Endre søk
Begrens søket
1 - 34 of 34
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adolfsson, Emma
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Fler män än kvinnor?: En studie av könsobalans bland unga vuxna i Sveriges kommuner2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om den skeva könsfördelningen bland ungdomar i åldern 20-24 år i Sverige.

    Fokus som kommer framförallt att ligga på ett kommunalt perspektiv men också efter SKL:s kommungruppsindelning. Syftet är dels att undersöka hur själva könsfördelningen ser ut runt om i landet, men också genom att undersöka vad konsekvenserna kan bli för Sverige på en kommunal såväl som en nationell nivå. Nedslag kommer att göras i två kommuner i olika delar av landet. Båda kommunerna har en väldigt stor snedfördelning mellan könen i ålderskategorin 20-24 år. Frågeställningarna som uppsatsen utgår från är: – I vilka typer av kommuner finns det en obalans mellan män och kvinnor i åldern 20-24 år? – Vilka konsekvenser skapar en skev könsfördelning för Sverige på såväl nationell som kommunal nivå? – Hur arbetas det förebyggande för att minska den skeva könsfördelningen på kommunal nivå? – Hur kommer det sig att vissa kommuner har en större könsobalans är andras? Hur kan detta motverkas? I uppsatsen kommer både kvalitativ och kvantitativ metod att användas. Den kvalitativa delen utgörs av två intervjuer och den kvantitativa delen utgörs av offentlig statistik som presenteras med hjälp av kartor och tabeller.

    De huvudsakliga slutsatserna som arbetet kommer fram till att anledningen till att vi på ett nationellt perspektiv gått från ett kvinnoöverskott till ett mansöverskott framförallt har orsakas av att dagens män lever allt längre i kombination med att det föds fler män än kvinnor. Den kommunala snedfördelningen är framförallt orsakad av flyttningar där kvinnor i lite högre utsträckning än männen väljer att lämna hemkommunen för storstäder respektive studentstäder. Orsaken grundas bland annat i att kvinnor i högre utsträckning påbörjar högskolestudier än vad män gör. De kommungrupperna med skevast könsfördelning, från högst till lägst är "varuproducerande kommuner, "glesbygdskommuner" och slutligen "pendlingskommuner". De kommungrupper med jämnast könsfördelning är "större städer" följt av "storstäder". De konsekvenser som kan uppkomma ur ett nationellt perspektiv är bland annat samhällsklimatet blir hårdare. En större andel bittra män som upplever sig som ratade av både samhället och av kvinnor löper ökad risk för att utveckla kriminellt beteende och extremism. Svårigheterna med att hitta en partner leder till att vi får barn allt senare. Ur ett kommunalt perspektiv är den minskande andelen ung och arbetsför befolkning de största problemen. Många mindre kommuner har en högre andel äldre vars vårdbehov ökar. Kommuner med en hög andel män utvecklar lätt ett väldigt patriarkal samhällsklimat vilket både skrämmer bort unga kvinnor men också har en negativ effekt på männens hälsa. För att undvika ovanstående problem behövs det bland annat att det arbetas mer aktivt med jämställdhetsfrågor ute bland mindre orter. Det måste även bli mer attraktivt att stanna kvar i småkommunerna och arbetsgivare måste visa att det finns andra yrken än bara inom industrin och vården. Ur ett nationellt perspektiv måste det satsas på att höja mäns betyg i skolan.

  • 2.
    Andersson, Malin
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Revidering av Arboga kommuns översiktsplan: -Hållbar utveckling i översiktsplanering2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 3.
    Barsoum, Claudia
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Ensamkommande barn­: en studie av mottagandet i Sveriges kommuner2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 4.
    Beckmann, Cecilia
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    A place where they belong: ‐ unaccompanied youth and their experiences of home, journey and integration2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 5.
    Bonnevier, Jenny
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Born in the USA: representations of reproductive technology and the politics of family2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Bonnevier, Jenny
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Who are all right in America? : reproductive technology, race, gender and sexuality in The kids are all right and Made in America2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The family has been a contested site throughout American history. More or less constantly perceived to be in crisis, in need of defending or in need of redefining, the family has been portrayed both, and often simultaneously, as the origin of the strength of the nation and the source of the threat to the survival of that same nation (see eg Christopher Lasch, Haven in a Heartless World). The family figures primarily as an ideal space, a blank canvas on which hopes and fears are projected.

    In contemporary American discourse, these hopes and fears are increasingly entangled with or informed by reproductive technology. While abortion dominates political or public debates on gender issues in the US, there is no doubt that other forms of reproductive technology such as surrogacy, in vitro fertilization and sperm donation are increasingly becoming part of the gender debate, where women’s bodies are arenas for contesting the meaning of family, kinship in a wider sense, and the intersection between nature and technology. 

    This paper explores the ways in which narratives of reproductive technologies are inflected by the categories of race, gender and sexuality and made to interplay with powerful narratives of family in two movies, the 1993 Made in America and the 2010 The Kids are all right. While reproductive technology is often discussed as disruptive to traditional discourses on family, I argue that although the movies encourage critical perspectives the narrative of family becomes the dominant one and that, in the end, not only familial, but also national cohesion and stability is re-affirmed.

  • 7.
    Dahl, Izabela A.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Mars 1968 i Polen – 50 år senare: Skämmas eller vara stolta?2018Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Mars 1968 i Warszawa började med studentrevolten och protester från de intellektuella som en del i kampen för ett demokratiskt och mer liberalt samhällssystem. Den kommunistiska makten svarade med utrensningar och repression av olika slag, och startade en antisemitisk kampanj i landet.

    Cirka 13 000 polska judar lämnade sitt land åren 1968–1972. En stor grupp av dem kom till Sverige.

    Seminariet ger en analys av bakgrunden till händelserna i Polen år 1968 och belyser de polska judarnas historia efter andra världskriget. Det skildrar händelsernas förlopp och de långsiktiga konsekvenserna, antisemitismen som politiskt instrument och propagandamekanismerna. Dåtidens hatkampanj kommer även att diskuteras ur dagens perspektiv.

    Seminariet tar likaså upp de svenska myndigheternas agerande i samband med den polsk-judiska gruppens ankomst till Sverige och vi får höra berättelser om personliga erfarenheter av mars 1968 och dess följder.

  • 8.
    Ek, Kristoffer
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Två stadsdelscentrum: - En jämförelse mellan Tybble torg och Rosta centrum2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är undersöka hur Tybble torg och Rosta centrum situation ser ut idag då de tillhör Örebros äldsta stadsdelscentrum. Syftet består även av att undersöka hur sam-hällsförändringar kan påverka stadsdelscentrum och hur utvecklingen sett ut den senaste tiden. Studien kommer att presentera demografiska och geografiska perspektiv på Tybble och Rosta samt intervjuer med företagare i respektive stadsdelscentrum. Studien baseras främst på en

    jämförelse mellan stadsdelscentrumen och hur utvecklingen sett ut sedan januari 2015.

    Studien fokuserar på följande frågeställningar:

     Vilka skillnader och likheter finns mellan Tybble torg och Rosta centrum ur ett demografiskt och geografiskt perspektiv?

     Hur har utvecklingen sett ut för stadsdelscentrumen sedan januari 2015?

     Vad och vilka förändringar i samhället kan påverka stadsdelscentrum?

    Studien presenterar skillnader och likheter mellan Tybble torg och Rosta centrum. Likheter finns dels i demografin, även om tredje största ålderskategorin skiljer stadsdelscentrumen åt. I Tybble består den tredje största befolkningsgruppen av 19–24-åringar, medan Rosta har

    50–64-åringar som sin tredje största åldersgrupp. Andra likheter finns i form av ett nästintill likadant utbud som matbutik, blombutik, cykelbutik, restaurang, frisör och kiosk i de båda

    centrumen.

    Sedan januari 2015 har Ica Maxi etablerats i Tybblerondellen i södra Tybble. Etableringen har gett stor inverkan på Tybble torg och butikerna upplever en stor förlust av kunder. Kunderna väljer bort handeln på Tybble torg till förmån av Ica Maxi. Utebliven handel i en butik påverkar andra butiker på torgen. I Rosta har ingen etablering av storhandel ägt rum på sistone och därför går det mycket bättre i Rosta. Rosta står dock inför utmaningar ändå då kundtillströmningen inte är så stor, då många väljer att handla lite i centrumet istället för mycket.

    De förändringar i samhället som kan påverka stadsdelscentrum är exempelvis etableringen av ett storköp, vilket den här studien beskriver. Demografi och expansion av bostadsområden är också faktorer som kan påverka stadsdelscentrum. Förmodligen finns andra förändringar som kan ge påverkan. Dessa förändringar tas inte upp i den här studien.

  • 9.
    Eriksson, Göran
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    See the error of your ways: belligerent expertise and the curative power of 'tough love'2014Inngår i: International journal of cultural studies, ISSN 1367-8779, E-ISSN 1460-356X, Vol. 17, nr 6, s. 573-589Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article examines a particular form of popular expertise, one that uses aggressive, face-threatening confrontations as a means of achieving its goals. The specific case under scrutiny is the Swedish home renovation programme The Angry Carpenter (Sw: Arga snickaren), here considered as an instance of what has been labelled belligerent broadcasting. The analysis demonstrates that belligerent outbursts and emotional displays serve essential, but varying functions in the construction of the host's expertise. Belligerence is both a method to achieve epistemic status and for the enactment of expertise. Paradoxically, through his belligerence the host promotes a common-sense theory of good communication. A key lesson to be learned from programmes like this is the curative power of 'tough love'. When nothing else works, belligerence is justified as a method for diagnosing problems, dealing with personal difficulties and restoring healthy households.

  • 10.
    Eriksson, Simon
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Förtätningsrosen i Örebro: En analys av förtätningspotentialen i två av Örebros stadsdelar2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bebyggelsens täthet i städerna har sedan 1800-talets andra hälft varit en omdiskuterad fråga inom stadsplaneringen både i Sverige och internationellt. Med sina olika åsikter om bebyggelsetätheten har arkitekter och stadsplanerare påverkat planeringen och byggnationen av världens städer. Idag förespråkas en förtätning av städer på många håll och denna utveckling går hand i hand med miljö- och hållbarhetsarbetet med argument om att tätare städer bland annat minskar transportbehovet. Framtidens byggnation av städer förväntas också följa samma linje med förtätning som mål.

    Städerna blir alltså tätare och tätare, men frågan är då var i städerna som framtidens förtätande byggnation ska ske. För att utreda detta är ett sätt att ta hjälp av den analysmodell som kallas för förtätningsrosen som ger en överblick av förtätningspotentialen i ett utvalt område utifrån temana förtätningsbehov, förtätningstryck, förtätningsutrymme och förtätningsfrihet. I Sverige finns det flera städer som kan antas ha ett särskilt stort förtätningsbehov varav Örebro är ett exempel utifrån att kommunens befolkningsökning mellan 2010 och 2015 var den femte största i landet mätt i antal personer. Utifrån det antagna förtätningsbehovet i Örebro är syftet med denna studie att med förtätningsrosen som metod ta fram ett möjligt underlag för stadsplaneringen och undersöka vilken potential det finns för förtätning i två av Örebros områden, närmare bestämt i Norrby och Tybble. Att testa förtätningsrosens användbarhet i en stad av Örebros storlek utgör ett delsyfte eftersom analysmodellen ursprungligen togs fram för att användas i Stockholm. Studien visar att förtätningsrosen, efter vissa modifieringar, är användbar i en stad som Örebro med slutsatsen att det i de båda analyserade områdena finns potential för förtätning, men att den är större i Norrby än i Tybble.

  • 11.
    Florén, Malin
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Det nya Gustavsvik: -En studie av förnyelsen av en attraktion2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 12.
    Folkesson, Klara
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Invisible activity: the case of muslim women migrants in Fittja, Sweden2011Inngår i: The ethnically diverse city / [ed] Eckardt, Frank & Eade, John, Berlin: Berliner Wissenschafts-Verlag, 2011, 1, s. 115-140Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 13.
    Grönvold, Linnea
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Platskänsla och platsers karaktär: – En komparativ studie av orterna Grangärde och Nyhammar2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 14.
    Hagman, David
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Estetik och funktion i stadsplaneringen : Substitut eller komplement?2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 15.
    Hedlund, Erik
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Samarbete stavas med två bokstäver Vi!: En studie om samverkan för krisberedskap2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 16.
    Håkansson, Vincent
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Olaglig affischering: - Det offentliga rummet som arena för extrempolitiska budskap2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Både den autonoma vänstern och vit-makt-rörelsen använder det offentliga rummet som en arena för propagandaspridning. Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur dessa grupper förhåller sig till illegal affischering och hur och varför detta används. En av slutsatserna är att grupperna konkurrerar om det offentliga rummet genom olaglig affischering. Den affischering som sätts upp riskerar att tas ner av motståndarna, där den autonoma vänstern själva anser sig ha allmänheten på sin sida när det gäller att ta ner vit-makt-rörelsens affischer och klistermärken. Tillvägagångsättet när det gäller affischering varierar beroende på vilken typ av affischering som sätts upp. Klistermärken är den enklaste formen av affischering och också den som kan få störst spridning rent proportionellt. Affischer tar längre tid att sätta upp och kräver mer planering. Oftast sker affischering på natten av säkerhetsskäl.

    En annan slutsats är att rädslan för repressalier är låg, framför allt vad gäller risken att bli tagen av polisen. De ringa straffen som kan utdelas bidrar också till inställningen från aktörernas sida att detta är ett brott av mindre karaktär. Intervjun med aktören inom den autonoma vänstern ger intrycket av att polisen inte har någon kontroll över denna olagliga verksamhet, och inte heller gör några större ansträngningar att försöka ha det heller. Hur polisen själva bemöter detta förblir obesvarat i den här uppsatsen eftersom polisen på lokal nivå inte hade tid att låta sig bli intervjuade. Allmänheten tycks heller inte se olaglig affischering som ett brott att reagera över, vilket illustreras bland annat av Skara kommuns säkerhetsstrateg som vare sig kände till den olagliga affischeringens omfattning eller hade fått in synpunkter från allmänheten om den. När det gäller uppsatsens syfte att redogöra för regelverken så kan dessa vara svårtydliga och variera på lokal nivå, vilket gör att ordningsmakten och aktivisterna åberopa olika argument för sitt handlande. Risken för en eventuell konfrontation med motståndarsidan är både mer trolig och av mer allvarlig karaktär. Olaglig affischering i det offentliga rummet är både en taktik för att locka nya sympatisörer och bilda opinion som ett sätt att visa övertaget gentemot motståndarna.

    Denna kamp kan leda till våldsamheter, vilket visar på laddningen som finns mellan dessa grupper. Allmänheten tycks hysa en större rädsla för vit-makt-rörelsens närvaro i det offentliga rummet, vilket kan ha med både historik och samhällets värderingar att göra.

    Internet har bidragit till att möjligheten att sprida organisationernas budskap har ökat, och möjligheten att "äga" egna kanaler för denna propagandaspridning. Sättet att uttrycka sig för dessa grupper har alltså delvis ändrats över tiden, där internet står för den mest påtagliga förändringen. Samtidigt har internet bidragit till att kontrollen över motståndarsidans propaganda minskat. Det går att "äga" gatan genom ihärdigt arbete och ibland fysisk konfrontation, men det går inte att äga internet. Vilka konsekvenser den digitala utvecklingen får både för de båda rörelserna och för bedrivandet av olaglig affischering är något för framtida forskare att skriva om.

  • 17.
    Jansson, Dennis
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Breviksskolan: I ett kulturgeografiskt platsperspektiv2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 18.
    Jernudd, Åsa
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Christmas satire on Swedish television: Christopher's Christmas mission2013Inngår i: Journal of Scandinavian Cinema, ISSN 2042-7891, E-ISSN 2042-7905, Vol. 3, nr 3, s. 253-258Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The short subject argues that the short animated film, Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton/Christopher's Christmas Mission, which is screened annually on Swedish public service television to the delight of around a million spectators, offers sharp satire criticizing lingering class inequalities in the 1970s, despite decades of Social Democratic rule.

  • 19.
    Jernudd, Åsa
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Cinema and Civil Society: The appropriation of cinemas by the workers' and temperance movements in 1940s rural Sweden2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Jernudd, Åsa
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Cinema memory: National identity as expressed by Swedish elders in an oral history project2013Inngår i: Northern Lights: Film & Media Studies Yearbook, Intellect Ltd., 2013, Vol. 11, nr 1, s. 109-122Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article is a contribution to the ‘new cinema history’ vein of media studies concerning the experience of American films in foreign, local contexts. It explores the cinema memory discourse of senior citizens living in a post-industrial mining region in central Sweden. The informants offer a variety of narrative strategies of cinema memory that can be related to social differences within the group based on class, membership in social societies and local geopolitics. The informants also take care to mention Swedish films and actors in more or less equal proportion and with similar enthusiasm compared to American ones, yet Swedish film has only had a limited amount of screen time throughout the age of cinema. The elderly informants’ cinema memories are constructed in dual terms: on the one hand acknowledging traits of cinema culture in terms of glamour, sincerity and novelty tied to the dominant Hollywood fare and on the other hand taking care to anchor the experience of cinema-going in a strong sense of national community. The contention is that the informants are evoking a cinema-going culture that caters to a deeply felt human need of belonging, and this belonging is identified with the prosperous Swedish post-war nation state.

  • 21.
    Jernudd, Åsa
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Differences in Programming and Audience Address in Swedish Cinemas of the late 1930s.2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Jernudd, Åsa
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Fairground Amusements and (the Absence of) Film Around 1900. The Example of Örebro, Sweden2005Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Jernudd, Åsa
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Nonfiction and Documentary: An Analysis of a Program Inbetween1999Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Jernudd, Åsa
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Reform, Temperance and Entertainment: Leisure in a Small Town in Sweden Around 19002004Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Jernudd, Åsa
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    The Expedition Film. ‘Just Looking’ at Wild Men and Beasts1999Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Jernudd, Åsa
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    What is Cinema?: Film Exhibition in Multipurpose Community Venues2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Jernudd, Åsa
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Lundmark, Mats
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Cinemagoing in Sweden in the 1940s: Civil society organisations and the expansion of rural film exhibition2017Inngår i: Cinema beyond the City: Small-town and rural film culture in Europe / [ed] Thissen, J. and Zimmermann, C., London: Palgrave Macmillan, 2017Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 28.
    Lehto, Elviira
    et al.
    Folkhälsan Research Center, Helsinki, Finland.
    Ray, Carola
    Folkhälsan Research Center, Helsinki, Finland.
    Yngve, Agneta
    Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan.
    Thorsdottir, Inga
    Unit for Nutrition Research, Landspitali-University Hospital & Faculty of Food Science and Human Nutrition, School of Health Sciences, University of Iceland, Reykjavik, Iceland.
    Roos, Eva
    Folkhälsan Research Center, Helsinki, Finland.
    The ones with lowest fruit and vegetable intake benefitted of the intervention only moderately2015Inngår i: Annals of Nutrition and Metabolism, ISSN 0250-6807, E-ISSN 1421-9697, Vol. 67, nr Suppl. 1, s. 360-361Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Introduction: Infrequent fruit and vegetable (FV) intake is especially common among children with low parental educational level (PEL) and among boys.

    Objectives: Our aim was to examine whether a school-based intervention was efficient in increasing children’s FV intake especially among those whose FV intake is the lowest and which factors could explain the the group differences in the associations.

    Method / Design: In Finland 11-year-old (at baseline) children participated in the PRO GREENS intervention in winter 2009. In control schools were 424 and in intervention schools 386 children (response rate 77%). Children filled in validated food frequency questionnaire assessing FV intake (times/day) and a validated questionnaire about factors influencing FV intake (availability of FV, liking for FV, preferences, self-efficacy to eat FV, attitudes towards FV and knowledge of the recommendations) both at baseline May 2009 and follow-up May 2010. Parental educational level (low, middle, high) was reported by the parents. Associations were examined with linear regression and mediation analyses.

    Results: The intervention increased fruit intake among girls but not among boys. Intervention increased also children’s knowledge of the recommendations. Since knowledge had no impact on boys’ fruit intake, the increase in knowledge mediated only intervention’s effect on girls’ fruit intake. Intervention increased children’s fruit intake similarly in all PEL groups.Intervention increased vegetable intake only in the middle PEL group but no intervention effect was noted among children with low or high PEL. Knowledge, the only factor which mediated the intervention’s effect on children’s vegetable intake, could not explain PEL differences in the effectivity of the intervention.

    Conclusions: Increase in knowledge was not a sufficient prerequisite to increase FV intake among boys or the lowest PEL group. More in depth analyses are needed to find out which factors to target in interventions to reach an effect in the target groups.

  • 29.
    Li, Jing
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Ericsson, Christer
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Quennerstedt, Mikael
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    The meaning of the Chinese cultural keyword xin2013Inngår i: Journal of Languages and Culture, ISSN 2141-6540, Vol. 4, nr 5, s. 75-89Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In China, the word, xin 心  (often translated as ‘heart’) is frequently used and its concept is central to Chinese culture. However, its meaning is not exactly the same as ‘heart’ in English. Using qigong as the context, this article aims to explore the meaning of xin as a cultural keyword in order to gain an in-depth understanding of Chinese culture and knowledge within that cultural system. Qigong is a Chinese health maintenance system and healing tradition which integrates physical activity with training of the mind and self-cultivation. One of qigong’s basic components is xin adjustment. It is impossible to convey the full meaning of this concept without understanding the meaning of xin. In Chinese culture, xin is the root of physical and mental life. It is the seat of all emotions, and embodies the inherent goodness of human nature and wisdom. Xin helps to guide the individual’s way of life and attitude, and can lead one to deep contentment.

  • 30.
    Lorinius, Linnéa
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Jämställd stad: – ett genusperspektiv i samhällsplaneringen2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om hur jämställdhet påverkar och implementeras i samhällsplaneringensamt hur kvinnors upplevelse av staden ser ut. Genom att ställa frågor om kvinnliga medborgares tankar och önskemål om stadens utformning samt hur stadens fysiska form påverkar dessa kvinnliga medborgares vardagsliv har en kvalitativ ansats valts. Mina frågeställningar har behandlat på vilket sätt samhällsplaneringen präglas av jämställdhet och på vilket sätt samhällsplaneringen kan bidra till ett jämställt samhälle.

    För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts med en politiker, tre samhällsplanerare och tre kvinnliga medborgare. De kvinnliga medborgarna har selektivts valts ut med anledning för deras förkunskap inom området genus och jämställdhet. Samhällsplanerarna och politikern är också utvalda i studien på grund av deras expertis i ämnet och genom att de är verksamma inom samhällsplaneringen. Intervjuerna kompletteras av tidigare forskning där ämnet jämställdhet i samhällsplaneringen, i ett samhälleligt, historiskt perspektiv samt kvinnors upplevelser av staden studeras. Det geografiska urvalet för intervjuerna sträcker sig till Örebro och Kumla kommun.

    Bakgrunden till studien framställer jämställdhet som ett ämne som oftast implementeras i samhällsplaneringen utan en specifik tolkningsram, en företeelse som innebär att jämställdhet blir ett diffust begrepp. I förlängningen innebär det att olika projekt med jämställdhet som mål tenderar att handla om traditionella trygghetsinsatser för samtliga medborgare istället för specifikt kvinnor. Problematiken betyder också att jämställdhet blir svårt att implementera i planeringen eftersom ingen exakt vet innebörden av jämställdhet. En utmaning för samhällsplaneringen är även att öka kvinnors deltagande vid samråd eftersom majoriteten vid samråd oftast är manliga medborgare. Vissa forskare menar att en samhällsplanering med ett genusperspektiv inte bara kan bidra till att kvinnors erfarenheter tas tillvara på men också bidrar till deras ökade deltagande i samhällsplaneringens planprocesser.

    Resultatet i studien visar att även om kvinnor upplever staden som tillgänglig och funktionell sett till deras vardagliga rörelse så finns det en inneboende rädsla som är tidsbunden. Den tidsbundna rädslan begränsar dem att röra sig i det offentliga rummet kväll-och nattetid och förstärks när de är ensamma. Hotet om det sexuella våldet var en företeelse som bidrog till att de kvinnliga medborgarna undvek vissa platser och även utvecklade strategier för att undfly att bli utsatt för sexuellt våld. För de kvinnliga medborgarna som deltog i studien ansågs närhet mellan platser och hög närvaro som viktiga delar i en framtida stadsplanering.Segregationen i samhället upplevdes i sin tur som ett problem för att uppnå en sådan stadsplanering. Att undersöka manlighet och dess sociala mekanismer förefaller sig även viktigt i strävan efter ett jämställt samhälle.

    Resultatet visar också att samhällsplaneringen inkluderar jämställdhet i konsekvensbedömningar och checklistor, vilket ska säkerställa att det inte glöms bort. Dock finns det inga specifika strategier för att inkludera fler kvinnliga medborgare vid samråd eller för att nå ut till specifikt kvinnliga medborgare i planprocessen. En planering för alla medborgare var snarare en strategi som samhällsplaneringen tillämpar där inga grupper identifieras. Jag diskuterar fördelen med att införa ett genusperspektiv inom samhällsplaneringen för att synliggöra rådande normer i samhället och identifiera kvinnor och andra grupper i samhället. För att skapa en samhällsplanering som är verkar för alla kan ett alternativt tillvägagångssätt innebära att delarna i helheten först utforskas.

  • 31.
    Nielsen, Bettina
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Gathering Västerås: Att uppmuntra arrangörskap hos unga2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 32.
    Rimm, Stefan
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap. Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Rhetoric, Texts and Tradition in Swedish 18th Century Schools2007Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Sarbäcken, Maria
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Att bruka men inte förbruka ett industriellt arv: En kvalitativ studie om att förvalta Stripa gruva i det moderna samhälletMaria Sarbäcken2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagens moderna samhälle finns det kulturarv, traditionella som moderna. Industriella arv är moderna kulturarv, och det är vanligt att de moderna kulturarven har svårare att accepteras i samhället. Det finns en problematik gällande industriella arv i vem som ska förvalta dem, för blir de inte förvaltade så kommer de vara tomma kvarlämningar. Det finns även en komplexitet i att upprätta en balans mellan att bevara och nyttja de industriella arven. För det första måste de bevaras, då de är något historiskt från våra tidigare generationer. För det andra måste de nyttjas för att kunna överleva sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Stripa gruva är ett exempel på ett industriellt arv som ligger i Guldsmedshyttan, Lindesbergs kommun.

    Syftet med denna studie är att undersöka hur industriella arv, med Stripa gruva som fallstudie, kan bevaras för efterkommande generationer. Fokus ligger på hur industriella arv förvaltas och hur arbetet sker för att uppnå en balans mellan att bevara och nyttja industriella arv i dagens moderna samhälle. Studien utgår från följande frågeställningar: Vad innebär det att förvalta ett industriellt arv? Vilka problem och möjligheter finns? Hur ser avvägningen ut mellan att bevara ett industriellt arv och verksamheters nyttjande av platser och dess anläggningar?

    Studien är en fallstudie av Stripa gruva som industriellt arv, den utgår från en kvalitativ ansats i form av intervjustudier med tjänstemän på Länsstyrelsen Örebro och Örebro läns museum, som alla idag arbetar eller tidigare har arbetat med Stripa gruva. Studiens teoretiska ram utgår från dagens kunskapsläge om industriella arv i det moderna samhället.

    Efter genomförd studie går det att konstatera att förvaltningen av ett industriellt arv kan innebära problem, utmaningar och möjligheter. Det innebär ett ansvar, då en historia ska representeras. Den mest hållbara förvaltaren till ett industriellt arv är kommunen, vilket blev Lindesbergs kommun i fallet med Stripa. Det industriella arvet är kommunens tillgång och kommunen kommer alltid finnas kvar, i jämförelse med ett privat företag som kan gå i konkurs eller säga från sig ansvaret. Stripa gruva behöver bevaras, samtidigt som det behöver nyttjas. I arbetet kan byggnadsminnesförklaringen vara ett verktyg som är relevant att använda, om det uppstår någon problematik. Det gäller även att ha en tydlig vision om vad det industriella arvet ska användas till, i Stripa är visionen att driva ett besöksmål, vilket anses vara relevant med tanke på att kulturen har blivit allt mer integrerad i turismen.

  • 34.
    Vestby, Jens
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Att öka andelen cyklister: - En studie av möjligheter och restriktioner i Lindesberg2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
1 - 34 of 34
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf