Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 81
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahrland, Åsa
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala.
    The horticultural industry: a green-fingered trade in urban, modern, and global society2011Ingår i: Agriculture and forestry in Sweden since 1900: geographical and historical studies / [ed] Hans Antonsson & Ulf Jansson, Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 2011, s. 158-176Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Ahrland, Åsa
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala.
    Trädgårdsnäringen: det urbana, moderna och globala samhällets gröna hantverk2011Ingår i: Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900: studier av de areella näringarnas geografi och histori / [ed] Hans Antonson & Ulf Jansson, Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 2011, s. 151-168Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3. Alberg, Ingmarie
    et al.
    Britt, Berntsson
    Andersson, Kjell
    Dannestam, Åse
    Persson Boonkaew, Frida
    (Larsson) Gulliksson, Daniel
    Fält, Jenny
    Good, Johanna
    Tiden, Sophie
    Nordin, Mats
    Claesson, Per
    Åhström, Mikael
    Edwards, Ylva
    RISE - Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    Laurell Lyne, Åsa
    RISE - Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage: Rapport- Arbetsprocessen2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 4. Alsanius, B. W.
    et al.
    Löfkvist, K.
    Kritz, G.
    Ratkic, Adrian
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekonomi och organisation (Inst.), Yrkeskunnande och teknologi.
    Reflection on reflection in action: A case study of growers conception of irrigation strategies in pot plant production2009Ingår i: AI & Society: The Journal of Human-Centred Systems and Machine Intelligence, ISSN 0951-5666, E-ISSN 1435-5655, Vol. 23, nr 4, s. 545-558Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A case study of growers conception of irrigation strategies indicates that pot plant growers in Scandinavia base their management approaches on experientially based art. The study also indicates that there is a gap between experientially based art and available greenhouse technology. In order to standardize production and produce quality, both the grower's experience and available technology should be taken into account. In order to achieve this, the present study proposes to arrange reflection on reflection in action with a group of growers by means of the dialogue seminar method. The concept of reflection on reflection in action is novel to horticultural practice. Therefore, we suggest future inter- and multidisciplinary research within this domain.

  • 5. Alsanius, B. W.
    et al.
    Ratkic, Adrian
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekonomi och organisation (Inst.), Yrkeskunnande och teknologi.
    Persson, E.
    Löfkvist, K.
    Prospects of dialogue-inspired methods as tools for knowledge transfer: Technology for sustainable horticulture meets experiential knowledge communities2009Ingår i: Acta Horticulturae, International Society for Horticultural Science , 2009, s. 27-32Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Horticultural production systems have a large environmental impact. Legislation, ordinances and quality assurance systems provide guidelines for implementing sustainable production technologies in horticulture at a higher level. Horticultural research has compiled solutions to improve sustainable production. Despite of regulations, hands-on information, solid scientific data on sustainable strategies for horticulture and a general environmental awareness, there is reluctance in considering sustainable technology and reorganizing horticultural production lines. Knowledge within commercial horticulture is situated knowledge; this means experience consolidated within the branch is a precondition for application. However, knowledge on sustainable technology follows the tradition of natural sciences and technology. Another crucial aspect concerns the path from understanding sustainable technology to putting it into action. Reflection on reflection in action as an activity aims at producing a good verbal description of reflection in action, which can be shared with other people. While reflection in or on action is primarily private the notion of reflection on reflection in action is tied to the fact that learning and experience exchange are social activities that proceed in different communities of practice. Dialogue-inspired methods may act as a tool. In the present paper we discuss the dialogue seminar and Socratic dialog methods to bridge the gap between scientific and technological progress in horticulture and horticultural practice to be employed in horticultural extension.

  • 6.
    Alsanius, Beatrix
    et al.
    SLU Sveriges lantbruksuniversitet, Sweden.
    Löfström, Charlotta
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Vattenrening för ökad hygien vid odling av frilandsgrönsaker och bär2017Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Under senare år har ett flertal utbrottmed magsjuka kopplats till konsumtionav grönsaker, frukt och bär. Sjukdomsframkallandebakterier och virus, såsomnorovirus, Salmonella, toxinproducerandeE. coli, Campylobacter och Listeria. kanspridas från bevattningsvatten via grö-dan till människor och orsaka sjukdom.Smittat bevattningsvatten kan därförförorena frilandsproducerade grönsakeroch bär. Det är alltås viktigt att hakontroll på bevattningsvattnets kvalitet.Dessutom är det viktigt att känna tillvilken typ av kultur som vattnet skaanvändas till, eftersom risken för vidaresmitta till människor varierar mellanolika typer av kulturer. T.ex. är det störrerisk att använda kontaminerat vatten tillkulturer som äts råa utan uppvärmninghos livsmedelsproducenten eller konsument,eftersom det då inte finns nå-gon möjlighet att avdöda de oönskademikroorganismerna i ett efterföljandesteg. Genom rätt hantering och adekvatbehandling av bevattningsvattnetkan dess hygieniska kvalitet förbättras.Ibland finns det möjlighet för odlarenatt byta vattenkälla, men då detta inte ärpraktiskt möjligt kan det kontamineradevattnet renas innan bevattning. I dettafaktablad beskrivs två grundläggandetekniker för rening av bevattningsvattenvid frilandsproduktion, nämligen fotokemi(fotokatalys, UV) och filtrering(mekanisk filtrering, långsamfiltrering).Dessa används för att minska risken försmittspridning med bevattningsvattnet.

  • 7.
    arvidsson, emma
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Bakom Ladan: En skiss eller två på en hälsoträdgård på Wij Trädgårdar2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Forskningen inom det tvärvetenskapliga området natur-människa-hälsa-design har under de senastedecennierna tagit fart och lett fram till nya, eller ny-gamla, sätt att tänka och handla när det gäller planeringoch utformning av utomhusmiljöer i hälsofrämjande syfte. Konkreta konceptmodeller och design-guider harbörjat dyka upp som resultat av forskningen.Syftet med det här arbetet är att använda sådana guider för att ta fram ett designförslag till en tänkthälsoträdgård, med Wij Trädgårdar i Ockelbo som utgångsplats. Detta har gjorts i form av enprocessbeskrivning. Målgruppen för designförslaget är långtidsarbetslösa och människor som har kommit tillSverige som flyktingar. Eftersom specifika designrekommendationer inte kunnat hittas för den valdamålgruppen har utgångsmaterialet varit allmänna riktlinjer för hälsoträdgårdar i kombination med riktlinjer förhälsoträdgårdar för målgrupper med stressrelaterad problematik, vilken är en bred målgrupp som det finnsrelativt mycket aktuell forskning för.Resultatet är en processbeskrivning av vägen fram till en skiss på en hälsoträdgård, framtagen för en specifikplats på Wij Trädgårdar, men möjlig att använda på andra platser, förutsatt att anpassning görs till aktuell plats.Skissen kompletteras med förslag på växter till olika delar av trädgården. En skiss på ett alternativt förslag finnsmed som en mindre, snabbare och billigare variant till det huvudsakliga designförslaget.

  • 8.
    Askvärn, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Kan växter lindra klimakteriebesvär?: Behandling av vasomotoriska symptom med hjälp av örtmedicin2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att undersöka användningen av örtmedicin vid vasomotoriska symptom i klimakteriet. Frågorna som ställdes var vilka växter som användes, vilka delar av växterna som användes, och hur växtdelarna bereddes och användes. Den sista frågeställningen tog upp hur mycket växterna lindrade de vasomotoriska symptomen.

    En litteraturstudie genomfördes över vetenskapliga artiklar. I artiklarna användes 20 växter, men endast fem av dessa sas lindra de vasomotoriska symptomen. De fem växterna var Actaea racemosa, Angelica sinensis, Ginkgo biloba, Glycine sp. och Pimpinella anisum.  De växtdelar som oftast användes var rötterna och dessa bereddes ofta genom extrakt som bearbetades för att öka koncentrationen och omvandlas till pulver. Pulvret formades för det mesta till tabletter och kapslar. Ibland saknades information, som vetenskapliga namn på växterna, vilka växtdelar som användes eller hur växterna bereddes.

    I snitt lindrade växterna de vasomotoriska symptomen med 60 %. De flesta växterna visade sig lindra milda symptom mer än starka symptom. Ett undantag var P. anisum som minskade både antal och styrkan på vallningarna med 74 %.

    Denna litteraturstudie visar att det finns växter som påverkar de vasomotoriska symptomen i positiv riktning. Samtidigt visar den att informationen i artiklarna ibland är bristfällig och att man inte alltid studerar om växterna kan ge biverkningar.

    Örtmedicin skulle kunna vara ett alternativ för kvinnor som av olika anledningar inte kan eller vill använda syntetiska hormoner eller andra farmakologiska mediciner, men för att kunna ta in örtmedicin som en del av sjukvården krävs det longitudinella studier som även studerar eventuella biverkningar eller risker för att bättre säkerställa växternas effekt på människokroppen.

  • 9.
    Bjerkendahl, Christel
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Tångodlad potatis- nyttigt eller skadligt?2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den näring som finns bunden i makroalger, även kallad tång, innehåller rikliga mängder av alla näringsämnen, spårämnen, vitaminer och växthormoner som växter, djur och människor behöver. Alldeles gratis flyter den omkring i världshaven och har skördats och använts av människan under tusentals år. Problemet som uppstått i industrialismens spår de senaste 200 åren är att människan sprider icke önskvärda ämnen till luft, vatten och jord, t.ex. tungmetaller. Makroalger ackumulerar dessa, vilket kan bli ett problem om vi vill äta eller odla i tång.  Vid ett odlingsförsök med potatis i tångkompost av Fucus radicans från Östersjön undersöktes metallupptaget i de ätbara knölarna i potatis av sorten ’Cherie’. De tungmetaller som analyserades var bly (Pb), kadmium (Cd), kvicksilver (Hg), arsenik (As) och koppar (Cu). Analysrapporten visade ingen skillnad i upptag av tungmetaller mellan potatis som odlats i tångkompost eller i jord; däremot innehöll knölarna från båda odlingarna högre halter av kadmium och arsenik än normalvärdena i svensk potatis. Halterna är dock långt under EFSA:s gränsvärden. Även odlingssubstraten, dvs. tångkomposten och jorden undersöktes för tungmetallförekomst. Kadmiumhalterna i tångkomposten översteg gränsvärdet för svenska kompostjordar, men de höga kadmiumhalterna reflekterades inte i potatisknölarnas kadmiuminnehåll. Odlingssubstratens ledningstal och pH-värden undersöktes också. Tångkompostens höga ledningstal (10,8 mS/cm) berodde antagligen på otillräcklig sköljning och gjorde den inte idealisk för odling. Trots detta blev skördeutfallet gott. Således kan tångkompost rekommenderas som odlingssubstrat för potatis.

  • 10. Björkman, Maria
    et al.
    Hopkins, Richard
    Hambäck, Peter
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Botaniska institutionen.
    Rämert, Birgitta
    Effects of plant competition and herbivore density on the development of the turnip root fly (Delia floralis) in an intercropping system2009Ingår i: Arthropod-plant interactions, ISSN 1872-8855, Vol. 3, s. 55-62Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this study, interactive effects of plant competition and herbivory on plant quality and herbivore development were examined in a greenhouse experiment where cabbage plants [Brassica oleracea L. var. capitata (Brassicaceae)] were intercropped with red clover [Trifolium pratense L. (Fabaceae)]. Cabbages were grown with two red clover densities and attack rates by the root feeding herbivore the turnip root fly, Delia floralis Fall. (Diptera: Anthomyiidae). Above ground and below ground cabbage biomass was reduced through intercropping and larval damage. Intercropping also resulted in lower nitrogen and higher carbon root levels compared with levels in the roots of monocultured cabbage. Furthermore, both root nitrogen and carbon levels increased with herbivory. Root neutral detergent fibre (NDF) and lignin content increased in response to both increased plant competition and higher egg densities. For lignin, an interaction effect was observed in the form of elevated levels in intercropped plants subjected to larval damage, while levels in roots of monocultured cabbage remained unchanged. The quality changes brought about by clover competition affected D. floralis development negatively, which resulted in reduced pupal weight. In addition, increased egg density also decreased larval growth. The effects on the development of D. floralis in relation to host plant quality are discussed.

  • 11.
    Boman, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Biokol i stadsträdens växtbäddar: med fokus på Stockholm stad2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Marken är en viktig faktor att ta hänsyn till i dagens hårda klimat för våra stadsträd. Allra helst för de träd som skall stå i det mest utsatta delarna av staden, så som på torg, längs med tungt trafikerade vägar eller omringade av bara hårdgjorda ytor. En lösning är skelettjord som används i många städer i Sverige men även i andra länder. I ett projekt i Stockholm testas just nu en vidareutveckling av skelettjordar där AMA-jorden har bytts ut mot biokol. Fördjupningen i denna uppsats kommer därför att handla om hur biokol används rent praktiskt i trädens växtbäddar och vilka effekter detta har på trädens utveckling.

     

    Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur biokol i stadsträdens växtbäddar används med exempel från Stockholm Biochar Project. Syftet är också att undersöka vilka parametrar som används för att mäta biokolets effekt på trädens tillväxt, samt att bedöma vilka effekter biokol har på träd.

     

    Arbetet har genomförts som en intervjustudie som sedan kompletterats med faktasökning i vetenskapliga artiklar och böcker. Intervjupersonen är verksam inom området och arbetar som trädspecialist på trafikkontoret Stockholm stad och är delaktig i Stockholm Biochar Project. Fakta har sökts i olika databaser där sökorden biochar, biokol, terra preta, urbana stadsträd och trädinventering har använts.

     

    Uppbyggnaden av växtbädden med biokol i Stockholm stad har visat sig vara snarlik den gamla modellen men skillnaden kan ses i att AMA-jorden har blivit utbytt mot biokol och även att dimensionerna på makadamen i skelettjorden är något ändrade.

     

    De parametrar som används i Stockholm stad för att mäta trädets tillväxt är stamomkrets. Det finns andra parametrar som går att användas för att bedöma träds tillväxt och dessa skulle även kunna appliceras för att undersöka biokolets effekt på träd.

     

    I en jämförelse av träds tillväxt, där träd av samma art hade växt i liknande förhållanden men i tre olika växtbäddar, visade resultatet att träden som planterats i biokol inte hade den största tillväxten.

  • 12.
    Capener, Carl-Magnus
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Byggteknik.
    Anna, Pettersson Skog
    Emilsson, Tobias
    Malmberg, Jonatan
    Jägerhök, Tove
    Edwards, Ylva
    RISE - Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    Grönatakhandboken: Vägledning2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Casimir, Justin
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Östlund, Johanna
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Holtz, Emma
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Hondo, Haris
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Eliasson, Lovisa
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Moore, Susanna
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Småskalighet som ett medel för att bana väg för framtidens livsmedel?2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svensk livsmedelsproduktion är väl etablerad och gör det svårt för små företag att utveckla nya produkter och ännu hårdare att skapa nya livsmedelsvärdekedjor. Flaskhalsar kan uppstå i början av värdekedjan (primärled och förädlingsprocesser), i andra änden (marknad, konsumenter), eller kan relateras till regelverk som genomsyrar hela kedjan. Små aktörer saknar ofta resurser och nätverk att utveckla sitt område. De har emellertid hög kreativitet, stor innovationsrikedom och ett stort engagemang, vilket krävs för att utveckla hållbara livsmedelsvärdekedjor.

    Projektets mål var att utveckla och applicera en metodik för att utvärdera livsmedelsvärdekedjor med fokus på lönsamhet för svensk, småskalig produktion samt att bidra till en ökad utvecklingstakt. Arbetet innebar även att identifiera livsmedelsråvaror med potential för tillväxt och att identifiera hur dess efterfrågan kan ökas. Projektet kartlade livsmedelsvärdekedjor med hög utvecklingspotential inom Sverige och för export. Tio livsmedelsvärdekedjor identifierades och de huvudsakliga flaskhalsarna i kedjan beskrevs översiktligt. Tre livsmedelsvärdekedjor valdes ut baserat på en potential-svårighets-möjlighets-matris. De valda livsmedelskedjorna var: (i) Humle, (ii) Svenska skogsbär, och (iii) Landbaserad fiskodling. Dessa tre livsmedelsvärdekedjor studerades i detalj med hela värdekedjan inkluderad, från produktion till slutkonsument. Genom litteraturstudier och kontakt med relevanta aktörer (telefonintervjuer, face-to-face-intervjuer eller workshop) bekräftades flaskhalsarna och möjliga lösningar för ökad efterfrågan identifierades.

    Svensk humleproduktion bedrivs med stor passion och stort engagemang av små aktörer, mestadels på hobbynivå. Humlen produceras för att användas som ingrediens i öl. Tyskland och USA står för ca 75 % av världens humleproduktion. Många av dessa humlesorter är inte anpassade för svenskt klimat, vilket resulterar i låga skördevolymer och otillräcklig kvalitet. Inhemska sorter som traditionellt odlats i Sverige ger bättre skördenivåer i svenska klimatförhållanden och tidig mognad. Det finns en efterfrågan på svensk humle hos bryggerier, men på grund av att kvaliteten hos de svenska sorterna är ojämn och bristfälligt karakteriserad med avseende på aromer och beska, vill bryggerierna inte köpa råvaran. I Sverige skördas den mesta humlen för hand, ett tidsödande arbete som gör det i princip omöjligt att uppnå lönsamhet i produktionen. En mekanisering av skörden är nödvändig för att svensk humleproduktion ska ta steget från hobby till kommersiell produktion. Inga kommersiella lösningar finns ännu tillgängliga, RISE kommer i samarbete med SLU utveckla en skördemaskin som uppfyller EU-standard och är anpassad för småskalig humleodling. Ett nytänkande i värdekedjans senare del, såsom att utnyttja humlens aromatiska egenskaper i sitt färska tillstånd, skulle kunna öka efterfrågan på svensk humle. Humle har dessutom antiseptiska egenskaper som skulle kunna utnyttjas för fler produkter än öl.

    Endast fyra procent av bären som växer i svenska skogar plockas varje år. Till de bär som plockas mest hör blåbär, lingon och hjortron. De flesta rensas och fryses ner i Sverige. Förädling av bären har däremot flyttat utomlands och de produkter som tillverkas i Sverige är traditionella, lågprocessade sylter, juicer och krämer. Majoriteten av svenska bär mestadels blåbär för sitt nutritionella värde, exporteras och förädlas vidare till pulver eller extrakt i Asien och Europa. Den typen av värdekedja har inte etablerats i Sverige på grund av bristande kunskap samt en än så länge traditionell marknad. Dock finns ett stort konsumentintresse i bär då de även här anses ha positiva hälsoeffekter. Konsumenter är även mer medvetna om bärens ursprung i produkter som sylt, puré och juice samt kosttillskott. Intresset och efterfrågan av bär som råvara kan bemötas med nya affärsmöjligheter. Denna utveckling skulle underlättas genom att generera och sprida kunskap genom hela värdekedjan (plockning, förädling, produktutveckling och konsumenter), och kan genereras med hjälp av nya innovationer och forskningsprojekt. Det är också viktigt att stödja nätverkande, som i till exempel ”Bärnätverket” (koordinerat av RISE), eftersom nya värdekedjor kräver nya samarbeten i affärsutvecklingen. Även produktutvecklingen behöver stöd i form av produktion i pilotskala och möjligen investeringsstöd för ny utrustning.

    Landbaserad fiskodling är liten i jämförelse med traditionell odling av fisk i Sverige, men flera aktörer ser stor potential med landbaserade system som generellt ger lägre miljöpåverkan än fiskodlingar i sjöar och hav. Exempelvis Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har nyligen investerat i en landbaserad fiskodling. Likt andra EU-medlemsländer har antalet aktiva lantbruksföretag i Sverige minskat, varav några ser en möjlighet att konvertera övergivna djurstallar till bassänger för fiskodling. Den huvudsakliga flaskhalsen i utvecklingen av landbaserad fiskodling består i det regelverk som måste följas, men som utgår från traditionell fiskodling. Det innebär att regelverket inte tar hänsyn till de miljöfördelar som ses med landbaserad fiskodling. Det behövs en öppen dialog och kunskap måste spridas till berörda makthavare och beslutsfattare för att anpassa regelverket. I produktionsfasen finns behov av ett miljömässigt hållbart foder samt ökad teknisk kunskap. Tekniken är kostsam vilket gör det svårt att lära sig genom misslyckade försök till fiskodling i pilotskala. En testbädd anpassad för landbaserad fiskodling kan stödja företag som vill utveckla eller förändra sitt system. Små producenter har svårt att hitta praktiska lösningar för deras produktion, t.ex. vad gäller slakt och filétering. Två möjliga lösningar är att bilda ett kooperativ och/eller mobila system som riktar sig till små producenter. Konkurrensen på marknaden är hård eftersom landbaserad fisk konkurrerar med storskaliga fiskodlingar i Norge och Asien. Problemet kan lösas med en särskild märkning och certifiering samt genom att öka konsumenternas medvetenhet och kunskap.

    Några av dessa lösningar kan användas till samtliga studerade livsmedelsvärdekedjor. Värdekedjorna kan ses som ett pussel med många bitar där alla bitar måste falla på rätt plats för att en utveckling ska ske. Därför är det nödvändigt att öka samarbetet mellan aktörer, men också att ha en drivande aktör som koordinerar samarbetet. Aktörerna inom värdekedjan har ofta inte kapacitet att driva det arbetet, särskilt inte små aktörer. Kooperativ ser ut att vara en möjlig lösning för de studerade livsmedelsvärdekedjorna. Likaså kan logistiken i värdekedjorna förbättras. Det här projektet fokuserade på värdekedjor där slutprodukten utgörs av ett livsmedel, men att undersöka möjligheten att skapa andra typer av produkter kan vara värdefullt.

    Metodiken som användes i det här projektet kan användas för andra värdekedjor med potential att utvecklas. Det skulle hjälpa aktörerna att få en tydlig bild över förekommande flaskhalsar och underlätta kontakten mellan aktörer. Listan över flaskhalsar kan följas upp och användas som indikator för att utvärdera om utvecklingen av värdekedjan går åt rätt håll.

  • 14.
    Castoria, Raffaello
    et al.
    Università degli studi del Molise.
    Wright, Sandra A. I.
    University of Gothenburg and Università degli studi del Molise.
    Host responses to biological control agents2010Ingår i: Post-harvest pathology / [ed] D. Prusky & M.L. Gullino, Dordrecht: Springer Netherlands, 2010, s. 171-181Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 15.
    Cullhed, Anders
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Avdelningen för litteraturvetenskap.
    The Garden against History: Reflections on the Hortus Conclusus Theme in Premodern Literature2010Ingår i: Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, ISSN 1652-2362, nr 23, s. 6-8Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Dahlgren, Magdalena
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Byta lind mot lind: En studie om trädbyten vid historiska anläggningar2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här rapporten är att undersöka hur ett trädbyte utförs på en plats som är skyddad som statligt byggnadsminne. Platserna som beskrivs är barockträdgården i Uppsala Botaniska trädgård och barockträdgården i slottsträdgården på Drottningholm. Båda trädgårdarna ägs av staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Riksantikvarieämbetet har det övergripande ansvaret för att anläggningarna inte förvanskas. Botaniska trädgården i Uppsala tillhör Uppsala universitet och underhålls av universitetet. Anläggningarna har ett högt historiskt värde som gör dem skyddsvärda och på grund av detta finns det restriktioner och föreskrifter som dikterar hur platserna ska vårdas och förvaltas.

    Uppsatsen bygger på intervjuer med projektledaren för båda trädbytena och trädgårdsdirektören och 1:e trädgårdsmästare vid Botaniska trädgården i Uppsala.

    De gamla lindarna på Drottningholm planterades under sent 1600-tal och tidigt 1700-tal och var till större delen parklind, Tilia x europaea ’Pallida’, importerade från Holland. De gamla lindarna i Botaniska trädgården planterades på 1970-talet då trädgården restaurerades under ledning av Walter Bauer.

    Trädbytet på Drottningholm utfördes mellan 1997–2011 i fem etapper och trädbytet i Botaniska trädgården utförs från hösten 2016 och förväntas vara klart i juni 2017. Båda anläggningsarbetena och en femårig garantiskötsel utförs på entreprenad.

    I rapporten beskrivs vad som påverkar valet av träden vid anläggningarna. Det har utförts studier för att art- och sortbestämma de ursprungliga lindarna i alléerna på Drottningholm. De nya lindarna som planterats där och de som ska planteras under våren 2017 i Botaniska trädgården, är av samma sort som de ursprungliga lindarna på Drottningholm.

    Ett stort antal åtgärder har utförts vid anläggningen och skötseln av träden för att se till att de etablerar sig ordentligt och utvecklas väl.

  • 17.
    Dahlin, Olov
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Hälsoparken Fjärran Höjder i Gävle: Sveriges mest uthålliga och integrativmedicinska hälsoanläggning : rapport avseende: förstudie av integrativ hälsomottagning vid Fjärran Höjder : ett projekt finansierat av Gävle Kommun och Region Gävleborg2009Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Projektet ”Förstudie av integrativ hälsomottagning vid Fjärran Höjder” har genomförts under hösten 2008. Arbetet har varit inriktat på att följa och genomföra den projektbeskrivning som gavs i samband med ansökan om medel. Till stöd i arbetet har projektledaren haft Arbetsgruppen för en integrativ hälsomottagning vid Fjärran Höjder, vilken sammanträtt fyra gånger under projekttiden. Flera av medlemmarna i arbetsgruppen har också deltagit i studieresorna och föreläsningsserien som anordnats. I syfte att undersöka förutsättningarna för en etablering av hälsomottagningen har en attitydundersökning genomförts bland ett antal utvalda vårdtagare och vårdgivare, politiker, anställda och arbetsgivare, samt besökare vid Fjärran Höjder. Undersökningen visar i korthet att det finns ett stöd för anläggandet av en hälsopark vid Fjärran Höjder. De studieresor och den föreläsningsserie med avslutande dialogmöte som genomförts, har syftat till att förankra idén hos de hälsoaktörer som kan tänkas bli involverade i projektet framöver. Arbetet i arbetsgruppen har mycket handlat om att arbeta fram en projektidé, ett program eller en projektplan för den föreslagna integrativa hälsomottagningen. En viktig del i en sådan plan har varit att sätta in mottagningen i ett större sammanhang, det vi nu vill kalla Hälsoparken Fjärran Höjder. Hälsomottagningen skulle då ingå i en större helhet, en miljö vars samtliga delar syftar till att främja hälsan hos parkens besökare. Visioner och mål för hälsoparken har arbetats fram, liksom ett preliminärt förslag till utformning av hälsoparken och verksamhet där vid. I fortsättningen av projektet avses att söka medel från Osherstiftelsen och i det fall projektet får fortsatt stöd från Gävle Kommun och Region Gävleborg även EU-medel, eftersom det krävs egenfinansiering vid sådana ansökningar. Förslag till hur projektet kan vidareutvecklas lämnas i rapportens avslutande del.

  • 18.
    Ekman, Kristina
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Odling i sand: En undersökning av markfysikaliska egenskaper hos sandjordar och om anläggning av odlingsbäddar2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet är att försöka förklara de markfysikaliska egenskaperna hos en sandjord och hur det med hjälp av olika kornstorlek är möjligt att uppnå dessa egenskaper i en odlingsbädd. Sandjordar kan anses som problematiska då de har svårare att behålla fukten i jorden och dessutom är näringsfattiga. Detta gäller såväl artificiella som naturliga sandjordar. Vattnet kan beroende på kornstorlek och tillförsel av mull ha lättare eller svårare att förflytta sig i marken. Detta kan vara avgörande för hur en växt överlever och trivs i en sådan miljö. Den värmehållande förmågan varierar på grund av sandjordens kornstorlek och inblandning av mull. En sandbädd blir varm tidigare på våren än en bädd av mull och därför kan odlingssäsongen förlängas. En planta som är härdig t ex, till zon II, har om den står i sandjord större chans att klara vinterhalvåret i en högre belägen zon, än om den är planterad i mulljord men jordens fukthalt har också en avgörande betydelse. Det är viktigt att sandjorden har en bra sammansättning – är det för stor andel mycket små partiklar dräneras inte överflödigt vatten bort och vattnet blir stående i sandbädden - vilket medför ökad risk att plantan fryser under vintern. Syftet med uppsatsen har också varit att undersöka hur en odlingsbädd av sandjord kan anläggas. Under uppbyggnaden av stenpartiet har jag kunnat se med vilka medel det går att ändra förutsättningarna i en sandbädd så att växter som inte är helt härdiga i vårt klimat eller som kräver speciella miljöer ändå kan överleva och trivas i vår del av världen. Studien av de markfysikaliska egenskaperna hos sandjordar har hjälpt till att förklara hur de sandbäddar som anlagts fungerar. Under arbetets gång har det även framkommit att de metoder som studerats inte kan användas överallt och att det finns flera problem med sandjordar. De är näringsfattiga och när näring sprids ut kan den på grund av sandjordens dåliga förmåga att behålla näring, orsaka näringsläckage i närliggande vattendrag.

  • 19.
    Ekman, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Pilodling till användning inom trädgård och hantverk: med tonvikt på zon 52013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur pil, eller mer specifikt, sorter inom släktet Salix sp. odlas för användning inom hantverk och trädgård. Bland dessa sorter kan nämnas korgvide (Salix viminalis). Denna typ av odling är småskalig och syftet är att få material till flätning av exempelvis korgar eller grövre arbeten som hägn och staket i trädgård. Materialet som används är vanligen ettåriga skott av odlade pilsorter som skördas när plantan är i vintervila. Därefter torkas skotten i ca 6 månader för att sedan blötläggas innan flätningen påbörjas. Blötläggningen gör pilskotten mjuka och böjliga. Pil kan även användas färsk till att skapa levande hägn genom att pilskott sticks ner i jorden och får rota sig.

     

    I detta arbete finns information om hur man kan gå tillväga för att anlägga och sköta en pilodling samt vilka markförhållanden och skötselmetoder som krävs. Fakta har samlats in genom att studera litteratur inom området, studiebesök samt mailkontakt med pilodlare. Här finns även en sammanställning av pilsorter som är härdiga att odla i zon 5.

     

    Även odling av Salix sp. för användning till biobränsle, s.k. energiskog har studerats. Anledningen till detta är att dessa odlingar, som även kallas salixodlingar, till stor del består av ovan nämnda sort korgvide (S. Viminalis). Då det har forskats mycket inom detta område har informationen varit av nytta både vad det gäller odlingsbetingelser och härdighet för Salix sp.

     

    Slutsatsen är att tillräckligt mycket information har hittats för att svara på syfte och frågeställningar. Fakta från energiskogsodlingen har inom vissa områden gett vägledning om hur skötsel av en småskalig odling kan förbättras. Även kommunikationen med verksamma pilodlare har lyft fram förslag till förbättringar.

  • 20.
    Franevik, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Corporate Garden: att kommunicera varumärke eller verksamhetsområde genom den yttre miljön2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Företag och organisationer arbetar mycket med att förstärka sin position på marknaden, att leva upp till sin image och stärka sin identitet. En viktig del i arbetet handlar om att bygga ett starkt varumärke utifrån verksamhetens kärnvärden som når ut till kunderna. Det gäller att vara tydlig i sin kommunikation. Ofta kan man se en röd tråd genom ett företags grafiska profil, hur lokalerna är utformade och hur man marknadsför sig. Att inomhusmiljön speglar företagets profil och värden är lika vanligt som att ha en tydlig grafisk profil och en logotype på sitt visitkort. Däremot har de flesta företag inte någon tydlig koppling mellan miljön inomhus och den yttre miljön. Ofta är det bara företagsnamnet och loggan på husfasaden som vittnar om att företaget huserar där. Genom Corporate garden kan företag som en del i en genomtänkt företagsprofilering kommunicera sin verksamhet. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur ett kommunalt tjänsteföretag kan kommunicera sitt varumärke eller sitt verksamhetsområde genom den yttre miljön.  Jag har använt mig av Sandviken Energi som studieobjekt. Till dem har jag gjort ett gestaltningsförslag, en Corporate Garden, som en del i examensarbetet. Min grundtanke har varit att kombinera funktion med kommunikation där jag använt mig av material från verksamheten som delvis kommunicerar vad företaget arbetar med. Genom att göra en processbeskrivning kommer arbetet kunna följas löpande fram till ett slutförslag. Processen omfattar informationsinsamling, analys av platsen, skissfas, skissmetod, problemlösning kring bristen på parkeringsplatser, resonemang kring idéer samt ett slutförslag som visar en utemiljö där innehållet speglar företaget och dess verksamhet.

  • 21.
    Funda, Tomas
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå Plant Science Centre (UPSC). Department of Forest Genetics and Plant Physiology, UPSCSwedish University of Agricultural Sciences, Umeå, Sweden.
    Wennström, Ulfstand
    Almqvist, Curt
    Andersson Gull, Bengt
    Wang, Xiao-Ru
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå Plant Science Centre (UPSC).
    Mating dynamics of Scots pine in isolation tents2016Ingår i: Tree Genetics & Genomes, ISSN 1614-2942, E-ISSN 1614-2950, Vol. 12, nr 6, artikel-id 112Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Seed orchards are forest tree production populations for supplying the forest industry with consistent and abundant seed crops of superior genetic quality. However, genetic quality can be severely affected by non-random mating among parents and the occurrence of background pollination. This study analyzed mating structure and background pollination in six large isolation tents established in a clonal Scots pine seed orchard in northern Sweden. The isolation tents were intended to form a physical barrier against background pollen and induce earlier flowering relative to the surrounding trees. We scored flowering phenology inside and outside the tents and tracked airborne pollen density inside and outside the seed orchard in three consecutive pollination seasons. We genotyped 5683 offspring collected from the tents and open controls using nine microsatellite loci, and assigned paternity using simple exclusion method. We found that tent trees shed pollen and exhibited maximum female receptivity approximately 1 week earlier than trees in open control. The majority of matings in tents (78.3 %) occurred at distances within two trees apart (about 5 m). Self-fertilization was relatively high (average 21.8 %) in tents without supplemental pollination (SP), but it was substantially reduced in tents with SP (average 7.7 %). Pollen contamination was low in open controls (4.8-7.1 %), and all tents remained entirely free of foreign pollen. Our study demonstrates that tent isolation is effective in blocking pollen immigration and in manipulating flowering phenology. When complimented with supplemental pollination, it could become a useful seed orchard management practice to optimize the gain and diversity of seed orchard crops.

  • 22.
    Gabrielle, Norén
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Att främja social hållbarhet i gröna miljöer: En fallstudie av ett projekt i Upplands Väsby2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    I min studie har jag undersökt hur en grön utemiljö kan planeras samt hur den kan

    användas, fungera och förvaltas. Studien undersöker även hur medborgardialog kan

    genomföras i ett projekt. Egen inventering av områdets gröna ytor samt intervjuer med

    brukare och personer som har varit med i planering och genomförande av platsen, ligger

    till grund för arbetet. Resultatet visar att de områden och funktioner som planerats och

    gestaltats; nya stigar, grillplatser, lekytor och sittplatser, används och uppskattas av de

    boende. Resultatet visar även att det finns möjlighet för de boende att påverka och

    engagera sig i utemiljön men att uppkomsten av växtrelaterade problem påverkar de

    boendes upplevelse av platsen. Här kan eventuellt förvaltningsformen vara av betydelse,

    där personliga relationer med den som sköter platsen kan bidra till ökad förståelse och

    kommunikation. En slutsats är att utökat deltagande och engagemang hos de boende

    gällande de gröna ytorna i området, kan både främja platsens identitet, social

    inkludering och ge kunskap och förståelse om olika ekosystemtjänster.

  • 23. Hamilton, Jill A.
    et al.
    De la Torre, Amanda R.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Univ British Columbia, Dept Forest & Conservat Sci, Ctr Forest Conservat Genet, Vancouver, BC V6T 1Z4, Canada.
    Aitken, Sally N.
    Fine-scale environmental variation contributes to introgression in a three-species spruce hybrid complex2015Ingår i: Tree Genetics & Genomes, ISSN 1614-2942, E-ISSN 1614-2950, Vol. 11, nr 1, artikel-id 817Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Hybridization is common for many forest trees, where weak barriers to reproduction obscure species boundaries. We characterized the genomic structure of Picea populations comprising three species spanning two well-known contact zones, the Picea sitchensisxPicea glauca and the P. engelmanniixP. glauca hybrid zones, using a set of 71 candidate-gene single nucleotide polymorphisms. The genetic structure of populations suggests a complex genomic architecture shaped by interspecific gene flow and strong environmental selection, with increased genetic diversity in hybrids. The presence of admixture among all three species suggests that three-way hybrids with mixed ancestry occur where species ranges overlap in transitional environments. Significant clinal variation and associations with climatic variables (including continentality, temperature, and precipitation) differ between hybrid zones, indicating that individual species and their hybrids are adapted to distinct environmental niches. Allele-environmental association analysis revealed that most of the candidate genes with evidence of selection were unique to either the Sitkaxwhite or the Engelmannxwhite hybrid zones, with few shared between these zones. Management of these widespread and diverse gene pools will be best served through development of climate-based seed transfer, with recommended seed sources informed by a combination of genetic and climatic information for future climates.

  • 24.
    Hedbom, Jenny
    Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap.
    Vattnets funktion och utformning i en modern trädgård2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 25.
    Hiller, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Funktion och vegetation för  biofilter i kallt klimat: Med fokus på Gävle2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagvattnet tar ofta med sig stadens föroreningar och därmed kan ett behov av rening finnas, för att skydda recipienten. Ett system för att rena och omhänderta dagvatten är biofilter, som använder sig av de kemiska, biologiska och fysikaliska egenskaper som finns hos jord, mikrober och växter. Biofilter är vanligtvis uppbyggt som en vegetationsbeklädd infiltrationsbädd. I Gävle leds vanligtvis dagvattnet direkt ut till vattendrag, det är endast en mycket liten andel av dagvattnet som leds till reningsverk. Att det finns ett intresse för biofilter i Gävle har framkommit genom intervjuer med personer som är verksamma i Gävle inom den gröna sektorn.  

    Syftet med detta arbete är att ge en insikt i hur biofilter fungerar under svenska klimatförhållanden och ge uppslag till växter som skulle kunna passa i ett biofilter om det vore placerat i det klimat som råder i Gävle. Arbetet har genomförts som en litteraturstudie där fakta sökt i olika databaser. Även en mindre intervjustudie har gjorts och de personer som har valts för intervjustudien är verksamma inom den gröna sektorn i Gävle och arbetar på företag som har stor inverkan på stadens utformning.

    I områden med kallt klimat kan dagvattenhantering med biofilter stå inför en del svårigheter vintertid, så som minskad biologisk aktivitet, temporal frysning och vägsalt. Studier kring biofilters effektivitet och reningskapacitet under kallt klimat har visat att biofilter fungerar bra även under kalla förhållanden. Vegetationen i ett biofilter har flera funktioner och effekter, bland annat så bidrar de till reningen av metaller, möjliggör sedimentation och bidrar till utvecklandet av biofilm. När man väljer växter till ett biofilter bör man titta på växter som tål torra till normala markförhållanden. Det är också bra att ha en blandning av snabbväxande och långsamväxande arter samt kombinera växter med grunt och djupt rotsystem.  Vid val av växter till en stad som Gävle är härdighet en viktig faktor att ta i beaktande, viktigt är också friskt växtmaterial. Med utgångspunkt i detta har förslag på växter sammanställts i olika växtlistor.  

    Forskningsresultaten kring biofilters prestanda och reningskapacitet under kalla förhållanden indikerar att användandet av biofilter för omhändertagande och rening av dagvatten är ett fungerande system även för områden med kallt klimat. Biofilters användning ser ut att öka i framtiden och då det är ett ganska nytt system i Sverige behöver information spridas och medvetenheten om biofilters funktioner och värden ökas.

  • 26.
    Hofling, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Visby vallgravar: del av ett rikt kulturarv eller bara en kuliss?2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kulturmiljövårdens hantering av de gröna miljöerna har länge varit bristfällig, vilket Visby vallgravar utgör exempel på. Park­området som sträcker sig utmed ringmuren från norr till söder ger idag ett till viss del naturpräglat intryck trots att det under slutet av 1800-talet genomgick omfattande planteringar och därmed i hög grad är medvetet gestaltat. Detta har medfört att kun­skapen om varför vallgravarna ser ut som de gör är otillräcklig. När Visby togs upp på UNESCO:s världsarvslista 1995 pekades vallgravarna ut som buffertzon. På ett kontrasterande sätt har man från kommunal sida på senare år utvecklat planer för exploa­tering både i och nära inpå vallgravsområdet.

    Undersökningen har syftat till att med Visby som exempel belysa hur gröna kulturmiljöer kan komma att tolkas på olika sätt när vi väljer att tillskriva dem särskilda tidslager och därmed bortse från andra. Dessutom har syftet varit att syna hur buffert­zonskonceptet applicerats i den kommunala planeringen och på detta sätt lyfta fallet till ett internationellt perspektiv.

    Undersökningen har visat på att Planteringsgillets verksamhet till stor del format dagens vallgravsområde. Samtidigt har histo­riens bristande förvaltning tillsammans med senare års ”medeltidifiering” lett till att fokus riktats bort från senare historia och snarare koncentrerats till medeltiden. I relation till den medeltida världsarvsstaden och ringmuren har vallgravarna kommit att mer utgöra en kuliss än en del av kulturarvet. Buffertzonskonceptet har visats möta problem i implementering i nationell lagstift­ning vilket är ett av skälen till ett avvaktande förhållningssätt till området i världsarvsfrågan. Paradoxala motsättningar i form av exploateringsplaner och en vilja att utöka och tydliggöra världsarvet är ett av resultaten som uppvisat ett behov av att öka kun­skapen och på ett tydligare sätt säkra världsarvets och vallgravarnas fortlevnad.

  • 27.
    Huang, Hailiang
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Zhang, Chaofeng
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Cost management: a case study of a gardening firm project2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose of this research is to analyze how a small gardening company can reduce the cost of implementation of a project, through the usage of a Cost Management (CM) framework.

    Method: The research uses an inductive approach built on qualitative data that is gathered through the following means: unstructured interviews; direct observations and documentations. The CM framework is applied to analyze the costs of the project that are used by the company. The data is analyzed by using SWOT analysis approach.

    Results & Conclusions: This study shows that a small gardening company can reduce the cost of implementing a project by using the CM framework. Through this thesis, the authors summarize several suggestions as reference for small companies to perform the future projects. In order to avoid severe cost burden lead to the crisis of future development, the small gardening company needs to apply the effective cost management system to control cost. Moreover, an effective and reasonable cost management system needs the support of the top management commitment, the workers involvement and a self-perpetuating system. The CM framework will not only help small companies control costs of projects, but also ensure quality of projects so that small companies can enhance their core competitiveness and set up own brand in the future. 

    Contribution of the thesis: The thesis shows that several costs can be optimized or avoided when implement a project. From the case study and the authors’ analysis, small companies should pay more attention to the cost control to improve efficiency and profit.

  • 28.
    Jansson, Agnes
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Kyrkogårdar och den hållbara utvecklingen med inrktning på Berthåga kyrkogård i Uppsala2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 29.
    Jansson, Helen
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Morgondagens stadsträd: Med Gävle som exempel2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med tanke på stadsträdens stora betydelse för människan i både miljömässiga och hälsomässiga aspekter, har denna studie i syfte att utforska lämpliga stadsträdsarter/sorter med fokus på att förebygga för dagens och framtidens sjukdomsepidemier. Gävle ligger till grund för denna studie då det är av intresse att se vad som lämpar sig lite högre upp i Sverige, zon 4.

    Denna litteraturstudie bygger på vetenskapliga artiklar, andra litterära skrifter och samtalsreferenser med inom branschen kunniga personer och dessa frågor har varit i fokus.

    *Hur ser stadsträdspopulationen ut i Gävle idag?

    *Hur väljer man nya stadsträd utifrån dagens och framtidens sjukdomsbild?

    *Vilka parkträd och gatuträd lämpar sig vid nyplantering i Gävle i syfte att öka mångfalden?

    I Gävle har man tidigare likt många andra kommuner planterat stadsträd efter rådande trender. Detta har resulterat i en överrepresentation av trädsläkterna lind, oxel och lönn. Invasiva sjukdomar, liknande askskotssjukan och almsjukan, kan slå ut stora delar av stadsträdspopulationen. Mångfald är av stor vikt i detta hänseende. Stadsträdpopulationen bör ej överstiga mer än 10 % av en art, 20 % av en släkt eller mer än 30 % av en familj. Det har framkommit två vikta riktlinjer vid val av stadsträd:

    *Få ökad kunskap om vilka förhållanden som råder i stadsklimatet och öka erfarenheten kring vilka arter som trivs i dessa förhållanden.

    *Utöka befintliga trädpopulationen genom att inhämta mer kunskap och våga prova nya och/eller oprövade trädslag.

    Rekommendationer av såväl gatuträd som pakträd i både zon 3 och zon 4 har presenterats i rapporten. Intresseväckande är att det framkommit både arter/sorter som förekommer hos plantskolor idag men även trädarter/sorter som inte introducerats än.

  • 30.
    Jansson, Helen
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Odling i skolan: ett designförslag2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 31.
    Jansson, Katarina
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Hållbara växtbäddar för perenner i offentliga miljöer2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att ta reda på vilka problem det finns i perennplanteringarna i offentliga miljöer samt hur man kan förebygga problemen och hur man bygger upp växtbäddar för perenner utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Undersökningen genomfördes hösten 2011 och baserades på litteratur som böcker, artiklar, faktablad samt intervjuer. I undersökningen ingick fem angränsande kommuner till Gävle samt tre erkända trädgårdsmästare. Utgångspunkten för valet av trädgårdsmästarna var att de skulle ha erfarenhet av att skapa väl fungerande och hållbara exempel på offentliga perennplanteringar i Sverige.

    Det finns många olika orsaker till att perennrabatterna i våra offentliga miljöer inte ser så attraktiva ut. Oavsett orsak så kan man säga att grundproblemet är bristfällig kunskap och eventuellt brist i kommunikationsleden från ”idé till planta” när det gäller de offentliga planteringarna.

    Det är många delar som är viktiga i en växtbädd för att perenner, träd och buskar ska kunna etablera sig och utveckla sin prakt år efter år. En av dessa komponenter är en bra jord. Det är viktigt att man väljer en rotogräsfri jord utifrån växtvalet redan från början. Ett av problemen i kommunerna var att fel sorts jord hade använts från början. Trots att alla påstod att de använde sig enbart av rotogräsfri jord i dagsläget så hade de problem med ogräs. Två orsaker till detta kan vara att man väljer fel växter och att skötseln inte fungerar, vilket resulterar i att ogräset tar över.

    Den perfekta växtbädden, finns den? Eftersom det är naturen vi arbetar med är det svårt att uppnå det ultimata resultatet, men vi kan göra det bästa utifrån förutsättningarna som finns med alla de delar som ingår i en växtbädd.

     

  • 32.
    Johansson, Edit
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Odling av vedartade växter i kärvt klimat: En studie om zonkartans användning i Norr- och Västerbottens län2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Härdighet för vedartade växter förknippas oftast med zonkartans zonangivelser. Det är dock inte enbart härdighetsiffran som bestämmer om en växt är härdig eller inte. Klimatet på platsen är en avgörande faktor för hur en växt klarar sig eller inte. 

    Via en enkät tog jag reda på vad odlare i Norr- och Västerbottens län tycker om zonkartan och hur de använder sig av den när de väljer vedartat växtmaterial. Nästan alla odlare ställer sig positiva till zonkartans zonangivelser. De påpekade dock brister med användandet av den då den inte tar hänsyn till växtens proveniens, lokalt klimat eller växters krav på odlingsplats vilket är viktiga faktorer som påverkar härdigheten hos växten. Odlarna efterlyste mer information om växternas krav på sin odlingsplats och hur man skapar ett mikroklimat för just den växten i samband med zonangivelsen för växten. 

    En växtlista med växter som anges med en lägre zonangivelse än den zon den odlas i har skapats utifrån odlarnas egna erfarenheter. Med hjälp av litteraturstudien och odlarnas åsikter har jag skapat ett förlag på hur en komplettering av zonkartan skulle kunna se ut för att förbättra både kunskapen om det lokala klimatet och utöka växtvalen för odling i Norrland.

  • 33.
    Jonsson, Caroline
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Ekologisk äppelodling i Norrland: Odlingsförutsättningar och sortval från zon 5 och norrut2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 34.
    Jonsson, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Matematiska mönster i naturen och hur de kan göra bostadsgården mer hälsofrämjande: En teori av en trädgårdsmästare2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Min teori är att en av förklaringarna till naturens positiva inverkan på oss ligger i att naturen är lättläst för oss när vi avkodar vår omgivning. I naturen finns det matematiska mönster som återkommer och upprepar sig. Fibonaccis talserie, Gyllene snittet, Fyllotaxisspiralen och framförallt fraktaler. De här mönstren hjälper oss att registrera och ta in information från det vi ser i vår omvärld för att förstå den men också för att avgöra om det finns några faror eller om vi är på en trygg plats.

     

    Inom forskning där försökspersonernas ögonrörelser studerades fann man att vi automatiskt fäster blicken vid mönster med den fraktala dimensionen 1,3 - 1,5. Vidare försök visade att testpersonerna blev som mest avslappnade när de fick se bilder med ett D-värde inom det spannet. Ytterligare stöd för växters hälsofrämjande inverkan fann jag i en rapport från ett försök där testpersonerna fick vidröra olika material med förbundna ögon. Man ville mäta både psykiska och fysiska reaktioner. Testpersonerna fick dels skatta sina upplevelser utifrån 10 par motsatsord och dels mättes deras syremättnad i blodet och det cerebrala blodflödet. Den psykologiska delen av försöket gav ett neutralt resultat men de fysiska mätvärdena indikerade att försökspersonerna blev stressade av att vidröra metall och blev mer avslappnade när de vidrörde levande växtmaterial i form av ett blad. Slutsatsen blev att fysisk kontakt med växtmaterial kan ha en lugnande effekt, trots att försökspersonen inte vet att det är växtmaterial den vidrör.

     

    Genom att föra in dessa mönster i bostadsgården skulle den bli mer hälsofrämjande för den urbana människan. Eftersom örtskiktet idag är underrepresenterat i dessa bostadsområden har jag valt att lägga fokus på perenner som skulle lyfta in de fraktala och matematiska mönstren i den miljön.

  • 35.
    Josefin, Kofoed Schröder
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
    Olausson, Inger
    Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
    Nya vägar med hänsyn till kulturmiljön: kulturmiljö i miljökonsekvensbeskrivning2005Ingår i: Lommen, ISSN 1102-6553, nr 1, s. 13-14Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Järnevi, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Lyckad trädflytt: Förberedande åtgärder och efterskötsels inverkan på trädets etablering efter flytt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att sammanställa fakta kring hur åtgärder före och efter trädflytt kan påverka trädets etablering. Rapporten behandlar även vilken inverkan rotbeskärning har på träd och hur nybildning av rötter kan främjas. Rapporten besvarar frågor kring hur ett träd reagerar på att bli flyttat och hur trädart, växtplats och tidigare åtgärder kan påverka resultatet av en trädflytt. Rapporten besvarar även frågor angående vilka åtgärder som kan genomföras, innan och efter trädflytt, för att förbättra trädets etablering på sin nya växtplats, vilken inverkan rotbeskärning har på det flyttade trädet och hur nybildning av finrötter kan främjas. Rapporten är skriven som en traditionell akademisk rapport och är baserad på litteratur som har samlats in från vetenskapliga artiklar, böcker och uppslagsverk. Vid trädflytt förlorar ett träd stora delar, cirka 90 procent, av sitt rotsystem och drabbas av stressymptom. Ett friväxande, sådd i naturen och icke-rotbeskuret, träd kan förlora ännu större delar av sitt rotsystem. Det är viktigt att undersöka om det är ett plantskoleträd eller ett friväxande träd och även vilken trädart som ska flyttas då det kan ha betydelse för hur lyckad trädflytten blir. Genom att utföra rotbeskärning skapas ett kompakt rotsystem som ger en minskad rotförlust. Rotbeskärning främjar även tillväxten av finrötter i rotklumpen, vilket gynnar trädet vid etablering och ger minskad vattenstress. Ofta genomförs en kronreducering för att reducera obalansen mellan krona och rötter. En måttlig kronreducering, mellan 10 och 30 procent, kan gynna trädet. Om trädet ska kunna etablera sig och överleva flytten måste det övervinna stressymptomen. Om ett träd ska kunna bilda nya rötter och ha tillväxt av grenar och skott behöver trädet ha god vitalitet. Bevattning spelar en essentiell roll för trädets överlevnad och etablering. Mulch kan ge god tillväxt av finrötter och bidra till en förbättrad etablering. Rapportens slutsats är att både förberedande åtgärder och efterskötsel har inverkan på trädets etablering och hur väl trädet klarar av att bli flyttat. En korrekt genomförd rotbeskärning bör utföras, en måttlig kronbeskärning av 10-30 procent av kronan bör utföras, träd ska flyttas under sin viloperiod och träd som flyttas bör ha hög vitalitet. Nybildning av rötter främjas av god markfukt, varm jord, jämn bevattning och att mulch läggs på.

  • 37.
    Karlsson-Strese, Else-Marie
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet, Ulltuna.
    Olausson, Inger
    Institutionen för landskapsplanering Ultuna, MKB-centrum SLU.
    Pion - Paeonia-arter2005Ingår i: Människan och floran: etnobiologi i Sverige / [ed] Håkan Tunón, Börge Pettersson & Mattias Iwarsson, Stockholm: Wahlström & Widstrand , 2005, s. 312-312Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Kronwall, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Lekträdgård på förskolan: Ett designförslag utifrån Lek, Odla, Väx!2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 39.
    Krug, Madelene
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Ekologiskt hållbar parkförvaltning2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ekologisk hållbarhet handlar om att se till att ekosystemen fungerar och inte utarmas. Det är viktigt att sträva efter på alla plan i samhället, även genom ekologiskt hållbarskötsel inom parkförvaltning. Ekologiskt hållbar skötsel innebär att ha ett kretsloppstänkande. Att skapa förutsättningar för biologisk mångfald. Det innebär även att använda miljövänliga maskiner, produkter och arbetsmetoder. Det är bättre för arbetsmiljön och kostnadseffektivt på sikt. I tidigare studier har det framkommit att koloniträdgårdsamatörer ofta har större kunskaper om ekologiska funktioner och att det återfanns en högre biologisk mångfald i deras parker än hos park- och kyrkogårdsförvaltare.

    Syftet med denna studie är framför allt att försöka förstå vilken betydelse ekologisk hållbarhet har för förvaltningen av offentliga parker. Syftet är även att ta reda på hur ekologiskt hållbara skötselmetoder tillämpas i offentliga parker. Studien ska ta reda på vad företeelsen och begreppet innebär för parkförvaltare. Den ska också undersöka hur förvaltare sköter parker och om de har en ekologiskt hållbar skötselinriktning. Studien bygger på fyra intervjuer av parkförvaltare.

    Resultat visar att parkförvaltare ser positivt på att använda ekologiskt hållbara metoder. Det är av olika innebörd för förvaltarna beroende på kompetensnivå. Många av förvaltningarna har en ekologisk skötselinriktning eller tillämpar ekologiskt hållbara metoder på ett eller annat sätt. Resultat visar även att det främst är ekonomi och medarbetarnas kompetens som påverkar om förvaltningen har en ekologiskt hållbar skötselinriktning. Förhoppningsvis kan studien uppmuntra parkförvaltare att ta till fler ekologiskt hållbara skötselmetoder i deras parker - för en bättre arbetsmiljö och högre biologisk mångfald som en följd.

  • 40.
    Lange, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Stockholms parker: ideal i olika epoker2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 80 poäng / 120 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 41.
    Larsson, Philip
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Starka frukter: en beskrivning av odlingsfaktorernas påverkan på kapsaicinoiderna i chilipeppar2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 42.
    Lindgren, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Ekologiska perenner - Lokalt och globalt: En Intervju- och Litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Utbudet och efterfrågan på ekologiska produkter har under de senaste åren ökat. Detta gäller främst livsmedel men trenden kan också ses beröra växter. De ekologiska växterna tenderar främst att vara kryddor och ätbara växter, inte prydnadsväxter. Samband kan ses mellan konsumenternas medvetenhet om miljöfrågor och efterfrågan på ekologiska växter.

    Syftet med uppsatsen är att i huvudsak undersöka trädgårdshandeln i Gävle/Sandviken och på Åland och dess syn på möjlighet till försäljning av ekologiska perenner samt undersöka

    internationella erfarenheter kring produktion och efterfrågan, och att studera utvalda svenska kvalitetssystem för perenna växter. Frågeställningarna berör efterfrågan och inställningen till ekologiska perenner hos de utvalda handelsträdgårdarna, ekologiska odlares perspektiv, existerande certifieringssystem och den internationella marknaden med fokus på USA och Tyskland. Som metod använder jag mig av intervjuer samt litteraturstudie. Jag har intervjuat totalt tio stycken trädgårdshandlare, varav två stycken med ekologisk profil.

    På Åland och i Gävle/Sandviken är den upplevda efterfrågan på ekologiska perenner hos de utvalda handelsträdgårdarna liten och ingen av dem säljer ekologiska perenner. Trädgårdshandlarna är motiverade till att börja sälja ekologiska perenner om någon leverantör erbjuder sådant växtmaterial och ifall efterfrågan ökar. De två handelsträdgårdarna med ekologisk profil upplever inte heller någon stor efterfrågan på ekologiska perenner. De levererar inte perenner till andra återförsäljare.

    I USA har efterfrågan och utbudet på ekologiska perenner ökat. Den största kundgruppen är unga, miljöintresserade personer. Det har startats program för att hjälpa ekologiska odlare av prydnadsväxter. Certifierade plantskolor finns. I Tyskland består produktionen av prydnadsväxter av en liten andel ekologiska växter. Ekologisk certifiering för produktionen saknas. I både USA och Tyskland föreslås vidare forskning kring ekologiska perenner och deras efterfrågan.

    I Sverige saknas ett specifikt framtaget certifieringssystem för ekologiska perenner. GRO, E-plant och Svenskt Sigill omfattar inte ekologisk odling och certifiering av sådana växter. KRAVmärkningen omfattar även odling av perenner, men det saknas regler och förhållningssätt speciellt utvecklat för odling av perenner.

  • 43.
    Litsmark, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Gräsmattans "vara eller icke vara": En undersökning av den traditionella gräsmattans moderna dilemma2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den traditionella gräsmattan anses stå inför ett dilemma där den å ena sidan kan ses som värdefull för människan genom sin funktion och sina estetiska värden men å andra sidan kan ses som en monokultur utan biologisk mångfald som förskjuter det inhemska landskapets flora och fauna. I detta examensarbete undersöks den privata och den offentliga gräsmattans ”vara eller icke vara” utifrån dessa olika perspektiv. Följande frågeställningar är formulerade för att besvara detta: 1) Hur uppkom gräsmattan och vilka värden har den haft för människan genom åren? 2) Vilka estetiska och funktionella värden har offentliga och privata gräsmattor för människan idag? 3) Går det att identifiera en tendens att gräsmattan är på väg bort?

     

    För att söka svar på detta användes främst en enkätundersökning som metod, men även studier av litteratur genomfördes. Enkätundersökningen utfördes den 24 oktober 2014 fram till den 28 oktober 2014 i facebookgruppen ”KÖKSTRÄDGÅRDEN - Le Potager - The Kitchen Garden”. 158 respondenter genomförde hela enkäten. 

     

    Denna studie visar att gräsmattans värden genom historien framförallt har varit att fungera som maktuttryck, som sport- och lekyta, som rekreation och som estetisk faktor. Än idag finns dessa värden kvar och är viktiga, men det syns även en tendens att det är viktigt med en välskött men miljövänlig gräsmatta. Det är inte möjligt att identifiera tendenser på att gräsmattan är på väg bort, däremot går det att se att en ny definition av gräsmattan är möjlig att växa fram.   

  • 44.
    Löfgren, Maria
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Ultuna.
    Jansson, Anders Gustav
    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Ultuna.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avd för statistik, data och informationslära, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Ultuna.
    Österlövstadagboken: en bondedagbok som agrarhistorisk källa1997Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Mogren, Lars
    et al.
    SLU Sveriges lantbruksuniversitet, Sweden.
    Löfström, Charlotta
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Alsanius, Beatrix
    SLU Sveriges lantbruksuniversitet, Sweden.
    Håll bevattningsrören rena2017Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 46. Månsson, Hans
    et al.
    Henrik, Radomski
    Olenfalk, Pia
    Trägårdh, Jan
    RISE - Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    Edwards, Ylva
    RISE - Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    Lundgren, Dennis
    RISE - Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, CBI Betonginstitutet.
    Mansfeldt, Nikolaj
    Kinnmark, Mikael
    Nilsson, Alexander
    Norderup Michelson, Elisabeth
    Jutewik, Mikael
    Hellqvist, Peter
    Bylin, Anders
    Ullsten, Åsa
    Wallin, Magnus
    Samuelsson, Hans
    Svenningsson, Catharina
    Gustavsson, Per
    Olofsson, Mikael
    Antonsson, Ulf
    Skärin, Jörgen
    Lejonmark, Sebastian
    Grönatakhandboken: Betong, isolering och tätskikt2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Nisser Larsson, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Snabb etablering och snabb tillväxt hos träd, buskar och häckar2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 48.
    Niva, Sanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Parkers potential för gynnande av humlor i urbana miljöer2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här arbetet fokuserar på hur befintliga parker i centrala Gävle skulle kunna fylla en större funktion gällande gynnandet av humlor och annan biologisk mångfald och hur dessa parker skulle kunna omdesignas. Mina frågeställningar berör: befintliga parkers avsaknad av föda åt humlor, bristande möjligheter för dem att finna bo – och övervintringsplatser samt förslag på åtgärder för att motverka dessa problem. Resultatet av denna studie visar att parker kan fylla en större funktion gällande att gynna den biologiska mångfalden i urbana miljöer. Om inte bo– och övervintringsplatser och föda blir lätt åtkomligta för våra humlor riskerar vi att de minskar ännu mer i antal, och detta skulle kunna vara förödande för oss människor eftersom vi är helt beroende av dessa viktiga pollinatörer. Men med rätt kunskap och information till allmänhet och parkförvaltare går det att hjälpa humlor att skapa miljöer som hjälper humlor att kunna leva i urbana miljöer. Om vi med enkla medel inkluderar biologisk mångfald i stadens parker skulle vi kunna skapa gröna oaser där människor, djur och insekter kan trivas sida vid sida och även tillföra glädje för varandra.

  • 49.
    Nordmark, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Förslag till tidstypisk efterbildning och restaurering av en trädgård i Söderhamn: Byggd på studier om egnahemträdgårdar och trädgårdsmästaren Rudolf Abelin2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen har till syfte att ta fram ett designförslag på hur en nutidsträdgård som anlades i början på 1900-talet kan återskapas till sin ursprungliga design. För att göra det måste trädgårdsstilen definieras och växterna inventeras. Den trädgård som ligger till grund av detta arbete finns i Söderhamn och tomten heter Killingen. Huset och trädgården kom till i början på 1900-talet. Killingen räknas som en egnahemsträdgård. Dessa trädgårdar influerades av Egnahemsrörelsen som startade vid förra sekelskiftet. Avsikten med föreningen var att hjälpa fler människor med svagare ekonomi att få bättre och egen bostad med trädgård. Ett annat syfte var att förhindra den stora emigrationen som pågick då. Rudolf Abelin, en trädgårdsmästare som var aktiv vid denna period, var en mycket betydande person för egnahemsträdgårdens utveckling genom sitt författarskap och kunskapsspridande. Han såg trädgården som en del av samhällsutvecklingen som påverkades av hans idéer och engagemang. Metoderna som använts är främst litteraturstudier men även observationer av aktuell trädgård och samtal med sakkunniga. Tack vare ägarens mycket ambitiösa växtförteckning av trädgårdens innehåll så har det varit möjligt att utifrån litteraturen ta fram förslag på nya växter och även föreslå vilka element och växter som inte följer stilen för egnahemsträdgårdar och därför ska avlägsnas.

  • 50.
    Nordström, Karin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Fysiologi. Flinders University, Centre for Neuroscience, Adelaide.
    Dahlbom, Josefin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Fysiologi.
    Pragadheesh, V.S.
    Tata Institute of Fundamental Research, National Centre for Biological Sciences, Naturalist-Inspired Chemical Ecology, Bangalore.
    Ghosh, Suhrid
    Tata Institute of Fundamental Research, National Centre for Biological Sciences, Naturalist-Inspired Chemical Ecology, Bangalore; Max Planck Institute of Molecular Cell Biology and Genetics, Suzanne Eaton Group, Dresden.
    Olsson, Amadeus
    Tata Institute of Fundamental Research, National Centre for Biological Sciences, Naturalist-Inspired Chemical Ecology, Bangalore.
    Dyakova, Olga
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Fysiologi.
    Krishna Suresh, Shravanti
    Tata Institute of Fundamental Research, National Centre for Biological Sciences, Naturalist-Inspired Chemical Ecology, Bangalore; Iowa State University, College of Liberal Arts and Sciences, Ames.
    Olsson, Shannon B.
    Tata Institute of Fundamental Research, National Centre for Biological Sciences, Naturalist-Inspired Chemical Ecology, Bangalore.
    In situ modeling of multimodal floral cues attracting wild pollinators across environments2017Ingår i: Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, ISSN 0027-8424, E-ISSN 1091-6490, Vol. 114, nr 50, s. 13218-13223Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    With more than 80% of flowering plant species specialized for animal pollination, understanding how wild pollinators utilize resources across environments can encourage efficient planting and maintenance strategies to maximize pollination and establish resilience in the face of environmental change. A fundamental question is how generalist pollinators recognize “flower objects” in vastly different ecologies and environments. On one hand, pollinators could employ a specific set of floral cues regardless of environment. Alternatively, wild pollinators could recognize an exclusive signature of cues unique to each environment or flower species. Hoverflies, which are found across the globe, are one of the most ecologically important alternative pollinators after bees and bumblebees. Here, we have exploited their cosmopolitan status to understand how wild pollinator preferences change across different continents. Without employing any a priori assumptions concerning the floral cues, we measured, predicted, and finally artificially recreated multimodal cues from individual flowers visited by hoverflies in three different environments (hemiboreal, alpine, and tropical) using a field-based methodology. We found that although “flower signatures” were unique for each environment, some multimodal lures were ubiquitously attractive, despite not carrying any reward, or resembling real flowers. While it was unexpected that cue combinations found in real flowers were not necessary, the robustness of our lures across insect species and ecologies could reflect a general strategy of resource identification for generalist pollinators. Our results provide insights into how cosmopolitan pollinators such as hoverflies identify flowers and offer specific ecologically based cues and strategies for attracting pollinators across diverse environments.

12 1 - 50 av 81
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf