Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 87
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Gunnell, Terry
    et al.
    Háskóli Íslands.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Folklore och Performance Studies: en introduktion2013Inngår i: Folkloristikens aktuella utmaningar: vänbok till Ulf Palmenfelt / [ed] Owe Ronström, Georg Drakos, Jonas Engman, Visby: Gotland University Press, 2013, s. 21-55Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Palmenfelt, Ulf
    et al.
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Ronström, OweHögskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Memories and Visions2005Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Ronström, Owe
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi.
    Arkaism och öighet2018Inngår i: Ikaros, ISSN 1796-1998Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Avdelningen för Samhällsgeografi och etnologi.
    Att gestalta ett ursprung: en musiketnologisk undersökning av dansande och musicerande bland jugoslaver i Stockholm1992Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Avdelningen för Samhällsgeografi och etnologi.
    Blåkullamarschen i Visby1988Inngår i: Tradisjon, ISSN 0332-5997, Vol. 18, s. 77-94Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Sedan ett antal år tillbaks samlas varje år omkring 1000 påskkäringar i Visby på Skärtorsdagens eftermiddag. De samlas, marscherar iväg längs Visbys forna affärsgata, får ett pappägg med godis och går sedan hem under fridfullt tuggande och smackande. I bakgrunden,tryckta mot husväggarna, döljer sig tidigare generationers påskkäringar, de som en tid hotade att helt försvinna, och i fonden avtecknar sig Visby med ringmuren, kyrkorna, smala gator och låga hus. Blåkullamarschen i Visby har med allt detta att göra; påsktraditionerna, utdöendet, godisätande, föräldraskapet, Visbys förändring, relationen mellan det gamla och det nya. Blåkullamarschen är ett stillsamt, nästan anspråkslöst evenemang som inte pockar på särskild uppmärksamhet. Men det är också på sitt sätt ett märkvärdigt fenomen som inte låter sig alldeles enkelt beskrivas och förklaras. I beskrivningen av marschen skall jag låta köpmännen i Visby, påskkäringarna själva och deras föräldrar komma till tals och jag ska låta dem konfronteras med teoretiska antaganden om återupplivande av äldre traditioner och om skapande av helt nya. Jag hävdar att medan strukturella ekonomiska och demografiska förhållanden, liksom också rörelser som «grönavågen» och liknande, kan bilda en bakgrund som ökar förståelsen för fenomenet, är det bara genom att fokusera aktörernas intentioner som man kan finna hållbara förklaringar.

  • 6.
    Ronström, Owe
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Etnologiska avdelningen.
    Bot och bättring: etnomedicinska perspektiv på sjukdom och hälsa2012Inngår i: Gusem = Gutilandorum Universitas Scholarium et Magistrorum : tidskrift för Högskolan på Gotlands historiska förening, ISSN 2000-3870, Vol. 3, s. 103-141Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Concerts and festivals: Public performances of folk music in Sweden2001Inngår i: The world of music (Wilhelmshaven), ISSN 0043-8774, Vol. 42, nr 2+3Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article deals with public performances of folk music in Sweden. After a few introductory remarks on events as study objects, follows a brief historical survey of some main forms or formats of such performances. An analytical model is then presented, which is used to explain some of the changes that has occurred in public presentations of folk music in Sweden. Then the modern folk music festival is examined, a type of event that in short time has been spread all over the world. Folk music festivals, it is argued, can be read as texts, complex as they are, full of significance, pregnant with meaning. But they can also be seen as instruments, powerful tools for change, manipulation, for overriding old power structures and cultural borders, as well as setting up new.

  • 8.
    Ronström, Owe
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi.
    Consequences of world heritage production: Views from Visby2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In this keynote adress I discuss the case of The Hanseatic town of Visby, a small town in the island of Gotland, in the middle of Baltic Sea, which in 1995 was designated as Sweden’s sixth and the world’s 470th world heritage site. Using the findings from my earlier research project “Heritage Politics” as a starting point, I reflect over consequences of World Heritage production and address issues both at a local and specific level, and at a more global and abstract level, with the intention to show that the impact of World Heritage production both locally and at large, depend on how these levels become interconnected within the framework of the UNESCO World Heritage program.

  • 9.
    Ronström, Owe
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi.
    Consequenses of World Heritage production: the Heritage Town2014Inngår i: Primitive tider, ISSN 1501-0430, s. 7-17Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 10.
    Ronström, Owe
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi.
    Danshusrörelsen i Ungern1990Inngår i: Musik och kultur / [ed] Owe Ronström, Lund: Studentlitteratur AB, 1990, s. 123-168Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 11.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Den gamla goda tiden2012Inngår i: Tidskriften Evangelium, nr 2Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Ronström, Owe
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi.
    Densities. A key to (late) modern cultural production.2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Det fina i kråksången: om konst och kulturrelativism2011Inngår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 3-4, s. 71-73Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Cultural relativity is a key to much cultural research. What are its limits? The author describes the first world championship in chöömej (“throat singing”), held in Kyzyl, Tuva, Siberia, former USSR, 1993, in terms of a Barthesian ‘punctum’. From the perspective of the jury, the author discusses the capacities of the winner and concludes that one of these was an ability to overcome and transcend preconceptions of cultural relativity, a phenomenon of methodological and theoretical importance.

  • 14.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Det stora uppdraget – och det lilla: om kultur och geografi, folkvisor och öar2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Avdelningen för Samhällsgeografi och etnologi.
    Didjeridu - från Arnhem Land till Internet - och tillbaka: tre perspektiv på kulturell exotism, globalisering och makt2003Inngår i: Kampen för erkännande: studier i makt och motstånd / [ed] Henrik Person, Stockholm: Rosima , 2003, s. 231-262Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The didjeridu, a musical instrument once used only by Australian aboriginies in north Arnhem Land, has within little more than ten years become spread worldwide. Not only has it become a symbol of black aboriginality in Australia, but it has also taken place among koalas and bumerangs as a symbol of Australianess. It has also become widely used as a symbol of indigeniety among indigenous peoples and their spokesmen all over the world. Another large group of didjeridu-fans are ’alternative lifestylers’ and ’New-Age’ devotees, for which the didjeridu represents, among other things, a immideate connection to Mother Earth and the spiritual world. In this articel the fast transition from North Arnhem Land to Internet and back is examined, from three perspectives: the tourist’s, the musicologist’s and the cultural analyst’s. It is argued that an important reason behind the fast spread of the instrument is a major shift in the control of the knowledge of the instrument from ”knowers” to ”doers”, and that the global visibility reflects and sthrengthens rather than challenges the basic assymetrical power relations between blacks and whites, rulers and the ruled.

  • 16.
    Ronström, Owe
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi.
    En sång om Gotland: perspektiv på kultur och geografi, folkvisor och öar2013Inngår i: Mellan nation och tradition: idéströmningar i 1800-talets insamlingar av folklore : föredrag från ett symposium i Visby 27-28 september 2011 / [ed] Ulf Palmenfelt, Uppsala: Kungl Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur , 2013, s. 89-104Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Ronström, Owe
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi.
    Fast grund under fødderne: Ø-filosofiske pejlemærker (In Danish). [Solid ground under one’s feet: Island-philosophical indicators] by Jørgen Rasmussen (reviewer: Owe Ronström)2016Inngår i: Island Studies Journal, ISSN 1715-2593, E-ISSN 1715-2593, Vol. 11, nr 2, s. 736-737Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Festivals and festivalisationsManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Festivals and festivalisationsManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Ronström, Owe
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi.
    Festivals et festivalisations2014Inngår i: Cahiers d'ethnomusicologie, Vol. 27, s. 27-47Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 21.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Fiddling with pasts: from tradition to heritage2010Inngår i: Crossing over: fiddle and dance studies from around the North Atlantic 3 / [ed] Ian Russel & Anna Kearney Guigné, Aberdeen: Elphinstone Institute , 2010, s. 265-283Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Finding the place2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Finding their place: islands as locus and focus2012Inngår i: Cultural Geographies, ISSN 1474-4740, E-ISSN 1477-0881, s. 1-13Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The number of islands in the world is overwhelming. In contrast, the representation of islands is all but different. This brings up fundamental questions about the relations between the discourses about islands and islands as physical spaces, between islands as metaphors and as lived realities. When representations of islands are the focus of study, what about island as locus? In essence, the underlying problem is a variation of the ‘hylomorphic problem’, the relationship between substance, form and matter. In this paper, I start by addressing the role of islands in my own academic branch, ethnology, and then by discussing some implications of the ‘cognitive turn’ in ethnology for what is considered as its primary object of study. After a brief discussion of a variation of the problem known among anthropologists as the ‘locus-focus debate’, I turn to a discussion of the ‘real versus metaphoric employment of islands’ in island studies. In the last section I return to the key issue of my own studies of islands: how to grapple with the homogeneity of ‘the island’ and the immense diversity of islands.

  • 24.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Folklore och Performance Studies: en introduktion2012Inngår i: Folkloristikens aktuella utmaningar / [ed] Owe Ronström, Georg Drakos, Jonas Engman, Visby: Gotland University Press, 2012, s. 19-53Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 25.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Folkmusikens manus: en läsanvisning2010Inngår i: Det stora uppdraget: perspektiv på Folkmusikkommissionen i Sverige 1908-2008 / [ed] Mathias Boström, Dan Lundberg & Märta Ramsten, Stockholm: Nordiska museets förlag , 2010, s. 207-224Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Ronström, Owe
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi.
    Four facets of festivalisation2016Inngår i: PULS Musik- och dansetnologisk tidskrift, ISSN 2002-2972, Vol. 1, nr 1, s. 67-83Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 27.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Gotland: Where “Folk Culture” and “Island” Overlap2012Inngår i: Island Songs: A Global Repertoire / [ed] Godfrey Baldacchino, Lanham MD: The Scarecrow Press , 2012Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Gute, Gotlander, Mainlander, Swede: Ethnonyms and Identifications in a Changing Island Society2012Inngår i: Refereed papers from The 8th International Small Island Cultures Conference held in Cape Breton, Nova Scotia, Canada on June 6th-9th 2012 / [ed] Henry Johnson & Heather Sparling, 2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper examines how identities are negotiated and articulated in Gotland, Sweden’s biggest island. The yearly interaction between close to a million visitors and the less than 60,000 islanders has cemented an old division between ‘islander’ and ‘mainlander’. For a long time, Gotland residents have felt that ‘belonging’ and ‘islander identity’ have been connected to place and the island condition. In recent years, the old categories of tourist vs. islander have been reshaped in the context of migration and 'multiculturality'. New categories of islanders have emerged, including ‘Gutars’, presuming an authentic [JH1] island status, and ‘Gotlanders’, people with multiple origins who are neither islanders nor mainlanders. The concept of multiculturality has also been rearticulated in a radically different way than in most Swedish urban centers and other parts of Northern Europe. This paper argues that these recent changes notwithstanding, the relation to place, to the island and to the island life, is still the core of belonging and identity.

  • 29.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Gute, gotlänning, fastlänning, svensk: Etnonymer och social kategorisering på Gotland2013Inngår i: Tidsskrift for kulturforskning, ISSN 1502-7473, E-ISSN 2387-6727, Vol. 12, nr 2, s. 39-54Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper examines how identities are negotiated and spelled out in Gotland, the biggest island in Sweden. Since long Gotland have been a favorite summer destination. The yearly interaction between up to a million visitors that come to appreciate the islands perceived remoteness, endemism and archaism, and the less than 60 000 islanders striving to keep up to modern life expectancies, have petrified an old border between 'islander' and 'mainlander'. Since long, 'belonging' and the notion of 'islander identity' has been seen as growing out of place and the island condition. In recent years, however, the old categories have been reshaped in the context of migration and 'multiculturality'. One category of islanders have become 'gutar', presuming an original island status. A new "third space" have been created, inhabited by a new category of 'gotlanders', people of many origins that are neither islanders nor mainlanders. Thus not only local identity categories have changed; also the notion of multiculturality have been spelled out in a radically different way than in most urban centers in Sweden and other parts of North Europe. The paper argues that these recent changes notwithstanding, the relation to place, to the island and to the island life, is still the core of belonging and identity.

  • 30.
    Ronström, Owe
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi.
    Heritage history – the Swedish Way2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Hermes dilemma: om fältarbetets villkor2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Ronström, Owe
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi.
    Hvad verdensarv er - og gjör2014Inngår i: Når industrisamfunnet blir verdensarv / [ed] Hans-Jakob Ågotnes, Randi Barndon, Asbjörn Engevik, Torunn Selberg, Oslo: Scandinavian Academic Press, 2014, s. 25-52Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 33.
    Ronström, Owe
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi.
    I periferins centrum: avlägsenhet2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    "I'm Old and I'm Proud!": Dance, Music, and the Formation of Cultural Identity among Pensioners in Sweden.1994Inngår i: The world of music (Wilhelmshaven), ISSN 0043-8774, Vol. 36, nr 3, s. 5-30Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article addresses the organisation of this growing social and cultural diversity in Sweden and the expressive forms through which it is publicly dramatised. To be more exact, the article deals with the role of dance and music in the formation of anew and powerful social and cultural category in Sweden: the retired or the'pensioners'. I argue that the expressive forms which pensioners use to create asense of togetherness and to become recognised as a cultural category in Swedishsociety, are basically the same as those which many ethnic groups have been usingfor a long time for the same purposes. By claiming "we are different, we have our own culture", and by using the same kinds of typified music, dance, folk costume,food, etc., as ethnic groups do to display their differences publicly, the pensionersbecome a sort of ethnic group. I refer to this as a process of ethnification. As a result, pensioners become more visible in society, strengthen their social andcultural identity, and increase their status and power at some levels in Swedish society. But at the same time they may also find themselves marginalized and demoted to a secondary level in the society as a whole, a level where mostimmigrants and other types of 'foreigners' in Swedish society are to be found.

  • 35.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    In or on?: Island Words, Island Worlds: II2011Inngår i: Island Studies Journal, ISSN 1715-2593, E-ISSN 1715-2593, Vol. 6, nr 2, s. 227-244Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The first part of the paper examines uses and meanings of the orientationalmetaphors ‘in’, ‘on’, ‘out’ and ‘off’. In the discussed languages in North Western Europe thereare general principles of metaphoric entailment and underlying image schemas that guide thechoice of positional metaphor: islands you are normally ‘on’, and mainlands ‘in’. The secondpart of the paper examines cases where this use is debated or contested. The author finds thatthese contestations seem to be fuelled by the different relations between subject and object thatpositional metaphors entail. Expressions with ‘in’ highlight belonging and collective identity,enlarge objects by conceptualizing them as encompassing containers, and reduce subjects to apart of the object. Expressions with ‘on’ highlight individuality and agency, reduce the object,and enlarge the subject by placing it above the object. Such differing entailments of positionalmetaphors may influence how islands are positioned and understood.

  • 36.
    Ronström, Owe
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi.
    Inledning1990Inngår i: Musik och kultur / [ed] Owe Ronström, Lund: Studentlitteratur AB, 1990, s. 5-20Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 37.
    Ronström, Owe
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi.
    Interface, exformation and Hermes' dilemma: Ethnological perspectives on tour guides. Paper read at the conference/workshop “TOUR GUIDING AND SUSTAINABILITY: FILLING THE GAPS” December 7 – 8, 2017, Uppsala University, Campus Gotland2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 38.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Intervju med Ulf Palmenfelt 30 oktober 20122013Inngår i: Folkloristikens aktuella utmaningar: vänbok till Ulf Palmenfelt / [ed] Owe Ronström, Georg Drakos, Jonas Engman, Visby: Gotland University Press, 2013, s. 15-20Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 39.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Intressedominas och motivattraktion: form och innehåll i Albert Eskeröds Årets äring2008Inngår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, Vol. 91, nr 2, s. 85-93Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article discusses goals and aims as well as ideas about meaning, form and content in Swedish ethnology. The central question concerns whether artefacts, objects, forms should be treated as primary objects of study or as secondary, signs or symbols of an underlying level of content or meaning. A common understanding among Swedish ethnologists is that while earlier ethnologists were mainly occupied with ‘form’ at a ‘surface level’, modern ethnology, from around 1970 and on, became more occupied with ‘content’ and ‘meaning’, at a deeper underlying level. In a similar vein earlier ethnology is described as ‘positivistic’, concerned with the world as an objective ‘outer’ phenomenon, while contemporary ethnology is described as ‘fenomenological’, concerned more with the world as an inner phenomenon.

    Questioning this figure of thought, the author goes on to discuss Albert Eskeröds ”Årets äring”. This dissertation from 1947 is surprisingly ‘modern’, neither “positivistic”, nor occupied with form at a surface level. Eskeröd strongly critizises earlier ethnological practices and notions, especially that of survival, and clearly heralds “modern ethnology”, by his strong focus on meaning, and in his ambition to anchor ‘meaning ’in perspectives borrowed from social psychology and structural functionalism.

  • 40.
    Ronström, Owe
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi.
    'Island' as seriality2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 41.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Avdelningen för Samhällsgeografi och etnologi.
    Island words, island worlds: the origins and meanings of words for ‘Islands’ in North-West Europe2009Inngår i: Island Studies Journal, ISSN 1715-2593, Vol. 4, nr 2, s. 163-182Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper proposes the notion that words mirror ideas, perspectives and worldviews. Etymologies and meanings of general words for ‘islands’ in a number of languagesin North and West Europe are then discussed. Here, islands are shown to be etymologicallyconstituted by the interplay between land and water, and which of these two is emphasizedvaries. In the third section, a number of Swedish island words are surveyed, in an attemptto illuminate the principle of linguistic relativity. Finally, the implications of these findingsfor island studies are discussed.

  • 42.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Islanders , others and other islanders: Paper read at the 10th international SIEF congress, “People Make Places - ways of feeling the world”, Lisbon, 17-21 April 20112011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper examines how identities are negotiated and spelled out in Gotland, the biggest island in Sweden. Since long Gotland have been a favourite summer destination. The yearly interaction between up to a million visitors that come to appreciate the islands percieved remoteness, endemism and archaism, and the less than 60 000 islanders striving to keep up to modern life expectancies, have petrified an old border between 'islander' and 'mainlander'. Since long, 'belonging' and the notion of 'islander identity' has been seen as growing out of place and the island condition. In recent years, however, the old categories have been reshaped in the context of migration and 'multiculturality'. One cateogory of islanders have become 'gutar', presuming an original island status. A new ”third space” have been created, inhabited by a new category of 'gotlanders', people of many origins that are neither islanders nor mainlanders. Thus not only local identity categories have changed; also the notion of multiculturalty have been spelled out in a radically different way than in most urban centers in Sweden and other parts of North Europe. The paper argues that these recent changes notwithstanding,  the relation to place, to the island and to the island life, is still the core of belonging and identity.

  • 43.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Islands as heritage sites: Gotland - in and of the past2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 44.
    Ronström, Owe
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Etnologiska avdelningen.
    Islands, culture, and cultural production on an island2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper deals with aspects of culture and cultural production in the island of Gotland, in the middle of the Baltic Sea. After a short introduction to Gotland, I will explore some of the key aspects that make this island stand out as different, and thereby constitute a core of its islandness. In the concluding part I will present a current cultural project, intended to serve as a kind of laboratory test of the content and scope of cultural resources and complexity of the island. In the presentation ‘culture’ is used in two meanings: as a society’s collective understandings, meanings, ideas and values, and as art, literature, music. Also ‘island’ is used in two meanings: as objects in the real world, and as representations, images, conceptions, a phenomenon of the mind. The project draws on and underlines the close interaction between these different meanings.

  • 45.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Kontinuiteter?: bot och bättring i Sverige under 300 år2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Kubb: Local identity and global connectedness in a Gotland parish2008Inngår i: Refereed papers from the 4th International Small Island Cultures Conference, The Turku archipelago, June 17th-20th 2008, 2008, s. 17-27Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper I will discuss intersections between Rone, in the island of Gotland, Sweden, an old lawn game called ‘kubb’, and a number of global issues of the 21st Century, such as islandness, remoteness, tradition and heritage production, cultural branding, entrepreneurship and the quest for new and authentic experiences. My paper is about marginalization, center periphery relations, and the role of cultural representations in the complex interplay between centers and peripheries. It also raises questions about the possible effects of the creative use of a specific cultural form in the production of local distinctiveness, visibility and attention. The paper is based on interviews and fieldwork in Rone 2004-2008.

  • 47.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Kulturarv, religion och nationell självförståelse2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 48.
    Ronström, Owe
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi.
    Körer och kulturhistoria: Etnologiska aspekter på ett svenskt massfenomen2016 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 49.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Körer och körsång: etnologiska aspekter på ett massfenomen2013Inngår i: Manskörssång i tid och rum: Akademiska Sångföreningen 175 år / [ed] Michaela Bränn, Helsingfors: Akademiska sångföreningen , 2013Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 50.
    Ronström, Owe
    Högskolan på Gotland, Avdelningen för Samhällsgeografi och etnologi.
    Memories, traditions, heritage2005Inngår i: Memories and visions / [ed] Owe Ronström & Ulf Palmenfelt, Tartu: Tartu University Press , 2005, s. 88-106Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
12 1 - 50 of 87
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf