Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 5433
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Europarättslig skadeståndsgrund – stöd i enskilda bestämmelser respektive tolkning utifrån ändamålsstrukturer hos totalregleringen2004Ingår i: PointLex, Vol. december, 7- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 202.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Europeisering av svensk skadeståndsrätt och försvenskning av de europeiska källorna – EKMR som vitaliserande tillämpningsexempel2016Ingår i: Europarätten – 20 år i Sverige: De lege, Juridiska fakultetens årsbok 2015 / [ed] Dahlberg & Åhman, Uppsala: Iustus förlag, 2016, 37-66 s.Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 203.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Europeisk och svensk standard vid skadeståndskrav2006Ingår i: PointLex, Vol. november, 8- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 204.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Fast ansvarsplacering för fasta risker från fasta ledningar på fast egendom2002Ingår i: Minnesskrift för Sten Hillert, 2002, 16- s.Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 205.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Formalians materialisering (I) – betydelsen av de formella kraven på de materiella kraven i försäkringssammanhang2015Ingår i: InfoTorg JuridikArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Inom den rättsliga hanteringen av materiella ärenden – med intressanta juridiska argument åt ena eller andra hållet – finns som bekant alltid en uppsjö av (kanske inte så spännande) formella regler, rutiner och överhuvudtaget diverse icke-materiella egenheter … som ändå i någon mån inverkar på resonemangen. Utan att på något sätt känna en trängande åstundan att söka medlemskap i FFFFF (Föreningen för formalians festliga firande) kan det ändå vara mödan värt, att studera de argumentativa strukturerna för hur formalian påverkar diskursen och det materiella rättsläget. I två korta artiklar görs några noteringar om tematiken. Först ut är ett fall om de formella kraven på en försäkringsgivare, att få göra gällande en suspensionsklausul – och som framgår inverkar dessa formaliafrågor på båda parternas möjligheter, att göra gällande materiella krav och invändningar.

  • 206.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Formalians materialisering (II) – betydelsen av den materiella culpabedömningen vid formellt löpande ansvarsperiod i kapitalbristsammanhang2015Ingår i: InfoTorg JuridikArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av vissa formella felaktigheter, såsom att inte upprätta en kontrollbalansräkning, kan vara grund för ett potentiellt ansvar. Dock finns alltid möjlighet, att via materiell prövning av riskbilden etc, komma förbi det formella ansvarsåläggandet. Denna tematik kring formalia och materiell värdering, aktualiseras i denna artikel kring de temporala omständigheterna med en styrelseledamots formella fel (fyra år tidigare) och de materiella fordringskrav mot bolaget som uppkom ett halvår efter ledamotens avgång. Med en materiell blick på argumentationen, kan man ifrågasätta vad som är huvudregel och undantag för dessa fall.

  • 207.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Forskartyper: Några typdrag i en rättsvetenskaplig typologi2013Ingår i: Doktrinen i praxis / [ed] Eric Bylander, Uppsala: Iustus förlag, 2013, 9-31 s.Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 208.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Fosterskador och oönskade graviditeter1996Ingår i: Vänbok till Carl E Sturkell: Patient- och läkemedelsförsäkringarna vid ett vägskäl, 1996, 32- s.Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 209.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Frihetsberövandelagen fritt berövad sina kvalificerande och begränsande rekvisit2014Ingår i: InfoTorg Juridik, nr majArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    För olika situationer innehåller frihetsberövandelagen olika regler med olika rekvisit avseende olika sakomständigheter och (återigen) olika ansvarsförutsättningar. I en ny dom från HD upphävs i viss mån dessa olikheter. Det kan man ha olika uppfattningar om, men man kan likväl av olika skäl vilja värja sig mot en metod som kan innebära, att man – istället för att behandla lika fall lika (dvs ge fall med lika rättsfakta lika rättsföljd) – behandlar olika fall lika och därmed öppnar för en avvikande (dvs olikartad) princip om att alla fall (med olika rättsfakta) ska ges samma lösning (lika rättsföljd). Detta är med viss överdrift den elaka udden i analysen av denna snälla (skadelidandevänliga) dom

  • 210.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Från princip till detaljtillämpning inom EKMR-skadeståndsrätten: kausalitet, bevisning, beloppsbestämning etc.2008Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 211.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Försäkringspreskription – skillnaden mellan fordrans principiella uppkomst och specifika innehåll2013Ingår i: InfoTorg Juridik, Vol. majArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Ibland (på sistone ovanligt ofta) ges prövningstillstånd för ersättningsrättsliga (främst försäkringsrättsliga) tvister, där "knäckfrågan" i princip bara handlar om enkel villkorseller paragrafläsning. Det pedagogiska värdet av dylika mål ska förvisso inte negligeras, eftersom det då visas att det till synes enkla faktiskt också kan vara just enkelt. Men stundom - såsom nu angående ett preskriptionsfall med långt över ett års överskriden tid för initial anmälan - undrar man om mål drivs hela vägen till HD, enbart därför att förlorande part (som gjort en formell miss - vilket ofta är förståeligt och inte så märkligt) vägrar vika sig. Ungefär som Karl XII, för som bekant kunde han - enligt Tegnér - inte vika, "blott falla kunde han".

  • 212.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Försäkringsskyddets gräns vid förutsebar skada2007Ingår i: PointLex, Vol. februari, 13- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 213.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Försäkringstagares talerätt och försäkringshavares valrätt vid försäkring av tredje mans intresse2003Ingår i: PointLex, Vol. april, 9- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 214.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Förändrade realiteter respektive hypoteser – tydliggörande av rättsläget avseende omprövning av livräntor2004Ingår i: PointLex, Vol. juni, 21- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 215.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Gräns för Europakonventionens direkttillämpning vid horisontell skadeståndstalan2007Ingår i: PointLex, Vol. oktober, 15- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 216.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Gränserna för begränsningsprincipen avseende det allmännas skadeståndskrav vid skyddsåtgärder2011Ingår i: InfoTorg Juridik, nr juliArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I en lång praxisserie har en begränsningsprincip kunnat iakttas, avseende vissa krav från det allmänna såsom skadelidande. Skadevållaren har i dessa fall kunnat hävda, att stat eller kommun får bära kostnaderna som ett led i samhällets ansvar för tillhandahållande av inrättningar till allmän säkerhet. Pliktaspekten bakom dessa skyddsåtgärder har motiverat, att det allmänna får bli den slutliga kostnadsbäraren. I två nya domar från Högsta domstolen, visas att denna begränsningsprincip har sina gränser – och att det därmed kan uppställas kvalificeringskriterier med avseende på vilka skyldigheter som kan mötas av denna riskplacerande argumentation.

  • 217.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Gränsproblem i skadeståndsrätten2013 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 218.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    HD:s (delvis) klargörande riktlinjer om skadeståndsnivåerna vid EKMR-kränkning2012Ingår i: InfoTorg Juridik, nr majArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Ingen kan ha undgått att notera hur EKMR seglat upp som en skadeståndsrättens fågel Fenix, med ständigt förnyade krav baserade på nya kränkningar och nya beräkningssätt. Sedan konventionen nu satt sig något i juristmedvetandet, torde flaxandet från de pånyttfödda vingarna dock ha stabiliserats så pass, att flykten kan anträda en ny och lugnare fas av värdig resa med hjälp av de inhemska vindarnas bärkraft. Kort sagt ger Högsta domstolen i en ny dom besked om att de detaljerade skadeståndsfrågorna – sedan väl ansvarsgrunden genom EKMR är lagd – hanteras med hjälp av den nationella skadeståndsrättens allmänna principer. Därvidlag kan nyanseringar göras både av de traditionella svenska principerna (genom påverkan från EKMR) och av vissa beräkningsprinciper från Europadomstolen (genom den nationella inordningen). Det noggranna och detaljerade hantverket inom den nationella rättens pragmatiska tillämpning fortsätter således, utan något revolutionerande paradigmskifte. Inget är nämligen så enkelt svartvitt, hur gärna det än kan framställas på det sättet; och ingen allmän ”rättighet” tar bort alla specifika tillämpningsfrågor, hur ”mänsklig” denna ”rättighet” än må betecknas. Och det är nog rätt och rättvist så – hur märkligt det än synes att allmänt orera om ”rättigheter” och ”rättvisa” istället för att diskutera riktig juridik på ett riktigt och specificerat sätt. HD:s förhållningssätt till EKMR – med noggranna, detaljerade tillämpningsfrågor vid inordningen i svensk skadeståndsrätt – är därför föredömligt … och inbjuder följaktligen till en detaljerad analys (utan populistiska ”one-liners” utifrån de ovan nämnda glosorna).

  • 219.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Human Rights in Tort Law: development of National Discourse in the Light of International Conventions and Patterns of Reasoning2008Ingår i: Koziol / Steininger (eds.), Tort and Insurance Law Yearbook, European Tort Law 2007, Wien-New York 2007 : Springer , 2008, 572-585 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 220.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Hyresrättsligt ansvar för annans culpa (I) – tolkningsalternativ och HD:s val2014Ingår i: InfoTorg JuridikArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    En nyttjanderättshavare ansvarar ofta gentemot sin kontraktspart för skador vållade av såväl honom själv som annan. Omfattningen av ansvaret för annan kan dock – vilket visas av 1900-talets rättsutveckling på området – involvera ett antal avvägningar kring olika rättshandlingar (överlåtelse eller upplåtelse), olika skyldigheter (avtalsfullgörelse eller skadeansvar), olika partsförhållningssätt (kontraktsbrott eller samtycke), olika regelstrukturer (normal ansvarsplacering eller sanktionsregel), olika förändringsgenomdrivanden (partsöverenskomna eller myndighetsbeslutade) etcetera. I en dom från i somras har HD på ett entydigt och praktiskt sätt gett ett besked oberoende av alla dessa möjliga distinktioner. En hyresgäst får därmed vid andrahandsupplåtelse ansvara för andrahandshyresgästens culpösa skadegörelse, även i fall då hyresvärden samtyckt till upplåtelsen. Domen undanröjer därmed de tolkningsvarianter som ansvarsregeln kunde ge upphov till, liksom de varierade responser som kunnat ges för olika sakomständigheter. Den följande analysartikeln (I) undersöker HD:s väg – genom rättskällorna – till denna slutsats. Därefter belyses i artikel (II) den mångfald av bedömningar som man därmed slipper ifrån … eller undviker respektive missar – varvid den senare responsen kan föranleda en diskussion om eventuell lagstiftning eller översyn av standardavtalen, för det fall exempelvis hyresgäströrelsen skulle finna rättsläget alltför stelt och hårt.

  • 221.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Hyresrättsligt ansvar för annans culpa (II) – problematisering avseende ansvar för egen kontraktsprestation respektive annans skadegörelse2014Ingår i: InfoTorg JuridikArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I artikel (I) redovisades HD:s dom NJA 2014 s 465 om hyresgästers utsträckta ansvar vid andrahandsuthyrning. Det entydiga besked som HD därvidlag gav för alla sublokationsfall – såväl otillåtna som tillåtna – kommer i den nedan följande artikel (II) att pluraliseras och problematiseras. Syftet är att vidga den framtida diskussionen – exempelvis vid översyn av lagregeln eller standardavtalen.

  • 222.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Individuell skadesyn eller schabloniserad skattesyn – jobbskatteavdraget åter i den skadeståndsrättsliga diskussionen och praktiken2011Ingår i: InfoTorg Juridik, nr januari, 1-54 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 223.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Instagramdomen – demonstration av det defekta strikta ansvaret för vårdnadshavare2015Ingår i: InfoTorg Juridik, nr juniArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Det så kallade principalansvaret (3:5 skadeståndslagen) för vårdnadshavare infördes i tron – gentemot alla sakkunniga remissinstansers motsatta uppfattning – att incitament och moralpåverkan via strikt skadeståndsansvar för föräldrarna kan motverka ungdomsbrottsligheten. Emedan skadeståndsansvaret kan slå enormt hårt mot en förälder (som inte gjort något som helst fel) – och även dessa negativa sociala effekter påpekades oförtröttligt i remissförfarandet – ges vissa jämkningsmöjligheter. Men en ny dom från HD visar, att dessa regler likväl inte kan förhindra skadeståndsskyldighet på hundratusentals kronor för en ensamstående mamma (låginkomsttagare med tre hemmavarande barn), som inte haft tillstymmelse till reell chans att hindra dotterns förtal på internet (under den tid då dottern mot mammans vilja flyttat till pappan, och då socialtjänsten vägrat hjälpa henne få hem dottern). Förhoppningsvis ger mammans bisarra öde lagstiftaren en akut varnande tanke – så att man skyndsamt kan ändra (eller helt avskaffa) detta patologiskt skadliga och systemvidriga ansvar för vårdnadshavare.

  • 224.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Integritetsuppgifters skadeståndsrelevans (I) - schablonisering vid PUL-ersättning2014Ingår i: InfoTorg Juridik, nr juniArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I två HD-mål från december 2013 aktualiseras vikten av att precisera, dels vilka uppgifter som alls kränker någons integritet, dels hur ersättningssummorna måste schabloniseras. Skyddet för individen objektiviseras på så sätt, bortom individuella upplevelser av kränkning och individuella uppskattningar av kränkningens allvar. Det första fallet berör ersättningsbestämningen vid tillämpning av skadeståndsregeln i personuppgiftslagen.

  • 225.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Integritetsuppgifters skadeståndsrelevans (II) - inverkanspotential vid EKMR-ersättning2014Ingår i: InfoTorg Juridik, nr juniArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Myndigheter kan formulera sig mer eller mindre felaktigt. Alla dylika formella fel har dock inte en sådan materiell inverkan på den enskilde, att de kan anses kränka dennes integritet på ett skadeståndsgrundande sätt - inte ens om talan baseras på EKMR. Detta är i korthet HD:s budskap i ännu en EKMR-skadeståndsdom.

  • 226.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Irrelevansenav skadelidandes försäkringsförhållanden med avseende på skadevållarens ansvar: HD:sersättningsrättsliga domar år 2017, Del 22017Ingår i: InfoTorg Juridik, nr dec, 1-19 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 227.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Jobbskatteavdraget och skadeståndsrättslig inkomstförlustberäkning2009Ingår i: Inquiry, ISSN 0046-9580, E-ISSN 1945-7243, InfoTorg Juridik, nr november, 1-34 s.Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 228.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Juridisk verklighetsbild – realitet eller simulacrum?2001Ingår i: Juridisk tidskrift, 13- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 229.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Juridiska aspekter på hälsorisker1998Ingår i: Amalgam och hälsa, Forskningsrådsnämnden , 1998, 11- s.Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 230.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Jämkningsomständigheterna vid ersättning enligt frihetsberövandelagen2014Ingår i: InfoTorg Juridik, nr majArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    De icke-ekonomiska (ideella) ersättningsposterna blir ideligen föremål för preciserande prövningar i högsta instans. Den ideella ersättningen visar sig då ofta vara en svårdefinierad storhet, eftersom omständigheter på både skadevållarens och den skadelidandes sida argumentativt kan påverka bilden. I en (någorlunda) ny dom från HD visas vilka olika – restriktiva – möjligheter man har att spela med, vid jämkning av ersättningen enligt frihetsberövandelagen.

  • 231.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Kausalitet som evigt fräscht – eller evinnerligt eländigt och onödigt – juridiskt problem2015Ingår i: Juridisk publikation, nr 2, 335-360 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 232.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Kausalitetskonkurrens: konkurrens mellan teoretisk, logisk kalkylering och praktisk, värderingsmässig ansvarsbedömning2009Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 233.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Kausalitetsproblem – kausalitet eller problem?1995Ingår i: Festskrift till Anders Agell, Iustus, Uppsala , 1995, 31- s.Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 234.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Konstitutionalisering av ersättningsrätten (I) – skadestånd vid medborgarskapsförlust (2:7 RF)2014Ingår i: InfoTorg Juridik, nr majArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Konstitutionen är ett väldigt viktigt grunddokument i en demokratisk rättsstat (för att uttrycka ett understatement). Två nya mål från HD demonstrerar, att grundlagen RF inte bara är riktad till maktens innehavare, utan även kan ge direkt stöd för enskilda avseende krav mot staten. Det ena fallet är ett skadeståndsmål avseende förlust av medborgarskap, varvid det visas att överträdelse av RF:s skydd för medborgarskapet i 2:7 kan föranleda utdömande av ideellt skadestånd även utan särskilt lagstöd. Det andra fallet är ett ersättningsmål avseende förfogandeinskränkning, där RF:s krav i (nuvarande) 2:15 på ersättningsreglering i lag, ansågs innefatta en allmän rättsgrundsats om rätt till ersättning, utifrån motsvarande proportionalitetsbedömning som regleringarna ger uttryck för – även i fall då den specifika lagstiftningsåtgärden avseende rådighetsinskränkning inte ger någon ledning i ersättningsfrågan. I två analysartiklar presenterar professor Håkan Andersson dessa viktiga prejudikat och deras betydelse för den framtida utvecklingen inom ersättningsrätten, vid mötet med den konstitutionella rätten.

  • 235.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Konstitutionalisering av ersättningsrätten (II) – ersättningsprinciper vid rådighetsinskränkning (2:15 RF)2014Ingår i: InfoTorg Juridik, nr majArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Enligt regeln om egendomsskydd i 2:15 RF ska ersättning vara tillförsäkrad den vars markanvändning avsevärt försvåras genom det allmännas rådighetsinskränkningar. RF uppställer ett krav på att ersättningen ska bestämmas enligt grunder som ska anges i lag. En ny dom från HD visar, att om en rådighetsinskränkande lag inte ger besked i ersättningsfrågan, får man på allmänna grunder genomföra en proportionalitetsbedömning som motsvarar den lagstiftning som i övrigt finns i enlighet med RF:s krav.

  • 236.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Konstruktiva restriktioner avseende det så kallade ”principalansvaret” för föräldrar2012Ingår i: InfoTorg Juridik, nr februariArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Sedan ett drygt år gäller ett så kallat ”principalansvar” för föräldrar, med innebörd att dessa ansvarar utan eget vållande för person- eller sakskada (eller kränkning) som barn vållat genom brott (3:5 SkL). Det finns emellertid en jämkningsregel för fall då det skulle vara ”uppenbart oskäligt” med en skadeståndsskyldighet för föräldern (3:6 2 st SkL). I anledning av en ny hovrättsdom kan man börja inventera vilka möjligheter föräldrar har att undkomma detta stränga ansvar. Man kan därvidlag också söka vägledning i lagstiftningens struktur och dess allmänna motivering. Måhända kan de ”positiva” motiven för ansvaret stöta på argumentativa motinstanser i vissa situationer, varvid de blir ”negativa” argument mot ansvar – dvs argument för jämkning.

  • 237.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Kritisk pluralism: Utmaningar för rättsvetenskapen vid millenieskiftet1999Ingår i: Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland, 27- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 238.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Kränkning av familj – skadeståndsrättslig kollektivisering av Europakonventionens individuella rättigheter2007Ingår i: PointLex, Vol. oktober, 37- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 239.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Kränkning som kopplingsbegrepp avseende gärning och skada2007Ingår i: InfoTorg JuridikArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I flera fall från de senaste åren har kränkningsbegreppet behandlats - det handlar alltså om skadeståndsregeln vid vissa brott mot person, frihet, frid eller ära. Man har kunnat fråga sig om kränkningsersättningen är objektivt eller subjektivt bestämd, om det ska tas hänsyn till individuella förhållanden på gärningsmanna- respektive skadelidandesidan, om brottsrubriceringen i sig instrumentellt ska ge schabloniserade summor eller om andra differentieringar kan göras etc etc. I en ny dom från Högsta domstolen får vi en del klarlägganden och besked. Domen ger också upphov till några systematiska reflektioner kring hur det ideella kan diskuteras inom skadeståndsrätten, skriver professor Håkan Andersson i denna analys för PointLex.

  • 240.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Kränkningens allvarsgräns – distinktionen mellan privat och professionell toleransnivå2012Ingår i: InfoTorg Juridik, nr decArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Idag formulerar många sina obehag inför tillvarons möten och tråkigheter såsom att de blir ”kränkta” – och då har man också öppnat spåret till den juridiska responsen med ”kränkningsersättning” vid brott. Liksom alla modeord och juridiska formeluttryck, riskerar ett dylikt språkspel att leda till innehållsmässig uttunning och tankemässig förflackning. Det finns dock rättsliga gränser för vad som är en ”allvarlig” kränkning som innefattar angrepp mot någons ”person, frihet, frid eller ära” (enligt 2:3 SkL). Allvaret kan tematiseras från både angriparens och offrets perspektiv, varvid allt fler detaljer i argumentationen kan framlyftas. En frågeställning inom skadelidandeperspektivet är relevansen av de risker som vissa yrkeskategorier får vara beredda på, varvid angreppets koppling till yrkesroll respektive privatperson kan analyseras som en viktig differentiering. HD har tidigare i en positiv ersättningsdom avseende en polis visat en diskussionsram, och i en ny dom om talan från en ordningsvakt får vi ett negativt besked. Domen klarlägger ett viss spelrum för kränkningsdiskursen, och därmed visas att det vardagliga mantrat om kränkning, rättsligt sett inte är ett ymnighetshorn att ösa ur. Det finns kort sagt – dvs juridiskt uttryckt – gränser för vad man kan bli kränkt av.

  • 241.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Kränkningsbegreppets nedre gräns2016Ingår i: InfoTorg Juridik, nr juli, 1-10 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 242.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Kränkningsbeloppens konkretiserande utveckling2016Ingår i: InfoTorg Juridik, nr Februari, 1-8 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 243.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Kränkningsersättning – spott och spe för yrkespersoner2005Ingår i: PointLex, Vol. december, 23- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 244.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Kränkningsersättningens gräns vid sexualbrott – differentiering av skadevållar- och skadelidandeomständigheter2013Ingår i: InfoTorg Juridik, nr oktoberArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Det skadeståndsrättsliga kränkningsbegreppet har visat sig bestå av en dubbelsidig argumentationsmöjlighet, där omständigheter på båda partssidorna kan påverka den rättsliga värderingen av vad som är så allvarligt, att det bör föranleda skadestånd. I ett nytt mål visas hur gränsområdet vid sexualbrott alltmer börjar stabilisera en rättstillämpning som – utöver brottsrubriceringen – kan väga olika utslagsgivande faktorer avseende ansvarsfrågan. Efterhand kanske vi även kan förvänta differentierande kriterier avseende summorna inom ersättningsfrågan.

  • 245.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Kränkningsersättningens kränkningskvalificering vid oaktsamhetsbrott2012Ingår i: InfoTorg Juridik, nr september, 11- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 246.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Kränkningsersättningens utvidgning – vad kan man (inte) bli kränkt av?2011Ingår i: InfoTorg Juridik, nr februari, 1-20 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 247.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Kvalificerande kriterier för myndighetsansvaret2008Ingår i: PointLex, nr november, 1-27 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 248.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lagstiftning som ansvarsgrundande myndighetsutövning2001Ingår i: PointLex, Vol. april, 5- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 249.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Legal Aspects of Health Risks1999Ingår i: Amalgam and Health: New Perspectives on Risks, Forskningsrådsnämnden , 1999, 11- s.Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 250.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Likhetsargumentation – analogi och metamorfos2003Ingår i: Festskrift till Åke Frändberg, Iustus, Uppsala , 2003, 25- s.Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
2345678 201 - 250 av 5433
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf