gången anledning att mer utförligt uttala sig om bestämmelsens innebörd – eller kanske snarare om vad den inte innebär.

  • 313.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Var femte byggarbetare utstationerad i Sverige2013Ingår i: Arbeidsliv i NordenArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Drygt 18 000 arbetare var i våras utsända av företag från andra länder för att arbeta i Sverige. I bygg- och anläggningssektorn var de utstationerade nästan lika många som en femtedel av Byggnadsarbetareförbundets yrkesverksamma medlemmar. Det visar den första större kartläggningen omfattningen av utstationeringen till Sverige.

  • 314.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Yrkeserfarenhet från annat bolag behöver inte beaktas vid lönesättning2012Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 2, 7- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Är det indirekt åldersdiskriminering att inte ta hänsyn till yrkeserfarenhet som en kabinanställd fått genom arbete i ett annat fl ygbolag när man sätter löner? Nej, svarar EU-domstolen i en färsk dom.

  • 315.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Yttranden i massmedier om farlig fordonslyft var otillåtet hinder för varors fria rörlighet2007Ingår i: EU & arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Om en statstjänsteman framträder i massmedierna och påstår att en maskin som godkänts i ett annat medlemsland inte uppfyller kraven i maskindirektivet (98/37) kan staten bli skadeståndsskyldig, även om tjänstemannen uttalat sig som privatperson. Att han har rätt i sak spelar ingen roll. Det blev EG-domstolens budskap i det mål där ett italienskt företag kräver finska staten och ingenjören Tarmo Lehtinen på skadestånd för att ha hindrat den fria rörligheten för varor (se EU & arbetsrätt nr 4/2005 sid 7). Formellt rör domen inte yttrandefriheten, men indirekt lär den få konsekvenser för vad statstjänstemän vågar säga i fortsättningen.

  • 316.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Ännu ett klargörande från EuropadomstolenStridsrätten del av föreningsfriheten2009Ingår i: EU och arbetsrätt. Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-3008, nr 2, 4- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Även rätten att vidta fackliga stridsåtgärder är en del av föreningsfriheten enligt Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Det tycks nu stå klart sedan Europadomstolen i Strasbourg i målet Enerji Yapi-Yol Sen, byggt vidare på sin nya praxis i målet Demir and Baykara (se EU & arbetsrätt nr 4/2008 sid 1).

  • 317.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Är konkurrens med sociala avgifter otillåtet statsstöd?2011Ingår i: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-3083, nr 3, 2- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Genom att undanta ett polskt byggföretag från förpliktelsen att betala svenska socialavgifter har staten gett företaget ett otillåtet statsstöd. Det hävdar Svenska Byggnadsarbetareförbundet i en anmälan till europeiska kommissionen.

  • 318.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Är Nordens motstånd mot minimilöner osolidariskt?2012Ingår i: Arbeidsliv i Norden, ISSN 0809-9456, Vol. majArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Lagstadgad minimilön – ska vi ha det? Absolut inte, menar de fackliga organisationerna i Norden, och arbetsgivarorganisationerna håller i allmänhet med. Men ute i Europa har man svårt att förstå deras inställning.

  • 319.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Även sociala kriteerier kan beaktas vid tilldelning av offentliga kontrakt2012Ingår i: Europarättslig tidskrift, ISSN 1403-8722, Vol. 15, nr 4, 688-695 s.Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Provinsen Noord Holland gjorde det mesta fel när den ville upphandla kaffe, te och andra produkter som kom från ekologiskt jordbruk och rättvis handel, och det är föga förvånande att Nederländerna dömdes för fördragsbrott när EU-domstolen i maj avgjorde mål C-368/10 Kommissionen mot Nederländerna. Men samtidigt gjorde domstolen uttalanden om innebörden av EUs upphandlingsdirektiv som går Europeiska kommissionen emot i en av dess hjärtefrågor, och som ger nya argument åt upphandlande myndigheter som vill ta sociala hänsyn när de värderar vilket anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt.

  • 320.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Även Østre landsret dömde förtroendemän för insiderbrott2008Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-308, nr 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Också Østre landsret anser att de två fackliga företrädare som röjde känslig information som den ene fått i egenskap av arbetstagarledamot i en bolagsstyrelse bröt mot den danska insiderlagen. Domen andas trots det betydligt större förståelse för det fackliga uppdraget än domen i underinstansen (se EU & arbetsrätt nr 4/2006 sid 3). De båda männen, Knud Grøngaard och Allan Bang, har nu ansökt om prövningstillstånd i Højesteret.

  • 321.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Åldersbaserade premier till danskt pensionssystem blir fråga för EU-domstolen2011Ingår i: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-3083, nr 4, 3- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Är det OK att arbetsgivarens pensionsinbetalningar till ett företags- eller yrkesbaserat system för social trygghet ökar med de anställdas ålder, så att de t.ex. är 6 procent av lönen för anställda under 35 år, 8 procent för dem mellan 35 och 44 år och 10 procent därefter, eller strider det mot förbudet mot åldersdiskriminering? Det undrar Vestre Landsret i ett mål som har hänskjutits till EU-domstolen.

  • 322.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Åtgärder mot "falska egenföretagare" hindrade etableringsfriheten2009Ingår i: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, nr 1, 5- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    De regler som ska hindra "falska egenföretagare" från att ta sig in på arbetsmarknaden i Österrike strider mot fördragets artikel 43 om etableringsfrihet. Det säger EG-domstolen i en dom från slutet av förra året. Domen belyser vilka möjligheter medlemsstater har att begränsa etableringsfriheten med hänvisning till allmän ordning.

  • 323.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Åtta förslag för den sociala dimensionen2007Ingår i: EU & arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 4Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Anmälan av Brian Bercusson (red): Manifesto for a Social Constitution 8 options for the European Union, ETUI-REHS aisbl, 2007, 133 sid, ISBN: 978-2-87452089- 1

  • 324.
    Ahlberg, Kerstin
    et al.
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bruun, Niklas
    Denmark, Finland and Sweden: Temporary Agency Work Integrated in the Collective Bargaining System2008Ingår i: Transnational Labour Regulation: A Case Study of Temporary Agency Work, P.I.E. Peter Lang, Brussels , 2008Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Författarna beskriver hur arbete i bemanningsföretag regleras i Danmark, Finland och Sverige, för att visa att anställningsvillkoren för uthyrda arbetstagare kan regleras framgångsrikt genom kollektivavtal, även där det saknas lagreglering på området. En förutsättning är dock att det finns ett starkt kollektivavtalssystem som täcker den "traditionella" arbetsmarknaden.

  • 325.
    Ahlberg, Kerstin
    et al.
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bruun, Niklas
    Kan kollektivavtalen förbli nationella?2008Ingår i: Vems ordning och reda?: Framtidens kollektivavtal och fackliga samarbete Agoras årsbok 2007, Agora, Stockholm , 2008Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den fria rörligheten för tjänster och kapital medför en press på de nationella kollektivavtalen. Frågan blir då om man kan hålla fast vid kollektivavtal som inte gäller längre än till nationsgränsen. I kapitlet analyserar författarna tendenser och faktiska och rättsliga förhållanden som påverkar möjligheten att göra kollektivavtalen gränsöverskridande.

  • 326.
    Ahlberg, Kerstin
    et al.
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Bruun, Niklas
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Kära vänner på Konkurrensverket: Öppet brev om utstationeringsdirektivet2011Ingår i: Lag & Avtal, ISSN 0349-7143, nr 11, 38- s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 327.
    Ahlberg, Kerstin
    et al.
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Bruun, Niklas
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Public Procurement and Labour Law – Friends or Foes?2011Ingår i: Labour Law Fundamental Rights and Social Europe / [ed] Mia Rönnmar, Oxford: Hart Publishing Ltd, 2011, 1, 89-112 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 328.
    Ahlberg, Kerstin
    et al.
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Bruun, Niklas
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Public Procurement and Labour Rights: Governance by Scaremongering?2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    With the Rüfffert case, the CJEU demonstrated that the Posting of Workers Directive puts some restraints on Member States not only in their capacity as legislators, but also as buyers and contractors on the market. However, also the special EU regime on public procurement confronts Member States authorities with challenges when they want to make sure that their contractors live up to certain standards as employers. The procurement regime is technical and extremely complex, and it is partly unclear – and controversial – what is allowed in this respect.

    In this chapter we are exploring how labour rights are dealt with in the context of public procurement, and what implications the multi level structure of the procurement regime has had for this.

  • 329.
    Ahlberg, Kerstin
    et al.
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Bruun, Niklas
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Transparens, likabehandling och kollektivavtalsenliga villkor vid offentlig upphandling – en svårlöst ekvation2016Ingår i: Sui generis: Festskrift till Stein Evju / [ed] Bernard Johann Mulder, Marianne Jenum Hotvedt, Marie Nesvik, Tron Løkken Sundet, Oslo: Universitetsforlaget, 2016, 24-35 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att konkurrensen om de offentliga kontrakten medför en ökande press på arbets- och anställningsvillkor har länge stått klart – ibland till den grad att man kan tala om social dumpning. Med 2014 års nya upphandlingsdirektiv har även EU:s lagstiftare erkänt detta faktum och infört en skyldighet for medlemsstaterna att säkerställa att leverantörerna uppfyller de arbetsrättsliga skyldigheter som följer av lag, kollektivavtal och vissa internationella konventioner.

    Samtidigt måste det göras med respekt för de EU-rättsliga principerna om likabehandling, proportionalitet och transparens (öppenhet). De nordiska länderna har valt helt olika sätt att lösa denna komplicerade ekvation – från Danmarks till synes sorglösa inställning till kravet på transparens, till svenskarnas våndor över hur man ska få kollektivavtalssystemet och EU-rätten att passa ihop. I det följande granskar vi vad dessa krav innebär och hur de nordiska länderna försöker tillgodose dem i sina lagar om upphandling.

  • 330.
    Ahlberg, Kerstin
    et al.
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Bruun, Niklas
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Upphandling och arbete i EU2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 331.
    Ahlberg, Kerstin
    et al.
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Bruun, Niklas
    Voivatko työehtosopimukset pysyä vain kansallisina?2008Ingår i: In Memoriam Antti Suviranta, Yliopistopaino, Helsinki , 2008Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Den fria rörligheten för tjänster och kapital medför en press på de nationella kollektivavtalen. Frågan blir då om man kan fortsätta hålla fast vid kollektivavtal som inte gäller längre än till nationsgränsen. Författarna analyserar tendenser och faktiska och rättsliga förhållanden som påverkar möjligheterna att göra kollektivavtalen gränsöverskridande.

  • 332.
    Ahlberg, Kerstin
    et al.
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Eldring, Line
    Fafo Institutt for arbeids- og velferdsforskning.
    Pedersen, Klaus
    FAOS, Sociologisk institut, Københavns universitet.
    Arbeidstilsynenes roller, strategier og redskaper i arbeidet mot sosial dumping: En nordisk studie2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [no]

    Utgangspunktet for dette pilotprosjektet har vært den økte arbeidskraftsmobiliteten til Norden etter EU-utvidelsen i 2004–2007, og påfølgende utfordringer knyttet til å opprettholde anstendige arbeids- og lønnsvilkår også for arbeidsinnvandrere og utstasjonerte arbeidstakere. I alle de nordiske landene spiller arbeidstilsynene en sentral, men varierende rolle når det gjelder bekjempelsen av det som i mange sammenhenger betegnes som ”sosial dumping” av utenlandsk arbeidskraft. På tross av at de nordiske landene møter beslektede utfordringer på dette området, har det manglet en samlet oversikt og kunnskap om forskjellene i reguleringssystem, kontrollregimer, arbeidstilsynenes virkemidler, organisering og tilsynsstrategier. I dette pilotprosjektet har vi gjort en første kartlegging, som vi håper kan gi grunnlag for senerere analyse av betingelsene for effektiv kontroll og håndheving innenfor ulike reguleringsregimer, samt virkninger disse har i forhold til å bekjempe sosial dumping.

  • 333.
    Ahlberg, Kerstin
    et al.
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ericson, Bo
    Holmgren, Mats
    I lagens anda: En handbok i arbetsmiljörätt2008Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Boken vänder sig til chefer, skyddsombud och andra som vill börja sätta sig in i arbetsmiljörätten. Den beskriver arbetsmiljörätten från den enskilda arbetsplatsens utgångspunkt, och tyndpunkten ligger på det förebyggande arbetet inne i företaget. I denna upplaga är lagändringar t.o.m. årsskiftet 2007/2008 införda.

  • 334.
    Ahlberg, Kerstin
    et al.
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Johansson, Caroline
    Juridiska fakulteten, Uppsala universitet.
    Malmberg, Jonas
    Juridiska fakulteten, Uppsala universitet.
    Monitoring Compliance withLabour Standards: Restriction of economic freedoms oreffective protection of rights?2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    According to the Posting of Workers Directive, the Member States shall ensure that posted workers are guaranteed ‘the hard nucleus’ of the labour law in the host state. This chapter will deal with the legal and institutional arrangements aiming at ensuring that these basic employment conditions are actually applied to posted workers.

  • 335.
    Ahlberg, Kerstin
    et al.
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt. Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lundblad, Pernilla
    Kommissionen klagar på Sveriges sätt att införliva direktivet mot etnisk diskriminering2007Ingår i: EU & arbetsrätt: Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, nr 3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sverige har inte införlivat direktivet mot etnisk diskriminering (2000/43) korrekt. Det anser Europeiska kommissionen som i juni tillställde regeringen ett så kallat motiverat yttrande. Om kommissionen inte blir nöjd med den svenska regeringens svar, ställs Sverige inför EG-domstolen för fördragsbrott. Men Sverige är inte ensamt. Hela 13 andra medlemsstater får bakläxa i fråga om samma direktiv - dock inga av de övriga nordiska länderna.

  • 336.
    Ahlberg, Kerstin
    et al.
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för social civilrätt.
    Malmberg, Jonas
    Johansson, Caroline
    Monitoring compliance with labour standards: restriction of economic freedoms or effective protection of rights?2014Ingår i: Regulating transnational labour in Europe: the quandaries of multilevel governance / [ed] Stein Evju, Oslo: Privaträttsfondet , 2014, 187-216 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    From a labour law perspective different institutional arrangements for monitoring employment conditions are analysed primarily as means of effective protection of rights. From the perspective of market integration and particularly the free mobement of services, on the other hand, national monitoring measures are analysed primarily as restrictions of economic freedoms. The aim of this chapter is to analyse how these different perspectives on arrangements for monitoring labour standards for posted workers are reflected in the position taken by the EU institutions and the Member States.

  • 337.
    Ahlberg, Mikael
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Definitionen av en alternativ investeringsfond: en analys av gränsdragningsproblem och tolkningssvårigheter2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 338.
    Ahlberg, Tindra
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Vem är vem?: om återbäringsskyldighet och bristtäckningsansvar i 17:6 och 17:7 ABL2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 339.
    Ahlbin, Charlie
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Behörig domstol i tvister gällande gränsöverskridande försäkringsavtal2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Försäkringar är en typ av tjänster som lämpar sig särskilt väl för internationell handel då försäkringsavtal enkelt kan slutas mellan två parter utan att några varor eller ar-betskraft behöver förflyttas över gränserna. Den gränsöverskridande handeln med försäkringar aktualiserar precis som den övriga gränsöverskridande handeln den in-ternationellt privaträttsliga problematiken. Det är dock ofta så att försäkringstagaren befinner sig i en utsatt situation när försäkringen väl behöver användas. Försäkringen faller ju i många fall ut när försäkringstagaren lidit någon typ av skada. Med tanke på att försäkringstagaren befinner sig i en utsatt situation både rent ekonomiskt och för-handlingsmässig har lagstiftaren valt att särskilt reglera detta område. Dessa typer av skyddsregleringar återfinns bland annat i de regelverk som styr domstolarnas behö-righet på den internationella privaträttens område. Behörighetsfrågan i försäkringstvister är förenad med vissa problem. I första hand stöter parterna på problemet med att det finns ett flertal regelverk som behandlar just behörighetsfrågan i försäkringstvister. Dessa regelverk innehåller likartade regler för försäkringstvister men regelverkens tillämplighetsområden skiljer dem åt. Reglerna som återfinns i Bryssel I-förordningen, Brysselkonventionen och Lugano-konventionen är tvingande och möjliggör för försäkringstagaren att väcka talan både vid den ort i vilken försäkringsgivaren har hemvist samt vid den ort där försäkrings-tagaren har hemvist. Försäkringsgivarens möjligheter att väcka talan är i princip be-gränsade till den ort där försäkringstagaren har hemvist. Genom behörighetsreglerna begränsas parternas möjligheter att genom prorogationsavtal avtala om domstols be-hörighet eftersom skyddet för försäkringstagaren inte skall sättas ur spel genom ett sådant avtal. Det förhåller sig dock på det sättet att regleringarna inte bara skall till-lämpas när styrkeförhållandet mellan parterna är ojämnt utan även i fall när parterna är att se som jämbördiga vilket i sin tur kan skapa omotiverade fördelar för försäk-ringstagaren. Ytterligare problem uppkommer på grund av att regelverken inte är tillämpliga på skiljeförfarande vilket kan komma att underminera skyddsregleringarna då regelver-ken som styr domstolarnas behörighet inte blir tillämpliga på denna typ av avtal.

  • 340.
    Ahlbäck, Gustav
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Vems barnatro?: om barns rätt till religionsfrihet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 341.
    Ahlfors, Viktoria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    FRAND commitments – A matter of antitrust law?: The relation between injunctive relief and abuse of dominant position under Article 102 TFEU2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 342.
    Ahlgren, Erik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Does EU copyright law threaten digital freedom?2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 343.
    Ahlgren, Josefin
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    EN SVENSK VARIANT AV BEPS-PROJEKTETS ÅTGÄRD 4: En komparativ studie av hur OECD:s föreslagna ränteavdragsbegränsningsreglering bör utformas i Sverige utifrån artikel 4 i EU-kommissionens förslag till direktiv mot skatteundandraganden, det alternativa förslaget i företagsskattekommitténs slutbetänkande från 2014samt tyska och finska begränsningsreglerför ränteavdrag2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter att Industrivärden-domarna meddelats i slutet av 2007 stod det klart att det var godtagbart för koncerner att skatteplanera med hjälp av rätten till avdrag för lånekostnader som föreskrivs i inkomstskattelagens (1999:1229, IL) 16 kap. 1 §. Eftersom lagrummet inte ställer några krav på att den uttagna räntan beskattas kunde koncerner, via lån mellan koncernbolagen, framkalla en lägre beskattning genom att strategiskt välja att inte beskatta uttagen ränta men erhålla avdrag för räntekostnader. Detta resulterade i att ett förslag till lagstiftning i form av ett avdragsförbud hastades fram under sommaren 2008 och började tillämpas redan den 1 januari 2009. När bestämmelserna omsattes i praktiken klargjordes att lagrummens flertaliga subjektiva rekvisit vållade en stor osäkerhet. Bestämmelserna reviderades under 2013, men man lyckades inte avhjälpa tillämpningssvårigheterna. Efter en lång granskning av EU-kommissionen inleddes under 2015 därutöver ett formellt överträdelseförfarande mot Sverige eftersom reglerna befanns avskräcka företag från etablering. Parallellt med detta så har företagsskattekommittén efter tre års utredningar presenterat ett förslag på ett nytt regelverk för ränteavdrag. Eftersom detta ansågs vara unikt och internationellt frånvändande ombads emellertid kommittén att arbeta om förslaget med fokus på en resultatbaserad modell. Samtidigt har Sverige varit med och tagit fram en ny modell för ränteavdrag inom ramen för BEPS-projektet, och under 2015 antagit denna inom ramen för BEPS åtgärdsplan 4. Idag befinner sig Sverige således i en situation där det finns begränsningsregler för ränteavdrag som är hårt kritiserade och nu också anmälda som fördragsstridiga av EU-kommissionen. Samtidigt håller regelverket på att omarbetas av FSK som ombettsatt föreslå internationellt vedertagna regler till 2017. Samtidigt kan det antas att Sverige kommer införa en variant av OECD:s modell som föreslås i BEPS åtgärdsplan 4eftersom det inte gjorts några reservationer vid antagandet under 2015. Mot bakgrund av detta behöver såvitt författaren kan bedöma de nuvarande ränteavdragsbegränsningsreglerna ersättas av de lagstiftningsåtgärder som man tillsammans med OECD arbetat fram i BEPS-projektets åtgärdsplan 4. Särskilt med beaktande av att EU nu också officielltställt sig bakom en implementering av åtgärdsplanen genom förslag till direktiv mot skatteundandraganden som skickades på remiss till medlemsstaterna under januari 2016.Syftet med den här framställningen är därför att utreda olika möjliga utformningar av BEPS åtgärdsplan 4 4, för att utifrån dessa utvärdera en lämplig svensk variant.Därmed ska arbetet utreda regelmodellen i åtgärdsplan 4 genom en beskrivning av BEPS slutliga åtgärdsrapport 4 och en analys av vilka delar som måste införas i Sverige. För att kunna utvärdera hur de delar av åtgärdsrapport 4 som måste införas i Sverige lämpligast ska utformas behövs därefter en beskrivning av artikel 4 i EU-kommissionens förslag till direktiv mot skatteundandraganden, det alternativa förslaget i företagsskattekommitténs slutbetänkande från 2014, och de tyska och finska begränsningsreglerna för ränteavdrag samt slutligen en jämförelse av olika fördelar och nackdelar i dessa utformningsvarianter. Vid en granskning av detta material har författaren funnit att en svensk OECD-modell lämpligast bör innehålla följande komponenter 1) avdrag upp till ett belopp motsvarande ränteinkomster 2) avdrag för de därutöver räntebetalningarnatill ett belopp motsvarande 30 procent av företagets resultat beräknat enligt EBITDA eller ett maximalt avdragsbelopp, beroende på vilket som är högst 3) Kvittningsrätt av negativa och positiva avdragsutrymmen på koncernnivå 4) rullning av negativa räntenetton, dock längst till och med det 6 året efter att nettoräntebetalningen uppstod.

  • 344.
    Ahlgren, Josefine
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik. 9111134020.
    Är inkomstskattelagens bestämmelser om ränteavdragsbegränsningar förenliga med etableringsfriheten?2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I enlighet med inkomstskattelagens (1999:1229)16 kap. 1 § får företag alltid fullt skatteavdrag för räntekostnader som löper på lån, oberoende av hur den motsvarande ränteinkomsten beskattas. Under år 2008 uppmärksammade Skatteverket att företag lagenligt kunde missbruka denna avdragsrätt genom att utfärda lån till närstående företag och därigenom erhålla en lägre beskattning. Till följd av detta så infördes begränsningar i den generella avdragsrätten för räntekostnader under 2009.

    Allt sedan begränsningsreglernas införande har dess överenstämmelse med EU-rättens etableringsfrihet varit ett omdiskuterat ämne. Medan regeringen och högsta förvaltningsdomstolen anser att reglerna ligger i linje med EU-rätten och reglerna om etableringsfrihet är remissinstanserna och många framträdande personer inom det juridiska samfundet av en annan åsikt. Även EU-kommissionen har utrett reglerna, och drar slutsatsen att de utgör ett hinder av den fria etableringsrätten. EU-kommissionen anser att bestämmelserna särskilt missgynnar gränsöverskridande verksamheter och att de går utöver vad som är nödvändigt, trots att reglerna förvisso skulle kunna motiveras. Regeringen anser att om reglerna mot all förmodan skulle anses utgöra ett hinder så kan de i vart fall motiveras och är proportionerliga.

    Syftet med den här uppsatsen är att utreda om utformningen av inkomstskattelagens ränteavdragsbegränsningar i 24 kap. 10 a-b och d-e §§ är förenliga med EU-rättens regler om etableringsfrihet i art. 49 i funktionsfördraget. Det vill säga utreda huruvida reglerna utgör ett hinder mot etableringsfriheten, och om ett sådant hinder i så fall kan accepteras. Normalt förbjuds alla former av hinder mot etableringsfriheten. I särskilda fall får emellertid avsteg göras. Detta förutsätter att de inskränkande reglerna kan motiveras mot bakgrund av art. 52 FEUF eller ett trängande allmänintresse, att de har till syfte att uppnå de anförda målen samt inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

    Vid en granskning av inkomstskattelagens bestämmelser om ränteavdragsbegränsningar finner författaren att reglerna innebär ett hinder för etableringsfrihetens utövande, men att detta hinder kan motiveras med att reglerna syftar till att förhindra skatteflykt och bevara den väl avvägda beskattningsrätten mellan medlemsstaterna. Författaren finner dock att inkomstskattelagens regler om ränteavdrag går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna syftena. Reglerna uppfyller inte EU-rättens krav på rättssäkerhet och det finns mindre inskränkande åtgärder för att uppnå dessa syften än de ränteavdragsbegränsningarna erbjuder. Författaren finner därför att det svenska regelverket är oförenligt med etableringsfriheten.

  • 345.
    Ahlgren, Madeleine
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    An Examination of the Legal Framework Concerning the Reintegration of Former Child Soldiers2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 346.
    Ahlgren, Patrik
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Kriminell belastning i rätten: är alla lika inför lagen?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 347.
    Ahlgren, Rebecka
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Migrationsverkets placering av förvarstagna i kriminalvård av säkerhetsskäl: en otillåten inskränkning i rörelsefriheten?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 348.
    Ahlgren, Sara
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    En "klimatflyktings" möjlighet till skydd i Sverige2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 349.
    Ahlin, Jenny
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Utbudet av svensk barnlitteratur i översättning: behovet av det och om det används2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 350. Ahlin, Per
    et al.
    Wrange, Pål
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den eviga freden?: perspektiv på den nya världsordningen1992Bok (Övrigt vetenskapligt)
45678910 301 - 350 av 17163
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf