Endre søk
Begrens søket
1 - 17 of 17
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Airaksinen Ahlsén, Joel
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Öppna test jämfört med blindtest: Hur påverkas lyssnarens bedömning?2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna undersökning söker ett svar på hur den relativt vana lyssnarens bedömning av ljudkvalitet påverkas av ett så kallat öppet test, där det som bedöms är känd för lyssnaren, jämfört med ett blindtest, där detta objekt är okänt. Frågan appliceras på kvalitetsbedömningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren påverkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas är känd eller inte. För att ta reda på detta genomfördes ett lyssningstest med nio deltagare. Deltagarna fick betygssätta perceptuellt kodade ljudfiler mot en känd referens, både som ett blindtest samt i ett öppet test. Resultatet är mångtydigt och inga generella slutsatser för hur lyssnaren påverkas av ett öppet test jämfört med ett blindtest går att uppfatta. Resultatet visar dock att påverkan ett öppet test har på lyssnarens bedömning är högst individuell. Lyssningstest i form av blindtest bör därför användas för att uppnå pålitligast resultat. 

  • 2.
    Arensen, Michael
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Conflict Drivers between the Lou Nuer and Murle of South Sudan2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study analyzes the major conflict drivers behind an inter-ethnic conflict in South Sudan between the Murle and Lou Nuer people groups in 2011 and 2012. It will begin with the historical context of the current conflict. Myriad theories exist as to the causes of conflict, but there is no defined method to analyze each and every context. The second step of this paper will be to examine three different theoretical frameworks- political, economic and social. Conflicts are driven by multiple causes, and in this case various types of causes as well. Different perspectives on the reasons behind conflict must be analyzed, and in particular how they interact and influence each other. The final task will be to consider the significance of various political, economic and social conflict drivers in the particular context of the Lou Nuer and Murle of Jonglei State, South Sudan.

    The research was carried out over a period of eight months in South Sudan and during the time period both sides continued to carry out major attacks. It is recognized that studying an ongoing conflict is ambitious as conflicts are not static and continually change. However, multiple approaches are being attempted to end the fighting between the Murle and Lou Nuer while not fully understanding all the causes behind the conflict. This paper intends to expand humanitarian comprehension on the topic and encourage parties involved in the peace process to implement programs that counteract the conflict drivers.

  • 3.
    Areskoug, Joakim
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Kreativitet i skolan: En kvalitativ studie om och på vilka sätt gymnasielärare upplever fenomenet kreativitet realiserbart i skolan2013Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 4.
    Brötte, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    "För mig faller det sig liksom bara naturligt!": En studie om fyra pedagogers tankar kring jämställdhet och genus i skolår F-2.2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vad pedagoger i skolverksamheten har för tankar kring skolans arbete med jämställdhet och genus. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad har pedagogerna för erfarenheter av jämställdhetsarbete? Hur resonerar pedagogerna kring genus? På vilket sätt arbetar man för att främja ett medvetet tankesätt kring jämställdhet och genus bland eleverna? Med hjälp av kvalitativa intervjuer fick fyra pedagoger från en liten skola i södra Sverige dela med sig av sina tankar och erfarenheter. I resultatet har det framkommit att jämställdhet är ett misstolkat begrepp som kopplas samman med likabehandling. Det förekommer inget aktivt arbete med varken jämställdhet eller genus i elevgrupperna, och de gånger detta diskuteras är vid enstaka tillfällen i undervisningen. Den enda information pedagogerna i studien upplever att de får om jämställdhet och genus är vad som står i läroplanerna. Ingen av pedagogerna kan påminna sig om att det någonsin förekommit ett arbete med jämställdhet i personalgruppen, men är eniga om att ett kontinuerligt jämställdhetsarbete behövs för att inte falla tillbaka i gamla rutiner. Pedagogerna är eniga om att det inte behövs någon större eftertanke kring genus, då de anser att det efter en lång arbetserfarenhet faller sig naturligt att behandla eleverna på individnivå och inte göra skillnad på kön.

  • 5.
    Cedeskog, Emelie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Olofsson, Ida
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Ett utsatt barn i behov av hjälp: Att våga se och höra som pedagog2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens problemområde behandlar problematiken med att arbeta med barn i förskoleåldern som befinner sig i utsatthet. Ett arbete som är ett viktigt, men känslomässigt tungt, som ingåri det vardagliga arbetet för pedagoger. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på förskolor tar vi reda på hur pedagoger går tillväga när de misstänker att ett barn far illa eller när ett barn blir utsatt. Hur pedagoger upplever problematiken med att anmäla till socialtjänsten, samt hur arbetet med de utsatta barnen upplevs. Resultatet visar pedagogers oro och svårigheter att anmäla när ett barn far illa. Pedagogerna behöver stöd från varandra och sin rektor för att bearbeta sina upplevelseroch tankar. En viktig punkt som pedagoger i undersökningen poängterar är att våga se och höra när ett barn far illa och göra vad man kan för att förbättra situationen för barnet. Dels för att det är pedagogernas skyldighet, samtidigt som pedagogerna skall skapa en trygg och lugn plats för barnet att vistas i.

  • 6.
    Ekström, Anna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Jakobsson, Emilie
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Inkludering i den pedagogiska verksamheten: En studie kring arbetet med barn i behov av särskilt stöd2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 7.
    Fredriksson, Pernilla
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Specialpedagogik i förskolan: En kvalitativ studie om förskollärares tankar kring specialpedagogik2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få en insikt om hur förskollärare tänker kring specialpedagogik i förskolan och även vilka faktorer som har betydelse för förskollärares arbete med barn i behov av särskilt stöd. Vikt har även lagts vid förskollärares tankar runt tidiga insatser för barn i förskolan. För att kunna ta reda på detta har en kvalitativ intervjustudie gjorts där 7 verksamma förskollärare från 2 olika enheter har intervjuats. Jag har utgått från mina problemställningar; Hur tänker förskollärare kring ämnet specialpedagogik? Vilka faktorer har betydelse för förskollärares arbete med barn i behov av särskilt stöd? samt Vilken betydelse har tidiga insatser för barn i förskoleåldern? Mitt resultat visade att det många gånger finns två olika sätt att tänka kring specialpedagogik i förskolan. Oftast handlade det om att specialpedagogen knuten till enheten hade det yttersta ansvaret för de barn som var i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen fungerade även som en pedagogisk handledare till arbetslagen på de olika enheterna. De faktorer som ansågs betydelsefulla för arbetet med barn i behov av särskilt stöd var föräldrarsamverkan, grundkompetens samt den pedagogiska handledningen som förskollärarna fick av specialpedagogen. Tidiga insatser för barn för de barn som betraktades behöva det ansågs värdefullt för kommande skolstart, men vissa förskollärare menade att insatser inte skulle sättas in för tidigt medan vissa menade att det aldrig var för tidigt.

  • 8.
    Gribkova, Larisa
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Empati – en väg att göra människan mänsklig: En studie om pedagogers arbete med barns empatiutveckling i förskolan2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte med examensarbetet var att undersöka på vilka olika sätt förskolepersonal kan arbeta med att utveckla barns empatiförmåga i förskoleverksamheten. Som utgångspunkt har följande frågeställningar använts: Hur uppfattar förskolepersonal syftet med att utveckla barns empati i förskolan? Vilka faktorer uppfattar förskolepersonal som viktiga för utvecklingen av barns empati i förskoleverksamhet?

    Vilka metoder och strategier beskriver förskolepersonal som främjande i arbete med barns empatiutveckling? Det aktuella forskningsläget inom problemområdet presenteras och delas upp i fyra ämnesområden: empati, syfte med att utveckla barns empati, faktorer för utveckling av empati och olika sätt att främja empati. Vid insamlingen av empiri har en kvalitativ metod, omfattade nio halvstrukturerade intervjuer med olika förskolepersonalen, genomförts. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor. Resultatet visar att förskolepersonalen använder många olika sätt för att stödja barn i deras utveckling av empati, nämligen barns möjlighet till reflektion, vuxna som förebild, positiv uppmärksamhet, regler, konsekvent gränssättning, lek, sätta ord på egna och andras känslor, samtal, läsning och berättande. Arbetet med utveckling av barns empatiförmåga pågår dagligen i verksamheterna. Dock krävs det mer synligt, planerat och organiserat förskolepersonalens arbete för att kunna utvärdera detta arbete och medvetet främja alla barns empatiutveckling.

  • 9.
    Harris, Katherine Margaret
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    The Fine Line between Deportation and Refoulement: The Case of Zimbabweans in South Africa2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In the mid-2000s, the South African government systematically deported illegal Zimbabweans from their territory. In 2009, they placed a moratorium on the deportations and introduced the Zimbabwe Documentation Process (“ZDP”), which was to allow many of the millions of Zimbabweans to regularise their stay in South Africa. 

    During the moratorium, Zimbabweans continued to arrive in South Africa. As an immediate reaction, the Government of South Africa began to deny entry to Zimbabweans at the border, even when they claimed the need to seek asylum. The ZDP process finished at the end of 2010 and had only assisted approximately 275,000 individuals; a small number compared to the reported millions living in South Africa. In October 2011, the Government lifted the moratorium on deportations of Zimbabweans and, once again, systematically began deporting them. By August 2012, it was estimated that over 35,000 Zimbabweans had been deported from South Africa. 

    This thesis explores the actions carried out by the South African government to handle the large numbers of Zimbabweans within their sovereign territory. It specifically considers the deportations, non-admission at the borders and the asylum-system in South Africa in reflection with the Government’s international, regional and national refugee law obligations regarding non-refoulement.

  • 10.
    Johansson, Hanna K. E.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    ”Bekymren med kärnkraftverket i Fukushima": Retorisk framinganalys av opinionsjournalistiska diskurser om kärnkraft efter haveriet i Fukushima2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Genom att ta hjälp av retorikvetenskapliga teorier och metoder presenteras en retorisk utveckling av framingteorin. Diskurser om kärnkraft på Dagens Nyheters (DN) och Aftonbladets opinionssidor efter olyckan i Fukushima undersöks med utgångspunkt i Gabrielsens toposanalys. Sätt att inrama på och inramningars funktioner urskiljs och kategoriseras som selektiva, dikotomiska, lokaliserande, transformativa, alluderande, tonsättande (dysfemismgrundande eller eufemismgrundande) och annekterande inramningar.

    DN:s ledarsidor är överlag mer kärnkraftsvänligt inställda än Aftonbladets och i flera fall inramar de diametralt olika. DN undviker i princip helt dysfemismgrundande infallsvinklar på ledarsidorna, till skillnad från Aftonbladet.

    Såväl kärnkraftskritiker som förespråkare kommer till tals på debattsidorna i bägge tidningarna. Debattartiklarna tenderar i större utsträckning än redaktionella kommentarer att ha eufemismgrundande inramningar.

    En outtalad argumentativ utgångspunkt som inte används av någon av parterna i debatten om energilösningar och energibehov, är det faktum att samhället är energiberoende i så stor utsträckning som det är. Infallsvinkeln att minskad konsumtion kunde vara en lösning på energiproblemen lyfts inte av någon.

    Studien visar exempel på hur även till synes ”neutrala” artiklar kan argumentera i en åsiktsriktning genom att inrama på likartade sätt som inom en viss diskurs, vilket kan inverka på hur de kommer att tolkas.

  • 11.
    Johansson, Lina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Gustafsson, Malin
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Förskolans fysiska miljö: En jämförelsestudie mellan förskolor utan särskild inriktning,Reggio Emiliainspirerade förskolor och Waldorfinspirerade förskolor2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att se hur barns fysiska miljö på förskolan är utformad och om pedagogernas sätt att utforma miljön i en förskola utan särskild inriktning skiljer sig i jämförelse med en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Waldorfinspirerad förskola. Anledningen till att vi har valt att göra en jämförelsestudie är för att ta reda på om det finns liknande tankar kring miljön eller om det finns skillnader beroende på vilken filosofi förskolan har influerats av. Genom att använda oss av observationer och intervjuer vill vi undersöka närmare hur pedagoger tänker kring utformandet av sin fysiska miljö. Vi tar vår utgångspunkt ur det läroplanen belyser om att förskolans miljö ska erbjuda barnen en miljö som är trygg, utmanande och som lockar till lek (Skolverket, 2010). Genom att använda oss av det sociokulturella perspektivet vill vi visa på att den har betydelse för hur miljön utformas. Frågor som tas upp är vilka avtryck av filosofierna som syns i förskolans fysiska miljö, hur beskriver pedagoger utformandet av den fysiska miljön inom de olika filosofiska inriktningarna samt vilken roll har pedagogen i den fysiska miljön. Resultatet visar att filosofiernas avtryck är väl synliga i miljön och att pedagogerna har tagit inspiration utifrån sin filosofi när de utformar sin miljö. Vidare visar resultatet på både likheter och skillnader i sättet att utforma den fysiska miljön och att miljön har en avgörande betydelse för barns utveckling och lärande. De aspekter som pedagogerna har i åtanke när de utformar sin fysiska miljö är förändringar, färgval, hem- eller verkstadsdiskursen, materialutbud och hur dessa sedan placeras – tillgängligt eller otillgängligt för barnen samt vilken funktion miljön fyller för verksamheten. Resultatet visar även på att samtliga filosofiers pedagogroll är som en medkonstruktör i miljön, dock beskriver pedagogerna den på olika sätt.

  • 12.
    Jonasson, Anna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Palm, Tove
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Pedagogers uppfattningar om språkstimulering i förskolan2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har om begreppet språkstimulering, men även hur barn som har språkliga svårigheter synliggörs samt vilka insatser och resurser som kan sättas in för att stödja dessa barn.

    Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har genomfört ostrukturerade intervjuer med sammanlagt sex olika pedagoger i två olika kommuner.

    Resultatet av studien visar att uppfattningar kring arbetet med språkstimulering ser relativt lika ut pedagogerna i studien emellan. Att på en lagom anpassad nivå föra samtal med barnen, liksom att ta vara på vardagliga rutinsituationer anses enligt pedagogerna vara språkstimulerande arbetssätt. Även lek, såväl fri som planerad liksom aktiv högläsning beskrivs också värdefullt i sammanhanget. Färdiga modeller och material såsom Bornholmsmodellen, TAKK och TRAS ansågs också vara stödjande. Pedagogerna uppfattar att språksvårigheter synliggörs genom att barnet har en oförmåga att göra sig förstådd bland kompisarna i exempelvis leken, men också genom att barnen inte gärna uttrycker sig verbalt och tar till kroppen som kommunikationsverktyg. I de fall där andra insatser och resurser är nödvändigt så nämner majoriteten av pedagogerna hur dem i första hand diskuterar deras uppfattningar med kollegorna för att sedan lyfta det med föräldrarna. En god föräldrakontakt understryks. Att få stöd utifrån iform av exempelvis specialpedagog eller logoped anses vara en trygghet för pedagogerna. Vilka resurser och insatser som sätts in och hur dessa förvaltas skiljer sig kommunerna emellan. Den ekonomiska faktorn kan vara en avgörande faktor i många fall menar dem intervjuade.

  • 13.
    Klos, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    The Potential of Cash Transfer Programs to Improve Social Protection in Haiti after the Earthquake in 20102012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 14.
    Kronström, Sandra
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Barn med myror i brallan!: En observationsstudie om förskolebarn och koncentration.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att belysa vad i förskolans verksamhet som gör att barn koncentrerar sig. Detta ledde till två frågeställningar: Hur barns koncentrationssvårigheter visar sig och vad i en verksamhet gör att barnen koncentrerar sig.

    För att komma fram till mitt resultat har jag observerat pedagoger och barn i förskolan under samlingar av olika slag. Kriterierna för samlingarna som observerades var att det skulle vara med en barngrupp där barnen var ett till fem år gamla. Det som visade sig under observationerna delades sedan upp under frågeställningarna. Därefter kategoriserades de.

    Resultatet visade att koncentrationssvårigheter kan visa sig på en mängd olika sätt. Det kan märkas genom att barnet har svårt att sitta stilla, blir utåtagerande eller gör något annat än pedagogen har visat. Faktorer som gör att barnet koncentrerar sig var pedagogens förhållningssätt, miljön eller strukturen i verksamheten.

  • 15.
    Modén, Erick
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier, Latinamerika-institutet.
    The Urban Spaces of fear: How the perceived spaces in Rio de Janeiro contribute to urban exclusion and fortification.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Rio de Janeiro, Brazil’s second biggest city is both seen as a leisurely paradise and a dangerous drug-warzone at the same time, two contra-dictory spatial images. In Rio de Janeiro, the urban conflict between the rich, formal city and the favela and the police and the favela has produced an abstract spatial image of the favela and its residents as being violent. In the same way in which the formal city and police have produced their abstract spatial image and social space of the fa-vela, those in the favela has produced their own abstract spatial imag-es of the police, the formal city and of themselves. This development in Rio de Janeiro is juxtaposed with the similar development in Los Angeles during their drug war in the 1980’s.This study analyzes, through narratives, how the spatial images in both Rio de Janeiro and Los Angeles have been constructed and shaped their urban landscapes into a fortified and exclusionary one.

  • 16.
    Nilsson, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Wramsby, Martin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Konstituerandet av en maskulin respektive feminin identitet: En socialpsykologisk studie av sociala relationers betydelse för konstituerandet av en maskulin respektive feminin identitet för ungdomarna i Rädda Barnens projekt Ellen & allan2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats tar sin början i ett intresse av att studera ungdomars konstituerande av identitet. Vi valde att utföra vår studie i Rädda Barnens projekt Ellen & allan som arrangerar samtalsgrupper med en normkritisk agenda för ungdomar i 14-års ålder. Syftet är att genom en kvalitativ studie skapa förståelse för hur ungdomarna som deltar i Ellen & allan konstituerar en maskulin respektive feminin identitet, samt betydelsen av ungdomarnas sociala relationer för detta konstituerande. 

    Studiens omfattning utgörs av tre intervjuer med projektledare och samtalsledare för projektet och av sex timmars observation vid fyra separata tillfällen i en Ellengrupp och i en allangrupp. Intervjuerna bidrog till kunskap om projektet som förberedde oss och skapade ett tydligt fokus inför vårt möte med fältet. Intervjuerna var utformade på ett sådant sätt att de kom att generera material som korrelerade med våra observationsdata. 

    Från vår analys av intervjuer och observationer drar vi slutsatsen att ungdomarnas behov av att skapa och upprätthålla sociala relationer leder till en konformitet inom samtalsgrupperna som bidrar till att ungdomarnas konstituerande av maskulin respektive feminin identitet görs med ursprung i en maskulin heterosexuell hegemoni. I denna hegemoni förknippas den maskulina identiteten med överordning och makt medan den feminina identiteten är passiv och underordnad och anses vara den maskulina identitetens motsats. 

  • 17.
    Svarén, Ludvig
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Kronberg, Kalle
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    ”Tröja, jeans och en keps på rasterna”: Elevers och lärares åsikter och attityder kring skoluniform och rekommenderad klädsel i skolan.2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
1 - 17 of 17
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf