Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 734
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
Markera alla
  • 1.
    Odelberg, Niklas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Vilka stadsdelar gentrifieras och varför?: En studie av villkor för gentrifiering i Stockholms stad2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den starka urbaniseringstrenden och förtätningen av storstäderna, inte minst Stockholm, har gjort begreppet gentrifiering till ett allt viktigare begrepp. Flera stadsdelar genomgår kraftiga förändringar med flera sociala effekter och förändrade boendemiljöer som följd som kan beskrivas som just gentrifiering.

    Tidigare studier har studerat fenomenets orsaker som antingen en följd av en ny och växande medelklass (konsumtionsteorier) eller som effekten av vinstmaximerande marknadsaktörer (produktionsteorier). Konsumtionsteoretikerna ser gentrifiering som geografisk dimension av en utveckling mot en ekonomi som i högre utsträckning vilar på service- och tjänsteyrken. När allt fler arbetar inom dessa medelklassyrken uppstår behovet av nya medelklassområden och som en effekt av detta gentrifieras nya områden. Produktionsteoretikerna betonar istället marknadens aktörers incitament att investera i områden där vinsterna är höga. Dessa incitament tar sig i uttryck i olika former av gap mellan ett områdes potentiella lönsamhet och den faktiska lönsamheten. I den här uppsatsen studeras gentrifieringens orsaker i Stockholm mellan åren 2005 och 2014 i termer av gynnsamma villkor för gentrifiering med hänsyn till båda perspektiven.

    I uppsatsen formuleras flera hypoteser om gynnsamma villkor för gentrifiering med utgångspunkt i de mest tongivande teorierna inom litteraturen. Resultaten visar att sannolikheten för gentrifiering är högst i Stockholms närförorter där inkomsterna är låga men utbildningsnivåerna något högre relativt inkomsterna och med en låg andel 1:or. En av uppsatsens viktigaste slutsatser är att höga utbildningsnivåer föregår höga inkomstnivåer i gentrifieringsprocessen vilket innebär att gapteoriernas relevans måste omarbetas eftersom gentrifiering tycks inledas i kraft av konsumenternas flyttmönster.

  • 2.
    Lindberg, Rickard
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Wildros, Mattias
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    I föräldrarnas fotspår?: En kvantitativ studie om valet att utbilda sig eftergymnasialt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utbildning är en viktig del i många människors liv, en del som kan vara avgörande för framtida jobbmöjligheter. Valet att utbilda sig eftergymnasialt eller ej blir därför en viktig milstolpe i den unga elevens liv. Studien syftar till att undersöka hur föräldrarnas ekonomiska- och arbetssituation, utbildningsgrad, samt om de är skilda eller ej, påverkar barnets val att studera på eftergymnasial nivå. För att göra detta används måttet EGP och frågeställningen är: Hur påverkar föräldrarnas EGP, om de har studerat på eftergymnasial nivå samt om de är skilda eller ej, barnets beslut att utbilda sig eftergymnasialt. Baserat på tidigare forskning inom ämnet lyder hypotesen att ju högre föräldrarnas EGP är, ju fler av dem som har eftergymnasial utbildning samt om de lever tillsammans alla är faktorer som innebär en ökad sannolikhet att deras barn ska utbilda sig eftergymnasialt, och tvärtom. För att förklara varför dessa faktorer bidrar till elevens val appliceras socialisationsteori samt nätverksteori. Genom att använda datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010, skapas regressionsanalyser för att se hur de oberoende variablerna påverkar sannolikheten att studera eftergymnasialt. Resultatet visar att hög EGP, att föräldrarna har studerat eftergymnasialt samt att de lever ihop alla ökar sannolikheten för att deras barn ska välja att utbilda sig eftergymnasialt. Detta överensstämmer med tidigare forskning och kan förstås utifrån studiens teorier om hur beteenden reproduceras från en generation till nästa.

  • 3.
    Lundberg, Fanny
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Mannbrink, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Kan ditt sociala liv påverka din lön?: En kvantitativ studie av mäns och kvinnors nätverk samt effekten på lön.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka om mäns och kvinnors sociala nätverk skiljer sig åt och om nätverk har någon effekt på lön. Mer konkret innebär detta att syftet med undersökningen är att ta reda på om sociala nätverk samvarierar med lön vilket i så fall skulle kunna vara en delförklaring till att det uppstår löneskillnader mellan kvinnor och män. Studien belyser därmed även vilken typ av sociala nätverk som är fördelaktiga samt mindre fördelaktiga för en aktörs lön. Data som används kommer från Levnadsnivåundersökningen 2010, vilket utgör ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning. Metoden som används är kvantitativ och hypoteser formuleras utifrån teorier om socialt kapital, nätverk och homosocialitet. Resultaten visar att mäns och kvinnors sociala nätverk skiljer sig åt. Män har större nätverk och verkar därmed ha större möjligheter att skapa kontakter. Därmed har män potentiellt mer socialt kapital. Resultaten visar även att män umgås med män och kvinnor med kvinnor och att män oftare har en manlig chef och kvinnor en kvinnlig chef, vilka är tecken på homosocialitet i både mäns och kvinnors nätverk. Resultaten visar även att ens närmsta väns yrke kan ha betydelse för ens egen lön då det är positivt för kvinnors lön att ha en nära vän som är högre tjänsteman och negativt för en mans lön att ha en närmaste vän som är lägre tjänsteman eller okvalificerad arbetare jämfört med om vännen varit tjänsteman på mellannivå. Att träffa nära vänner veckovis visade sig även vara negativt för en mans lön. Medan att ha en högutbildad far och en manlig chef visade sig ha positiva effekter på både mäns och kvinnors lön. Resultaten analyseras och diskuteras sedan på mikro och makronivå vilket följs av förslag på fortsatta studier samt en kritisk reflektion. Uppsatsens slutsats är att en aktörs sociala liv delvis kan påverka lönen och förhoppningen med denna studie är att kunna bidra till en vidare förståelse för om och hur våra sociala liv påverkar arbetslivet i termer av löneskillnader mellan kvinnor och män.

  • 4.
    Ivarsson, Anna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Ulrich, Victoria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Skillnader i förekomst av stress mellan privat och offentlig sektor i Sverige: En kvantitativ studie om stress utifrån Karaseks krav, kontroll- och stödmodell2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av stress har stadigt ökat i Sverige sedan slutet av 90-talet och som mest har den ökat inom offentlig sektor. Stress är idag ett välkänt folkhälsoproblem och ett relativt väl utforskat område, men skillnader mellan olika sektorer är mindre välstuderat. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns en skillnad i förekomst av stress mellan privat och offentlig sektor i Sverige, och vilka faktorer som kan tänkas påverka den eventuella skillnaden. Tidigare forskning visar att arbetsrelaterade faktorer till viss del kan ligga bakom den ökade stressen i samhället. Faktorer som låg kontroll och höga krav i arbetet samt låg grad av socialt stöd på arbetsplatsen kan enligt Karaseks krav, kontroll- och stödmodell bidra till att öka förekomsten av stress hos individer. För att mäta krav användes i den här studien uppgifter om psykiskt ansträngande arbete och jäktigt arbete. För att mäta kontroll användes uppgifter om huruvida individen kan bestämma sin arbetstakt och huruvida individens arbete är enformigt. Dessa variabler slogs sedan ihop och bildade ett index för psykisk press. Enligt Karasek bör högre psykisk press resultera i ökad stress. För att mäta socialt stöd användes variabler som mäter om individen får stöd av kamrater samt chefens antal underställda, då vi utgick från att en chef med ett stort antal underställda i mindre utsträckning har möjlighet att ge stöd åt sina underställda. Även kön är en viktig variabel i studien, då majoriteten inom offentlig sektor är kvinnor, samtidigt som tidigare forskning har visat att kvinnor tenderar att vara mer stressade än män. Den bivariata analysen mellan sektor och stress visade att det förekommer mer stress inom offentlig sektor. Detta visade sig dock vara ett skensamband, som förmodligen till stor del kan förklaras av kön. Karaseks krav, kontroll- och stödmodell fick delvis stöd i studien, då variabeln psykisk press som mäter krav och visade sig kunna förklara en del av skillnader i förekomst av stress. Att socialt stöd kan påverka förekomst av stress fick delvis stöd i studien, då resultaten tydde på att stöd från kamrater kunde förklara en del av skillnaden i stress för kvinnor, men dock inte för män.

  • 5.
    Ahlin, Sofie
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Larsdotter, Fanny
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Bäckenbottens könade villkor: En kvantiativ analys2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sverige är och har varit ett av världens mest jämställda länder. Trots detta råder det fortfarande en ojämlikhet mellan män och kvinnor både i arbetslivet och sjukvården. Kvinnor sjukskriver sig i högre grad och tjänar mindre än män. Vidare är sjukskrivning på grund av sjukdomar och besvär i könsorgan och urinvägar vanligare för kvinnor. Det har dessutom forskats mer på mäns kroppar. Att undersöka hur olika kroppar ger oss olika möjligheter i livet är av samhällsvetenskaplig relevans. Syftet med denna uppsats är att undersöka samband mellan menstruationsbesvär och underlivsbesvär och kvinnors sjukfrånvaro och lön och att jämföra dessa med liknande samband bland män. Detta genomförs genom att jämföra sambandet mellan olika besvär/sjukdomar i bäckenbotten och sjukfrånvaro och lön. Separata analyser görs för kvinnor och män. För att undersöka detta används teorier om stigmatisering, och även Joan Ackers teori om könade organisationer och den till synes könsneutrala arbetaren. Datamaterialet som används är från 2010 års Levnadsnivåundersökning med 2588 utvalda observationer. Datamaterialet analyseras i linjära regressionsanalyser. Resultatet visar att det finns ett starkare samband mellan besvär/sjukdomar i bäckenbotten och lön hos kvinnor än hos män. Denna könsskillnad ses dock inte för sjukfrånvaro. Skillnaden i lön är särskilt tydligt för just underlivsbesvär där det visar sig att kvinnor med svåra underlivsbesvär i genomsnitt tjänar 18,8 procent mindre i månaden än de utan besvär. För männen så verkar inte sjukdomar och besvär i bäckenbotten ha någon betydelse för lönen. Resultatet visar att det finns ett behov av mer forskning kring kvinnors hälsa, framförallt i bäckenbotten, kopplat till livschanser. Det behövs även forskning om den manliga normen på arbetsmarknaden. 

  • 6.
    Engström, Sandra
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Sanchez Gaba, Marcos
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    ”Du har krav från alla håll”: En kvalitativ studie om mellanchefers psykosociala arbetsmiljö2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka och försöka förstå hur mellanchefer upplever sin psykosociala arbetsmiljö och varför just de hamnar i en extra utsatt position. Studiens frågeställningar är: Hur upplever de intervjuade mellancheferna sin psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och socialt stöd och hur kan dessa upplevelser förstås? Går det att identifiera några skillnader i privat respektive offentlig sektor vad gäller den psykosociala arbetsmiljön för dessa mellanchefer? Har de nya föreskrifterna haft någon inverkan på den upplevda psykosociala arbetsmiljön? För att undersöka detta gjordes sex intervjuer med mellanchefer verksamma i privat och offentlig sektor.

     

    Tidigare forskning om rollen som mellanchef målar upp en ansträngd situation. Gruppen mellanchefer är av extra intresse eftersom deras situation även kan påverka deras underordnades arbetsmiljö, vilket blir studiens motivering. Det teoretiska ramverk som används är Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell. Vidare presenteras tidigare forskning om mellanchefers psykosociala arbetsmiljö samt skillnader mellan sektorerna. Resultaten bygger på sex teman; rollen som mellanchef, krav, kontroll, socialt stöd, övriga omständigheter och de nya föreskrifterna.

     

    Studien visar att beskrivningen mellancheferna ger av sin arbetssituation stämmer väl överens med tidigare forskning – rollen är komplex. Dimensionen kontroll har en extra framträdande roll i deras upplevelser. Trots detta ger samtliga en relativt positiv bild av den upplevda psykosociala arbetsmiljön. Nyckeln anses vara erfarenhet. Därtill kan vi se att även övriga omständigheter har stor inverkan på upplevelsen. Vi kan inte identifiera några skillnader mellan privat och offentlig sektor. Vad gäller de nya föreskrifterna fann vi ingen inverkan på den upplevda psykosociala arbetsmiljön, inte ännu. 

  • 7.
    Walter, Marie
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Solgård, Simon
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    "En legitim oenighet inom Polismyndigheten?": En kvalitativ studie av maktrelationer utifrån myndighetens omorganisation2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen analyserar maktrelationen mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationer hos Polismyndigheten i samband med myndighetens omorganisation 2015. De teoretiska utgångspunkterna i studien är makt och legitimitet. Studiens frågeställningar är:

     

    • Hur har arbetsgivaren och arbetstagarorganisationernas maktförhållande förändrats i samband med omorganisationen utifrån chefsrekryteringarna?
    • Vilken påverkan tillskrivs förändrade maktrelationer mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna för organisationen, sett utifrån chefsrekryteringarna?

     

    Empirin bestod av textmaterial inhämtat från publicerade källor och en egen datainsamling bestående av semistrukturerade intervjuer med representanter från tre arbetstagarorganisationer. I studien uppstod ett bortfall i form av en arbetstagarorganisation samt arbetsgivaren. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tyder på att de nya riktlinjerna för bemanning, uppsägning av samverkansavtal och betoningen av MBL - Medbestämmandelagen förändrat maktrelationen genom ett minskat inflytande över rekryteringsprocessen för arbetstagarorganisationerna. Sammantaget är slutsatsen att det kan påverka organisationen genom en ökad oenighet mellan parterna och resultera i ett ökat antal utköp och tvister. Omstruktureringar såsom en myndighets omorganisation kan förändra maktrelationer och få konsekvenser för organisationen i sin helhet.

  • 8.
    Sarah, Emanuelsson
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Sarah, Johansson
    "Jag vet inte om det är den här Swedbank-andan eller vad sjutton det är": En kvalitativ studie om den psykosociala arbetsmiljön på Swedbank2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på en arbetsplats samt att få en djupare förståelse av medarbetarnas välbefinnande i arbetslivet. Våra frågeställningar för studien är: Hur upplever medarbetarna arbetsbelastningen och den egna kontrollen i arbetet? Hur upplever medarbetarna gruppdynamiken och det sociala stödet på arbetsplatsen? Finns en upplevelse av stress på arbetsplatsen? Hur upplever medarbetarna samspelet mellan organisationen och människan? För att samla in materialet till studien utgick vi från en kvalitativ ansats där vi utförde intervjuer på två olika avdelningar, med sammanlagt sju medarbetare på Swedbank.

    Arbetsmiljöverket har publicerat en rapport gällande arbetsrelaterade besvär i Sverige under år 2016, där psykosociala aspekter är den största orsaken till ohälsa. Utifrån denna rapport blev vi motiverade till att få en djupare förståelse av en arbetsplats psykosociala arbetsmiljö. För att avgränsa studien har vi utgått från det teoretiska ramverket, där relationen mellan krav-kontroll- och stödmodellen samt HR-perspektivet främst har tillämpats. Ett delsyfte med studien är att se hur väl krav-kontroll- och stödmodellen kan implementeras i det moderna arbetslivet. Därför har vi placerat in informanterna i de olika arbetsmiljöer som modellen beskriver. Det visade sig dock vara förknippat med vissa svårigheter då modellen är mer lämpad för industriarbetare.

    Studiens resultat bygger på sex teman som framkom i intervjuerna: arbetsbelastning, egenkontroll i arbetet, gruppdynamik och socialt stöd, samspelet mellan organisationen och människan, förändringar i arbetet samt upplevelsen av stress i arbetet. Studien visar att individerna upplever att arbetsbelastningen är rimlig samt att det finns en egen kontroll över arbetet. Det framkom även att gruppdynamiken varierade beroende på avdelning men alla upplevde ett högt socialt stöd. Samtliga individer upplevde stress på arbetet men det kunde bemötas på ett positivt sätt. Slutligen kan man genom studien se att samspelet mellan organisationen och människan var positivt samt att “Swedbank-andan” var något som värderades högt. 

  • 9.
    Chestersson, Ralph
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Strukturell kortsiktighet: - En diskursanalys av hur Socialdemokraterna hanterat flyktingfrågan.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Socialdemokraterna har länge haft en tydligt positiv attityd till flyktinginvandring och mångkultur. Kommunikationen kring frågan har dock varierat sedan 1990-talet fram tills 2016. Den här uppsatsen utför en diskursanalys baserat på partiprogram, valmanifest och debattartiklar skrivna i Aftonbladet, Expressen, Svenska dagbladet och Dagens Nyheter. Uppsatsen utgår från den moderna politikern som en strategisk aktör i relation till den politiska kulturen. Särskilt fokus ligger på att undersöka hur kommunikationen i flyktingfrågan förändras i närvaro och frånvaro av ett invandringskritiskt parti. 1991 kom Ny demokrati in i riksdagen och lämnade 1994. Därefter lös invandringskritiska partier med sin frånvaro i över ett decennium. 2006 etablerar sig Sverigedemokraterna i debatten genom framgångar i kommunalval. Sedan dess har SD vuxit, invandringsfrågan ses som den viktigaste frågan i opinionen och hösten 2015 inför regeringen under Stefan Löfven gränskontroller för att stoppa asylsökare. Materialet visar på snabba förändringar i hur man bemött frågan, att förändringen är i linje med övriga europeiska mainstreampartier på så sätt att man blir mindre positiv till mångkultur i konkurrens av ett populistiskt pari.

  • 10.
    Dannefalk, Jessica
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    "precis som du fast ändå alldeles olik": En studie om hur unga tjejer skriver om och upplever sin ADHD2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att växa upp i dagens samhälle som tjej kan vara mycket förvirrande och alla normer kring hur tjejer bör vara gör det inte lätt. Idag har ungefär från 2 % till 5 % av Sveriges flickor och kvinnor diagnosen ADHD. Tidigare forskning kring ADHD har varit i relation till killars ADHD och diagnosen har setts som en ”kill-diagnos”. Denna studie studerar hur tjejer upplever sin ADHD och hur de rådande diskurserna formar deras syn på diagnosen. I uppsatsen används en diskursanalys för att belysa vilken roll diskurser kan ha för just tjejer med ADHD. Unga tjejer med ADHD missas ofta på grund av att man stoppar dem i kategorier såsom ”hormonella tonårstjejer” och detta kan leda till stora svårigheter med ångest i framtiden. Uppsatsen visar att tjejerna i studien begränsas av normer gällande ”vanliga” tjejer där de har svårt att leva upp till dessa förväntningar. Detta kan leda till att tjejer antingen känner sig missanpassade och avvikande, vilket i sin tur leda till en snedvriden självbild.

    Tjejerna i studien ser samhället som en motkraft för deras välbefinnande och sin personliga utveckling. Motståndet och frustrationen som tjejerna uttrycker mot samhällets snäva normer kring tjejer visar på att det krävs nya olikheter inom diskurser eller eventuellt nya diskurser. Studien visar på att det krävs mer variation för att inkludera fler olika slags förväntningar på tjejer och hur tjejer är.

    Studien belyser hur tjejer med ADHD skriver och upplever sin ADHD, och hur de upplevde diagnosen i yngre år. Studien bidrar till forskning om tjejer och till forskning om diskurser kring genus och diagnoser och bidrar även till ett nytt perspektiv på psykisk ohälsa i samband med diskurser gällande ADHD och andra liknande diagnoser.

  • 11.
    Andéhn, Mikael
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Swallowing The Red Pill: On Identity Work, Sexual Strategy and Social Organizing in Anti-Feminist Digital Spaces2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Social discourse has colonized digital spaces at an impressive pace, allowing for geographically dispersed individuals to exchange opinions in spaces in which discourse can be topically specified to a previously unprecedented level. The present work delves into one of these spaces, a set of controversial anti-feminist platforms typically referred to as ‘The Red Pill’ that have garnered significant attention beyond its humble beginnings on the Internet. The present study makes use of a large number of posts from these forums, collected over the course of several years. Through the use of a narrative analysis the posts were explored in order to attain a further understanding of how the recommendations and narratives in these texts comes to form an emergent ideology. The study finds that this ideology is constituted, sustained and developed through a use of, and reference to, terminology and tropes that are generated by the contributors of the forums themselves. These users, through the sharing of narratives, prescriptive statements and commentary, collectively come to render a form of peer-to-peer ideology that is also subject to influence from the platform mechanics of the forums themselves. Once the means of the ideology formation is established the study also traces the worldview of these forums back to an ‘inversion’ of radical feminist thought. This ideology formation is based on a subversion of, and resistance against, what is viewed as a form of social oppression concerning gendered social norms and expectations. This subversion notwithstanding, the platform’s emerging frame of understanding of the social world is found to still operate within a neoliberal frame of understanding of human interactions, not only confirming it but indeed contributing to its deepening.

  • 12.
    Larsson, Jens
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Lindström, Jonathan
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Välfärdsregimer, social isolation och institutionell tillit: En komparativ kvantitativ studie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Social isolation har på senare år ökat i Europa samtidigt som tilliten till statliga institutioner har sjunkit. Denna studie ämnar att undersöka om det finns ett samband mellan dessa två fenomen samt huruvida ett sådant potentiellt samband skiljer sig åt mellan tre olika välfärdsregimer. Fem europeiska länder ligger till grund för analyserna i detta arbete. Dessa länder är Sverige, Danmark, Tyskland, Frankrike samt Storbritannien vilka kategoriseras inom olika välfärdsstatsregimer beroende på hur den statliga välfärden är organiserad. Välfärdsregimerna utgörs av den konservativa, den liberala samt den socialdemokratiska välfärdsstatsregimen, vilka alla skiljer sig åt vad gäller välfärdens organisation och bredd. Det undersöks även om det finns skillnader i social isolation samt institutionell tillit dessa välfärdsregimer emellan. Detta undersöks med hjälp av det teoretiska ramverket som utgörs av Robert Putnams teori om socialt kapital samt Gösta Esping-Andersens teori om välfärdsstatsregimer. Utifrån dessa teorier, tidigare forskning och de resultat vilka presenteras i arbetets analysdel diskuteras välfärdens roll i att skapa skyddsnät för individer och så ge denne förutsättningar att inte hamna i social isolation. Studiens slutsatser är att social isolation har en påverkan på institutionell tillit men att den socialdemokratiska regimsfären verkar besitta karaktärsdrag vilket trubbar denna effekt.

  • 13.
    Sjöberg, Karl
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Hillstedt, Ludvig
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    På väg mot en mer likartad politik?: En innehållsanalys med fokus på skillnaden mellan de två politiska blocken.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie undersöktes eventuella skillnader mellan de politiska blocken i valen mellan år 1988 och 2014. Valmanifesten från de nuvarande riksdagspartierna exklusive Sverigedemokraterna kodades i enlighet med en innehållsanalys och problematiserades utifrån teorier från Chantal Mouffe och Jürgen Habermas. Från Mouffe användes teorin om den så kallade konsensuspolitiken och från Habermas teorin om det kommunikativa handlandet. Författarna ville med teorierna dels se om blocken genom konsensus närmat sig varandra, dels resonera kring om detta har skett i en anda av förståelse och samförstånd utmynnande i överrensstämmelse blocken emellan.Teorierna användes som problematiseringsverktyg på de tio kategorier som av författarna fastställdes, utifrån vilka frågor som dominerade valmanifesten. Studien visar att det mellan 1988 och 2014 fanns en mätbar skillnad blocken emellan, det vill säga, blocken hade blivit mer lika och därmed vad de undersökta sakfrågorna beträffar, mer homogena.

  • 14.
    Martin, Erika
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Den höga sjukfrånvaron och psykisk ohälsa som främsta sjukfrånvaroorsak: En textanalys utifrån ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjukfrånvaro och psykisk ohälsa som sjukfrånvaroorsak ökar för både kvinnor och män. I rapporter, analyser, åtgärdsprogram och tidningsartiklar läggs konsekvent det störst fokus på kvinnors sjukfrånvaro och psykisk ohälsa som frånvaroorsak, samt i orsaksförklaringar till den höga sjukfrånvaron.

    Utifrån ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv har en textanalys gjorts av sex olika dokument som behandlar sjukfrånvaro och eller psykisk ohälsa som sjukfrånvaroorsak, för att besvara frågeställningar: (1) Hur framställs kvinnor och män i texterna? (2) Finns en eventuell påverkan av genusnormer i hur kvinnor och män framställs i texterna? (3) Återfinns föreställningar om kvinnor, sjukdom, psykisk ohälsa och kvinnors biologiska ”särart”, i texterna som analyseras?

    I textanalysen framkom, i varierande omfattning, att genom att framställa fenomenet (problemet) sjukfrånvaro med tyngdpunkten på kvinnors sjukfrånvaro, där orsaksförklaringar fokuserar på kvinnor och på kvinnors psykiska ohälsa som sjukfrånvaroorsak, skapas och reproduceras en föreställning av ett samband mellan kvinnor, sjukfrånvaro och psykisk ohälsa.

    Vidare framkom en brist i resonemang om att psykisk ohälsa sedan 2014 är den främsta sjukfrånvaroorsak för män. En tolkning om varför detta ”utelämnas” är att det inte bedöms som relevant, eftersom psykisk ohälsa som främsta frånvaroorsak för kvinnor funnits länge. En alternativ tolkning är att sjukfrånvaro och psykisk ohälsa som frånvaroorsak associeras med kvinnor. Kvinnor har dubbelt så hög sjukfrånvaro som män och därmed en högre andel med psykisk ohälsa som frånvaroorsak. Detta leder till att den höga sjukfrånvaron, dess orsaker osv. kan anses vara ett så kallat. ”kvinnoproblem” och medför en risk att inte uppfattas som ett samhällsproblem. 

  • 15.
    Scharf, Philip
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Hellgren, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Intergenerationella arvet av skilsmässa: En tvärsnittsstudie om uppväxtfaktorers påverkan på skilsmässobenägenhet hos vuxna2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag ser vi fler familjekonstellationer än någonsin till följd av en växande skilsmässostatistik och nya synsätt på äktenskap och skilsmässa. Synen på skilsmässa som ett misslyckande lever till viss del kvar även om de normativa och mer traditionella synsätten till stor del har försvunnit i majoritetssamhället allteftersom fler väljer att skiljas. Mycket av tidigare forskning tittar på faktorer i äktenskapet som kan föranleda en skilsmässa. I föreliggande studie har fokuset istället lagts vid uppväxtfaktorer såsom de ekonomiska förhållandena, föräldras utbildning samt uppväxtfamiljens struktur. För att kunna bidra till detta avgränsade forskningsområde undersöks även personlighetsdraget neuroticism utifrån individers grader av neurotiska egenskaper. Vidare används livskursperspektivet för att belysa familjens betydelse för barnets utveckling i sin framtida äktenskapsbana. Huvudintresset är det väletablerade sambandet mellan föräldrars skilsmässa och den egna skilsmässan. Med hjälp av logistisk regression på gifta och frånskilda individer kunde det bekräftas att ett sådant samband föreligger, däremot kunde modellerna i mycket liten utsträckning förklara de bakomliggande mekanismerna till sambandet. Studien visar att individer med låg utbildning löper betydligt större sannolikhet för egen skilsmässa än individer med högre utbildning. Individer med högre grad av neurotiska egenskaper är mer skilsmässobenägna. Intressant nog visade studien att individer födda 1956-1965 var mer skilsmässobenägna än individer födda 1966-1975 eller 1976-1985. Detta kunde inte förklaras tillfredsställande och ligger öppet för framtida forskning att studera närmare.  

  • 16.
    Yamashita Kullenberg, Aki
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Familjeförhållanden och attityder till att skaffa barn2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Eftersom fertiliteten i många utvecklade länder har gått ned är det intressant att studera orsakerna bakom detta. Om inte orsakerna bara ligger i de socioekonomiska förhållandena, vilka diskuteras mest, var kan de då sökas?

    Denna studie använder enkätdata med avsikt att belysa om attityder till att skaffa barn påverkas av vilka familjeförhållanden man själv växt upp under samt själv upplever under vuxet liv. Synsättet bygger på idén att det finns effekter som påverkar tänkandet genom socialisering, från en generation till en annan.

    Genom analys av data från undersökningen YAPS studeras om det finns några empiriska samband mellan stabilitet i familjens sammansättning under uppväxten, attityder till att leva i parförhållande och attityder till att skaffa barn.

    Uppsatsen använder sig av regressionsanalys för att undersöka eventuella statistiskt belagda samband.

    Då resultaten inte visar upp något samband med uppväxtvillkoren så undersöks även ekonomiska villkor då dessa ingått som bakgrundsdata i analysen. Resultatet pekar på samband mellan synen på barn och synen på parförhållanden samt den ekonomiska situationen i familjen under uppväxten.

    Den attityd till barn som man uppger verkar också vara en könsfråga då kvinnor har en mer positiv syn på barn än män enligt denna studie.

  • 17.
    Mc Galey, William
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Changing Attitudes Towards Immigrants in Light of Worsening Economic Conditions in Portugal2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Portugal has experienced various structural changes in recent history which have greatly contributed to the country having a sizeable and varied immigrant population at present. The Global Economic Crisis of 2008 has severely impacted numerous countries in the European Union including Portugal. Conditions in Portugal had been gradually worsening, largely as a result of a stagnating national economy, where unemployment steadily increased in the years leading up to 2008. In the wake of the crisis, Portugal has experienced dramatic reductions in GDP, soaring unemployment rates and in particular regarding youth unemployment, social unrest and political instability. Further, the most vulnerable socioeconomic groups in Portugal have been worst affected, where social inequality, poverty and a whole array of other social issues have been exacerbated by the crisis and the austerity policies that were implemented in the wake of the economic crash. This thesis attempted to discover if attitudes towards immigrants have changed in light of worsening economic conditions in Portugal during three different time periods 2002-2006-2012, with a primary focus on the most recent period where conditions were most austere. Moreover, this research also sought to establish the determinants which influence attitudes towards immigrants over the same time period. Data was used from three rounds of the European Social Survey and in particular, round 1 (2002/2003), round 3 (2006/2007) and round 6 (2012/2013). Descriptive statistics and ordered logistic regressions were used in order to answer the research questions and realistic group conflict theory was utilised as a theoretical framework when analysing and explaining the findings. It was evident that attitudes towards immigrants have become more negative over the given time period and were indeed most pronounced in light of the recent economic crisis. It was also apparent that natives who were in greater competition with immigrants possessed the most pronounced levels of prejudice.

  • 18.
    Holgersson, Hjalmar
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Vem tjänar på utbildning: En analys av skillnader i ekonomisk avkastning på utbildning utifrån klassmässig bakgrund2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Studiens syfte är att undersöka hur den lönemässiga avkastningen av utbildning skiljer sig utifrån utbildningsmässig och klassmässig bakgrund. För att analysera detta gjordes multipla linjära regressionsanalyser (OLS) med data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. LNU är intervjustudier gjorde på ett representativt urval av svenska befolkningen. Beroendevariabel i regressionsanalyserna är timlön. Föräldrarnas högsta utbildningsnivå definierar utbildningsbakgrunden. Klassmässig bakgrund definieras utifrån vilken position i SCB:s (Statistiska centralbyrån) socialekonomiska indelning (SEI) föräldrarna har.

     

    Studiens resultat visar i huvudsak 2 resultat. (1) I Sverige tjänar barn till personer som genomgått teoretiskt gymnasium eller universitets-/högskoleexamen mer på att utbilda sig än vad barn till personer vars högsta utbildning är grundskola gör. (2) Barn till egna företagare tjänar mer på att utbilda sig än vad barn till arbetare gör. Detta gör att personer ur privilegierade grupper tjänar mest på att utbilda sig i Sverige. Med detta går studiens resultat mot tidigare studier gjorda i USA. Där tjänar personer ur mindre privilegierade grupper mest på att utbilda sig.

     

    Att Sverige har små löneskillnader påverkar troligtvis resultatet på hur de ekonomiska förtjänsterna av utbildning ser ut. Avkastningen på utbildning för barn till arbetare eller till de med grundskola som högsta utbildning skulle inte bli större med större löneskillnader

  • 19.
    Linner, Sonja
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Månsson, Helena
    Har jämställdhet i hemmet ett samband med planer på att utöka familjen?: En kvantitativ studie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka om en jämställd fördelning av hushållssysslor och omsorg om barn påverkar föräldrars planer på att utöka familjen, samt hur värderingar angående jämställdhet samspelar med beteende gällande arbetsfördelning. I många europeiska länder är fertiliteten låg vilket kopplas till att kvinnors roller har förändrats under senare decennier. Andelen kvinnor i högre utbildning samt i förvärvsarbete har ökat, medan kvinnorna fortsätter att ta majoriteten av ansvaret för hem och barn. I Sverige är andelen förvärvsarbetande kvinnor hög samtidigt som även barnafödandet är relativt högt. Svensk familjepolitik har sedan 1960-talet skapat förutsättningar för jämställdhet och givit föräldrar konkreta möjligheter att dela lika på omsorgen om barn. Studiens teoretiska ramverk bygger på tre perspektiv. Gender equity theory utgår från att obalansen mellan graden av jämställdhet i samhället respektive inom familjen bidrar till lägre barnafödande. Gender revolution perspektivet vidareutvecklar detta och menar att ett ökat barnafödande är kopplat till att männen deltar aktivt i omsorg om barn och hem. Gender ideology perspektivet undersöker samspelet mellan värderingar och beteende, och hur detta har en betydelse för hur man upplever sin situation. Data är inhämtat från Generations and Gender Survey, och urvalet består av kvinnor och män som är 25-44 år, som lever i parförhållande och har ett eller två barn. Studiens beroende variabel är “barnplaner”, förklaringsvariabler är fördelning av omsorg om barn och hushållssysslor, samt variabler om jämställda attityder avseende mammors och pappors arbete, och materialet analyserades med hjälp av logistisk regression. Resultaten visade ett positivt samband mellan jämställd fördelning av omsorg om barn och planer på att utöka familjen, som dock endast var signifikant när interaktionen mellan värderingar och arbetsfördelning inkluderas i modellerna. Högst benägenhet att vilja utöka familjen har de individer som jämställt delar på omsorgen om barnen, men som har traditionella värderingar angående mammors arbete. 

  • 20.
    Clementz, Christine
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Obstructing unionisation among young workers: A qualitative study on individualistic attitudes and employer resistance towards unionism2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Declining union density rates have been and continue to be an ongoing issue and worry around the world. In Sweden, union density remains high in comparison to other countries, although not an exception to the declining rates which have largely encompassed young workers. The objective of this study is to research two phenomena that have been identified as influences surrounding why young workers do not become unionised. The research questions are 1. Can individualistic attitudes be linked to the decline in union density among young workers, if so how? and 2. Can employer resistance towards trade unionism be linked to the decline in union density among young workers, if so how?.There are substantial amounts of quantitative research devoted to trying to understand the decline, which motivated writing a report with a qualitative approach. Focus was put on the thoughts and views of six young individuals who are all involved with three Swedish trade unions, HRF, Handels and Seko. The results of the study revealed that both individualistic attitudes and employer resistance can be linked to declining union density rates among youths. Individualistic attitudes were analysed alongside Allvin and Sverke’s theories on the ‘era of individualisation’, which includes declining preparedness to participate in collective movements, the belief in the efficacy of the self and autonomous attitudes towards institutions. Individualistic attitudes that were conferred in the interviews revolved around matters such as young workers not being able to identify themselves with trade unions and their officials. Employer resistance methods were discussed in line with, among others, Brulin’s theory on the work place as a political arena, where employers and trade unions battle for the loyalty of the employees. Resistance towards trade unions seem to appear in various forms and different methods are used in order to obstruct individuals from becoming or remaining unionised. This includes subtle threats and ostracism from managers and co-workers and unmotivated changes of rosters.

  • 21.
    Tran, Tu-Kien
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Könsskillnader i välbefinnande: Jämförelse mellan individer på arbetsledande positioner2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Svårigheter att hitta balansen mellan familjelivet och arbete kan vara en anledning till att rollkonflikter uppstår och leder till sämre välbefinnande. Det jämställdhetspolitiska målet i Sverige ger kvinnor större chans att delta i utformningen av samhället och subventionerad förskoleverksamhet och lagstadgad rätt till deltid underlättar barnomsorg och ger stöd för föräldrar att kunna kombinera arbete och familjelivet, samt att anta karriärmöjligheterna. Studier har visat samband mellan individers välbefinnande och arbetsförhållanden, samt familjeförhållanden, men det är få studier som jämför detta samband bland individer i högre arbetspositioner. I denna studie ligger fokus på sambandet mellan arbetsförhållanden, familjeförhållanden och välbefinnandet hos chefer i Sverige, och om sambanden kan förklara könsskillnaden i välbefinnande. Genom att tillämpa teorin om konflikt mellan arbete och familj, Work-Family Conflict, fördjupas förståelsen för hur arbetsförhållanden och familjeförhållanden skapar rollkonflikter som sedan påverkar välbefinnandet. Genom linjära regressionsanalyser av data från Levnadsundersökningen (LNU) indikerar studiens resultat att familjeförhållanden inte visar någon betydelse för chefers välbefinnande och därför inte heller på könsskillnaden i välbefinnande. Däremot visar resultaten att chefer som arbetar färre timmar och är mer missnöjd med sin lön har ett sämre välbefinnande. Resultaten visar att kvinnliga chefer både arbetar färre timmar och är mer missnöjd med sin lön i större utsträckning än manliga chefer, vilket förklarar en del av könsskillnaden i välbefinnande.

  • 22.
    Karlsson, Anita
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Josefsson, Susanne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Trygghet i Stockholms stadsdelar: En kvantitativ studie om anledningar till skillnader i trygghetskänsla2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks orsaker till variation i trygghetskänslan bland de boende i Stockholms olika stadsdelar. Tidigare forskning visar på att individuella faktorer påverkar hur trygg man känner sig i sitt bostadsområde, där vissa grupper är otryggare än andra grupper. Tidigare forskning pekar även på att tidigare brottsutsatthet, människor som stör ordningen i bostadsområdet såsom ungdomsgäng och missbrukare, fysiska ordningsstörningar såsom klotter och vandalism, mörker eller nedsatt belysning, boendetid i området och hur bra grannkontakt man har samt att områdets rykte påverkar trygghetskänslan. Urbanteoretisk forskning pekar även ut viss bostadsområdesplanering som mer problematisk ur trygghetsaspekt.

    I uppsatsen undersöker vi genom regressionsanalys hur mycket vissa av ovanstående faktorer påverkar trygghetskänslan i Stockholms stad genom att använda oss att Stockholms stads trygghetsmätning för år 2014.

    Resultaten visar att tidigare utsatthet för brott, vandalism och klotter, störande människor i bostadsområdet såsom ungdomsgäng och missbrukare, mörker och dålig belysning samt att sämre grannkontakt bidrar till en ökad otrygghetskänsla i Stockholms stadsdelar. Däremot har boendetid och huruvida man bor i lägenhet eller småhus har ingen påverkan på tryggheten. De oberoende variablerna som har påverkan kan i vissa fall förklara otrygghetskänslan i Stockholms bostadsområden mer än vad kontrollvariablerna gör. Vid införande av kontrollvariablerna kön, utländskt ursprung, funktionsnedsättning, ekonomiska svårigheter samt utbildningsnivå kvarstår även de oberoende variablernas påverkan på otrygghetskänslan. Däremot samexisterar de oberoende variablerna vilket leder till att de påverkar varandra och deras b-koefficientvärde sjunker något och ett fåtal oberoende variabler blir icke signifikanta när de sammanställs. Vårt resultat visar på ett relativt lågt R2-värde (11,1 %), vilket pekar på att det är finns ytterligare faktorer att ta hänsyn till vad gäller trygghetskänsla.

  • 23.
    Ytter, Emil
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    En klassad eller utsatt välfärdsattityd.: En kvantitativ undersökning över vad som kan påverka svenskars syn på välfärdens utformning.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om att ta reda på om erfarenheter av utsatthet påverkar människors syn på hur välfärden ska utformas.. Uppsatsen bygger på data från knappt 5,000 respondenter från den svenska Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000. Jag undersöker hur respondenternas inställning till tre välfärdspolitiska frågor har samband med deras erfarenhet av utsatthet, utöver det samband som tidigare forskning påvisat mellan individers klass, kön och ålder och välfärdsstatsattityder. Attityder till välfärdens utformning mäts med tre frågor: attityd till privata välfärdsalternativ, attityder till små inkomstskillnader och attityder till att mer vård ska ansvaras inom familjen. Tre aspekter på utsatthet undersöks: ekonomisk, social och fysisk utsatthet.

    Uppsatsens bidrag till forskningsfältet är att försöka hitta fler faktorer till att förstå människors välfärdsattityder utöver till exempel klass. Klass har länge varit i frågans fokus men genom att titta ur andra vinklar är det möjligt att en annan, större bild träder fram som visar att förklaringen inte var så enkel. Analyserna visade att den ekonomiska utsattheten var den enda formen av utsatthet som hade tydliga signifikanta samband på välfärdsfrågorna. Det tyder på att respondenternas utsatthet inte är en större bidragande faktor för att förstå individers välfärdsattityder.

  • 24.
    Thorsson, Hugo
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Thorin, Petter
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    "Denna tobaksvara kan skada din hälsa och är beroendeframkallande": En kvalitativ studie om snusförbud på offentliga arbetsplatser i Sverige2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att via en genomgång av policydokument och kompletterande telefonintervjuer undersöka motiven bakom införandet av ett förbud mot så väl snus som cigaretter på arbetstid genom s.k. Tobaksfri arbetstidi sexton svenska kommuner samt att undersöka hur dessa kommuner skiljer sig åt. Vidare är ambitionen att med hjälp av statsvetenskapliga modeller för policyanalys ge en inblick i policyprocesserna i de undersökta kommunerna. 

    Resultatet av studien är att ett tobaksförbud i de undersökta kommunerna införts utifrån ett antal olika motiv, där hälsoaspekter och ekonomiska aspekter är de mest framträdande, men att det när det gäller förbud av snus mer specifikt ofta saknas tydliga motiv och vetenskapliga grunder, samt resonemang kring förbudets konsekvenser.

  • 25.
    Syk, Edvin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Bernhardtz, Robin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Prekariatets karaktär och omfattning: - En empirisk studie av ett omtvistat teoretiskt begrepp2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Prekariatet får allt mer uppmärksamhet, särskilt efter Guy Standings popularisering avfenomenet. Det råder emellertid delade uppfattningar om dess relevans i sociologisk forskning. Tyngdpunkten i tidigare studier har legat på teori. Uppsatsen försöker urskilja ett prekariat och därmed besvara frågor som rör dess karaktär, omfattning, riskfaktorer och variation i Danmark, Storbritannien och Sverige. Syftet är att skapa en empiriskt användbar definition av begreppet. Med latent klassanalys (LCA) som metodologiskt verktyg möjliggörs en analys som beskriverdess betydelse vad gäller skiktning på arbetsmarknaden. Resultaten visar att det finns två grupper med tydliga prekära anställningsförhållanden och skiljer sig även markant mellan länderna vad gäller storlek. Med låg klasstilhörighet (ESeC) och låg ålder ökar generellt sett risken att tillhöra prekariatet. De slutsatser som går att dra är att prekariatet är internt skiktat, med en uppdelning av ett övre och ett undre skikt, att LCA på ett effektivt sätt beskriver social stratifiering kopplad till arbetsmaknaden samt uppsatsen största bidrag, nämligen att faktisktskapa en definition av begreppet som är möjlig att applicera på empiriska studier.

  • 26.
    Trankell, Daniel
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Nilsson, Hanna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Ojämlikheter i tandhälsa i Sverige: En kvantitativ studie om sociala skillnader i tandhälsa utifrån Cockerhams livsstilsteori2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sociala skillnader i hälsa är ett välkänt och väl utforskat fenomen inom kvantitativ hälsoforskning. Dylika skillnader i tandhälsa är emellertid mindre välstuderade. Syftet med den här studien var därför att testa om sociala skillnader i tandhälsa kan förklaras med hjälp av Cockerhams hälsolivsstilsteori, framförallt kopplat till begrepp som livschanser och livsval. Teorin tar hänsyn till den sociala kontext i vilken individen utövar hälsorelevanta beteenden. Som mått för livsstil användes rökning och som indikator på begränsade livsval användes undvikande av tandvård av ekonomiska skäl. Positionen i den sociala strukturen antas bero på utbildningsrelaterade och ekonomiska faktorer vilka antas påverka förutsättningarna för ett hälsosamt leverne. Tidigare forskning har påvisat sociala skillnader i tandhälsa men få studier har testat huruvida dessa kan medieras av beteenden som rökning och att avstå tandvård, vilket var fokus för den här studien. Data som användes var levnadsnivåundersökningens material från år 2000, med ett urval av respondenter mellan 25-65 år. De statistiska analyser som genomfördes var logistiska regressioner med ett mått för dålig självskattad tandhälsa som utfallsvariabel. Resultaten påvisade att lågutbildade och personer med ekonomiska svårigheter hade störst riskskillnader (i form av riskökningar) medan högutbildade hade en viss minskad risk för dålig tandhälsa jämfört med gymnasieutbildade. Den sämre tandhälsan hos personer med ekonomiska svårigheter kunde delvis förklaras av rökning och att avstå tandvård av ekonomiska skäl. Riskskillnaderna för de olika utbildningsgrupperna kvarstod dock oförklarade. Slutsatserna är att Cockerhams teori gällande livschanser, livsval och livsstil i viss mån är tillämpbar för att förklara ojämlikhet i tandhälsa. Detta gäller emellertid enbart då individens position i den sociala strukturen mäts med ett ungefärligt mått för låg inkomst. En brist är att måttet som antas mäta detta inte har fullgod validitet varför antagandet är i behov av vidare forskning. Framtida forskning som använder fler livsstilsrelaterade förklaringsvariabler rekommenderas för att undersöka varför i synnerhet utbildning är kopplad till sämre tandhälsa.

  • 27.
    Thaning, Max
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    The Social Relativity of Higher Education: The Influence of Social Capital on the Probability of Commencing Tertiary Studies2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The decision of whether to enter higher education or not is strongly structured by social background, i.e. parents’ social class. This paper examines if and to what extent enrolment in tertiary education also is related to social capital, and furthermore, if social capital can account for differences in social background. Two aspects of social capital are examined: extended network resources, operationalized as family acquaintances holding different occupations, and peer influences, assessed as the number of friends already engaged in higher educational studies. The sample consists of two subsequent surveys of Swedish adolescents, divided in three stratums based on parents’ country of birth: Iran, former Yugoslavia and Sweden. The findings suggest that resources and returns of extended social networks enhance the probability of enrolment to university studies. The results concerning peer influences seem to indicate an impact on the probability of university admission, however, there might be causal and analytical problems of measurement involved. 

  • 28.
    Rönnow, Julia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Sköldén, Michelle
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    ”Alkohol är lite som vuxengodis”: En kvalitativ studie om alkoholens roll på den svenska arbetsplatsen.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Alkoholkonsumtion för med sig många negativa konsekvenser för såväl samhälle som arbetsgivare. Trots detta tycks alkoholen ha en självklar plats på de svenska arbetsplatserna. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll alkohol i samband med arbetet spelar samt hur denna roll uppfattas av de anställda. Detta undersöks kvalitativt genom tio semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma personer på olika arbetsplatser. Resultatet från studien har haft teorin om socialkonstruktivism som utgångspunkt och därefter analyserats tematiskt utifrån teorier om framför allt organisations- och alkoholkultur, samt konventioner och attityder.  

     

    Denna studie visar att alkoholens roll skiljer sig mellan organisationerna, vilket tyder på att företag i regel har olika kulturer. Detta innebär att en alkoholkultur skapas inom organisationen och beror på de olika attityder och värderingar som finns där. I resultatet kan dock även vissa likheter i alkoholens roll och de anställdas attityd till detta utläsas. Detta tyder på att det finns en samhällelig alkoholkultur eller konvention om alkoholens roll. Alkoholen har i samtliga organisationer en roll som socialt redskap för ökad samhörighet och trivsel och upplevs därmed generellt som någonting positivt. Det finns även en allmängiltig medvetenhet kring alkoholens negativa aspekter. Problemen upplevs dock finnas någon annanstans. 

  • 29.
    Gauffin, Linn
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Fastlund, Sofie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    "Man måste smörja sina kontakter": En explorativ studie om betydelsen av sociala kontakter i bemanningsbranschens anställningsprocesser2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bemanningsbranschen är en relativt ny bransch på den svenska arbetsmarknaden med en brokig historia. Forskning om sociala nätverk är väl studerat och även om det finns forskning om sociala nätverk i bemanningsbranschen så saknas delar om bland annat interna anställningsprocesser. Av den anledningen har den här studien en explorativ karaktär. Uppsatsens syfte är att undersöka hur sociala nätverk bidrar i anställningsprocessen för anställda i bemanningsbranschen. För att undersöka detta används en blandad metod som bygger på ett datamaterial som är insamlad genom en enkätundersökning samt fyra kvalitativa intervjuer. Populationen består av anställda på bemanningsföretag i Stockholmsområdet. För enkätundersökningen användes ett snöbollsurval och informanterna till intervjuerna valdes utifrån ett strategiskturval efter kön och yrkesroll. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt består av begreppen sociala nätverk och socialt kapital för att skapa gemensamma frågeställningar och teman för både enkäten och intervjuerna. Utifrån uppsatsens tre frågeställningar har tre teman skapats. Första temat handlar om i vilken utsträckning sociala kontakter bidrar i anställningsprocessen. Uppsatsens resultat ligger i linje med tidigare forskning; denna enkätundersökning visar att mer än 50 % av respondenterna har använt sig av sociala kontakter för att få sin senaste anställning. Hur sociala kontakter använts beskrivs utifrån det andra temat strategi. Resultatet visar att ett stort antal strategier använts i arbetssökningsprocessen, allt ifrån de rätta kunskaper om tjänsten som söks till att få direkt anställning. Det sista temat behandlar typer av relationer som bidrar till anställning. Undersökningen visar att relationer med bekanta bidrar flest av gångerna. Det medför att de kategoriserade relationerna vänner och familj inte bidrar till en anställning i lika stor utsträckning. Resultatet följer därmed teorin om styrkan av svaga länkar. Den induktiva resultatdelen av uppsatsen visar att anställda inom bemanningsbranschen värnar och tar hand om sina sociala kontakter, det är ett sätt för de anställda att vårda sitt sociala kapital.

  • 30.
    Johansson, Emma
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Nilsson, Elinor
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Employer Branding: En sociologisk studie av Spotify's arbete för att vara en attraktiv arbetsplats med engagerad personal.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett företags mest värdefulla resurs är dess personal. På senare tid har många moderna företag börjat arbeta på ett mer medvetet sätt för att motivera personalen och det finns ett flertal teorier som beskriver vad som bidrar till en individs motivation. Employer branding har blivit ett allt vanligare begrepp som syftar till att strategiskt arbeta för att attrahera och behålla en motiverad personal. Teori och tidigare forskning har påvisat hur individen behöver mer än lönen för att känna arbetsmotivation (Dyhre, 2012; Herzberg, 1966; Pink, 2010; Vroom, 1964). Herzberg (1966) menar att hygienfaktorer, såsom lön, arbetsmiljö och förmåner, utgör grunden till arbetsmotivation medan de inte förmår höja motivationen såsom motivationsfaktorer gör, exempelvis personlig utveckling och engagerande arbetsuppgifter. Exempelvis har tidigare forskning från 1960-talet påvisat att en individ motiveras av fem olika faktorer i arbetet samtidigt som individer är olika och motiveras olika mycket av de olika faktorerna (Vroom, 1964). I likhet med detta visar tidigare forskning att olika generationer motiveras av olika faktorer (Jorgensen, 2003). Vidare visar tidigare forskning hur företag ska arbeta med employer branding för att skapa ett starkt varumärke som ett verktyg för att attrahera samt behålla sin anställda (Backhaus & Tikoo, 2004).                       Syftet med studien är att undersöka hur Spotify använder sig av employer branding och hur det bidrar till de anställdas motivation. Studien är utförd genom en kvalitativ ansats med sex djupintervjuer med personal från en av avdelningarna på företaget. Resultatet visar i linje med teori och tidigare forskning, för det första att medarbetarna på avdelningen blir motiverade av ett arbete som bidrar till deras personliga utveckling samt en god social stämning. För det andra visar studien att Spotify's employer branding-arbete leder till en motiverad personal. Dock är studiens omfång begränsat utifrån sitt fokus på en liten del av företaget. Likväl ger studien, trots sitt begränsade urval en värdefull inblick i employer branding-arbetet i den svenska divisionen av Spotify. Studien påvisar också hur framtida forskning med fördel, utifrån ett större urval med ambitioner om ett mer globalt representativt urval, skulle kunna ge en mer nyanserad bild av hur employer branding-arbetet ser ut finner vi det intressant att studera hur ett starkt varumärke hänger ihop med- och kan bidra till ett framgångsrikt employer branding-arbete.

  • 31.
    Nell, Fredrik
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Skolors elevunderlags betydelse för ungdomars debutålder av cigaretter, alkohol och narkotika2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    The purpose of this study is to examine whether different student year base intake in Swedish schools have an impact on the pupils age of debut for cigarettes, alcohol and drugs. In the 1990 changes were made erasing the traditional three stages of Swedish school system (low1-3, middle 4-6 and high 7-9). Individual schools were allowed to change their student base resulting in that a lot of schools let pupils in the 6th grade attend class in the same buildings as grade 7-9. The hypothesis of this study is that schools that changed their student base will suffer a decline in the age of debut for cigaretts, alcohol and drugs.

    By using trend-data from the Stockholm Survey (Stockholmsenkäten) between the years 2002-2012 I examine differences between three types of student base systems. First schools that had pupils in 7-9th grade (13-16) until 2000/2001 and then changed their student base by including 6th grade and becoming grade 6-9 schools. Second, schools that had student base from grade 1-9 (7-16) through the entire period. Third, schools with grade 7-9 through the entire period. The study shows that there is a difference in students habits of tobacco, alcohol and drugs depending on what kind of year base the schools have. The difference is most visible among girls. Girls in schools with grade 6-9 start drinking alcohol at an earlier age than in schools with grade 7-9 or 1-9.

  • 32.
    Leal, Leslie
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Ramberg, Jaqline
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Bemötande i brottmålsrättegångar: En kvalitativ studie om tingsrättens aktörer2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie är att studera hur tingsrättens professionella aktörer bemöter brukare och interagerar med varandra under rättegångar i Sveriges domstolar. I teoriavsnittet redovisas studiens teoretiska utgångspunkter. Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Theodor Kemper’s teori om status and makt. Avsnittet om tidigare forskning tar upp om hur brukare upplever rättegångar och hur de professionella aktörerna agerar under förhandlingar. Studien bygger på observationer av rättegångar i sex olika tingsrätter, som har analyserats med fokus på hur rättens aktörer interagerar med varandra och med brukare, d.v.s. människor som besöker domstolen som målsägare, tilltalad eller vittne. Uppsatsens slutsats visar att de flesta brukare bemöts på ett professionellt sätt, men att det ibland finns brister i vissa avseenden. Detta kan innebära att bemötande kan påverkas om du har annan ålder, beteende eller hur du ser ut. Även brister i bemötande när det gäller information och formellt tal finner stöd från tidigare forskning.

  • 33.
    Martinger, Helena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Åldrande som individualiseringsprojekt: En diskursanalytisk studie av hur åldrande framställs och uppfattas2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har pensionärsorganisationen studerats som en av flera sociala institutioner som både skapar och speglar föreställningar om åldrande och tillvaron som pensionär och äldre. Syftet har varit att identifiera, belysa och förstå de sätt på vilka man i pensionärsorganisationerna PRO:s och SPF:s medlemstidskrifter framställer åldrandet och den äldres tillvaro samt hur befintliga diskurser uppfattas av några äldre. Då styrningsmentalitet i uppsatsen antas vara samhällets övergripande diskurs har ett centralt fokus legat på att försöka studera de tekniker och strategier tidskrifterna använder sig av i styrningen av sättet att tänka om åldrande och pensionärens/den äldres tillvaro. Resultaten tyder på att pensionärsorganisationen genom sina tidskrifter styr läsaren utifrån en övergripande diskurs om åldrandet och tillvaron som ett individualiseringsprojekt; tidskrifternas framställning producerar subjekt försedda med en förmåga att disciplinera sig själva till ett så positivt, hälsosamt och möjliggörande åldrande som möjligt. Betoningen på åldrandets projekt som en individuell angelägenhet riskerar dock att leda till att den fysiskt och/eller psykiskt nedgångna och beroende äldre "får skylla sig själv". Pensionärsorganisationens beskrivningar av åldrande och äldres tillvaro riskerar att befästa föreställningar om de sjuka och beroende äldre som en samhällelig börda och som en nationalekonomisk belastning i ett åldrande samhälle.

  • 34.
    Möller Eklund, Stephanie
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Yildirim, Roza
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Har inkomst, arbetstid utbildning och familjekonstellation ett samband med kvinnor och mäns tid i obetalt arbete?: En kvantitativ studie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Då studier visat att det förekommer en ojämn fördelning av det obetalda arbetet mellan män och kvinnor är det relevant att undersöka faktorer som kan tänkas ge upphov till detta. Denna studie syftar därför till att undersöka sambandet mellan inkomst, arbetstid, utbildning och familjekonstellation (antal hemmavarande barn och småbarn) vid mängden hushållsarbete gifta/sammanboende män och kvinnor utför. Tidigare studier visar även att förekomsten av barn i hushållet ökar mängden hushållsarbete och att denna ökning främst gäller för kvinnor. Utifrån denna vetskap utformades studiens två frågeställningar där den första fokuserar på hushållsarbete kopplat till vardagliga sysslor och den andra på hushållsarbete kopplat till omsorg av barn. Studiens teoretiska ramverk bygger på specialiseringsteorin och autonomimodellen. Specialiseringsteorin är en ekonomisk teori som förklarar fördelningen av hushållsarbete genom att individen specialiserar sig på en syssla, om exempelvis mannen specialiserar sig på tid i betalt arbete är det rationellt att kvinnan specialiserar sig på obetalt arbete. Autonomimodellen förklarar istället fördelningen av hushållsarbete genom en individs individuella inkomst. Kvinnor med hög inkomst förväntas utföra mindre hushållsarbete än kvinnor med låg inkomst om de förvaltar sina resurser rätt och ”köper sig loss” från ansvaret i hemmet genom exempelvis hushållsnära tjänster i form av städhjälp. Mängden hushållsarbete som män utför påverkas enligt modellen inte av deras individuella inkomst. Utifrån teorin utformades fyra hypoteser som används vid tolkning av resultat och analys för att lättare besvara studiens centrala frågor.

    Datan är hämtad från Levnadsnivåundersökningen 2010 och studien tillämpar således kvantitativ metod för att besvara dess frågeställningar. Studiens beroendevariabel delas upp i två kategorier, en för hushållsarbete (vardagssysslor) och en för hushållsarbete (omsorg av barn) och testas i separata analyser för kvinnor och män med hjälp av multipel OLS regression. Resultaten visar att det finns ett samband mellan utbildningsnivå, antal barn och småbarn för både män och kvinnor vid mängden hushållsarbete (vardagssysslor och omsorg av barn) de utför, men att dessa samband varierar olika mycket för kvinnor och män. Resultaten indikerar även att det är relevant för vidare studier att särskilja hushållsarbete som syftar till vardagssysslor från hushållsarbete som berör omsorg av barn.

  • 35.
    Eriksson, Victor
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Montan, Allan
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Unemployment, fertility rates and family policies: A study of 22 European countries during the 2008-2012 recession2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this study we have investigated fertility levels during periods of unusually high unemployment levels. Our research questions were: 1. To what extent does fertility levels change during periods of higher unemployment? 2. Can family policies affect changes of fertility levels during these periods?

    Our hypothesis states that firstly, fertility levels are expected to be lower during periods of higher unemployment, due to households perceiving a lower level of economic security. Secondly, effective family policies should counter this effect, making unemployment having less of an effect on household fertility decisions, due to family policy lowering the economic risks associated with having a child.

    We performed an analysis in two parts. In the first part we divided countries into groups based on which countries had experienced a period of higher unemployment, and which countries had more or less generous family policies. The second part of our analysis was a regression analysis of TFR, unemployment and family policy variables. The results were in line with our first hypothesis: In our first analysis, the group of countries that were experiencing a period of higher unemployment also had a more negative development of fertility. In our regression analysis, we could observe a negative relationship between unemployment and fertility. On the other hand, our results could not support our second hypothesis: No individual family policy could be found to change the effect of unemployment on fertility levels.

  • 36.
    Löfman, Jimi
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Zetterqvist, Martina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Attityder till arbetslöshet: En kvantitativ attitydstudie om arbetslöshet med fokus på klass, kön och erfarenhet av arbetslöshet.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utifrån Zygmunt Baumans teori om arbetsetik och Stefan Svallfors resonemang om klassbaserade attityder avser denna studie att analysera attityder till arbetslöshet med fokus på klasskillnader men även andra tänkbara faktorer. Att människor i olika klasser har liknande intressen, normer och sätt att betrakta samhället på har tidigare forskning observerat. Klasskillnader i synen på arbetslöshet är dock mindre beforskat och kommer därför att studeras närmare i denna studie.

    Syftet med studien är att undersöka skillnader i attityder till arbetslöshet. En analys utfördes för att undersöka hur bland annat social klass, kön och erfarenhet av arbetslöshet påverkar synen på arbetslöshet. Metod/data: Datamaterialet som använts är från 2008/2009 års European Values Study (EVS) vilket är en tvärsnittsstudie där materialet samlats in genom en enkät. Urvalet skickades ut till ett riksrepresentativt urval på 2600 personer över 18 år. Svarsfrekvensen slutade på 1187 personer vilket motsvarar 45,7 procent, med en medelålder på 47,9 år. Respondenternas attityder till arbetslöshet mättes utifrån ett index bestående utav fem frågor genom bivariata och multipla linjära regressionsanalyser (OLS). Resultatet visade inte på något statistiskt signifikant samband mellan klass och attityder till arbetslöshet. I enlighet med hypotesen hade män sämre attityder till arbetslöshet än kvinnor. Har en person egen erfarenhet av arbetslöshet är synen på arbetslösa bättre, liknande resultat kunde inte urskiljas för eventuell partners erfarenhet av arbetslöshet. Politisk orientering och utbildning var andra variabler som föreföll förklara variationen i attityder bättre än exempelvis klass. Ju högre utbildning en individ har och ju mer politiskt vänsterorienterad den är desto bättre attityder till arbetslöshet. Diskussion: Att inga klasskillnader kunde utläsas i synen på arbetslöshet kan bero på att enkäten skickades ut mitt under en ekonomisk kris som påverkat respondenternas attityder oavsett klass. Arbetslöshet ses eventuellt som ett resultat av samhällsekonomiska brister snarare än en konsekvens av individers personliga egenskaper. Politisk orientering och egen erfarenhet av arbetslöshet tenderar att förklara synen på arbetslöshet i större utsträckning.

  • 37.
    Envall, Madelein
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Varför arbeta om pengarna inte behövs?: Föräldraledigas syn på lönearbetets icke-ekonomiska betydelse2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar föräldraledigas syn på lönearbetets icke-ekonomiska betydelse efter en tid borta från arbetslivet. Syftet är att bidra till förståelsen av vilken betydelse arbete har för människors välbefinnande, något som tidigare främst undersökts empiriskt genom studier på arbetslösa. Vidare syftar studien till att se hur teorier om arbetets betydelse utarbetade utifrån studier på arbetslösa även kan användas för att förstå föräldraledigas situation. En viktig avgränsning är att uppsatsen endast behandlar betydelsen av ett arbete i relation till att inte arbeta. Faktorer som påverkar välbefinnandet på olika arbetsplatser tas alltså inte upp.

    Studien utgår från Jahoda och Warrs teorier om arbetets latenta funktioner, samt Ezzys teori om statuspassager. Det empiriska materialet består av nio kvalitativa intervjuer med individer som varit föräldralediga i minst fem månader.

    Resultatet visar att upplevelsen av att inte arbeta och den betydelse arbetet tillskrivs är mycket skiftande. Alla informanter vill återgå i arbete av andra skäl än ekonomiska, men medan några informanter har saknat flera aspekter av att arbeta och upplevt tiden borta från arbetslivet som delvis jobbig, beskriver andra den som njutbar. Tydligast är att arbetet för informanterna är betydande för att ge utmaning, utveckling och intellektuell stimulans. De teman som återkommer i resultatet är till stor del förenligt med Jahoda och Warrs funktionalistiska teorier om arbetets latenta funktioner, men resultatet visar även på betydelsen av den subjektiva tolkningen av situationen vilket ligger mer i linje med Ezzys statuspassageteori. En svaghet i studien är att alla respondenter är högutbildade och har arbeten med krav på specifik kompetens, något som antas färga resultatet. 

  • 38.
    Malmberg, Erik
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Feminismens skilda erfarenheter: Problematiken att kombinera islam och feminism för muslimska kvinnor i Sverige2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Till följd av att en muslimsk kvinna misshandlades i en förort till Stockholm på grund av att hon bar slöja, genomfördes den politiska manifestationen Hijabuppropet. Denna manifestation resulterade i att kvinnor uppmanades att beslöja sig i syfte att visa solidaritet för den misshandlade kvinnan, och muslimska kvinnor som en marginaliserad samhällsgrupp. Agerandet möttes med en stark kritik från bland annat den svenska kvinnorörelsen som menade att slöjan är anti-feministisk och representerar ett kvinnoförtryck som inte borde normaliseras i det svenska samhället. Detta fick gensavar från muslimska feminister som menade att deras erfarenheter blev exkluderade i debatten kring kvinnlig jämställdhet. Syftet för denna studie är att utifrån den teoretiska referensramen black feminism och postkolonial feminism problematisera denna påstådda exkludering, och att anlysera hur dessa kvinnor motiverar en lyckad kombination av att vara muslim och feminist i ett västerländskt samhälle. Med totalt 13 debattartiklar, krönikor och intervjuartiklar med muslimska kvinnliga feminister och andra icke-muslimska feministiska aktörer, har en kritisk diskursanalys genomförts. Med hjälp av Faircloughs tredimensionella analysverktyg har diskursiva praktiker tolkats och kopplats till skapandet av sociala praktiker. Studien förhåller sig till vetenskapstraditionen kritisk realism då fokus ligger på att finna bakomliggande mekanismer som har förklaringsvärde till de sociala fenomen som undersöks. Analysen visar ett resultat där jämställdhetsdiskursen tolkas definieras av en hierarkisk social dominans, där den svenska kvinnorörelsen reproducerar en normativ feminism designad efter den vita medelklasskvinnans behov. Bedömningen görs att det existerar en exkludering av marginaliserade grupper inom kvinnorörelsen där minoriteten antas behöva anamma majoritetsgruppens värderingar vad gäller attityder till kvinnliga rättigheter och definition av frihet. Det existerar med andra ord en invärtes maktkamp inom den svenska feministiska rörelsen där idén om en universell feminism där samhällets samtliga kvinnor strävar efter unisona mål är problematisk.

  • 39.
    Pettersson, Felicia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Situation Stockholm: En kvantitativ studie om trygghet i stadsmiljö2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trygghet är en viktig del i individers livskvalitet. Ett otryggt samhälle präglas av splittring, utanförskap och en alienation från samhället, där individer upplever att ingen bryr sig och kanske till slut slutar bry sig själva. Stadsmiljön, hur staden är utformad och underhållen, är en viktig del i arbetet för ett tryggare samhälle. Syftet med denna studie är att med ett kvantitativt tillvägagångssätt undersöka sambandet mellan upplevd stadsmiljö och upplevd trygghet i Stockholm. Fenomen som nedskräpning, klotter och bristande belysning tas upp, och i en separat del undersöks även eventuella upplevda problem med specifika sociala fenomen. Studien tar även upp könsskillnader. Definitionen på trygghet utgår från Putnam och Rothsteins olika diskussioner kring tillit, och Wilson och Kellings teori om broken windows används för att förstå stadsmiljöns påverkan. En enkätundersökning skickades till ett slumpmässigt urval respondenter i Stockholms stad, och 965 besvarade enkäter skickades in. Resultaten visar att det finns ett samband mellan stadsmiljö och upplevd trygghet, samt mellan upplevda problem med sociala fenomen och upplevd trygghet. Ju sämre en individ upplever stadsmiljön, eller ju större problem hen upplever med specifika sociala fenomen, desto lägre är den upplevda tryggheten. Resultaten visar även att det föreligger könsskillnader i den upplevda tryggheten, där kvinnor i större utsträckning upplever otrygghet och rädsla för att gå ut ensamma. Resultaten går i linje med tidigare forskning.

  • 40.
    Carlsén, Fredrika
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Spaak, Caroline
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Deltidsarbete och psykiskt välbefinnande på den svenska arbetsmarknaden2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att studera psykiskt välbefinnande i relation till deltidsarbete och anställningsform via kvantitativ analys. Studien baseras på data från Levnadsnivåundersökningen 2010 och innefattar anställda kvinnor och män i åldern 19-65.

    Den teoretiska utgångspunkten är Standings teori om prekariatet, en ny samhällsklass som kännetecknas av osäkerhet i anställningar. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan osäkra anställningar och psykisk ohälsa, men det saknas forskning på just deltidsarbete och psykisk ohälsa, vilket motiverade oss att göra denna studie.

    För att undersöka hur sannolikheten att lida av psykisk ohälsa/nedsatt psykiskt välbefinnande ser ut för olika grupper tillämpades logistisk regression. Som beroende variabel användes ett befintligt index för psykiskt välbefinnande, som sedan analyserades mot ett antal oberoende variabler, främst deltid, kön, ålder och klass.

    Resultatet visar att kvinnor jobbar deltid i högre utsträckning än män, och att de även löper högre risk att ha nedsatt psykiskt välbefinnande i jämförelse med män.

  • 41.
    Gadeborg, Malin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Pedone, Ida
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Manliga brytare: En kvantitativ studie om män i kvinnodominerade yrken2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad det innebär att män och kvinnor i hög utsträckning arbetar i olika yrken och har olika arbetsuppgifter. Denna uppsats behandlar män som gjort gränsöverskridande yrkesval och arbetar i yrken dominerade av kvinnor. Syftet med uppsatsen är att undersöka om dessa män har gemensamma bakgrundsfaktorer vilka skiljer dem från män som arbetar i balanserade eller mansdominerade yrken. Kvantitativ metod har varit tillvägagångssättet och våra mätningar har gjorts med data från LNU 2010. Totalt har 10 variabler använts i våra analyser. För att förstå kvinnligt och manligt samt den segregerade arbetsmarknaden utgår vi från socialkonstruktivistiska teorier. Socialisationsteori och den tidigare forskningen har varit vägvisare i val av variabler och metod. Genom logistisk regression har vi fått ett resultat som tyder på att vissa faktorer ökar sannolikheten för att arbeta i ett kvinnodominerat yrke. Bland annat har uppväxtvillkor som faderns närvaro och socioekonomiska status tyckts påverka liksom om man är född utanför Sverige. Studiens resultat kan kopplas till tidigare internationell forskning samt förklaras av socialkonstruktivistiska teorier.  Då både internationella och svenska studier tenderar att lägga mycket fokus på kvinnor i mansdominerande yrken, kan denna uppsats bidra med mer undersökning om män som tagit sig över könsbarriären samt vara en ingång till vidare diskussion om den segregerade arbetsmarknaden. Sammantaget behövs vidare studier om vad det är som gör att män väljer kvinnodominerande yrken och andra vinklar och faktorer bör undersökas.

  • 42.
    Eriksson, Kristina
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Patrizia, Musarra
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Könsskillnader i Självskattad allmän hälsa hos förvärvsarbetande över ålder i Sverige2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka könsskillnader i hälsa hos förvärvsarbetande, sett över ålder. Vi undersöker socioekonomiska faktorer, familjerelaterade faktorer, arbetslivsrelaterade faktorer och hög anspänning i arbete. Undersökningen av sambanden har utförts med hjälp av en binär logistisk regressionsanalys. Som teoretiska utgångspunkter är våra viktigaste teorier Karaseks krav och kontrollmodell, samt Hochschild’s teori om dubbelarbete. Detta prövas med data från Levnadsnivåundersökningarna (LNU2010) och är ett representativt urval av förvärvsarbetande kvinnor och män i åldrarna 18-65 år (N=2874). I våra genomförda korstabeller ser vi könsskillnader i hälsa i samtliga åldersgrupper, men i logistisk regression är könsskillnaden endast signifikant i gruppen 35-50 år. Denna skillnad kan inte förklaras med våra utvalda variabler, utan de beror på något annat som vi inte har kunnat mäta. Dock visar resultaten på att arbete med hög anspänning är den mest betydelsefulla variabeln för självskattad allmän hälsa i ålder 35-50 år. Trots studiens begränsning, som bland annat uppstår då summan av urvalet delas upp i tre åldersgrupper, drar vi slutsatsen med hjälp utav korstabellerna att könsskillnader i hälsa existerar över alla åldrar och den kategori som uppvisar tydligast resultat är ålder 35-50. Dock räcker inte våra utvalda variabler till för att förklara könsskillnaderna.

  • 43.
    Shahrestan, Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Fatah, Catrin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Mötet med skolans mångkulturalitet: En studie om lärares erfarenheter från undervisning i mångkulturella skolklasser2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka möjligheter och svårigheter som lärare upplever i den mångkulturella skolmiljön och applicera deras redogörelser på två teorier av Erving Goffman.

    Den ena teorin handlar om stigma – enligt vilken stigmatiserade individer riskerar leva upp till rollen som stigmatiserad och utanför, när omgivningen stämplar dessa identiteter på dem. Den andra teorin som användes var samme Goffmans teori om det dramaturgiska perspektivet, enligt vilken mänsklig interaktion kan liknas vid en teaterpjäs med en främre och bakre region, där vi håller upp fasad respektive är oss själva.

    Metoden har varit semistrukturerad intervju, där fyra respondenter med lärarutbildning deltog. Då materialet kodats, har gemensamma drag kunnat märkas i respondenternas svar. Respondenterna upplever att möjligheterna bland annat återfinns i den ökade kulturella kompetensen eleverna emellan, samt den personliga tillfredsställelsen i att bidra till den samhälleliga integrationen. Nackdelarna som respondenterna berättat om handlar bland annat om språk-, kultur-, och ordningsproblematik. Vår studie visar flera exempel där respondenternas utsagor kring sina elever, kan kopplas till Goffmans två teorier.

  • 44.
    Ljöstad, Sofia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Om vikten av socialt stöd bland blivande lärare: En kvalitativ studie av lärarstudenters förväntningar på arbetsgivare2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie avser att undersöka vad blivande lärare attraheras av hos potentiella framtida arbetsgivare. Studiens frågeställningar är således: Vilka faktorer motiverar lärarstudenter att söka sig till en framtida arbetsgivare? Hur ser den ideala arbetsgivaren ut för blivande lärare? I denna kvalitativa studie har sex stycken lärarstudenter från Stockholms universitet intervjuats.

     

    Det finns tidigare forskning om lärares preferenser och vilka faktorer de anser viktiga för ett yrke som lärare. Mycket av den aktuella forskning som finns saknar en kvalitativ ansats med blivande lärare vilket blev motivationen i valet av denna studie. Resultatet för denna studie visar att kombinationen av olika faktorer värderas högt vid valet av arbetsgivare. Vidare visar resultatet att högst värde har faktorer som socialt stöd, social och kollegial samhörighet, utvecklingsmöjlighet och geografisk närhet medan lön, geografiskt område och karriärutveckling värderas mindre. Det går inte att dra en slutsats för vilka faktorer samtliga lärarstudenter i landet motiveras och attraheras av vid val av arbetsgivare. Däremot är förhoppningen att denna studie bidrar med en fördjupad förståelse för vad som attraherar lärarstudenter. 

  • 45.
    Bergman, Tova
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Betydelsen av personlig kontroll: en kvantitativ studie om könsskillnader i upplevd personlig kontroll och psykiskt välbefinnande2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av den personliga kontrollen för det psykiska välbefinnandet, samt om det finns någon könsskillnad i betydelsen av den. Med utgångspunkt i teorin om resursersättning, som antar att utbildning har större positiv effekt på det psykiska välbefinnandet för kvinnor än för män, formuleras ett antal frågeställningar om huruvida den personliga kontrollen har större positiv inverkan på kvinnors nivå av psykiska välbefinnande jämfört med män. Genom multipla linjära regressionsanalyser baserade på data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010, undersöks 4306 män och kvinnor. Resultaten av analyserna visar på att den personliga kontrollen har större inverkan på kvinnors nivå av det psykiska välbefinnandet jämfört med män, trots att kvinnor generellt har lägre nivåer av både psykiskt välbefinnande och personlig kontroll, samt att kvinnor som inte arbetar i högre grad behöver förlita sig på den personliga kontrollen för att må bra psykiskt. Dessa resultat ger stöd åt att tro att den personliga kontrollen, i linje med resursersättningsteorin, används för att känslomässigt och mentalt täcka upp för sådana socioekonomiska resurser som brister. 

  • 46.
    Karén, Miia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Internaliserade symptom och "The Immigrant Health Paradox": Familjerelationers betydelse för svenska skolelever2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: "The Immigrant Health Paradox" indikerar att invandrade från ofta upplever en bättre psykisk hälsa i jämförelse med majoritetsbefolkningen, trots nackdelar som en lägre social status. Syfte: Studien syftade till att testa skillnader i internaliserade symptom och familjerelationer hos unga med svensk och utländsk bakgrund. Studien testade om en högre grad av emotionellt stöd, familjesammanhållning och akademiskt stöd kunde förklara skillnader i internaliserade symptom hos första och andra generationens invandrade från icke-väst och väst samt majoritetsbefolkningens unga. Även kön, föräldrarnas utbildningsbakgrund samt familjestruktur testades. Metod: Studien utgick från en kvantitativ ansats och statistiska analyser genomfördes med one-way anova samt multivariata regressionsanalyser. Data: Studien baserades på n=4344 svenska skolelever i årskurs 8, med en medelålder på 14,65 år. Data hämtades från första vågen (2010/2011) av "Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries" (CILS4EU) som är baserad på 251 svenska skolor. Resultat: Resultaten visade vissa skillnader i internaliserade symptom och familjerelationer hos invandrade unga och majoritetsbefolkningens unga. Invandrade från icke-väst och andra generationen från väst rapporterade en lägre grad av internaliserade symptom i jämförelse med majoritetsbefolkningen, som delvis kunde förklaras av bättre emotionellt stöd samt familjesammanhållning och en intakt familjestruktur. En lägre grad av internaliserade symptom hos första generationen i jämförelse med andra generationen kunde inte urskiljas. Slutsats: Paradoxen kunde delvis bekräftas hos skolelever i Sverige genom en bättre psykisk hälsa hos invandrade unga från icke-väst och andra generationen från väst i jämförelse med majoritetsbefolkningen, som kunde förklaras av kvalitativt bättre familjerelationer hos invandrade unga.

  • 47.
    Alpsten, Agnes
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Abraha, Nadab
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Individuellt miljöansvar, politisk konsumtion och klass: En kvantitativ studie om sambanden mellan upplevelse av individuellt miljöansvar, deltagande i politisk konsumtion och klasstillhörighet2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av objektiv och subjektiv klasstillhörighet i upplevelsen av individuellt miljöansvar och deltagande i politisk konsumtion, samt om det finns skillnader mellan betydelsen av den objektiva och subjektiva klasstillhörigheten. Den teoretiska utgångspunkten för individuellt miljöansvar och politisk konsumtion är Ulrich Becks teorier om risksamhälle, modernisering och individualisering. Pierre Bourdieus kapitalteori definierar objektiv klasstillhörighet, medan subjektiv klasstillhörighet behandlas utifrån ett kognitivt perspektiv som bland annat innefattar yrkestillhörighet. Ansatsen är kvantitativ och deduktiv. Datamaterialet som används är ”Hållbart medborgarskap”, som samlades in av Michele Micheletti vid Stockholms Universitet genom ett riksrepresentativt OSU år 2009 och innefattar 3000 individer mellan 18 och 78 år. Sambanden undersöks med multivariat linjär regressionsanalys. Resultaten visar inte generaliserbara samband mellan objektiv klasstillhörighet eller subjektiv klasstillhörighet och upplevelse av individuellt miljöansvar, men mellan kulturellt kapital som beståndsdel av objektiv klasstillhörighet och upplevelsen av individuellt miljöansvar kan det. Betydelsen av objektiv klasstillhörighet eller subjektiv klasstillhörighet för deltagande i politisk konsumtion kan inte stärkas genom generaliserbara samband, men sambanden mellan kulturellt och socialt kapital som beståndsdelar av objektiv klasstillhörighet och deltagande i politisk konsumtion kan det. Samtliga resultat går i linje med hypoteserna, att högre objektiv respektive subjektiv klasstillhörighet indikerar en starkare upplevelse av individuellt miljöansvar samt att individen i större utsträckning deltar i politisk konsumtion.

  • 48.
    Muzungu, Marie-Suzanne
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Holmin von Saenger, Isabelle
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Skillnad i upplevd hälsa hos utrikes- och inrikesfödda i Sverige: - En kvantitativ studie om hälsa utifrån socioekonomiska faktorer, socialt nätverk och familjeförhållanden2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att studera skillnader i upplevd hälsa mellan utrikes- och

    inrikesfödda relaterat till socioekonomiska aspekter, sociala nätverk och familjeförhållande.

    Data som används till att undersöka ställda hypoteser kommer från

    Levnadsnivåundersökningarna (LNU) för år 2010 som innefattar individer skrivna i Sverige

    mellan 18-75 år. För denna studie har urvalet begränsats till individer mellan 18-65 år som

    alla svarat på frågan om var de är födda (n=1724). Hypoteserna är utformade utifrån teori om

    socialt stöd och dess funktion för olika slags sociala nätverk. Därtill utgår vi från tidigare

    forskning om familjens betydelse för hälsa samt utrikesföddas specifika situations betydelse

    för hälsa. Data analyseras genom logistisk regressionsanalys. Resultatet av studien visar att

    det finns skillnader i upplevd hälsa mellan utrikes- och inrikesfödda, men att förklaringarna

    till dålig upplevd hälsa ser olika ut i de olika grupperna. Vid jämförelse visar studien att

    socioekonomiska aspekter och sociala nätverk förklarar skillnader bland inrikesfödda i större

    utsträckning än för utrikesfödda, medan familjeförhållanden inte kan sägas förklara något alls

    i någon av grupperna. Däremot upptäcks en icke-signifikant tendens till sämre hälsa bland

    utrikesfödda ensamhushåll jämfört med inrikesfödda ensamhushåll som fortsatt forskning

    uppmuntras att undersöka vidare.

  • 49.
    Farhoudfar, Elnoosh
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    It’s a match!: En kvalitativ studie om anställningsbarhet i rekryteringsprocesser2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att studera begreppet anställningsbarhet ur ett organisationsperspektiv. Få studier har gjorts utifrån det organisatoriska perspektivet kring anställningsbarhet. Detta kan möjligtvis förklaras med att det främst är individens uppfattning och upplevelser som innefattas i begreppet. Studiens frågeställningar är:

    -Vilken förståelse har de intervjuade rekryteringsansvariga av begreppet anställningsbarhet?

    -Hur förhåller de sig till anställningsbarhetens olika komponenter och vilken relevans tillskriver de dem i rekryteringsprocessen?

     

     Den teoretiska modell som ligger till grund för denna studie, baseras på det individuella perspektivet och upplevelsen av anställningsbarhet. Fyra intervjuer med rekryteringsansvariga på olika företag har genomförts för att göra denna undersökning. I studien har en växelverkan mellan deduktiv och induktiv ansats använts. Temat för intervjufrågorna samt resultatet har baserats på de dimensioner som ingår i den teoretiska modellen av individers anställningsbarhet; Karriärsidentitet, Personlig anpassningsförmåga, Socialt kapital.

    I studiens resultat framkommer det att de rekryteringsansvariga jag kommit i kontakt med, inte använder sig av begreppet anställningsbarhet i sitt dagliga arbete. Begreppet associeras med individens perspektiv och upplevelser av att göra sig anställningsbar. De förhåller sig dock till komponenter som ingår i teorin av upplevd anställningsbarhet hos individer, men benämner det som kompetens. Respondenterna menar att olika komponenter av begreppet, har baserat på roll och yrke, varierande relevans i rekryteringsprocessen. Det går därmed inte att avgränsa sig till enstaka egenskaper som genomgående gör en person anställningsbar.  

  • 50.
    Sigmond, Svea
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Ytterberg, Alexander
    Hemma bra, men borta bäst?: En kvalitativ studie om hur återvändare uppfattar hemkomsten efter utlandsstationering2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie har det undersökts hur svenskar, som flyttat utomlands på grund av arbeteunder en bestämd tidsperiod (minst två år), har upplevt hur det är att återinträda i det svenskasamhället. Frågeställningarna i denna uppsats är: Hur upplever personer som har arbetatutomlands processen av att återintegreras i Sverige? Hur upplever personer bemötandet frånsocialt umgänge, familj och arbete? Vi har gjort åtta semistrukturerade intervjuer medpersoner som arbetar på tre olika svenska företag. Alla som intervjuats har varitutlandsstationerade i minst två år. I tidigare forskning har fokus främst handlat om flytten tillett annat land snarare än återvändandet till det egna. Den tidigare forskningen som rör detvalda temat har inte blivit uppdaterad på många år. Detta gjorde att vi ville undersökafenomenet och hur det ser ut idag. Vi har gjort jämförelser och reflektioner från de tidigarestudierna med vårt material. Den forskning som lagt grunden för förståelsen i denna uppsatshar beskrivit fenomenet ”omvänd-kulturchock” och syftar på upplevelsen av att känna sigfrämmande i sin tidigare hemmiljö. Vi har undersökt detta genom att koppla de berättadeupplevelserna till nämnd tidigare forskning samt till teorierna KASAM, socialisering ochemotionell energi. Resultatet färgkodades i sju delar och ur detta formades fem större temansom vi analyserade efter. Resultatet i uppsatsen visar att det existerar en så kallad omvändkulturchock och att en del av den valda tidigare forskningen är relevant och kan appliceras pådenna studie. Samtliga teorier har kunnat användas, men i olika hög grad. Resultatet frånintervjuerna har även visat att personerna upplever problemen som mindre än vi förväntat oss.Den största svårigheten att hantera var omgivningens ointresse för återvändarens erfarenheter.

1234567 1 - 50 av 734
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf