Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 5376
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Almkvist, Gustaf
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Att klandra en människa: Om Rödebydråpet och grunderna för personligt ansvar i svensk rätt2009Ingår i: Juridisk Publikation, ISSN 2000-2920, nr 1, 17-35 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 102.
    Almkvist, Gustaf
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Avdrag för inköpsutgifter vid utbytesförverkande2017Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, nr 3, 700-711 s.Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 103.
    Almkvist, Gustaf
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    En oklarhetsregel vid tolkning av strafflag?: Vem kan åläggas näringsförbud i juridiska personer?2013Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, nr 1, 125-133 s.Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Om en straffrättslig bestämmelse kan tolkas på två olika sätt och den ena tolkningen är mer ingripande än den andra, vilken tolkning bör då väljas? Den lindrigaste? Det är en grundläggande fråga om straffrättslig tolkningslära, som Högsta domstolen hade att ta ställning till i en dom i november 2012, numera refererad som NJA 2012 s. 764. Tilltalad i målet var ordföranden i en ideell förening som hade bedrivit bokföringspliktig näringsverksamhet utan att fullgöra sin bokföringsskyldighet. För detta dömdes ordföranden för grovt bokföringsbrott. Den centrala frågan i målet i Högsta domstolen var om ordföranden även kunde meddelas näringsförbud, vilket var beroende av om en ideell förening är en associationsform vars funktionärer över huvud taget kan åläggas sådant förbud.

    Majoriteten (Lindskog, Lindeblad och Herre) i HD menade att så inte är fallet, medan två (Calissendorff och Lambertz) ville meddela näringsförbud. Dissensen handlade huvudsakligen om den tolkningsregel som majoriteten uppställde och lade till grund för sin tolkning, och som kommer att ägnas uppmärksamheten i denna kommentar. Sammanfattningsvis kommer att hävdas att majoritetens tolkningsregel inträder på ett omotiverat tidigt stadium i tolkningsprocessen och därför blir alltför långtgående för att kunna tillämpas som den är formulerad.

  • 104.
    Almkvist, Gustaf
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Förverkande av egendom2014Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En vanlig rättsverkan av brott är att egendom som har med brottet att göra förverkas till staten. Detta sker av olika skäl, tar sig skilda uttryck och kan skifta betydligt i ingripandegrad. Ibland är det en närmast rutinartad sanktion, som när narkotika, knivar och andra farliga föremål ska oskadliggöras. I andra situationer kan förverkande rikta sig mot ett brottsutbyte eller värdefull egendom som på något sätt är kopplad till brott, till exempel en bil eller ett varuparti. Ett beslut om förverkande kräver då ofta en noggrann bedömning av vad det egentligen finns grund att förverka. Sanktionens förhållande till brottets andra rättsverkningar måste också beaktas.

    Allmänna bestämmelser om förverkande infördes i Sverige på 1940-talet, men har inte varit föremål för en samlad behandling sedan dess. De senaste åren har EU-samarbetet medfört en omfattande utvidgning av möjligheterna till förverkande. I Förverkande av egendom undersöks de olika formerna av förverkande var för sig. Den viktiga gränsdragningen mellan förverkande och straff problematiseras genomgående. Dessutom undersöks allmänna frågor om hos vem förverkande kan ske, i vilka situationer förverkande bör underlåtas och vilka processuella regler som gäller vid förverkande. I ett avslutande kapitel analyseras förverkandesanktionens grunder.

  • 105.
    Almkvist, Gustaf
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lars Holmgård, Notarietvistemål. Norstedts Juridik, 2014. 314 s.2015Ingår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, 164-167 s.Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 106.
    Almkvist, Gustaf
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Registrering och kontroll i belastningsregistret som sanktion2015Ingår i: Juridisk Publikation, ISSN 2000-2920, nr 1, 27-40 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    De senaste 15 åren har det skett en kraftig ökning i användningen av belastningsregistret vid olika typer av prövningar utanför rättsväsendet. Den enskilde som söker ett arbete eller genomgår någon annan form av lämplighetsprövning blir i dag kontrollerad i detta register i en helt annan omfattning än tidigare. I artikeln problematiseras detta utifrån dels tanken att samhällets klander för ett brott ska komma till uttryck i straffet, dels det kriminalpolitiskt tveksamma i en ordning som försvårar för frigivna att återvända till ett laglydigt liv. Även om en viss belastningsregisterkontroll utanför rättsväsendet måste anses motiverad riskerar ett mer omfattande kontrollsystem att ge ny gestalt åt den gamla påföljden förlust av medborgerligt förtroende, som avskaffades på 1930-talet. En mer sammanhängande och noga övervägd reglering förespråkas.

  • 107.
    Almkvist, Gustaf
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Rödebymålet i två instanser: medvetenhet, psykisk störning och klander2009Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, nr 4, 861-873 s.Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 108.
    Almkvist, Gustaf
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Stig Strömholm, Resonerande katalog – minnen 1958–2003, Atlantis, 2014,559 s.2015Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, nr 4, 940-943 s.Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 109.
    Almkvist, Gustaf
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Uppsåtstäckning av rekvisitet otillbörlig: särskilt avseende otillbörlig marknadspåverkan2013Ingår i: Arbete och fest: skrifter från amanuenskollegiet vid juridiska fakulteten i Uppsala / [ed] Karolina Stenlund, Uppsala: Iustus förlag, 2013, 9-24 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 110.
    Almkvist, Gustaf
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Elofsson, Niklas
    Rättegångskostnader i förenklade tvistemål2013Ingår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, 150-168 s.Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I de allra flesta tvistemål är det av central betydelse vad rättsprocessen kan komma att kosta och vilken part som slutligen ska bära de olika kostnaderna. Trots det har reglerna om rättegångskostnader fått förhållandevis liten uppmärksamhet i juridisk doktrin och debatt. I synnerhet gäller detta de förenklade tvistemålen, där möjligheten att få ersättning för ombudsarvode är kraftigt begränsad. I artikeln görs en grundlig genomgång av den inte helt lättillgängliga bestämmelsen i 18 kap. 8 a § rättegångsbalken, som reglerar frågan vad som ersätts som rättegångskostnad i dessa mål, vars tvisteföremål understiger ett halvt prisbasbelopp. Utifrån en analys av särregleringens huvudsyfte, att möjliggöra för den enskilde att tillvarata sin rätt till låga och förutsebara kostnader, ifrågasätts om inte nuvarande ordning i flera avseenden får olyckliga konsekvenser. En enklare bestämmelse som i stället bygger på ett kostnadstak förespråkas.

  • 111.
    Almqvist, Disa
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Tidsobestämda påföljder för samhällsfarliga brottslingar2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Möjligheterna att beakta samhällsskyddsaspekter vid straffmätningen genom befintliga bestämmelser är begränsade. Vissa gärningsmän ingjuter dock en så djupgående och befogad rädsla i andra medmänniskor att det kan ifrågasättas om det inte borde vara möjligt att ta hänsyn till den samhällsrisk en gärnings­man utgör. En populistisk strategi som förts fram är att maximera omfattningen av frihets­berövanden för samhällsfarliga gärningsmän genom att införa högre krav för villkorlig frigivning. Detta förslag har dock endast temporära effekter med avseende på syftet att förhindra samhällsfarlig brottslighet. Tidsobestämda påföljder för samhälls­farliga brottslingar är en principiellt komplicerad lösning på problemet men utgör möjligtvis ett mer bestående skydd mot samhällsfarlig brottslighet än att maximera tidsbestämda fängelse­straff. I uppsatsen diskuteras denna fråga ur tekniskt och principiellt perspektiv.

  • 112.
    Almér, Karin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Skatteeffekters relevans för skadeståndsbestämningen: Specifikt om ersättning för mervärdesskatt vid stöldbrott2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 113.
    Alouch, Nora
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Milletsystemet: Minoritetsskydd och grupprättigheter i ett historiskt perspektiv2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Minority protection mechanisms in international law aim to guarantee certain individual rights to persons belonging to ethnic, religious or linguistic minorities, such as freedom of culture, religion and language. These rights can be considered to be of collective interest for minority group identity and therefore often require the possibility of collective enjoyment. In addition to general human rights and principles of non-discrimination, minority protection can alternately be ensured through minority specific rights. However, minority specific rights would not operate effectively without evolving a concept of collective (or group) rights in international law. Hence, while this kind of approach can provide legal methods for balancing the interests of individuals, groups and the state, it creates the possibility of conflicts with the international framework of individual rights. The ottoman millet system sets a historical example of minority protection instruments based on a collective concept of human rights. Furthermore, the ottoman history offers an illustration of what could go terribly wrong with a collective rights model. By analyzing the millet system and the ottoman legal reforms in the nineteenth century I will discuss reoccurring issues with collective rights. I will argue that incorporating collective rights within a structure founded on individual rights is a problematic way of protecting individuals belonging to minorities and other vulnerably ethnic groups. Looking through the historical development of universal human rights some important aspects of its main principles will be brought up in this paper. 

  • 114.
    Alpenmyr, Malin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bulvanregeln – I ljuset av EU-rätten2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 115.
    Altback, Hanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Fastställelsetalan om skiljenämnds behörighet: En analys av processuella problemsituationer2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 116.
    Altunkaynak, Charbel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Saving or breaking the internet?: Sökmotorers ansvar för länkar till olovligt material2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 117.
    Amedu, Saliu
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    The Right to deduct Input VAT: An analysis of transactions in Shares and Comparison between Sweden, South Africa and Nigeria2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 118.
    Amneus, Diana
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    The coining and evolution of responsibility to protect: the protection responsibilities of the state2013Ingår i: An Institutional Approach to the Responsibility to Protect / [ed] Gentian Zyberi, Cambridge: Cambridge University Press, 2013, 3-32 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 119.
    Anderberg Lindberg, Pernilla
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Målsägandes ställning i straffrättsprocessen2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 120.
    Anderkron, Richard
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Cash Pooling- I ljuset av aktiebolagslagens förbud mot närståendelån2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige aktualiserar cash pool-system särskilda aktiebolagsrättsliga frågeställningar, beroende på att lån till aktieägare som huvudregel är förbjudna. Vid en prövning av de undantagsmöjligheter som ges uppstår särskilda bedömningsproblem när ett företag som äger aktier i det utlånande aktiebolaget har sitt säte utanför det Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES). Omfånget av förbudsregeln och dess undantag vid likviditetshantering är i detta hänseende oviss. Det är därför nödvändigt att klargöra omfattningen av förbudet och utreda vilka krav aktiebolagslagen ställer på svenska aktiebolag som avser att delta i en cash pool.

  • 121.
    Andersdotter, Anneli
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Abort – i lagens namn?: En tolkning av internationell rätt genom linsen av rätten till hälsa2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 122.
    Andersen, Mattias et al
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    The system of administrative and penal sanctions in Sweden. Edited by Maria Arnholm ; based on texts by Mattias Andersen ...1997Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 123.
    Andersson, Andreas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    När ska nöd göras tillgängligt för den straffrättsliga människan (varelsen)?: En undersökning av det svenska nödstadgandet med särskild fokus på vad som konstituerar en nödsituation2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bestämmelsen om nöd återfinns i 24 kap. 4 § brottsbalken (1962:700). Stadgandet blir

    tillämpligt då fara hotar liv, hälsa egendom eller annat viktigt av rättsordningen skyddat

    intresse. En gärning som begås i en nödsituation utgör brott endast om den med hänsyn till

    farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är

    oförsvarlig. I denna framställning analyseras rekvisiten i stadgandet. Särskild fokus har lagts

    på att utreda vad som kan anses utgöra en nödsituation.

    En nödsituation kan sägas innefatta en kollision mellan två intressen som skyddas av

    rättsordningen. Detta innebär att det inte är tillräckligt att fara hotar exempelvis liv och

    hälsa för att en nödsituation ska anses föreligga. Det krävs även att nödgärningen skyddas

    av rättsordningen. Därför kan den som är förpliktigad att utsätta sig för fara eller på annat

    sätt försatt sig själv i ”otillbörlig” fara inte räkna med rättsordningens skydd i form av nöd.

    En annan omständighet som kan utesluta att en nödsituation anses föreligga är om

    rättsordningen redan tagit ställning i frågan. I uppsatsen diskuteras vilken betydelse detta

    bör anses ha för bedömningen. En annan intressant aspekt är nödsituationens begränsning

    i tid och rum. Det som åsyftas är alltså när en nödsituation kan anses uppstå, respektive

    upphöra. En slutsats är att nödsituationen består så länge förhållandena är tämligen

    oförändrade. Om den nödställde uppnått målet med sin handling eller om faran på annat

    sätt är avstyrd innebär det alltså att nödsituationen har upphört.

    Efter en analys av nöd utifrån lagtolkning, kontext och strukturer är en sammantagen

    slutsats att nöd skulle kunna aktualiseras i dels fler fall, dels fler situationer. Detta är

    oroande eftersom nöd fyller en viktig funktion. Om nödinstitutet inte utnyttjas i tillräckligt

    hög utsträckning kan den formella rätten framstå som orättvis ur både mänskligt och

    moraliskt hänseende.

  • 124.
    Andersson, Björn
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Offentlig upphandling och skadestånd2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 125.
    Andersson, Caroline
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Mervärdesskatt vid framställning av tryckta produkter: Graphic Procédé-domen och Skatteverkets ställningstagande2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 126.
    Andersson, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Medverkan till brott och straffvärdebedömningar2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 127.
    Andersson, Eleonor
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bolånedirektivet: - Att hjälpa eller att stjälpa den finansiella stabiliteten?2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 128.
    Andersson, Elfrida
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Maxtidsgräns för häktning: En välkommen åtgärd på vägen mot att lösa problemet med långa häktningstider?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under lång tid har kritik, från både internationellt och inhemskt håll, riktats mot de långa häktningstiderna som stundtals förekommer i Sverige. Kritiken kan sägas mynna ut i att häktestiderna, speciellt i kombination med omfattande restriktioner som innebär att enskilda isoleras från sin omvärld, inte hör hemma i en rättsstat som Sverige. Till skillnad från i många andra länder inom Europeiska unionen (EU) finns ingen övre tidsgräns för hur länge någon kan sitta häktad i Sverige, varken med eller utan restriktioner. Att hålla en person häktad innebär ett frihetsberövade och att personen ifråga fråntas några av sina grundläggande fri- och rättigheter. En inskränkning i enskildas fri- och rättigheter medges dock om det sker med stöd i lag och särskilda principer beaktas. Vid häktning står den enskildes rättigheter mot samhällets intresse av att utreda ett brott som kan leda fram till en materiellt riktig dom där en person lagförs för det brott som har begåtts. Trots kritiken mot häktestiderna har den svenska lagstiftaren varit obenägen att göra någonting för att förbättra eller försöka lösa problemet. Denna uppsats behandlar de långa häktestiderna utifrån frågan om en maxtidsgräns för häktning bör införas. En redogörelse görs av den kritiken som lämnats, följt av en utblick till några andra länder varav några har maxtidsgränser för häktning. Dessutom lämnas förslag dels på alternativ som kan användas istället för häktning för att ändå säkerställa brotts tillförlitliga utredning dels förslag på hur en maxtidsgräns skulle kunna utformas.

     

    Författarens slutsats är att en maxtidsgräns för häktning skulle vara en välkommen åtgärd för att förkorta dagens häktningstider och utgöra ett steg på vägen för att lösa problemet med långa häktningstider. Införandet av en maxtidsgräns skulle visa omvärlden att Sverige tar till sig av kritiken och aktivt arbetar för att leva upp till kraven som ställs på en rättsstat. Däremot bör maxtidsgränsen inte vara absolut utan förenas med möjligheter att göra undantag och förlänga tidsgränsen under vissa särskilt angivna förutsättningar. 

  • 129.
    Andersson, Emma
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bakarv- En rättslig problemsituation vid familjeombildning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 130.
    Andersson Engblom, Jolinn
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Generellt krav på prövningstillstånd i kammarrätt - en lämplig reglering?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 131.
    Andersson, Erik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Tillförarprövningen enligt 2 kap. 4 § st. 1 p. 1 JB: Ett spörsmål av och om intresse2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 132.
    Andersson, Gustav
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Medverkan till utredning av egen brottslighet och strafflindring2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 133.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    24 preludier utan fuga: Stilövningar samt förberedande tankar om den glada vetenskapen2004Ingår i: Konsten att rättsvetenskapa, 2004, 32- s.Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 134.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anhörigersättningens gränser2006Ingår i: PointLex, Vol. maj, 33- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 135.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anhörigersättningens schabloner – återigen2007Ingår i: PointLex, Vol. december, 11- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 136.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anm av Askeland, Tapsfordeling og regress ved erstatningsoppgjør2007Ingår i: Tidskrift for Rettsvitenskap (TfR), Vol. 4, 621-625 s.Artikel, recension (Refereegranskat)
  • 137.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anm av Simonsen, Porsdam, Skov Nielsen (red), Lov og litteratur.2007Ingår i: Tidskrift for Rettsvitenskap (TfR), nr 5, 851-857 s.Artikel, recension (Refereegranskat)
  • 138.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anm av Åslund, Allemansrätten och marknyttjande. Studier av ett rättsinstitut 2009Ingår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 1, 123-130 s.Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 139.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anmälan av Bertil Bengtsson & Erland Strömbäck, Skadeståndslagen. En kommentar2003Ingår i: Juridisk tidskrift, 5- s.Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 140.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anmälan av Doublet, Rett, vitenskap og fornuft1996Ingår i: Retfaerd, 7- s.Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 141.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anmälan av Kjelland, Særlig sårbarhet i personskadeerstatningsretten – en analyse av generelle og spesielle årsaksregler.2009Ingår i: Tidskrift for rettsvitenskap , ISSN 0040-7143, nr 1, 144-149 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 142.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anmälan av Lødrup, Lærebok i erstatningsrett1996Ingår i: Tidskrift for Rettsvitenskap, 9- s.Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 143.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anmälan av Nybergh, Avtalsfrihet - rätt till avtal1998Ingår i: Svensk Juristtidning, 6- s.Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 144.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anmälan av Taxell, Avtalsrätt1998Ingår i: Svensk Juristtidning, 9- s.Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 145.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ansvar för produktskador i näringsidkarförhållanden2001Ingår i: PointLex, Vol. maj, 5- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 146.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ansvaret vid andrahandsuthyrning: enhetlig regel kontra differentierad argumentationsstruktur2015Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, nr 3, 533-557 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 147.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ansvarsbedömning av underlåtenhet: konkretisering av skyddsåtgärder mot risker kontra den skadelidandes egna risker och självskadeåtgärder2007Ingår i: PointLex, Vol. december, 28- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 148.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ansvarsformernas differentiering – culpa, strikt ansvar och mellanformer av ansvar2012Ingår i: Uppsatser om skadeståndsansvar och ansvarsförsäkring / [ed] Håkan Andersson, Bertil Bengtsson, Anders Holm, Eva Lindell-Frantz, Birger Nydrén, Marcus Radetzki, Jessika van der Sluijs, Harald Ullman, Stockholm: Jure förlag , 2012, 1-57 s.Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 149.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ansvarsgenombrott – kvalificering vid processmissbruk2014Ingår i: InfoTorg JuridikArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Fördelarna med erkännandet av den juridiska personen väger så tungt, att man endast i yttersta undantagsfall kan genombryta dess gräns för att göra den fysiska personen bakom bolaget etc ansvarig. I en ny dom från Högsta domstolen visas en sådan kvalificerad situation, där männen bakom ett underfinansierat processbolag fick bära ett personligt ansvar för den vinnande motpartens processkostnader, emedan syftet med arrangemanget just varit att kringgå RB:s kostnadsansvarsregler. Fallet föranleder några reflektioner kring möjliga argumentationsvägar vid ansvarsgenombrott.

  • 150.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ansvarskonkurrens – problemformuleringens betydelse2014Ingår i: InfoTorg JuridikArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Ofta kan man vid skadefall i kontraktuella förhållanden (eller vid specialreglering) överväga om en utomobligatorisk grund (vanligen culpa) kan appliceras. Därvid är en tolkning av den primära ansvarsgrundens funktion avseende exklusivitet avgörande. I en ny dom från HD visas, att frågan om ansvarskonkurrens argumentativt kan påverkas av frågan om avtalets subjektiva begränsning. Problemet med den utomobligatoriska grundens tillämplighet får då en lösning utifrån spörsmålet om kravvägar i en kontraktskedja, varmed svaret alltid riskerar bli att kontraktsregeln gäller istället för den utomkontraktuella grunden – vilket alltså upplöser frågan … eftersom svaret ges på en annan fråga. Några konsekvenstankar kan därför övervägas.

1234567 101 - 150 av 5376
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf