Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 2210
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Niclas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Development and recoverability of L2 codas: A longitudinal study of Chinese/Swedish interphonology.2001Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Adams, Jonathan
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Heß, Cordelia
    Stockholms universitet.
    Fear and Loathing in the North: Muslims and Jews in Medieval Scandinavia and the Baltic Region2013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 3. Adams, Jonathan
    et al.
    Heß, Cordelia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Fear and Loathing in the North: Muslims and Jews in Medieval Scandinavia and the Baltic Region2013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Adenfelt, Elin
    Konstfack, Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst (DKK), Industridesign.
    Successful sustainable design2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Adolfo, Eldrigde
    et al.
    Nordiska Afrikainstitutet.
    Söderberg Kovacs, Mimmi
    Nordiska Afrikainstitutet.
    Nyström, Daniel
    Nordiska Afrikainstitutet.
    Utas, Mats
    Nordiska Afrikainstitutet.
    Electoral Violence in Africa2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In the time period 2012–2013, over 20 national elections and two constitutional referendums are scheduled in Africa. In several of these elections, violence is anticipated to play a prominent role. There is great urgency to support the establishment of effective and legitimate electoral institutions and electoral frameworks; institute reforms aimed at lowering the stakes of elections; encourage the devolution of powers; improve the socio-economic standing of the populace; and devise strategies to prevent and manage electoral violence.

  • 6.
    Agevall, Ola
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    The career of mobbing: emergence, transformation, and utilisation of a new concept2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Concepts play a part in any scientific endeavour. They simultaneously serve as receptacles for previously attained knowledge, as vehicles of scientific and didactic communication, and as building blocks in the construction of new descriptive and explanatory schemes. In this sense, concepts are central to the cognitive organisation of scientific disciplines. But disciplines also differ from one another, and not just in terms of the stock of concepts deemed necessary for internal scientific communication but also, for example, in terms of the logic of conceptual change, the relative influx of connotations, and the degree of universal adherence to specific definitions.

    One crucial characteristic of the social sciences is that they share part of their vocabulary with the lay people they study. In some cases, social scientific terminology has trickled into everyday speech; in other cases the social sciences have proceeded by refining and redefining locutions found in natural languages. The aim of this book is to study empirically, by means of a detailed case study, the mechanisms that shape concept formation in the social sciences. It focuses on the history of the concept of ‘mobbing’, with special reference to the interaction between science and lay conceptions. This condensed conceptual history shows that the public discourse, that was instrumental in the diffusion and entrenchment of the notion of mobbing in the early 1970s, significantly shaped the career, contents, and uses of the corresponding scientific concept.

  • 7.
    Agnér, Ulf
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Anderberg, Kalle
    Kungl. Konsthögskolan.
    Darolf, Eva
    Kungl. Konsthögskolan.
    Edqvist, Sanna
    Kungl. Konsthögskolan.
    Engberg, Dan
    Kungl. Konsthögskolan.
    Modin, Anna
    Kungl. Konsthögskolan.
    Norra Hammarbyhamnen: Tillbaka till kvrtersstaden2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna publikation är ett resultat av läsåret 2017-2018 i kursen Restaureringskonst vid Kungl. Konsthögskolan, arkitekturavdelningen. Årets tema var bostadsarkitektur. Förvalta, förädla, förvanska? Under läsåret undersöktes bostadsarkitekturen som kulturarv, hur bostadshus och bostadsområden förvaltas, förädlas alternativt förvanskas genom restaureringsåtgärder, förtätningar och omvandlingar. I

    I läsårets projektstudie ingick fem bostadsområden i södra Stockholm, utvalda för att representera varsin epok i 1900-talets bostadsutveckling. En projektgrupp för varje bostadsområde gjorde studier i olika skalor, från den utvalda lägenhetens detaljer, trapphuset och bostadshuset, gården och gatan till stadsdelsnivån.

  • 8.
    Agnér, Ulf
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Anderberg, Kalle
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ekman, Anders
    Kungl. Konsthögskolan.
    Granath, Ellinor
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hansen, Jurgita
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lindgren, Kristin
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sagrén, Cecilia ()
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bredäng: Miljonprogrammets föregångare2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna publikation är ett resultat av läsåret 2017-2018 i kursen Restaureringskonst vid Kungl. Konsthögskolan, arkitekturavdelningen. Årets tema var bostadsarkitektur. Förvalta, förädla, förvanska? Under läsåret undersöktes bostadsarkitekturen som kulturarv, hur bostadshus och bostadsområden förvaltas, förädlas alternativt förvanskas genom restaureringsåtgärder, förtätningar och omvandlingar. I

    I läsårets projektstudie ingick fem bostadsområden i södra Stockholm, utvalda för att representera varsin epok i 1900-talets bostadsutveckling. En projektgrupp för varje bostadsområde gjorde studier i olika skalor, från den utvalda lägenhetens detaljer, trapphuset och bostadshuset, gården och gatan till stadsdelsnivån.

  • 9.
    Agrell, Christina
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Larsson, Sofia
    Örebro universitet, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Edvardsson, Bo
    Örebro universitet, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Beskrivningar av pojkar och flickor i sociala utredningar i LVU-ärenden1997Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet är att undersöka om det finns skillnader i hur pojkar och flickor beskrivs i barnavårdsutredningar. De senaste 26 LVU-fallen från två kammarrätter och sju länsrätter, räknat från den 1 oktober 1997 och bakåt granskades, 13 ärenden med pojkar och 13 med flickor. Uppdelning skedde i miljöfall och beteendefall. Ett flertal skillnader mellan könen kan konstateras. Exempelvis beskrivs pojkar som aggressiva och hotfulla och som en fara för andra. Flickor beskrivs som farliga för sig själva. I miljöfallen beskrivs flickorna som rädda, ledsna och oroliga. I samtliga utredningar förekommer inga eller ytterst få situationsbeskrivningar kopplade till de personbeskrivande orden. 

  • 10. Ahlbeck, Mattias
    et al.
    Gill, Alexander
    Papmehl-Dufay, Ludvig
    Stockholm University.
    Isaksson, Mikael
    Jordbromalm 4:2: Arkeologisk förundersökning av stenåldersboplatsen RAÄ 233, Österhaninge sn, Södermanland2007Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Ahlgren, Jennie
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Görman, Ulf
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Nordström, Karin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Ämnesforskning.
    Ethical considerations in relation to personalised nutrition: An overview of Work Package 5, with respect to ethics2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The objectives of Food4Me work package 5 included a baseline assessment of the ethical and legal aspects of personalised nutrition at the start of the project in 2011, as well as a final assessment at the end of the project (2015), taking into account results achieved in other work packages. The initial assessment made a number of ethical issues visible, most of them relating to the consumer of personalised nutrition service. The results depicted in this publication indicate that many of the questions raised in relation to these issues remain unsolved, and in some cases they seem to be neglected in relation to the services offered by internet companies.

  • 12.
    Ahlgren, Karin
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ahnborg, Johan
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bergström, Anders
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bielawski, Jarema
    Kungl. Konsthögskolan.
    Brandt, Peter
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ellfolk, Jan-Erik
    Kungl. Konsthögskolan.
    Gartz, Henrik
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hansing, Staffan
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hanson, David
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hedkvist, Sofia
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hellekant, Monika
    Kungl. Konsthögskolan.
    Holmström, Mats
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hällström, Jenny
    Kungl. Konsthögskolan.
    Kock, Christina
    Kungl. Konsthögskolan.
    Kvastad, Kristina
    Kungl. Konsthögskolan.
    Legars, Maria
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lindstedt, Krister
    Kungl. Konsthögskolan.
    Månsson, Ola
    Kungl. Konsthögskolan.
    Nordman, Johanna
    Kungl. Konsthögskolan.
    Norling, Monika
    Kungl. Konsthögskolan.
    Wallström, Eva
    Kungl. Konsthögskolan.
    Wilund, Paul
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bedoire, Fredric ()
    Kungl. Konsthögskolan.
    von Knorring, Peter ()
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sagrén, Cecilia ()
    Kungl. Konsthögskolan.
    De stora restaureringarna: Från Uppsala domkyrka till Skokloster2004Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    De stora restaureringarna har varit årets tema. Genom att dokumentera och analysera teori och praktik i några av 1800- och 1900-talets största restaureringar - från genomgripande stilrestaureringar till ett mer återhållsamt och tekniskt skon­samt synsätt. Därmed får vi också ett bättre underlag även för dagens ställningsta­gande.Föremål för våra studier är Uppsala domkyrka, Gripsholms slott, Vreta kloster­kyrka, Gustav 11I:s paviljong i Haga, Kungapalatset i Vadstena och Skoklosters slott. Vi hoppas att denna utställning skall bidra till en kritisk hållning och en ökad kunskap om restaureringskonsten, som kvalificerad yrkesuppgift, tidsspegel för historiesyn och som gestaltningsideal.

  • 13. Ahlgren, Michael
    et al.
    Nilsson, Per Åke
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Olausson, Pär M.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Rylenius, Karin
    Högertrafik och massturism: En betraktelse över folkomröstningar och deras betydelse1995Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En betraktelse över folkomröstningar och deras betydelse.

  • 14.
    Ahlqvist, Jenny
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Miljöarkeologiska laboratoriet.
    Eriksson, Samuel
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Miljöarkeologiska laboratoriet.
    Östman, Sofi
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Miljöarkeologiska laboratoriet.
    Engelmark, Roger
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Miljöarkeologiska laboratoriet.
    Makrofossil- och markkemisk analys av prover från Tanum Raä 1885, Tanum sn, Bohuslän2016Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Ahnborg, Johan
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Andersson, Ingela
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ekberg, Micael
    Kungl. Konsthögskolan.
    Fyrand, Kristin
    Kungl. Konsthögskolan.
    Geijer, Mia
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ljugné, Peter
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lundgren, Ulrika
    Kungl. Konsthögskolan.
    Reinholdsson, Ann-Mari
    Kungl. Konsthögskolan.
    Stone, Andrew
    Kungl. Konsthögskolan.
    Ågren, Maria
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bedoire, Fredric ()
    Kungl. Konsthögskolan.
    Bach, Lone-Pia ()
    Kungl. Konsthögskolan.
    Lindgren, Nina ()
    Kungl. Konsthögskolan.
    Örebro slott: Slott och borgar2000Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En majoritet av dagens byggnadsuppgifter gäller att hantera det redan byggda. När vi står inför situationen att restaurera en befintlig byggnad är det viktigt att förstå olika tidsperioders stilideal liksom byggnadsteknik och material. Först då kan vi göra en väl avvägd analys som tar tillvara och utvecklar de kvaliteter som byggnaderna själva besitter. Därför är utbildningen upplagd som ett växelspel mellan föreläsningar, seminarier, exkursioner och en för året vald studieavgift.Slott och brogar har varit läsårets tema. Vi har valt att arbeta med Västerås och Örebro slott - två ganska bortglömda Vasaslott som är väl värda att lyfta fram, Särskilt har vi studerat de senaste 300 årens förändringar, som inte tidigare ägnats lika stor forskarmöda som medeltiden och Vasatiden. I dessa två exempel finns en provkarta på estetiska, praktiska och tekniska ingrepp på Carl Hårlemans tid och fram till idag.Studierna har således omfattat både gestaltning, funktion och byggnadsteknik. Avsikten är att visa på kvaliteterna i de omvandlingar och restaureringar som skett, men också att peka på problem och analysera olika möjligheter inför framtiden. Arbetet har skett i samarbete med Statens fastighetsverk och är tänkt att utgöra ett underlag till vårdprogram och framtida restaureringsinsatser,  

  • 16.
    Al Ashmawi, Fawzia
    et al.
    University of Geneva, Switzerland.
    Reiss, Wolfram
    University of Vienna, Austria.
    Dougi, Noureddine
    University of Manouba, Tunis, Tunisia.
    Riley, Michael
    Schools History Project, Leeds, United Kingdom.
    Hassani Idrissi, Mostafa
    University Mohammed V, Rabat, Morocco.
    Thurfjell, David
    Södertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historia, Religionsvetenskap.
    Guidebook for History Textbooks Authors: On a Common Path: New Approaches to Writing History Textbooks in Europe and the Arab and Islamic Worlds: The Case of the Mediterranean2012Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Albert, Anika Christina
    et al.
    University of Heidelberg.
    Leis-Peters, Annette
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen, Religionsbeteendevetenskap, Religionssociologi. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för studier av religion och samhälle (CRS).
    Welfare and Values in Europe: Transitions related to Religion, Minorities and Gender (WaVE). Case study report D9: GERMANY – Reutlingen Case Study Report2007Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Albrecht, Martin
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Nordic power road map 2050: Strategic choices towards carbon neutrality. D4.1.R Institutional grid review.2013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Albrecht, Martin
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Nilsson, Måns
    Åkerman, Jonas
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Miljöstrategisk analys (fms).
    Nordic power road map 2050:Strategic choices towards carbon neutrality. D4.2.R Policy and Institutional Review Electric Vehicles (EV).2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report examines policy drivers of electric vehicles (EVs), and what potential role policy can play in enhancing the innovation and market development of EVs. We start with a policy review of key targets in the Nordic countries and the EU, up to 2030, and discuss to what extent they are consistent with industry, government and expert estimates of how the EV innovation systems can grow. On the basis of this, the second part examines what policy drivers might be needed to enable a breakthrough scenario, using a technological innovation systems (TIS) perspective to describe the needed processes, drivers and developments in policy and technology.

  • 20.
    Albépart-Ottesen, Chantal
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Reprises et répétitions chez l'apprenant de FLE2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Aldrin, Emilia
    Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige.
    Att välja namn: Namngivningsmönster i Göteborg 20072011Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Språk, kultur och samhälle.
    Fjärrundervisning i modersmål: En forskningsöversikt2017Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Själavårdsundervisning i Svenska kyrkan: en nulägesrapport om utbildning och fortbildning i själavård 20152016Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Undervisning i konsten att vårda själar: rapport om utbildning och fortbildning i själavård i Svenska kyrkan år 20152015Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 25. Alfredsson, Ulla
    et al.
    Linha, Calisto
    Where God lives: an introduction to a study of the independent churches in Maputo, Mozambique1998Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Alkarp, Magnus
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för arkeologi och antik historia.
    Allen, Aidan
    Arkeologisk förundersökningsrapport: Öster Åby - area A1994Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Alkarp, Magnus
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för arkeologi och antik historia.
    Allen, Aidan
    Arkeologisk förundersökningsrapport: Öster Åby - area B1994Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Alkarp, Magnus
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för arkeologi och antik historia.
    Allen, Aidan
    Arkeologisk förundersökningsrapport: Öster Åby - area C1994Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Allen, Molly Evangeline
    Universität Tübingen and Columbia University.
    Digitizing Matariki University Museum Coin Collections: International Conference at the Institut für Klassische Archäologie, Eberhard Karls Universität, Tübingen, 22nd to 23rd October 20152015Rapport (Fagfellevurdert)
  • 30.
    Alm, Anita
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Forsgren, Tuuli
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten.
    Henrysson, Sten
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    "Catalogus discentium vid Jockmocks schola, ifrån åhr 1732. tå hon tog sin början": en bearbetad och kompletterad elevmatrikel över Jokkmokks lappskola1989Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Almgren, Birgitta
    Södertörns högskola, Avdelning 1, Tyska.
    Hur skriver du?: handledning i akademiskt uppsatsskrivande på tyska2000Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Almgren, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Green Business AB.
    Näringslivets insatser på miljöområdet: För Naturvårdsverket2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Uppdraget för denna rapport har varit att beskriva näringslivets insatser på miljöområdet med avseende på vilka miljöfrågor som näringslivet prioriterar, hur företagen organiserar sina insatser och vilka verktyg de använder för att förbättra sin miljöprestanda, hur de ser på några vanliga statliga styrmedel, vilka som är de viktigaste drivkrafterna och hindren till förbättrad miljöprestanda samt att även blicka utanför Sveriges gränser.

    Generationsperspektivet, ungefär 3-års cykler, på miljöfrågorna innebär att det ofta tar lång tid innan ett miljöproblem uppenbarar sig som ett problem. Likaså tar det ofta lång tid att åtgärda upptäckta problem med hänsyn till att de ofta kräver omställningar med nya tekniska lösningar, som inte alltid finns till hands, och som också behöver inför as brett i näringslivet.

    När det gäller den första frågan om vilka de viktigaste miljöfrågorna är för näringslivets del visar denna studie att det främst gäller klimatfrågan och produkternas miljöaspekter i ett värdekedjeperspektiv. Båda frågorna är globala till sin karaktär. De studerade företagen har hög beredskap och har redan påbörjat arbetet att för svensk del bidra till att minska klimatpåverkan. Innebörden av de antagna målen hos de 50 studerade företagen är att företag som verkar i Sverige enligt denna studie ska kunna medverka till att nå den nivå på insatser som IPCC indikerat för år 2050. Det är den tidpunkt som IPCC siktar på i sina senaste utvärderingar. Flera företag har vardera skisserat en trovärdig färdplan för att göra verksamheten koldioxidsnål eller koldioxidneutral till nämnda tidpunkt. Det är känt från andra liknande studier att det f rån näringslivets perspektiv dock också behövs ett politiskt mål av flera skäl, bl a för att regeringar och näringsliv i alla länder ska dra åt samma håll. Det som emellertid är intressant nu är att näringslivet i Sverige enligt denna studie har påbörjat arbetet med att finna lösningar för att nå ett ev kommande politiskt globalt mål. De studerade företagen i Sverige har även i stor utsträckning upprättat egna mål och genomför åtgärder på de områden som de nationella miljökvalitetsmålen täcker, bl a med inriktning på att begränsa förorening av luft- och vattenområden men även på att värna den biologiska mångfalden i jord- och skogsbruk samt att värna och utveckla naturvärden i den bebyggda miljön. Resultaten i form av utsläppsminskningar på de föroreningsanknutna områdena är goda även om det på flera områden återstår insatser att göra. Miljökvaliteten i Sverige på dessa områden påverkas dock främst av verksamhet i länder utanför Sveriges gränser. Den miljöpåverkan som uppstår som följd av den ökade handeln mellan länder är idag svår av kvantifiera på grund brister i lämplig statistik och mätetal. Inriktningen av handeln pekar emellertid på att Sverige exporterar mer varor med goda miljöprestanda, räknat i hela värdekedjan, än importerar varor med dåliga. Utöver nämnda områden har företagen ofta mål för användning av resurser och utveckling av förnybara energikällor.

    När det gäller den andra frågan om företagens egna insatser visar studien att det i rapporten studerade delen av näringslivet i Sverige i betydande omfattning på frivillig väg har infört egna verktyg för att effektivt kunna hantera sina miljöfrågor. Den viktigaste förändringen är att begreppet hållbar utveckling nu har slagit rot. Det medför att miljöfrågorna nu fått en tydligare plats i företagens ledningar i samverkan med andra frågor inom begreppet hållbarhet. De viktiga förebilderna för innebörden av hållbar utveckling är UN Global Compact, OECDs vägledning för multinationella företag och den internationella standarden ISO 26000 om socialt ansvarstagande. Rapporteringen av studerade företagens insatser på hållbarhetsområdet sker i stor utsträckning enligt den modell som utarbetats av GRI (Global Reporting Initiative). Den egna målstyrda verksamheten baseras väsentligen på miljöledningssystem som upprättats med stöd av den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001, inom vilken även lagstyrda insatser hanteras internt . Syftet med sådana miljöledningssystem är att bidra med en effektiv metod att hantera miljöfrågorna i ett företag. Den logik som denna standard har byggt upp, m ed målstyrning som viktigaste komponent, lyser igenom i alla företagens hållbarhetsredovisningar. Det är alltså tydligt att ISO 14001 har fått stort genomslag i den praktiska hanteringen av miljöfrågorna. Vidare är det tydligt att företagen idag fäster sto r vikt vid att värna och utveckla den biologiska mångfalden i skogen. Mer än 70 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige är certifierad enligt något av de stora förekommande certifieringssystemen (FSC/PEFC). Det innebär omfattande åtaganden för skog sägarna att värna om den biologiska mångfalden och att sätta av marker för naturvårdsändamål.

    När det gäller den tredje frågan om näringslivets förhållningssätt till statliga styrmedel har näringslivet i Sverige generellt sett en positiv syn på det regel verk som reglerar deras verksamhet. Efterlevnaden synes vara god av gällande regler. Den statliga individuella, integrerade tillståndsprövningen anses av berörda företag vara ett bra styrmedel. Det gäller även den europeiska kemikalielagstiftningen REACH. Däremot framgår det tydligt av studien att den nuvarande utformningen av tillståndsprövningen enligt berörda företag efter hand har blivit alldeles för omständlig och tidsmässigt utdragen. Idag tar tillståndsprocessen över tre år i genomsnitt. Det bör tydliggöras att inget företag har yrkat på att sänka miljökraven i sig utan framförallt att få tillståndsprocessen att gå fortare. Studien visar att det finns flera sådana möjligheter utan att varken göra avkall på kraven i direktiv från EU eller hänsyn till miljön. Avgiften på kväveoxider har mer eller mindre förlorat sin roll som styrmedel och fungerar numera mest som subvention av energisektorn på bekostnad av skogsindustrin. Det är framförallt skogsindustrin som framför kritik på denna punkt. Vidare ans er berörda företag att handeln med utsläppsrätter enligt EU ETS bör utvidgas till ett globalt system för att kunna bli verkningsfullt.

    När det gäller den fjärde frågan om drivkrafter och hinder för förbättrad miljöprestanda var lagstiftningen den stora drivkraften under 1970- och 1980-talen. Olika marknadsbaserade krav har numera fått en betydligt större roll än tidigare. Kraften i dessa krav skiftar från bransch till bransch och från miljöfråga till miljöfråga. En notering som stödjer tesen om att marknad en tagit över är det faktum att även de i denna undersökning utvalda företag, som inte i någon påtaglig utsträckning styrs av lagstiftning, också har ambitiösa program och planer. En annan bild av samma utveckling är relationen till kunder och andra intressenter. Det framkommer av företagen i studien att de knappast idag kan verka på marknaden samtidigt som förtroendet för företaget sviktar hos kunder och andra intressenter. En viss reservation kan dock vara befogad. Bakom olika marknadsrelaterade krav står ofta myndighetskrav eller lagstiftning. Det motsatta gäller naturligtvis också, dvs bakom lagstiftningskrav finns ofta ytterst ett krav på marknaden. Vidare är det tydligt från studien att d en värdegrund som idag omfattar de flesta svenskar, att värna om miljön, gäller också för företag. Sverige är ett relativt homogent land med en i stora delar gemensam värdegrund. En betydande del av alla insatser för miljön görs därför på helt frivillig väg av ren omtanke om miljön. Också detta bekräftas av det faktum att även de företag som inte omfattas av statliga krav på tillstånd, anmälan eller andra ”skarpa krav” också vidtar åtgärder för att skydda miljön med liknande inriktning och omfattning som de med sådana krav.

    Genomgången av olika verktyg och styrmedel får konsekvenser för de statliga och kommunala myndigheterna. Olika statliga regelverk är inte längre är det enda svaret på förbättrad miljöprestanda hos näringslivet. Det innebär att miljöpolitiken för regering och myndigheter snarare bör vara att skaffa sig ett rimligt förhållningssätt till de olika initiativen på marknaden med innebörd att staten underlättar för och stödjer företag, snarare än reglerar. Efter genomgången i denna rapport är svaret entydigt nej på frågan om det behövs kompletterande styrmedel. Det saknas i varje fall miljömotiv för det.

    Informationen för att besvara frågorna i denna undersökning har främst hämtats från en grupp av 50 stora företag med verksamhet i Sverige. Därutöver har information inhämtat s från intervjuer (11 företag, varav 6 från gruppen av 50), andra tillgängliga undersökningar och litteratur. De 55 företagen utgör inte ett representativt urval av näringslivet idag. Däremot vet vi från tidigare undersökningar att den värdegrund och de insatser som de stora företagen gör efter hand verkar som inspiration för de mindre företagen. Många av de mindre företagen är också leverantörer till de stora och har krav fr ån kunden att förhålla sig till. Det de stora företagen gör idag förmodas vara giltiga för en större del av näringslivet om några år.

  • 33.
    Almqvist, Ingrid
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Tolk- och översättarinstitutet.
    Tolkutbildning i Sverige: Ett kritiskt vägval2016Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Almström Persson, Gunilla
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Språkriktighetsboken då, nu och i framtiden: En brukarundersökning2017Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 35.
    Almung, Magnus
    et al.
    Kungl. Konsthögskolan.
    Forsberg, Jacob
    Kungl. Konsthögskolan.
    Gonon, Sandra
    Kungl. Konsthögskolan.
    Granja, Veronica
    Kungl. Konsthögskolan.
    Hartwig, Veronica
    Kungl. Konsthögskolan.
    Henriksson, Josefin
    Kungl. Konsthögskolan.
    Högstedt, Catharina
    Kungl. Konsthögskolan.
    Högsander, Annika
    Kungl. Konsthögskolan.
    Kellari, Sofia
    Kungl. Konsthögskolan.
    Kessler, Ann
    Kungl. Konsthögskolan.
    Larsson, Camilla
    Kungl. Konsthögskolan.
    Laurell, Charlotte
    Kungl. Konsthögskolan.
    Mehlis, Karin
    Kungl. Konsthögskolan.
    Meurk, Sofia
    Kungl. Konsthögskolan.
    Renglin, Rasmus
    Kungl. Konsthögskolan.
    Reuterskiöld, Maria
    Kungl. Konsthögskolan.
    Rizzon, Anna
    Kungl. Konsthögskolan.
    Rossi, Ruusa
    Kungl. Konsthögskolan.
    Runske, Anna
    Kungl. Konsthögskolan.
    Vazzana, Ilaria
    Kungl. Konsthögskolan.
    Sagrén, Cecilia ()
    Kungl. Konsthögskolan.
    I solitärens skugga: Nyttobyggnadens kreativa restaurering2015Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ekonomibyggnader har alltid behövts för de huvudbyggnader som finns inom våra bevarade kulturmiljöer. Några nyttobyggnader uppskattas och används fortfarande, andra betraktas som problematiska överloppsbyggnader, många rivs. Alltför få har dokumenterats eller fått sin historia klarlagd vilket undanhållit viktig kunskap om samhällets framväxt. Vi vill synliggöra och betona vikten av att bevara och utveckla hela bebyggelsemiljöer, ofta med ett antal hus utöver huvudbyggnaden och tillhörande yttre miljö i staden eller på landet. Denna rapport visar kursdeltagarnas projektarbeten om nyttobyggnader. De har dokumenterat med traditionella och nya arbetsmetoder, inventerat och intervjuat, läst och besökt arkiv, värderat, analyserat och därefter föreslagit hur man ska ta hand om och utveckla nyttobyggnaderna i sina kulturmiljöer.

  • 36.
    Almén, Edgar
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för religion och kultur, Religionsvetenskap.
    Askling, Berit
    Göteborgs universitet.
    Fransson, Anders
    Högskolan i Borås.
    Utvärdering av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor. Del I: Reformuppföljning och kvalitetsbedömning2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Almén, Edgar
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för religion och kultur, Religionsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Aurelius, Carl-Axel
    Linköpings universitet, Institutionen för religion och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    I varje tid på nytt: Teologisk utvärdering av Svensk kyrkans bekännelsearbete 1983-19931996Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 38.
    Altes Arlandis, Alberto
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.
    Censor Report Master's Theses Evaluation: Chalmers University of Technology 20142014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    My general impression after 3 days of intense and hectic activity and exposure to many different kinds of work is that of an extremely diverse production. The Master’s Theses produced at the Department of Architecture at Chalmers are very different not only in their themes and issues but also in their formats, procedures and in the very definition of the thesis as a “thing”.

    Far from seeing this as a problem, I consider this one of the most interesting aspects and one of the strengths of the school and its production. Against an ever-growing trend towards profiling and specialization, and especially an illdriven demand for standardization in the name of quality, I find it not only refreshing and brave but also paramount that the school maintains and encourages an environment in which many different understandings of a Master’s thesis coexist and even challenge each other. I have seen interesting text-based, written theses that are pure research and reflection; complex research projects with an associated design proposal; purely formal and material speculations and explorations through the development of very specific building assignments; urban interventions within well defined and researched social contexts; research reports with an emphasis on sustainable development; and a few other…

  • 39.
    Alvarsson, Jan-Åke
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi.
    Boliviakunskapen i Tranås Pingstförsamling 19962001Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Alvarsson, Jan-Åke
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi.
    Missionsmötet - En studie av struktur och innehåll i missionsmötena i Tranås Pingstförsamling 1983-19952002Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 41.
    Alvarsson, Jan-Åke & Agüero, Oscar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi.
    Mission och kultur: En flerspråkig, annoterad bibliografi2002Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Aman, Robert
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lundberg, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Winman, Thomas
    Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialpedagogik och sociolog, Högskolan i Väst.
    Mångfaldig (folk)bildning för det offentliga samtalet?: Tre minoriteters egna bildningsverksamheter2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Folkbildningen i Sverige har, i en mening, varit oförändrad under lång tid, men som vi ser det sker nu ett trendbrott. Nya intressenter eller nya aktörer börjar ta andelar av den begränsade statsbidragsberättigade folkbildningen. Vad kommer det att leda till? Många inom folkbildningen talar i dag om att folkbildningen är omodern och vi undrar om nyetablerandet av folkbildningsverksamhet är ett tecken på det eller finns det helt andra utgångspunkter för denna (Eriksson, 2008)?

    Det övergripande syftet med studien är att få en fördjupad förståelse av vad det är som händer. Vi är intresserade av två olika frågeställningar. Den första handlar om varför. Vad finns det för motiv och bevekelsegrunder bakom olika etniska eller religiösa gruppers skapande av ”egna” folkbildande verksamheter? Vad är det som gör att de väljer en segregerad organisatorisk lösning framför en integrerad sådan?

    Den andra frågan rör processen. Vi vill beskriva den process som lett fram till att muslimer, romer och samer agerar på detta sätt. Här är både processen inom grupperna och processen i samhället av intresse. Vi ställer oss frågan om det finns någon relation mellan dessa processer. Finns det företeelser i samhället i stort som kan förklara vad som sker inom folkbildningen och vice versa? Det är också av intresse att se om det finns likheter eller olikheter i de olika gruppernas processer.

    Frågorna kan preciseras på följande sätt:

    1. Hur kan olika religiösa och etniska gruppers skapande av ”egna” folkbildande verksamheter förstås?
    2. Hur kan den process som lett fram till detta beskrivas; dels utifrån vad som skett och sker i samhället, dels utifrån de olika gruppernas perspektiv?

    För att kunna besvara dessa frågor har vi studerat fyra olika fall, fyra empiriska exempel. Som vi nämnt tidigare har vi valt att studera det romska initiativet att starta en egen folkhögskola i Agnesberg utanför Göteborg, det muslimska initiativet i Kista utanför Stockholm att göra detsamma samt det muslimska studieförbundet Ibn Rushd. Vi har dessutom valt att studera samernas situation i detta sammanhang.Muslimerna och romerna har valts med anledning av deras initiativ till egen folkbildande verksamhet, medan samerna valts då deras utveckling skulle kunna tolkas som den motsatta. De har tidigare haft en egen folkhögskola som nu avvecklats. Samerna har status av att vara en nationell minoritet, vilket även romerna har, men inte muslimerna.  Muslimer, romer och samer är dock alla tre exempel på  minoritetsgrupper i det svenska samhället. Detta aktualiserar frågor kring mångkultur, integration/segregation och majoritetssamhällets möte med minoritetsgrupper.

  • 43.
    Ambjörnsson, Ronny
    University of Umeå.
    The honest and diligent worker1991Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 44.
    Ambrosiani, Per
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Granberg, Antoaneta
    Göteborgs universitet.
    Lysén, Irina
    Uppsala universitet.
    Pereswetoff-Morath, Alexander
    Stockholms universitet.
    Preliminary Inventory of Slavic Cyrillic and Glagolitic Manuscripts and Early Printed Books in Sweden2010Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 45.
    Ammert, Niklas
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Do you want me to kill you now?: Ett historiedidaktiskt nedslag vid Eketorps fornborg2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Andersdotter, AnnSofi
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen.
    Abject, Aggression and Symbolization in the Writings of Kerstin Ekman (Abject, aggression och symbolisering i Kerstin Ekmans författarskap)1998Inngår i: Scandinavian Women's Literature, Vol. 7Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 47.
    Andersen, Eeva
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Litteraturvetenskap och nordiska språk.
    Teaterspridningen till Skellefteå 1852-19112003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 48.
    Andersson, Bengt Hjalmar
    Umeå universitet.
    Ett bidrag till historien om byn Satter/Järämä i Lule Lappmark1992Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 49.
    Andersson, Bo
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk.
    Andersson, Carina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk.
    Norberg, Ulf
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk.
    Norén, Coco
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk.
    "När jag får min lön, tänker min fru köpa en ny hatt.": Granskning av övningsmaterialen i Franska A och Tyska A ur ett genusperspektiv2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 50. Andersson, C
    et al.
    Authén, S
    Holmberg, Jan-Erik
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Filosofi och teknikhistoria, Filosofi.
    Increased user-friendliness and transparency in PSA models: Phase 1. Pre-study2010Rapport (Annet vitenskapelig)
1234567 1 - 50 of 2210
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf