Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 875
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Westerlund, Alejandro
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Adoptivfamiljens möjligheter: En intervjustudie om nyblivna adoptivfamiljers handlingsutrymme i samhället2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning inriktad på adoptivföräldrars upplevelser av föräldraskapet eller support och stöd från samhälleliga instanser är inte omfattande, speciellt inte i svensk forskning. Syftet med den här studien var att undersöka adoptivföräldrars upplevelse av stödfunktioner och samhällsservice under de första fem åren efter hemkomst med adoptivbarnet eftersom det är viktigt att få ett perspektiv på stödet från samhället under de tidiga åren då det adopterade barnet knyter ann till familjen. Studien utfördes genom intervjuer med fyra adoptivföräldrapar plus den ena föräldern till ett adoptivbarn. Intervjuerna utforskade hur de upplevt sitt handlingsutrymme i förhållande till deras tillgänglighet av samhälleliga resursinstanser under det tidiga föräldraskapet. Resultaten analyserades utifrån Amartya Sens teoretiska perspektiv capability approach som mäter hälsa genom att accentuera individens behov och frihet att själv välja vad som uppfattas som nödvändigt och viktigt. 

    Resultaten visade att adoptivföräldrarna överlag var nöjda med relationen de haft med skola, barnhälsovård, socialtjänst och övriga resursinstanser. En viktig del av handlingsutrymmet för familjerna var även privata relationer med andra adoptivföräldrar och adoptivbarn. Även internet nätverk eller grupper för adoptivfamiljer var dem till viss mån behjälpliga. Trots det menade föräldrarna att förståelsen för deras adopterade barns behov i alla samhälleliga instanser behövde förbättras, både överlag för adopterade barn, men även att de individuella behoven för adopterade barn behövde uppmärksammas mer.

  • 2.
    Sandell Gustafsson, Mikaela
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Zamanian, Aila
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    "Alla vill leva det ljuva livet, men vad är livet utan frihet?": En kvantitativ studie.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka vilka livsvillkor som har ett samband med individers psykiska ohälsa. Studien grundar sig i levnadsnivåundersökningen från 2010, där personer födda 1980–1991 (18/19–30 år) undersöktes. Den beroende variabeln i studien är ett index över psykisk ohälsa och de oberoende variablerna är utbildningsnivå, arbetssituation, bostadsproblem och antal nära vänner/socialt kapital. De oberoende variablerna avser att mäta olika livsvillkor hos individerna, där hypotesen är att de personerna med försvagade livsvillkor kommer skatta sin psykiska hälsa sämre. Försvagade livsvillkor i denna studie avser personer som är arbetslösa, har låg utbildningsnivå, lever i bostadsproblem och har få antal nära vänner/litet socialt kapital.

     

    Tidigare forskning har påvisat att den psykiska ohälsan i samhället ökar, där unga kvinnor är den grupp som skattar sitt psykiska välbefinnande sämst, den främsta orsaken som förklaras till detta är den stress som unga idag upplever. Forskningen har återfunnit samband mellan bristande livsvillkor och rapporterad psykisk ohälsa, där bristande livsvillkor bland annat är arbetslöshet, hemlöshet, bristande kunskaper i språk och låg utbildningsnivå. De teorier som appliceras på undersökningen är Bourdieus kapitalteori, där analysen görs utifrån ekonomiskt kapital, socialt kapital och utbildningskapital. Metoden används för att förklara att personer som har försvagade livsvillkor i denna studie innehar litet eller svaga kapital, där hypotesen är att detta ska leda till sämre skattad hälsa. Även ett intersektionellt perspektiv har valts för att analysera resultatet, där denna förklaring ligger i att personer innehar olika kategoriseringar i samhället där vissa kategorier kan leda till försvagade möjligheter och villkor vilket kan vara en bakomliggande förklaring till individers psykiska ohälsa. Resultatet visade att de livsvillkor som har ett samband med psykisk ohälsa är utbildningsnivå, arbetssituation och antal nära vänner. De personer som skattade sin psykiska ohälsa som svårast var män, personer med enbart grundskolenivå eller motsvarande, personer som var arbetslösa samt personer med få antal nära vänner, bostadsproblem blev inte signifikant och därför kan inga slutsatser dras utifrån det. 

  • 3.
    Kostiainen, Elin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Wetterborg, Jennie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    ‘‘Allt har en negativ baksida också’’: En kvalitativ intervjustudie om unga kvinnors upplevelser av sociala medier och deras psykiska välmående2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie avser att, genom semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor, studera kvinnornas egna upplevelser av de sociala medierna Facebook och Instagram, samt hur deras användning av dessa sociala medier eventuellt påverkar deras psykiska välmående. Detta förväntas bidra till en ökad förståelse om sociala mediers inverkan på människors hälsa. De teoretiska utgångspunkter som är centrala i denna studie är socialkonstruktivism, identitetsteori samt social jämförelseteori. Studien utgår från en fenomenologisk ansats vilket innebär att vi genom intervjuer ämnar studera kvinnornas subjektiva livsvärld utifrån deras egna erfarenheter och upplevelser kring ämnet sociala medier. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor i åldern 18-25 år, där en form av snöbollsurval har använts. Vidare har en tematisk analys genomförts, där teman identifierades utifrån vad som framkom i intervjumaterialet, som i sin tur analyserades i relation till de teoretiska utgångspunkterna samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att det bland informanterna finns en stor variation i upplevelser av sociala medier som innefattar både positiva och negativa aspekter. Vidare framkom det att samtliga informanter upplevt att deras psykiska välmående påverkats av de sociala medierna Facebook och Instagram. Men hur och i vilken utsträckning de upplever sig ha blivit påverkade anger de främst berott på det dagliga humöret. Utifrån kvinnornas upplevelser gällande hur deras psykiska välmående påverkas av de sociala medierna, framträder känslor såsom avundsjuka och otillräcklighet kopplat till att de jämför sig med andra. Ur detta framträder känslor kring att vara missnöjd med sig själv och sin tillvaro, vilket i sin tur påverkar kvinnornas syn på sig själva. Kvinnornas upplevelser tolkades utifrån Giddens identitetsteori, då kvinnorna berättade om att de framställer och granskar sig själva och sina identiteter i förhållande till andra personer i dessa sociala medier. Att kvinnorna jämförde sig med andra och hur detta inverkade på psykiskt välmående tolkades utifrån Festingers sociala jämförelseteori. Vidare kunde den medvetenhet kring normer och beteenden som kvinnorna upplever konstrueras genom sociala medier tolkas i relation till socialkonstruktivismen. Detta har lett fram till en ny kunskap och ökad förståelse om sociala mediers påverkan på unga kvinnors psykiska välmående. Däribland att det finns en medvetenhet gällande sociala mediers påverkan samt hur denna påverkan visade sig vara högst individuell och föränderlig utifrån dess subjektiva kontext. 

  • 4.
    Kristiansen, Tindra
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Cucarano Averstad, Oliver
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Arbetsmarknadens orättvisor: En kvantitativ studie om upplevda möjligheter till avancemang i arbetet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Orättvisorna på arbetsmarknaden är ständigt ett hett ämne för många forskare och politiker. Många studier indikerar att kvinnor och individer med utländsk bakgrund missgynnas på den svenska arbetsmarknaden, men hur dessa faktorer påverkar varandra är inte lika uppmärksammat. Denna studie avser att studera hur upplevda avancemangsmöjligheter skiljer sig åt beroende på hur kön och etnisk bakgrund samverkar, samt hur chefens egenskaper i form av kön och etnicitet påverkar det potentiella sambandet. De teoretiska ramverken som ligger till grund för studien är välkända teorier som preferensdiskriminering, statistisk diskriminering, humankapital, glastak och homosocial reproduktion. Den tidigare forskningen inom fältet har bland annat visat att kvinnor upplever sämre avancemangsmöjligheter än män samt att individer med utländsk bakgrund upplever sämre avancemangsmöjligheter än individer med svensk bakgrund. Studien bygger på data från Levnadsnivåundersökningen som genomfördes 2010. Urvalet i studien är avgränsat så att endast män och kvinnor i åldrarna 25–60 som förvärvsarbetar är med. Resultatet visar att kvinnor är mindre sannolika att uppleva stora avancemangsmöjligheter i jämförelse med män samt att etnisk bakgrund inte verkar ha någon större betydelse för individens upplevda avancemangsmöjligheter. Dessa resultat kontrollerades även med hjälp av individ- och arbetsrelaterade kontrollvariabler vilket visade att det är mindre sannolikhet för en individ med kvinnlig chef att uppleva stora avancemangsmöjligheter än individer med en manlig chef.

  • 5.
    Altun, Sarah
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Younan, Anlil-Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Att hålla masken under stress: En kvalitativ studie om emotionellt arbete inom vård- och omsorg2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur man hanterar krav inom emotionellt arbete. Studiens frågeställningar är:

     

    -     Hur upplever undersköterskor att det emotionella arbetet påverkas av organisationsstrukturen?

    -     Hur skiljer sig undersköterskors upplevelse av stress och krav på arbetsplatsen?

     

    För att undersöka detta fenomen intervjuades 12 undersköterskor som arbetar inom vården, varav sex undersköterskor arbetade i en privat verksamhet och sex undersköterskor var verksamma i en kommunal. Det teoretiska ramverket för studien grundar sig i Arlie Russell Hochschilds teori om emotionssociologi och emotionellt arbete. Resultatet bygger på sju teman som framkom under intervjuerna: omsorgens emotionella fasad, relationer till boende, samarbetsstruktur, arbetsresurser, möjlighet att påverka, övervaknings struktur, kravhantering och stress.

    Studien visar att undersköterskor inom den privata verksamheten upplevde att de var mer stressade på sin arbetsplats jämfört med de som arbetade i den kommunala verksamheten. En bidragande orsak till detta var att de kände sig och kontrollerade på arbetsplatsen, vilket förklaras av att det finns en övervaknings struktur. Inom den kommunala verksamheten kunde man se tydliga drag av en samarbetsstruktur. Det upplevdes i en större utsträckning att de fick ett socialt stöd både från chefer och kollegor och kunde på så sätt hantera sin emotionella fasad.

  • 6.
    Sukalo, Aleksandra
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Montenegro, Gabriela
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Behövs verkligen en chef?: En fallstudie om hur självledande anställda upplever behovet av en chef2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sveriges arbetsmarknad står inför utmaningar då framtidens arbeten förväntas ersättas av mer komplexa tjänster som följd av att samhället blir mer högteknologiskt. Denna näringslivsförändring förväntas vidare generera högre krav på anställda till att bli mer självgående, flexibla och kompetenta – samtidigt förväntas organisationer möjliggöra detta för sina anställda. Denna näringslivsförändring går att koppla till begreppet och management-tekniken empowerment, som syftar till att anställda ska få möjlighet till större delaktighet genom ökade befogenheter och därigenom generera positiva utfall för anställda såväl som organisationer. Kunskapen inom empowerment består övervägande av internationell forskning och främst av kvantitativa data. Vi har därför identifierat ett kunskapsglapp i litteraturen som avser självledandet och empowerment i en svensk kontext. Studiens frågeställningar går ut på att undersöka hur dagens självledande anställda, det vill säga anställda som jobbar i en kontext av empowerment, upplever behovet av en chef och vilket stöd de eventuellt känner att de behöver. 

     

    För att besvara våra frågeställningar genomförde vi en kvalitativ fallstudie hos en ledande aktör inom fastighetsbranschen som nyligen genomgått en omorganisering med syfte att öka kunskapsnivån hos de anställda och därigenom skapa självledande anställda. Det empiriska materialet består av tio semistrukturerade intervjuer med anställda inom olika befattningar som före och efter omorganisering har blivit självledande. 

     

    Det empiriska materialet analyserades med förankring i teorin om empowerment. Resultat visar att majoriteten av informanterna upplever ett behov av en chef. Behovet vi har identifierat hos informanterna har analyserats på både mikro- och makronivå. Sammantaget handlar det om ett behov av att chefen tydliggör riktlinjer avseende anställdas arbetsroller och arbetsuppgifter. Men likaväl grundar sig behovet i mjuka värden – så som att chefen ska vara lyhörd, relationsskapande, engagerad och hjälpa de anställda med deras utveckling. 

  • 7.
    Grönstedt, Thomasine
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Holmbring, Sofie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Betydelsen av socioekonomisk bakgrund för möjligheten att avancera externt: En kvantitativ studie om hur faderns socioekonomiska klass påverkar individens upplevelse av externa avancemangsmöjligheter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Socioekonomisk klasstillhörighet har stor betydelse för systematiska ojämlikheter i individers karriärmöjligheter och de maktstrukturer som råder på den svenska arbetsmarknaden. Denna studie syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och externa avancemangsmöjligheter och hur detta samband i sådana fall ser ut. Studien har för avsikt att belysa individens upplevelse av externa avancemangsmöjligheter, det vill säga möjligheten att avancera i arbetslivet genom att byta arbetsgivare, beroende på individens socioekonomiska bakgrund. Studien kompletterar därigenom tidigare studier om klass och mobilitet på arbetsmarknaden. I studien mäts socioekonomisk bakgrund genom faderns yrke och faderns utbildning. Den teoretiska utgångspunkten är Bourdieus teori om habitus samt Goldthorpes klassteori. Studien baseras på ett riksrepresentativt datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010 som analyseras med multinominal regressionsanalys. Urvalet har avgränsats till yrkesverksamma individer mellan 25–55 år. Sambandet i studien kontrolleras för faktorer relaterade till bakgrund, arbete och individuella skillnader som kan tänkas ha betydelse för upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan socioekonomisk bakgrund, mätt genom faderns yrke och utbildning, och upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Däremot har socioekonomisk klass, mätt genom individens eget yrke och utbildningsnivå, större betydelse för upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Det innebär att egen socioekonomisk klass har högst statistisk signifikans, justerat för olika individ- och arbetsrelaterade faktorer. Resultatet visar att ju högre egen socioekonomisk klass individen har, desto större upplevda externa avancemangsmöjligheter. Vidare visar resultatet bland annat att sektortillhörighet har en stark påverkan på sambandet och att individer som arbetar i offentlig sektor har större sannolikhet att uppleva små avancemangsmöjligheter än individer som arbetar i privat sektor. 

  • 8.
    Skog, Amanda
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Amanda, Holmberg
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Bidrar obetalt arbete till könslönegapet i Sverige?: En kvantitativ studie om det obetalda arbetets påverkan på lönen för kvinnor och män som är samboende2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Då det råder ett könslönegap i Sverige har vi i denna studie valt att studera hur obetalt arbete kan ha en bidragande effekt på kvinnor och mäns lön. Frågeställningen vi har valt att utgå från är: kan obetalt arbete som samboende individer utför förklara en del av könslönegapet i Sverige? och vår hypotes är att en anledning till att kvinnor tjänar mindre än män i Sverige är att kvinnor gör mer obetalt arbete än män. För att teoretiskt kunna förklara skillnader i lön mellan kvinnor och män har vi använt oss av teorin om att “göra kön”, specialiseringsteorin, relativa resurser och förhandling samt glastak och diskriminering. Den metod vi har använt oss av är en multipel regressionsanalys där vi stegvis introducerat våra kontrollvariabler för att se effekten av dessa på sambandet mellan lön och kön. De resultat vi finner är ett visst stöd för vår hypotes och vi ser indikationer på mönster om att det obetalda arbetet skulle kunna bidra till könslönegapet. Vi finner att kvinnor i samboenderelationer gör mer obetalt arbete i genomsnitt än vad män i samboenderelationer i genomsnitt gör. I vår hypotes antog vi dock en större förklarad varians i lön av obetalt arbete än vad vi funnit i våra resultat. Obetalt arbete förklarar i vår modell 1,3 procent av könslönegapet mellan samboende kvinnor och män i Sverige.

  • 9.
    Haglund, Mikaela
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    "Cheferna har liksom en öppen-dörr-policy": En kvalitativ studie om upplevd stress hos boendestödjare och chefer på ett lågtröskelboende2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att kartlägga självupplevd stress hos boendestödjare och chefer, samt att undersöka i vilken mån självupplevd stress skiljer sig åt hos arbetstagarna med avseende på befattning. Följande frågeställningar har använts för att besvara nämnda syfte: I vilken utsträckning upplever boendestödjare och chefer sig stressade i arbetet? Vilka skillnader finns det mellan yrkesgrupperna boendestödjare och chefer med avseende på arbetsrelaterad stress? För att undersöka detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med boendestödjare och fyra med chefer, där samtliga intervjupersoner arbetar på ett och samma lågtröskelboende.

     

    Tidigare studier har genom krav-kontroll-stödmodellen undersökt stress hos arbetstagare inom olika kontaktyrken, samt skillnader i hälsoutfall med avseende på befattning. Forskning har visat att arbetstagare inom kontaktyrken tenderar att uppleva högre stressrelaterad ohälsa i jämförelse med andra typer av yrken, samt att chefsyrket oftare är förenat med positiva hälsoutfall i jämförelse med lägre kvalificerade yrken. Det saknas däremot studier som undersökt stress hos yrkesgruppen boendestödjare och som ställer deras stress i relation till chefers, vilket är motiveringen till denna studie. Förhoppningen är att kunna bredda kunskapsläget om arbetsrelaterad stress samt att bidra med nya infallsvinklar. Det teoretiska ramverket för denna studie grundar sig i Robert L. Karasek och Töres Theorells krav-kontroll-stödmodell. Resultatet bygger på fyra teman: krav, kontroll, stöd och antal år i arbetet.

     

    De huvudsakliga resultaten visar att den generella stressnivån vid verksamheten är relativt låg, vilket kan förklaras av att det finns goda tillgångar till stöd och kontroll i arbetet samt av lång arbetslivserfarenhet. Däremot framkom det att cheferna upplevde högre stress i jämförelse med boendestödjarna. Detta berodde bland annat på att cheferna ofta prioriterade att stötta boendestödjarna på bekostnad av sina ordinarie arbetsuppgifter, vilket ledde till att man ofta hamnade efter i arbetet.

  • 10.
    Sabil, Ezdani Khan
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Childhood neighborhood and the transition to parenthood in Sweden2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis is exploring the association between childhood neighborhood and the time of the transition to parenthood. In addition, it also explores the relationship between neighborhood and individual attitudes related to fertility behavior. For this purpose, two different datasets were combined. The Swedish Housing and Life Course Cohort Study (HOLK) was used to attain longitudinal housing data, as well as individual level attitudes and control variables for the year 2005, from birth cohorts 1964 and 1974. Neighborhood variables for the year 1990 were attained from the research project ResSegr – Residential segregation in five European countries. By using the same methods as earlier research concerning scalable neighborhoods, five different neighborhood characteristics were identified for parishes in Sweden in 1990; elite, foreign-born, low income, high employment and social assistance. These characteristics were used as independent variables in order to explore any association that might exist between neighborhood at age 16 and the transition to parenthood, using ordinal logistic, logistic and cox proportional models. The result indicated an association between neighborhood characteristic at age 16 and transition to parenthood. Where growing up in a neighborhood characterized with high income and completed tertiary education causes a delay in the timing of the transition to parenthood. Attitudes were also observed to be affected by neighborhood characteristics from age 16. Indicating neighborhood characteristics having a long-lasting effect of influencing the individuals attitude even 15-25 years later.

  • 11.
    Mohamed, Ifrah-Degmo
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Civil Society and Democratic Ideas: A Case Study Based on Sweden’s Young-Muslims, A Court-Verdict2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract

     

    This thesis explores the role of civil society organizations and the democratic participation of minority groups in Sweden. It is based on an analysis and interpretation of a major court decision that denied government support (MUCF) for a Muslim Youth organization (SUM) in 2016. Based on case study methodology and a close reading of court documents and related reports, the analysis of the empirical material identified nine themes of democratic participation and democratic principles, including: integration, discrimination, multicultural society/diversity, Muslims, Islamism/Muslim brotherhoods in Sweden, human rights. The analysis shows, how the Muslim Youth organization was both included in the democratic process but also excluded. I argue that their exclusion is based on ethnic boundary making processes which construct Muslims as essentially different from the rest of society. The thesis suggests that this exclusion could damage the integration processes of ethnic and religious minorities in Sweden.

  • 12.
    Strömdahl Östberg, Adam
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Helperin, Simon
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Den (själv)medvetna konsumenten: Politisk konsumtion och studenters strävan efter erkännande2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta studenter som identifierar sig själva som medvetna konsumenter använder politisk konsumtion som strategi för att söka erkännande inför sig själv och andra. Studien tar särskild hjälp av teoretiska begrepp konstruerade av Pierre Bourdieu. Metoden som används för datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar formulerats: Vilka strategier använder åtta studenter för att söka erkännande genom politisk konsumtion? Vilka blir konsekvenserna av dessa strategier och hur skiljer de sig mellan männen och kvinnorna i studien?

    Tidigare forskning visar att hur mycket av en persons konsumtion som är politisk beror på position och roll i samhället. Framförallt kvinnor och de med akademisk utbildning tenderar att vara de största politiska konsumentgrupperna. Vidare vet vi att Sverige internationellt sett har relativt hög politisk konsumtion. Många upplever att det är svårt att göra rätt inför sig själva och inför samhället i relation till politisk konsumtion. Genom Bourdieus teoretiska perspektiv där både aktören och strukturen fångas in i begreppet habitus har vi undersökt hur åtta studenter i Stockholm hanterar frågor om rätt och fel i relation till politisk konsumtion. Resultat och analys presenteras utifrån följande teman: Att konsumera politiskt; Kunskapskapital; Konstruktionen av ett självreflexivt habitus. De två första temana beskriver strategier för att nå erkännande, det vill säga ackumulera vad Bourdieu kallar symboliskt kapital, det sista temat ämnar till att beskriva aspekter och konsekvenser av respondenternas habitus utifrån dissonans, ambivalens och skam. Slutligen pekar studien på en skillnad i hur män och kvinnor känner kring politisk konsumtion. Denna studie är explorativ och uppmuntrar till vidare studier om såväl studenter som andra samhällsgruppers relation till politisk konsumtion.

  • 13.
    Araz, Agnes
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    "Det var en lång väg, men jag lyckades!: En kvalitativ studie om före detta kriminella mäns upplevelser av sina förändringsprocesser mot ett liv utan kriminalitet.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att kriminellas handlingar har konsekvenser för samhället anses vara vedertaget och studier fokuserar ofta på omfattningen av antalet brott och även vilka dessa kriminella är. För att hjälpa redan kriminella att lämna ett sådant liv bakom sig kan det också vara av vikt att förstå hur processen mellan att vara kriminell till att upphöra med brott upplevs av dessa personer. Syftet med studien var att undersöka hur män med en tidigare kriminell livsstil ser på sin förändringsprocess från kriminell till icke-kriminell. Studiens frågeställningar är: Vad var det som initierade processen att välja ett liv utan kriminalitet bland de före detta kriminella männen? Hur upplevde männen förloppet mellan ett kriminellt liv och ett liv utan kriminalitet? Fanns det händelser som hjälpte eller stjälpte? Hur resonerar dessa män kring sin nya livsstil utan kriminella handlingar?

     

    Ett mål med studien var att försöka förstå hur männen ser på sina egna upplevelser av processen. Gruppen kan vara svår att nå och urvalet gjordes därför med hjälp av ett snöbollsurval från en av KRIS:s (Kriminellas Revansch i Samhället) lokala grupper. Sex vuxna män i åldrar mellan 30-50 år intervjuades om sina upplevelser av processen från ett kriminellt liv till en tillvaro utan kriminalitet. Med utgångspunkten att beskriva informanternas förändringsprocesser i hur de lyckats lämna ett kriminellt liv fokuserade de semistrukturerade intervjuerna på några få teman kopplade till tidsaspekter och utvecklingsfaser. Skäl som angavs som avgörande för upphörandet av ett kriminellt liv och starten av en ny livsstil var bl.a. personlig botten, inre tillit, stöd, motivation och relationer till närstående. Resultatet visade även att männen som deltog i studien upplevde att livet blivit mycket bättre efter att de hade lyckats bryta de kriminella vanorna. När de manliga informanterna var aktiva i kriminella kretsar upplevde de bl.a. utanförskap och skam. Efter att de bytt till den nya livsstilen minskade dessa känslor och ersattes av känslor av stolthet och samhörighet med resten av samhället. Vidare,fick samtliga anställning efter att de genomgått förändringsprocessen och detta skapade nya relationer med människor som inte levde ett kriminellt liv. 

  • 14.
    naomi, korang
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Ett jobb för en kvinna?: En kvalitativ studie om genusföreställningar bland förskolelärare.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka genusföreställningar som förknippas med

    förskolläraryrket från förskolepersonalens perspektiv. Vidare undersöks om

    förskolepersonalen upplever att de påverkas av dessa föreställningar. För att studera

    fenomenet har jag förhållit mig till två teoretiska ramverk: doing gender perspektivet och

    Collins perspektiv om genus. Dessa är teoretiska förhållningssätt som betonar att genus

    skapas i den vardagliga praktiken bland människor i social interaktion.

    Empirin har tagits fram med hjälp av den semistrukturerade intervjumetoden, där sammanlagt

    sex intervjuer har gjorts med jämn könsfördelning. Denna fördelning var en strategisk sådan

    för att få en så rättfärdigad bild av fenomenet som möjligt.

    Resultatet visade att förskolepersonalen är medvetna om de genusföreställningar som

    förknippas med deras yrke men tycker att denna tvetydiga syn är väldigt gammalmodig.

    Förskolläraryrket präglas av föreställningar kring vad som anses vara maskulint och feminint,

    detta är något som även uttrycks i skillnaden i arbetsuppgifter mellan kvinnlig och manlig

    personal. Respondenterna beskriver också hur skillnader i bemötande bland vänner, familj och

    barnens föräldrar påverkar det dagliga arbetet och menar att det kan ligga till grund för den

    låga representationen av män i yrket. Vidare menar samtliga respondenter att förskolan skulle

    gynnas av att fler män söker sig till yrket.

  • 15.
    Kalström, Moa
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Rosenstam, Sara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Från papparoll till föräldraroll: En komparativ studie av papparollens förändring över tid2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    1974 införde Sverige, som första landet i världen, en föräldraförsäkring som gav både mammor och pappor rätt till en inkomstrelaterad ersättning för att vara föräldralediga med sina barn. Trots samma möjligheter till föräldraledighet har pappor, genomgående sedan reformen infördes, tagit ut betydligt färre föräldradagar än mammor. Statistik visar däremot på en progression som indikerar på att allt fler pappor både tar ut samt tar en längre föräldraledighet än tidigare. I och med denna successiva förändring i åtanke väcktes en nyfikenhet gällande bakomliggande orsaker för detta. Tidigare forskning har belyst möjliga förklaringar till pappors resonemang kring föräldraledighet och pappors roll i familjen. Denna studie syftar därför till att anta en ny synvinkel, där en jämförelse av papparollens eventuella förändring över ett kvarts sekel undersöks. Detta för att ta reda på om en eventuell förändring av papparollen har skett och om så, hur denna förändring ser ut. Vidare vill studien undersöka om den eventuella förändringen kan ligga till grund för det ökade uttaget av föräldraledighet hos pappor boende i Stockholm.

    För att besvara studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer utförts med heterosexuella pappor från två generationer i åldrarna 30-35 år och 55-60 år bosatta i Stockholm. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av teorierna doing gender och specialiseringsteorin samt Lars Jalmerts och Elisabeth Bekkengens tidigare studier som berör svenska män och i synnerhet faderskap. Resultatet av denna studie visar på att papporna från de två generationerna har olika syn på vad papparollen innebär och det blir tydligt att de gör papparollen på olika sätt. Den äldre generationen ser föräldraskapet som bestående av två kompletterande roller där mammor och pappor fyller olika funktioner. Den yngre generationen har en annan syn på föräldraskapet och menar på att mammor och pappor utgör en heltäckande föräldraroll där båda föräldrarna ansvarar lika för allt. Deras två olika definitioner av papparollen respektive föräldrarollen grundas ur hur de ser på och gör kön vilket också tycks vara en påverkande faktor till hur papporna har tagit ut sina föräldradagar.

  • 16.
    Holmberg, Anders
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Förebilder bland män i åldrarna 35 till 45 år: En kvalitativ studie om vilka sorters förebilder män har utifrån maskulinitetshierarki, mansideal och maskulina arketyper2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen undersöker vilka typer av förebilder män i åldrarna 35 till 45 år har. Som sociologisk teori används huvudsakligen Raewyn (tidigare Robert) Connells maskulinitetsteori och Lars Jalmerts beskrivning av olika mansideal. De sociologiska teorierna kompletteras med Carl Jungs sociobiologiska teori om medfödda drag om maskulint och feminint där det maskulina konkretiseras i fyra konstruktiva maskulina roller.

    Slutsatsen är att männen har konstruktiva mogna förebilder. De tillfrågade männens förebilder var till 80% män. Det är uteslutande humanistiska och goda förebilder som lyfts fram av intervjupersonerna. Ingen har nämnt destruktiva förebilder som kämpar för sin subgrupp i samhället, eller optimerar på sig själv på andras bekostnad. Majoriteten av förebilder bedömdes ha delaktig maskulinitet och det var endast en av 30 förebilder som bedömdes ha hegemonisk maskulinitet. Förebilderna hade tydliga drag av någon eller flera av de jungianska personlighetsarktyperna som använts. Mansideal bland förebilderna var den klassificering som innehöll störst osäkerhet. Idealet att klara sig själv vara måttlig och hjälpa andra var vanligast. Ofta förekommande förebilder är männens pappor, far- & morföräldrar, chefer, ledare och föreläsare. Däremot är det ovanligt att deras mamma, personer som är duktiga i männens egna profession, fysiska krigare eller klasskämpar är deras förebilder.

  • 17.
    Nilsson, Jenny
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Förälddrarskap och inställning till jämställdhet: En kvantitativ studie om sambandet mellan föräldraskap och inställning till jämställdhet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det har gjorts stora framsteg i Sveriges med jämställdhet gällande utbildning och höga positioner inom den privata- och offentliga sektorn. Däremot är det längre kvar till jäm-ställdhet i hemmet där kvinnor arbetar mer än män. Innan första barnet har kommit är det små skillnader men efter det är det kvinnorna som gör mer obetalt arbete och mindre betalt arbete. Den här studien syftar till att undersöka sambandet mellan föräldraskap och inställning till jämställdhet. Teorin utgår från att uppdelningar som görs i hemmet är kopplade till könsroller som uttrycks starkare vid inträde i föräldraskap samt ”Worklife balance” och capabilities-teorin som utgår från att föräldraskapet accentuerar viljan till jämställdhet. Studien baseras på datamaterialet ”ISSP 2012 - Åsikter om fa-miljeliv och arbete”, där urvalet består av kvinnor och män som är respektive inte är föräldrar i åldrarna 18-95 år. Resultatet presenteras med en univariat, bivariat och multi-variat analys. Resultatet i studien visar att icke-föräldrar är mer positivt inställda till jämställdhet än föräldrar och att ju fler barn en person har desto mer negativt inställda blir de. Detta när vi testar bakomliggande faktorer som kön, utbildningsnivå, ålder, må-nadsinkomst och arbetssituation. Det är ett negativt samband och det är statistiskt signi-fikant på 95% nivå.

  • 18.
    Desax, Tor
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Rosell, Signe
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Har skilsmässor negativa konsekvenser för lönen?: En kvantitativ analys på den svenska arbetsmarknaden av skilda och de som skaffat en ny partner2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer inkomstskillnader i det svenska samhället mellan skilda och de som skaffat en ny partner, utifrån hypotesen att skilda har en sämre löneutveckling än de som skaffar en ny partner efter skilsmässa. För att få en uppfattning om hur situationen ser ut i det svenska samhället idag används data från 2010. Studiens teoretiska utgångspunkt är hämtad ifrån Gary Beckers teori om specialisering och humankapital som innebär att individer i en parrelation specialiserar sig på betalt eller obetalt arbete för att maximera nyttan inom familjen. Denna specialisering leder till att parterna i olika utsträckning investerar i sitt humankapital på arbetsmarknaden, vilket får vidare konsekvenser i form av olika inkomstutveckling. Tidigare forskning från olika västerländska länder visar att gifta och sammanboende generellt har en högre lön än skilda, och att kvinnor ofta drabbas hårdare ekonomiskt än män vid en skilsmässa. Detta är särskilt framträdande i de fall då paret har gemensamma barn. De individer som skaffar en ny partner efter skilsmässa kan undgå att drabbas av lika svåra ekonomiska konsekvenser, och denna effekt verkar större än att istället öka sin arbetstid för att komma upp i lön. Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen 2010 och har analyserats genom multipla linjära regressioner samt logistiska regressioner.

    Det huvudsakliga resultatet motsäger till viss del tidigare forskning då det visar att skilda är den gruppen som har den högsta timlönen. Gifta tjänar ungefär lika mycket oavsett om de är i sin första relation eller har ett tidigare sammanboende bakom sig. Detta resultat kan bero på att skilda i Sverige har mer tid att investera i sitt humankapital på arbetsmarknaden, vilket leder till att de blir skickligare inom sitt yrke och därmed får en högre timlön. Det kan också bero på att effekten av att en gång ha specialiserat sig kvarstår, även om individen skiljer sig.

  • 19.
    Östlund, John
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Herren på täppan: En analys av kvinnornas underrepresentation på auktoritetspositioner i Sverige 20102018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kvinnornas underrepresentation på auktoritetspositioner är ett allmänt känt faktum som ökar med högre hierarkiska positioner och den svenska forskningen kring fenomenet har pågått i mer än 20 år. Den kvinnliga underrepresentationen har ofta diskuterats med bakgrund i familjeperspektivet, eftersom kvinnor konstaterats bära huvudansvaret för barnomsorgen som bland annat minskar tiden i förvärvsarbete. Den svenska forskningen har även noterat att män och kvinnor till stor del hade anställningar inom olika organisationer och yrken. Det benämns som horisontell könssegregering och hade samband med olika karriärmöjligheter för arbetstagarna.Denna uppsatsen visar att andelen auktoritetspositioner är större i de blandade yrkena, i förhållande till de mer könssegregerade yrkena. Sambandet hos de blandade yrkena visar dessutom en ökad vertikal könssegregation hos auktoritetspositionerna, i jämförelse med mer könssegregerade yrken. Den ökade sannolikheten för en arbetstagare att vara i auktoritetsposition har framförallt männen jämförelsevis med kvinnorna, i de blandade yrkena.

  • 20.
    Martinez, Ivve
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Hur nära kan Man vara?: En studie om mäns relation till intimitet och närhet kopplat till normer kring att vara man.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att utöka kunskapen kring maskulinitet och normer kring att vara man kopplat till mäns relation till intimitet och sexualitet och genom det bidra till en vidare diskussion om jämställdhet. Forskningsstudiens fokus breddar begreppet jämställdhet genom att den bidrar till att utöka kunskapen om ojämställdhet som existerande även inom könskategorin män, och inte enbart mellan kvinnor och män. Studien har utgått från följande två frågeställningar; Hur ser män på intimitet och närhet kopplat till manlighet och normer kring att vara man? Samt; Ligger föreställningar om hegemonisk maskulinitet i vägen för mäns intimitet?

     

    Detta är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Utifrån uppfattningen att manlighet är en social konstruktion har forskningen till denna uppsats syftat till att undersöka den ontologi som föreligger utifrån mäns upplevelser av att vara man. Detta genom intervjuer med sex män för att undersöka deras personliga erfarenheter och upplevelser kopplat till forskningsfrågorna. Det teoretiska ramverket för analys har baserats på Connells teori om hegemonisk maskulinitet, doing gender begreppet av West och Zimmerman samt teorier om intimitet utvecklade av Giddens och Prager.

     

    Studien visar att manlig fysisk intimitet är starkt sammankopplad med sexualitet och att normer kring att vara man ligger i vägen för mäns utveckling av intima relationer av psykisk karaktär både med sig själv och andra. Detta kan förklaras av bland annat hegemoniska ideal där heteronormativa föreställningar hierarkiskt delar in män och beteenden i manliga eller icke manliga. Trots att känslor och känsloarbete inte kan förklaras av binära biologiska skillnader behandlas de fortfarande som mer eller mindre naturligt kopplat till det biologiska könet vilket får begränsande funktioner för individen. För män innebär det en känslomässig styrning som upplevs som negativ i relation till andra män men ännu mer i relation till sig själv.

  • 21.
    Holmqvist, Ulrica
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    ”Här går man i skolan hos oss oberoende var man kommer ifrån och man ska lyckas så bra som möjligt utifrån det”: En intervjustudie om rektorers upplevelser av integrationsarbete och dess hinder2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks hur rektorer på grundskolor i Södertälje upplever arbetet för att integrera barn med utländsk bakgrund på skolan och syftet blir att kartlägga det integrationsarbete som skolorna arbetar med. De frågeställningar som studien undersöker är: Hur inplanteras de riktlinjer som mottagits från kommunens sida eller en högre instans på de egna skolan eller finns ”egna” riktlinjer för integration? Hur upplever rektorerna skolans arbete för integration fungerar och vilka möjliga hinder finns det? För att undersöka detta gjordes en intervjustudie med tre rektorer på grundskolor i Södertälje kommun. 

     

    Tidigare studier har gjorts gällande integration av elever med utländsk bakgrund ur lärares perspektiv samt ur elevers perspektiv. Där lärares uppfattning var att man skapar ett vi- och dem-tänk utifrån bakgrund, medan elever beskrev hur en ”blandning” av elever med olika bakgrund har en positiv inverkan för integrationen. Dock saknas en kartläggning av rektorers uppfattning av de integrationsarbete som utförs i deras egna skolor, vilket skapade en motivation till att utföra denna studie. Det teoretiska perspektivet för studien grundar sig på José Alberto Diaz integrationsmodell om dimensioner i en integrationsprocess och i denna studie hur dessa sju dimensioner kan ses i skolan och dess integrationsarbete. Även Anthony Giddens struktureringsteori appliceras för förståelsen av de tysta föreskrifterna som finns och lärs ut i grundskolan.  

     

    Resultatet av studien visar rektorerna inte mottagit tydliga riktlinjer från Södertälje kommun eller en högre instans, med fått tydliga målbilder om hur arbetet ska utföras. För rektorerna var kunskaperna i det svenska språket och möjligheten till att förstå och lära sig de tysta föreskrifterna och normer som finns i det svenska samhället det viktigaste i deras uppfattning om hur man bör utföra ett integrationsarbete i grundskolan.  

  • 22.
    Svensson Glaser, Matilda
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Ideology or psychology?: A comparison of the news media framing of the crimes of Anton Lundin Pettersson and Rakhmat Akilov2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In October 2015 and April 2017, Sweden was hit by two of the most notorious deadly attacks in modern history. The first was directed towards people of immigrant backgrounds at a school in Trollhättan, the second took place in Stockholm, where a truck drove straight through the crowded pedestrian street of Drottninggatan.

    In this thesis, frame analysis is used to study how four major Swedish newspapers (Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Göteborgs-Posten) portray the acts of the assailants Anton Lundin Pettersson (N = 89) and Rakhmat Akilov (N = 173), respectively and comparatively. Previous research suggests a disparity in the framing of “international” (i.e. Islamist) and “domestic” (e.g. right-wing) extremists, where the former are typically politicized and treated as part of a larger terrorist threat while the latter are described as mentally ill lunatics with individual motives.

    This thesis partly enforces this, by showing how Lundin Pettersson’s actions are psychologized to a larger extent than Akilov’s, which are rather put in a standard terrorism frame, as a symbol of “the terrorists’” war on “the West”. The results also show several similarities in framing, like how counterimages are used to strengthen the norms and values of the ingroup after both attacks. 

  • 23.
    Stenmark, Lisa
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Rasmuson, Andreas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Jag biter ihop: En kvalitativ studie om emotionellt arbete och kundmötet i restaurangbranschen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar serveringspersonalens upplevelse av sin yrkesroll i restaurangbranschen. Frågeställningen fokuserar på serveringspersonalens egna upplevelser av kundmötet och det tillhörande emotionella arbetet. Den innefattar även personalens egna beskrivningar av hur de hanterar den återkommande konflikten mellan uppvisad och upplevd känsla. Restaurangyrket ställer höga krav på yrkeskompetens och sociala färdigheter men innebär också situationer som personalen kan uppleva som emotionellt ansträngande. Den teoretiska bakgrunden till studien utgår ifrån Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Arlie Hochschilds teori om emotionellt arbete.

     

    Det empiriska materialet består av data från sju semistrukturerade intervjuer med restauranganställda i Stockholm. Respondenterna beskriver hur de anpassar sitt framträdande efter vilken gäst de serverar. Anpassningen består främst av de känslor som visas utåt, exempelvis genom samtalston, gester och ansiktsuttryck. Detta sker således på en ytlig nivå, och oftast innefattas inte det som serveringspersonalen känner på riktigt i anpassningen. Resultatet tyder på att respondenterna upplever en dissonans mellan de känslor de visar utåt och de känslor som de känner inombords. Studien utforskar därför även olika strategier personalen använder i syfte att minska den emotionella dissonansen. Vissa strategier tycks vara vanligt förekommande bland respondenterna, samtidigt som andra strategier bara används av några få. Denna variation kan tänkas bero på kontextuella och personlighetsmässiga skillnader.  Slutligen så tillhandahåller denna studie en bild av hur serveringspersonal i Stockholm upplever sitt arbete, hur de hanterar sin yrkesroll samt hur serveringsyrket i sig till mångt och mycket kan betraktas som emotionellt arbete. Inom den svenska kontexten så är forskning av detta slag bristfällig, och vår studie fyller därför en kunskapslucka inom området. Avslutningsvis föreslås fortsatt forskning i området av kvantitativ karaktär. 

  • 24.
    Feldhof, Rebecka
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Unghammar, Olivia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Jag råkade bara hamna här: En kvalitativ studie om motivationsfaktorer i rekryterings- och bemanningsbranschen på den svenska arbetsmarknaden.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vad är det som gör att man börjar arbeta inom rekryterings- och bemanningsbranschen? Vad är det som motiverar en att stanna kvar inom branschen när man regelbundet arbetar övertid utan att få betalt? Den teknologiska utvecklingen gör att man kan ersätta det mesta inom en organisation - förutom medarbetarna - vilket gör att arbetsgivare behöver skapa en tydligare plan för hur man ska motivera medarbetarna (Randlert, Drömarbetsgivaren, 2017: 47). Sedan 1994 har det blivit allt vanligare att företag anlitar rekryterings- och bemanningsföretag. Det gör att konkurrensen mellan rekryterings- och bemanningsföretag blir större, både för att behålla medarbetarna på ett rekryterings- och bemanningsföretag men även för att attrahera de bästa kandidaterna på marknaden. Rekryterings- och bemanningsbranschen kännetecknas av att vara en tävlingsinriktad bransch där arbetsgivarna väljer att erbjuda ekonomiska belöningar i kombination med att ge de anställda uppskattning och bekräftelse för att de ska känna en hög motivation. Enligt motivationsteoretikern Herzberg är frihet och ansvar motiverande faktorer för individer. Vidare uttrycker Herzberg att de anställda själva ska känna till sina mål och vad det är som krävs för att uppnå de resultat som förväntas av dem.

    I tidigare forskning om rekryterings- och bemanningsbranschen är resultaten tvetydiga till vad det är som främst motiverar anställda att söka sig till dessa jobb; att prestera bra och att stanna kvar. Vi har hittat en hel del tidigare forskning som undersökt motivation hos anställda men då har undersökningarna främst genomförts kvantitativt. Därför är syftet med denna undersökning att komplettera tidigare resultat med kvalitativa infallsvinklar om rekryterings- och bemanningsbranschen på den svenska arbetsmarknaden. Vi anser att detta r ett viktigt omrde att underska då rekryterings- och bemanningsbranschen växer kontinuerligt och står inför utmaningar att inte förlora sina anställda till andra bolag.

  • 25.
    Fogelberg Skoglösa, Klara
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Hjerpe, Linnea
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    ”Jag upplever att man vill att det ska finnas en människa däremellan”: En kvalitativ studie om upplevelsen av datadrivna beslut på olika organisatoriska nivåer i en lönerevisionsprocess2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Beslutsfattande sker konstant i organisationer men grunderna till beslut kan variera. I dagens samhälle pågår en trend där ett ökat antal organisationer använder sig av datadrivet beslutsfattande, det vill säga beslut grundade i data. Detta påverkar även beslutsfattandet i HR-processer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur individer som arbetar på olika organisatoriska nivåer upplever datadrivet beslutsfattande i en lönerevisionsprocess. Tidigare forskning visar att det länge funnits en uppfattning om att beslut bör fattas på rationella grunder, det vill säga med all information tillgänglig och samtliga alternativ övervägda. Dock är rationaliteten begränsad och människan behöver därför skapa förenklade modeller för att fatta beslut som är bra nog. Enligt tidigare forskning kan beslut grundas på intuition, kommunikation och data, där data kan hjälpa oss att fatta mer rationella beslut. Forskning visar även att relationen och avståndet till individen beslutet berör kan påverka beslutet. Studien ämnar bidra till forskningsfältet genom att kombinera teorier och tidigare forskning om beslutsgrunder med data i fokus, HR-processer och avstånd till individen i beslutsprocessen. För att besvara syftet har en kvalitativ studie genomförts på ett stort tekniskt bolag. Semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare på olika organisatoriska nivåer i lönerevisionsprocessen ligger till grund för empirin. Resultaten visar att beslut fattas på flera grunder i organisationen; intuition, kommunikation och data. Beslutsfattarna använder sig av data för att skapa en beslutsgrund att utgå ifrån. Data hjälper dem även att motivera besluten samt ger en större trovärdighet och känsla av rättvisa. Hur stor del de olika beslutsgrunderna får i besluten skiljer sig beroende av vilket avstånd den intervjuade har till den person som berörs av beslutet. Beslutsfattare som arbetar högre upp i organisationshierarkin och därmed befinner sig på långt avstånd från individen besluten berör grundar till stor del sina beslut i data. Beslutsfattare som arbetar lägre ner i organisationshierarkin och därmed befinner sig nära individen besluten berör använder i större utsträckning intuition och kommunikation. 

  • 26.
    Örtenmark Nilsson, Matilda
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Blomqvist, Louise
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    ”Jag är allt ifrån en hantverkare till säljare”: En kvalitativ studie om det osynliga kontraktets betydelse för arbetstagare och arbetsgivare inom handelsbranschen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Något som anglosaxisk forskning har uppmärksammat i mycket större utsträckning än svensk forskning, är så kallade osynliga kontrakt. I Sverige har man stor tillit till sina arbetstagare och många inom handelsbranschen är anslutna till handelsavtalet, vilket skapar ett skyddsnät för både arbetstagare och arbetsgivare. Detta har gjort att de skriftliga anställningskontrakten i Sverige inte är så informationsrika och man specificerar endast det viktigaste såsom lön, anställningsform och semesterersättning. Det ger i sin tur utrymme för - och blir till viss del en nödvändighet - att arbetstagarna själva fyller i luckorna i anställningskontraktet med de mer osynliga och fram för allt oskrivna förväntningar, vilket är det som det osynliga kontraktet fångar upp. Problematiken med det osynliga kontraktet är att det sällan uttalas tydligt och konkret, vilket kan leda till missförstånd och dubbla budskap på arbetsplatser. I handelsyrket har man en bred roll och förväntningar som innefattar allt från att vara hantverkare till säljare - som en utav våra respondenter beskriver sin roll. Därmed kan det finnas en anledning till att skapa medvetenhet kring betydelsen av väl kommunicerade och därmed mer synliga osynliga kontrakt. Syftet med denna studie är att jämföra arbetstagares och arbetsgivares förväntningar på arbetsplatsen utöver det som står i anställningskontraktet. Frågeställningarna uppsatsen ämnar besvara handlar om (1) förväntningar som finns parterna emellan, (2) vad som händer vi kontraktsbrott och (3) hur kommunikation kan förbättra osynliga kontrakt. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning har vi utformat en kvalitativ komparativ studie av den svenska handelsbranschen. Genomförandet baseras på semistrukturerade intervjuer med säljare och chefer från olika företag och butiker. Resultatet visar att förväntningarna skiljer sig åt i vissa områden, exempelvis gällande tillgänglighet och hur man ser på anställningsrelationer. Brustna osynliga kontrakt visar sig leda till förändrade inställningar till arbetet och i två fall till tankar om uppsägning. Detta skulle, enligt respondenterna, kunna undvikas genom goda relationer som grundas i tydlig och öppen kommunikation på arbetsplatsen. 

  • 27.
    Ehnroth, Malin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Jarvenius Rössner, Carolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    ”Jag är en normal människa”: Drivkrafter och motivation för svenska preppers.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka den ökade popularitet som prepping åtnjuter i Sverige. Med prepping avses i denna studie att medvetet förbereda sig för en större eller mindre samhällskris. Det huvudsakliga teoretiska ramverk som används vid analys av empirin är risksamhället som Ulrich Beck och Anthony Giddens beskriver. Resultatet som framträtt visar att orsaken till prepping i viss mån kan ses som en konsekvens av risksamhället, men handlingen baseras även till stor del på personliga erfarenheter, insikter och värderingar. Det innebär att såväl mikroprocesser kopplade till individer som makroprocesser kopplade till samhället behöver tas i beaktning för att förstå fenomenet. I tidigare forskning beskrivs preppers ofta som personer som förbereder sig för att överleva en total samhällskollaps. I vår studie möter vi istället människor som vill skapa sig ett handlingsutrymme vid en samhällskris. Det handlar alltså inte om att överleva en apokalyps utan om att ha en realistisk förväntan på samhällets krisberedskap och att komplettera den med eget ansvar. I likhet med flertalet andra studier indikerar vårt resultat att prepping kan ses som en livsstil drivet av ett kontrollbehov. Dock uppfattar vi en skillnad mellan våra respondenters svar och andras forskares resultat. De vi intervjuat ger uttryck för att prepping stärker samhällets beredskap, i kontrast till flera andra studier där preppers ses som en grupp som bidrar till samhällets instabilitet och polarisering. Strävan, för de som deltagit i vår studie, är således att stärka samhället, inte att försvaga det. Vidare ser vi att prepping till stor del är drivet av ett intresse och en kunskapstörst. Prepping verkar inte i första hand vara ett svar på risksamhället, utan snarare en reaktion på just-in-time-samhället. 

  • 28.
    Afsharian, Parastoo
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Lundberg, Linnea
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Kan alla nå toppen?: En kvantitativ studie om könsskillnader i olika befattningar på den svenska arbetsmarknaden2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden återfinns ännu idag inom olika sektorer, yrken och branscher. Trots flertalet tidigare forskningar samt politiska insatser har vi inte nått en jämställd arbetsmarknad. I denna studie avser vi att undersöka könsskillnaderna i upplevda avancemangsmöjligheter och huruvida det förefaller sig i både de högre och lägre befattningarna. Det teoretiska ramverket utgår från teorier som vanligtvis används för att förklara könssegregeringen på arbetsmarknaden, nämligen glastaket, glashissen och diskriminering. Tidigare forskning som har undersökt detta fenomen har visat på att kvinnor förr eller senare stöter på barriärer som hindrar de till avancemang. Viss forskning menar på att dessa hinder förekommer i de högre positionerna, medan annan forskning menar på att det förekommer i de lägre positionerna. Denna studie baserar sig på datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010, där urvalet består av män och kvinnor i åldrarna 25–60 som har en anställning. Resultatet visar på att det är högre sannolikt att en man upplever interna avancemangsmöjligheter, än en kvinna. Däremot visar resultatet inte på att individers familjeliv har en effekt på upplevda interna avancemangsmöjligheter. Vid en uppdelning av de olika befattningarna visar resultatet vidare på att enbart kvinnor i de lägre befattningarna upplever sig ha svårt att avancera sig internt jämfört med män. Vid kontroll av individ- och arbetsrelaterade faktorer visar resultatet på att könsskillnaderna består enbart för respondenter i de lägre positionerna, vilket vidare stämmer överens med teorin om glashissen. 

  • 29.
    Immonen Hagley, Marcus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Kinship structure in Sweden 2041: Differences between Swedish born and Iranian born in the birth cohort of 1965-19752018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to micro-forecast kinship structure from 2017 to the first of January 2041 by using Statistic Sweden’s forecasted mortality rates. The subject of study is the Iranian population of the birth cohort 1965-1975 who have lived in Sweden 2017 and their kin and compare it with a Swedish background sample. The data has been taken from the Swedish population registry and the mortality rates have been taken from Statistic Sweden to forecast the future population. The results show that there is a difference between the Iranian population and the Swedish background sample in regards to availability of kinship in Sweden. The kinship availability persists from ever registered in the administrative registry to the end of the microsimulation in the year 2041. Furthermore, the differences in the most vulnerable group who does not have any partner, children or siblings to rely on are larger in the Iranian population. This is the first study to count kinship ties of a migrant group and compare it with a Swedish reference sample in the future by combining microsimulation modelling and the Swedish population registry.

    Keywords microsimulation, forecast, kinship, immigrants, Iranians, Sweden

  • 30.
    Örfelth, David
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Klass? Ja, men inte här där jag bor: Betydelsen av klass hos arbetare inom industri2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka hur personer som bor i en bruksort och jobbar inom industri upplever betydelsen av klass i deras liv och hur/om det påverkar deras identitet. För att svara på detta användes frågeställningarna: Hur positionerar sig deltagarna inom en upplevd klasstruktur? På vilket sätt upplever studiedeltagarna att klass spelar/inte spelar roll för deras identitet? På vilket sätt upplever studiedeltagarna att klass spelar/inte spelar roll för deras gruppidentitet? Under vilka omständigheter upplever deltagarna att klass är betydelsefullt? Undersökningen skedde genom intervjuer med personer som arbetar inom industri i samma bruksort.

    Tidigare forskning visar att klassidentitet fortfarande är avgörande i en rad avseenden. Exempelvis påverkar det i stor utsträckning vad för kultur man konsumerar och vilka fritidsaktiviteter man ägnar sig åt. Däremot visar forskningen att klassidentitet och objektiv klasstillhörighet sällan överensstämmer vilket tyder på att klassidentitet bör förstås som en ”fiktiv identitet”. Post och senmoderna teoretiker hävdar samtidigt att det har skett en individualisering av identitet. Att skapandet av en identitet är ett reflexivt projekt där klassidentitet inte längre är relevant.

    Studien visar att deltagarna präglas av en mångtydig föreställning av klass och identifierar sig både som arbetarklass och medelklass samtidigt. Samtidigt uttrycker deltagarna en identitet i relation till bruksorten de lever i som överordnad klassidentiteter. Man upplever inte att klass präglar bruksorten dels för att man inte ser tydliga klasskillnader men också på grund av att ämnet är så främmande.

  • 31.
    Hedermo, Viktor
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Kollektiv identitet och bevarandestrategier i Malmberget: En studie om samhällsomvandlingen i Gällivare kommun2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Focusing on the town of Malmberget in northern Sweden, this study addresses the relationship between place, identity formation and social transformation among mining communities. Due to an expanding mining area, the town is being gradually demolished and remaining inhabitants will eventually have to be relocated. Concurrently, urban expansion plans are underway in the neighboring town of Gällivare. The aim of the study is to examine whether and how collective forms of identity are constructed in relation to Malmberget as place. What are the main values underlying such collective identity and are they being taken into considerations in the expansion plans? The study also examines if and how any attempts to preservation have been made in response to the demolition and redevelopment.

    The study is primarily based on interviews with inhabitants of Malmberget. It also draws on qualitative content analysis of documents on the expansions plans. As the study focuses on notions of place and collective identity, in its theoretical framework Lefebvre’s spatial triad is combined with a phenomenological approach of place and Jenkins’ conceptualisation of collective identity.  

    The findings suggest that there exists a collective ‘Malmberget identity’ consisting of certain values connected to place relations and community history. Some aspects of these values have implicitly been taken into considerations in the expansion plans in Gällivare, but far from all of them. The study also shows how interviewees have enacted preservation strategies as a way to cope with the urban transformation and to protect their shared collective identity.

  • 32.
    Derholm, Katrin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Kvinnliga läkares upplevelse av stress och hälsa: En kvalitativ studie om kvinnliga läkare i Sverige2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flera studier visar att läkare oftare lider av stress och psykisk ohälsa än andra yrkesgrupper. En del studier anger kvinnliga läkare som mer lidande av stress än manliga läkare. Det faktum att kvinnliga läkares självmordsfrekvens är högre än i normalbefolkningen visar att det finns ett problem. Teorier om detta fenomen hävdar att det kan ha ett samband med läkarnas överstimulerande och stressfyllda arbetsmiljö. Syftet med denna studie är att genom intervjuer, med sex kvinnliga läkare, undersöka deras upplevelse av stress utifrån ett genusperspektiv. Mina huvudfrågor är: Hur upplever kvinnliga läkare stress? Hur påverkar genus kvinnliga läkares stress och ohälsa och hur upprätthålls och skapas detta? Hur försöker kvinnliga läkare hantera sin stress och ohälsa? I min studie använder jag mig av ett genusperspektiv för att undersöka om genus påverkar kvinnliga läkares upplevelse av stress. Jag använder mig framförallt av Yvonne Hirdmans genusteori som belyser hur genussystemet och genuskontraktet skapar hierarkier och ojämlikhet mellan könen. För att ge en djupare förståelse av stress presenterar jag en definition av stress, dess innebörd och konsekvenser samt några hanteringstrategier som kan användas när stress uppstår. Vidare presenterar jag tidigare forskningsresultat som jag anser relevanta för studien. Jag använder mig av en kvalitativ analys där jag har intervjuat sex kvinnliga allmänläkare i åldrarna 50–60 år boende i Stockholms län. Intervjuerna var semistrukturerade och varade cirka i 40–50 min. Min studie visar att stress är en påfallande viktig negativ faktor för de kvinnliga läkarna som intervjuades och att genussystemets och genuskontraktets mekanismer påverkar deras upplevelse av stress både i och utanför arbetet. Samtliga kvinnliga läkare i studien har upplevt känslan av stress och har haft både psykiska och fysiska stressrelaterade symtom. Anledningen till den ökade stressen är bland annat kraven från omgivningen och på sig själva om att prestera sitt yttersta. 

  • 33.
    Carlsson, Peter
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Åkesson, Christoffer
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    (mamma) pappa barn: En kvantitativ studie om mäns uttag av föräldraledighet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Pappors andel av antalet uttagna föräldrapenningdagar har sedan föräldraförsäkringen infördes i Sverige 1974 ökat stadigt från 0,5 procent av det totala antalet dagar till cirka 28 procent 2018. Trots att pappor tar ut en allt större del av föräldraledigheten finns det än idag stora skillnader i ledighetsuttag mellan kvinnor och män. Utvecklingen går emellertid mot att pappor tar ut allt fler föräldrapenningdagar. Trenden i mäns uttag pekar samtidigt på en polarisering i användandet av försäkringen, mellan en relativt konstant grupp pappor som använder ingen eller mycket liten föräldrapenning och en växande grupp pappor som använder tämligen många föräldrapenningdagar. Tidigare analyser har visat att det finns ett samband mellan mäns uttag av föräldraledighet och individfaktorer som exempelvis pappans utbildningsnivå. Högre utbildning kopplas ofta till mer egalitära och progressiva attityder till könsroller och föräldraskap. Även den inbördes relationen mellan mammans och pappans individuella socioekonomiska status har visat sig vara av betydelse för pappans uttag av föräldraledighet. Studien ämnar belysa skillnader i föräldraledighetsuttag mellan grupper av män genom att undersöka vilka faktorer som är avgörande för mäns uttag av föräldraledighet med hjälp av data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Resultatet visar inte på något signifikant samband mellan pappans utbildningsnivå och uttag av föräldraledighet. Tanken på att högre utbildningsnivå leder till mer egalitära attityder och därigenom till ett ökat uttag av föräldraledighet stämmer inte överens med resultatet i den här studien. När det gäller mammans och pappans resurser och individfaktorer i relation till varandra framträder inget entydigt samband. Resultatet tyder snarare på att skillnader i resurser mellan föräldrapar är av större betydelse för mäns uttag av föräldraledighet än skillnader i resurser inom föräldraparet.

  • 34.
    Pettersson, Susanna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Mellan hopp och förtvivlan: En kvalitativ studie om föräldrar till drogberoende barn2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många människor i Sverige lider av en beroendeproblematik och dessa har i sin tur anhöriga som står dem nära. Anhöriga är en grupp som det har talats alltför lite om och som forskningsämne är det underforskat på både nationell och internationell nivå. Det här är en kvalitativ studie som syftar till att belysa och förstå hur situationen för föräldrar till barn med drogberoende ter sig och vilka förändringsprocesser det kan leda till. Datainsamlingen består primärt av kvalitativa intervjuer med föräldrar vilket kompletterats med annan forskning. För att förstå och förklara min empiri så har jag använt mig av ett teoretiskt ramverk som fokuserar på relationer och roller och förändringar inom dessa. Resultatet visar på att föräldrar till drogberoende barn påverkas på många sätt av den uppkomna situationen. De känner mycket oro och maktlöshet inför sina barns situation, familjedynamiken förändras och relationer blir ansträngda. Det sociala livet har i många fall fått stå tillbaka då det saknats tid och energi. Det har också resulterat i att de under tidens gång fått omförhandla sin roll som förälder och ta till sig nya begrepp som anhörig och medberoende. Flera vittnade om att det fanns brister i samarbetet med myndigheter och att det saknades stöd för anhöriga från samhället sida. De har istället sökt sig till anhörigföreningar där de hittat gemenskap och stöd i sin situation vilket har varit betydelsefullt i många fall. Med den här studien ämnar jag bidra till den kunskapslucka som finns när det kommer till anhöriga inom beroendeforskning.

  • 35.
    Ekström, Elisabeth
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Melas, Stephanie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Motivationsfaktorer på arbetsplatsen: En kvalitativ studie kring vad som får medarbetare att känna motivation på en arbetsplats2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med följande studie var att undersöka hur arbetstagare upplever betydelsen av motivation på en arbetsplats. Vi var intresserade av vad som får arbetstagare att känna arbetstrivsel och vilka faktorer som påverkar arbestagare till att stanna kvar på en arbetsplats. Vi använde oss av Frederick Herzbergs tvåfaktorteori som är en av de mest använda teorier inom motivationsteorier som verktyg för att besvara vår frågeställning. För att kunna utföra studien så genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer med revisorer på en internationell revisionsbyrå. Intervjumallen konstruerades utifrån Herzbergs tvåfaktorteori och resultaten tolkades med hjälp av en teoristyrd tematisk analysmetod och kategoriserades till olika hygien- och motivationsfaktorer. Hygienfaktorer sammanfattades till lön och andra förmåner, arbetsmiljö och relationer. Moivationsfaktorer sammanfattades till utveckling, prestation/utmaning och erkännande. Resultatet av den erhållna empirin visade att hygienfaktorerna inte skapar trivsel i sin närvaro men att motivationsfaktorerna skapade motivation och arbetstrivsel i sin närvaro. Detta gör att resultaten stödjer Herzbergs tvåfaktorteori om arbetsmotivation.

  • 36.
    Gosto, Emana
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Kalavros, Annie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Motverkar fysisk aktivitet sambandet mellan hög ansträngning i arbetet och psykisk ohälsa?: En kvantitativ studie om kopplingen mellan arbetslivsförhållanden, psykisk ohälsa och fysisk aktivitet.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa är ett växande problem i dagens samhälle. Tidigare forskning har visat att påfrestande arbetsförhållanden, i form av höga krav och låga kontrollmöjligheter i arbetet, har ett positivt signifikant samband med psykisk ohälsa. En alltför hög stressexponering i arbetslivet kan alltså ses som en bidragande orsak till psykisk ohälsa. Vidare har tidigare forskning visat att fysisk aktivitet har ett negativt signifikant samband med psykisk ohälsa och kan förebygga stressrelaterade problem. Syftet med denna studie är att undersöka om fysisk aktivitet har en modererande effekt på sambandet mellan hög ansträngning i arbetet och psykisk ohälsa. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Karaseks krav-kontroll-modell. Data baseras på Levnadsundersökningen (LNU) 2010. Urvalet i denna studie består av yrkesverksamma personer i åldrarna 19-64 och det sammanlagda urvalet efter avgränsningar och bortfall är på 1423 individer. Data analyseras med hjälp av linjär regressionsanalys. Studien bekräftar sambandet mellan hög ansträngning i arbetet och psykisk ohälsa, både då en bivariat analys genomförs och när justering för kontrollvariabler görs i multivariata analyser. Vidare bekräftar studien att det finns ett negativt signifikant samband mellan fysisk aktivitet och psykisk ohälsa, då en bivariat analys genomförs. Däremot hittas inget signifikant samband mellan fysisk aktivitet och psykisk ohälsa, när justering för kontrollvariabler görs i en multivariat analys. Ingen signifikant modererande effekt av fysisk aktivitet på sambandet mellan hög ansträngning i arbetet och psykisk ohälsa hittas.

  • 37.
    Thaning, Max
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Multidimensional Intergenerational Inequality: Resource and Gender Specificity: Intergenerational transmission of inequality in education, social class, and income attainment using a sibling correlations approach2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study focuses on intergenerational transmission of socioeconomic resources in multiple dimensions and decomposes the influence of parents’ education, social class, and income in relation to the same outcomes for children as well as the unique impact of mothers and fathers on sons and daughters.

    In order to minimize measurement error in parental characteristics and life course bias for children, high quality Swedish administrative register data (spanning over 40 years) is utilized. A sibling correlation approach is employed to establish the net influence of each parental resource, both in general and by parents’ and children’s gender.

    The results show that intergenerational inequality is subject to resource specificity. First, same resource transmission implies that the same parental resource as the child outcome matter most in transmission of advantage. In this sense, educational elites foster educational elites, while economic advantage favor children’s own economic status. Second, the intermediate and overlapping socioeconomic field resource, parental social class, explains most of children´s outcomes in education and income suggesting that there is a same field transmission. Parental resources explain little variation in its field opposite (i.e. parental education on child income and parental income on child education). Finally, whether or not intergenerational inequality is subject to gender specificity is ambiguous, it ranges from negligible to substantial contributions. Mothers’ and fathers’ resources do matter independently over all outcomes, where especially fathers’ income dominate and drives the total influence of parental income. However, the result for the same gender transmission is mixed.

    The conclusion is that gender and, especially, resource specificity cannot be neglected without biasing results, confusing time trends, and underestimating the true rate of intergenerational inequality. Intergenerational processes of inequality will be misrepresented in a unidimensional conceptualization of socioeconomic transmission, which will also affect both theoretical understanding and the prospects of policy intervention.

  • 38.
    Castrén, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    National identity and attitudes towards immigrants in Finland, Great Britain and the USA2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This paper investigates the relationship between national identity and attitudes towards immigrants. It examines three countries with different history of nation building and immigration: Finland, Great Britain and the USA. It is assumed that the differences in nation building and immigration across the countries have led to a different understanding of national identity and attitudes towards immigrants. The hypothesis is that the relationship between national identity and attitudes towards immigrants is not consistent but is dependent on how belonging to the nation is defined. This paper uses eight different aspects to measure the understanding of national identity. Attitudes towards immigrants are explored on six dimensions: criminality, economy, labor market, society, culture and the number of immigrants. The paper uses the theory of ethnic and civic types of national identity as a basis for the analysis. The ethnic definition of national identity is assumed to be related to anti-immigrant attitudes while a more civic definition may even lead to more open attitudes towards immigrants. Ordinal logistic regression has been used to estimate these relationships. The data used comes from the International Social Survey Programme’s ‘National Identity’ module from 2013. The results show clear differences between the countries both in the general attitudes towards immigrants and the prominence of anti-immigrant attitudes. In all countries ethnic definition of national identity is connected to more negative attitudes towards immigrants. However, there are differences in how individual aspects of identity correlate with different dimensions of attitudes towards immigrants. The number of people viewing the ethnic aspects of national identity as important is larger in Great Britain and anti-immigrant attitudes generally more widespread than in Finland and the USA. Additionally, the results from ordinal logistic regressions show that while the majority of aspects of national identity correlated with anti-immigrant attitudes, some of the civic aspects were connected to more positive attitudes. The results differed between the countries suggesting that the relationship between national identity and attitudes towards immigrants is not consistent and that it does depend on the definition of national identity.

  • 39.
    Rönningen, Rebecca
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Occupational segregation and the Gendered nature of Social capital: A Quantitative Study of Youth's Entrance on the Swedish Labor market2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    On the Swedish labor market, occupational segregation has decreased during subsequent decades of the 20th century. However, it remains one of the most gender segregated labor markets in Europe. The reproduction of occupational segregation is considered a result of the intersection between structural and individual factors. In studying youth’s social capital extensity and occupational choice as well as the pathway in between, the present study fills a research gap in demonstrating a gendered nature of social capital in a country praised for its gender equity. Using LPM regression analyses on panel data acquired from the 2009 and 2013 waves of the Swedish survey Social capital and labor market integration: A cohort study, the results show support for the existence of gender differences both in accessed social capital and its influence on occupational choice. Seemingly, close members of social networks facilitate men and women into different occupations. The importance of social capital extensity however, is only present when choosing a male-dominated occupation, which is interpreted as that the preferred informal job search method is more often used in the private sector were most male-dominated occupations are found.

  • 40.
    Nilssen, Paul
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Ojämlikhet och våld i det moderna samhället: En komparativ studie av sambandet mellan ekonomisk ojämlikhet och grov våldsbrottslighet.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vilka är de faktorer som bidrar till att den grova våldsbrottsligheten varierar i moderna samhällen? Detta är en internationell och komparativ studie där jag jämför data från ett stort antal länder och använder mig av kvantitativa data från OECD och världsbanken. För att kunna jämföra dessa länder och mäta den grova våldsbrottsligheten har jag valt att använda mig av mordfrekvensen som mått på denna, med stöd av tidigare forskning i ämnet. Vad studien visar är att det finns en tydlig koppling mellan mordfrekvensen och den ekonomiska ojämlikheten, den förklarar ensamt 39 procent av variationen i mordfrekvens mellan länder. Detta stämmer överens med den tidigare forskningen, som visar att när unga män känner en hopplöshet över att på ett lagligt sätt uppnå positivt värderade mål blir villigare att ta till allt mer riskfyllda metoder för att uppnå dessa. Detta gör att unga män i högre grad blir villigare att använda grovt våld mot varandra. Hur stor del av BNP som läggs på sociala utgifter har ett samband både med den ekonomiska ojämlikheten och mordfrekvensen. Ju högre del av BNP som staten lägger på sociala utgifter desto mindre ekonomisk ojämlikhet och lägre mordfrekvens. Även graden av tilliten i ett samhälle har ett samband med mordfrekvensen. Ju högre grad av tillit, desto lägre mordfrekvens. En av de mer överraskande upptäckterna i denna studie är att BNP per capita inte har något samband med mordfrekvensen. Således verkar det handla om den relativa fattigdomen som får människor att bli mer benägna att ta till det grova våldet.

  • 41.
    Lindkvist, Jessica
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Petersson, Melissa
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Organisatorisk lojalitet hos arbetstagare: En kvalitativ studie om hur organisatorisk lojalitet ändrats hos arbetstagare i samband med omorganisationer2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie har fokuserat på organisatorisk lojalitet inom en storbank i Sverige. Syftet har varit att se hur den organisatoriska lojaliteten förändrats över tid i samband med omorganiseringar så som personalneddragningar inom organisationen. Studien har använt Boulians definition på organisatorisk lojalitet som ett definitionsverktyg, därför har resultatet delats in i de tre blocken; tro och acceptans - bild av organisationen, vilja att vara kvar - trygghet och vilja att anstränga sig - engagemang. Resultatet har sedan kopplats mot Hirschmans teori om sorti och protest samt Allen och Meyers lojalitetsmodell. Utav resultatet kan vi se en stark koppling mellan en sänkt organisatorisk lojalitet i samband med omorganiseringen inom storbanken. Det visas en enad bild bland informanterna om att bilden av företaget förändrats och att tryggheten blivit mindre. Däremot syns en mer splittrad bild gällande engagemanget i arbetet och hur den förändrats över tid. Resultaten som dragits av denna studie har varit viktig, då vi står inför stora samhällsförändringar, framförallt på arbetsmarknaden som idag rör på sig snabbare än förr. Dessa förändringar har bland annat bidragit till omorganiseringar inom många företag, därför kommer studien kunna bidra till detta växande forskningsfält.  

  • 42.
    Gunnarsson, Kajsa
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    “Out of sight, out of mind”: -A qualitative study of the interrelated character of workplace attitudes and the within-couple division of parental leave2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis examines how couples, aiming for a gender equal division of parental leave, experience the interrelated character and process of workplace attitudes and division of parental leave. The data comes from an interview study with twenty couples, of which thirteen are included in this study. The interviews are conducted in 2009 before their first child was born and again in 2010 or 2011, about a year and a half after their child was born. The interviews are a part of the project Between dream and reality. International and national studies of parenthood and work from a gender perspective [1](principal investigator Marie Evertsson) and was financed by The Swedish Research Council. The interviews have been analyzed from an Expectation States Theory and Doing Gender perspective with an aim to examine which mechanisms differ between the couples that were able to realize their planned division of parental leave and the couples that were not. The results show that the men working in workplaces where attitudes towards them taking a relatively long parental leave were positive also took a relatively long parental leave. On the other hand, many of the women who reported being in a workplace where attitudes to parental leave were positive, took a fairly short parental leave. The workplace support resulted in different outcomes for the men and the women, a relatively long parental leave for men and a relatively short parental leave for women. This could be explained by the different expectations society has on men and women, women are assumed to take a bigger part of the leave than men are. This can indicate that support is more important when breaking the traditional norm than it is when following it. The couples that divided their leave equally were very determined about their division. The couples that did not share their leave equally, were generally not as determined and therefore generally more open to the opinions and attitudes of prevalence at the workplace. The women that took a bigger part of the leave than their partners had a hard time returning to work after their parental leave, they often felt down-prioritized at the work place. The men that took a smaller part and the couples that divided their leave equally did not have a hard time returning to work.

    [1] Mellan dröm och verklighet. Internationella och nationella studier av föräldraskap och arbete ur ett genusperspektiv

  • 43.
    Hallberg Jansson, Madeleine
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Personlighetstest som metod vid rekryteringar: En kvalitativ studie om rekryterare och arbetssökandes upplevelse av personlighetstester2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka upplevelsen av personlighetstester i rekryteringssammanhang utifrån både rekryterares och arbetssökande perspektiv. Studiens frågeställning är: Vilken uppfattning har rekryterare om personlighetstest som metod? Vilken upplevelse har arbetssökande av personlighetstest? Hur påverkar validiteten och reliabiliteten användningen av personlighetstest? För att undersöka detta utfördes tio intervjuer av fem rekryterare och fem arbetssökande.

    Undersökningar om just personlighetstester i samband med rekryteringar går att finna men det är mindre vanligt med en jämförelse mellan rekryterare och arbetssökare. Tidigare forskning stödjer att människans personlighet till stor del är föränderlig och påverkas av den situation individen befinner sig i, därför finns relevans till att undersöka detta ur en sociologisk ståndpunkt. Att undersöka hur de olika grupperna upplever personlighetstest blev därför motiveringen till studien och förhoppningen är att bidra till en större insikt om personlighetstester som metod vid rekryteringar.

    Tidigare forskning har bland annat visat att personlighetstest bör användas som ett komplement till en personlig intervju med syfte att bidra till en större förståelse om individens personlighet. Det bör ej användas som enda urvalsverktyg tidigt i urvalsprocessen eftersom personlighetstest har en låg validitet och reliabilitet. Det teoretiska ramverket i studien utgår från Erving Goffmans teori kring det dramaturgiska perspektivet med fokus på begreppen framträdande och roller. Resultatet bygger på tre olika teman som framkom ur intervjuerna: testmomentet och återkoppling samt personlighetstesters utveckling. Utifrån dessa tre teman presenteras resultat och analys utifrån både rekryterarnas och arbetssökandes perspektiv. Studien visar att upplevelsen av personlighetstesterna skiljer sig åt från de olika grupperna. Rekryterarna upplever testen som en positiv metod i urvalsprocessen, och ser dem som ett bra underlag för en senare personlig intervju. Rekryterarna poängterar att en viktig del är att diskutera testet med den arbetssökande. Gruppen med arbetssökande har en mer problematisk syn på personlighetstester och samtliga har upplevt test tidigt i urvalsprocessen, utan återkoppling och utan möjlighet till en genomgång.

  • 44.
    Marit, Olsson
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    "Sakajärvibo - Ofrivillig sponsor av Boliden Mineral AB": En kvalitativ fallstudie av en gruvexpansion i Malmfälten2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka hur närboende motsatt sig planerna på Aitikgruvans expansion i Gällivare kommun. Med bakgrunden att tidigare gruvetableringsplaner i Norr- och Västerbotten genererat mobiliserandet av sociala motståndsrörelser är ytterligare ett syfte att öka förståelsen kring varför detta, hittills, uteblivit i det här fallet. Studien ämnar därför besvara följande frågeställningar: På vilket sätt motsätter sig de närboende gruvexpansionen? Hur kan vi förstå uteblivelsen av större socialt motstånd i det här fallet?

    För att besvara frågeställningarna har fem intervjuer med närboende till Aitikgruvan genomförts. Det teoretiska ramverket utgörs av, de för sociala rörelseforskningen, väl etablerade perspektiven det politiska processperspektivet samt inramningsperspektivet. Utifrån dessa perspektiv används begreppen ”frames”, politiska möjlighetsstrukturer, intern organisering samt ”cognitive liberation” vid analysen av det emirpiska materialet.

    Studien kartlägger och kommer fram till att de närboende gör motstånd på en rad olika sätt så som tillexempel genom att organisera sig internt, formellt yttra sig emot gruvexpansionen under tillståndsprocessen och genom att försöka öka sin egen synlighet i relation till lokala politiker. Vidare identifierar studien en rad möjliga anledningar till varför större socialt motstånd i det här fallet uteblivit så som bland den dominerande positionen gruvnäringen har i området, den begränsande inverkan exproprieringslagstiftningen har på det individuella förhandlingsläget och begräsningar i den interna organiseringen. 

  • 45.
    Rudolfsson Ahonen, Josephine
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Ska jag stanna eller gå? Arbetstagare om vad som får dem att vilja behålla eller byta arbetsgivare: En kvalitativ studie om civilt meritvärde och validering på Försvarsmakten.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka vad det är som gör att anställda på Försvarsmakten väljer att behålla eller byta ut myndigheten som arbetsgivare och vidare studera hur deras anställningsmöjligheter sett ut på den civila arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar är således: vilka incitament är det som driver medarbetare inom Försvarsmakten att stanna kvar eller lämna myndigheten? Hur upplever de sina arbetslivsmöjligheter på den civila arbetsmarknaden? För att genomföra studien utfördes åtta intervjuer varav fyra på anställda på Försvarsmaktens Högkvarter och fyra på uppdragstagare från Hemvärnet.

    Då värnplikten nyligen återinförts innebär det en förändring för både samhället och individerna i det. Det väcker därav frågan hur den här förändringen påverkar myndigheten genom individens inställning till arbetsplatsen och arbetsuppgiften vilket inspirerade till den här studien. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig därför i Anthony Giddens teorier kring motiv och handlande samt resurser och begräsningar. Datainsamlingen formades i resultat och analys till sex olika teman: väg in i Försvarsmakten, motiv och handlande för myndigheten och samhället, motiv och handlande för individen, arbetstagarens upplevda kompetenser, övergången till det civila och att vara civil arbetstagare.  

    Studien visar på fem betydande incitament som gör att individen väljer att stanna kvar; arbetsuppgifterna, utvecklingsmöjligheterna, gemenskapen, friheten och värdet av arbetet. Den visar också att anledningen till att lämna myndigheten grundar sig i dels en vilja att göra karriär och dels en nyfikenhet att få prova på en annan arbetsgivare. Väl ute på arbetsmarknaden ligger det största ansvaret på individen själv att skapa sig en förståelse för sina egna kunskaper och erfarenheter för att vidare kunna göra sig själv anställningsbar.

  • 46.
    Robertsson, Jack
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Palmqvist, Måns
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Skiljer sig äldre individers internetanvändning åt beroende på socioekonomisk status?: En kvantitativ studie om äldre individers internetanvändning och socioekonomiska status i Sverige, Finland och Norge.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samhällets utveckling karaktäriseras av en allt mer påtaglig digitalisering. Att använda internet tycks vara en nödvändig förutsättning för att vara en aktiv deltagare av dagens samhälle. Forskning har visat att äldre individer använder internet mindre än yngre, vilket gör dem speciellt utsatta i och med samhällets digitalisering. Syftet med denna studie är att undersöka om det för äldre individer finns ett samband mellan socioekonomisk status och att vara uppkopplad till internet, samt sambandet mellan socioekonomisk status och tidsmässig omfattning av dagligt internetanvändande. Studien behandlar teori gällande ’digital immigrants’, ’digital divide’ och teori gällande sociala klasser och deras skilda levnadsförhållanden. Datamaterialet som användes hämtades från ESS omgång åtta år 2016. ESS samlar in datamaterial från ett 30-tal europeiska länder och behandlar bland annat frågor som rör socioekonomisk status och internetanvändning. Undersökningspopulationen för denna studie baserades på en hopfogning av uppgifter från länderna Sverige, Norge och Finland. Urvalet bestod av totalt 1171 individer 65 år eller äldre som inte arbetade. För att undersöka uppkoppling till internet och typisk daglig internetanvändning genomfördes en multipel logistisk regressionsanalys och en multipel linjär regressionsanalys som analysmetod. Resultatet visade att äldre individer med hög socioekonomisk status var mer uppkopplade till internet och använde det mer på en typisk dag än de med låg socioekonomisk status. 

  • 47.
    Lindgren, Natalie
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Tillas, Hanna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Sociala kontakters betydelse för klasskillnader i självskattad hälsa: En kvantitativ studie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan klass och självskattat hälsotillstånd. Vidare undersöks eventuella skillnader i relation till antalet sociala kontakter för att se om det påverkar klasskillnader i hälsa. Hälsa är en viktig aspekt ur ett välfärdsperspektiv, klass är en annan aspekt som kan ha en betydande effekt på individens livslängd och hur friskt liv en individ lever. Sociala kontakter har även visats ha en påverkan på individens hälsa. Studiens frågeställning lyder följaktligen “har sociala kontakter betydelse för klasskillnader i självskattad hälsa?”. Det empiriska materialet baseras på data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) insamlat år 2010 och innefattar 4415 respondenter varav både kvinnor och män i åldrarna 18–75. Vid analysen av resultaten presenteras en deskriptiv frekvenstabell och fyra logistiska regressionsmodeller. Resultatet visar ett positivt signifikant samband mellan klass och självskattad hälsa där tjänstemannaklassen skattar hälsan som god i större utsträckning än arbetarklassen. När antal nära vänner läggs till i modellen för att undersöka sambandet visar resultatet ett positivt samband vilket innebär att fler antal vänner ökar sannolikheten att skatta hälsan som god. När 0 vänner exkluderas visar resultatet att antal vänner i sig inte har en uppvisad betydelse för klasskillnader i hälsa. Denna studien bidrar med en bredare förståelse kring de faktorer som kan påverka den självskattade hälsan.

  • 48.
    Löfman, Jimi
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Straining work and psychological well-being: A quantitative study examining the effects of straining work on psychological well-being over a lifetime of work2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Previous research has shown that work-related stress is associated with various types of negative health outcomes. With work being a large part of individuals’ lives, looking at the effects of straining work over a lifetime of work is therefore relevant in order to understand how the work environment affects health. This study will investigate the work environment by the demands and control individuals have at their workplace. Life course theory combined with the theory of cumulative advantage/disadvantage will help to create a framework for studying long-term and cumulative effects of the work environment on psychological well-being. Thus, the aim of the study is a) to understand how job strain affects psychological well-being and b) to provide knowledge on long-term effects of job strain on psychological well-being. The findings are based on panel data from the Swedish Level-of-Living Survey from the years 1981-2010, with 9-10 years between the measurement periods. High strain jobs (high demands and low control) are shown to have the most damaging effects on psychological well-being, whereas low strain jobs (low demands and high control) are shown to be the least damaging work environment. No significant long-term effects are found.

  • 49.
    Sternberg, My
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Lindstedt, Julia
    Svenska modellen en självklarhet?: Arbetsgivares syn på förhållande till fackförbund2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att förstå arbetsgivarsidans syn på förhållandet till fackliga organisationer och undersöka huruvida detta förhållande förklarar varför den svenska modellen fungerar så bra som den gör. För att uppnå målet med studiens ställdes följande frågeställningar: Hur ser arbetsgivarrepresentanter på förhållandet till fackförbund? Hur bidrar arbetsgivarrepresentanternas syn på fackförbunden till den svenska modellens framgång och fortlevnad? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med arbetsgivarrepresentanter i Stockholms största företag. Dessa resultat analyserades mot ett teoretiskt ramverk från tre tongivande sociologers gemensamma beröringspunkter kring kollektiva idéer. Tidigare studier inom området har dominerats av kvantitativ forskning om hur arbetsgivare sett på fackförbund i förhandlingssammanhang. Denna uppsats avser därmed att fylla en kunskapslucka av en djupare förståelse för arbetsgivarrepresentanters syn på fackförbund. Resultaten från studien visar på att arbetsgivarrepresentanterna främst har en positiv syn på förhållandet till fackförbunden, men att det även finnas aspekter där de ser problem.  Den positiva synen tenderar också att bidra till den svenska modellens framgång och fortlevnad. Det förekommer däremot resultat som visar på motsatsen. Det finns därmed ett behov av vidare studier inom området för att reda ut det tvetydliga resultaten.

  • 50.
    Wedin, Anna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Fagerlund, Fanny
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    "Tar datorer bättre beslut än människor?": En kvalitativ studie om inställningen till automatiserat beslutsfattande inom rekrytering.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka inställningen till automatiserat beslutsfattande inom rekrytering med fokus på urvalsförfarandet, samt hur aktörerna anser att företaget och den arbetssökande skulle kunna påverkas av detta. Studien har även som avsikt att undersöka aktörernas syn på framtidens rekrytering. Det har endast gjorts ett begränsat antal studier som kombinerar rekrytering och automatiserat beslutsfattande, vilket motiverade denna studie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer från åtta svenska företag med en tydlig koppling till rekrytering.Studien baseras på teorier om beslutsfattande och rekrytering, som visar på olika perspektiv på hur människor inte har förmågan att fatta fullständigt rationella beslut. Tidigare forskning som tas upp visar att datorer har större kapacitet att hantera information vilket gör att datorer i de flesta fall tar mer träffsäkra beslut än människor. Vårt resultat visar att samtliga företag inte använder sig av automatiserat beslutfattande i urvalsprocessen idag, men att majoriteten ställer sig positivt till användningen av en sådan metod. De anser att både företaget och den arbetssökande skulle påverkas positivt. Företaget i perspektivet att rekryteringsprocessen skulle kunna bli mer effektiv vilket innebär att fler kandidater och ansökningar kan hanteras. De tror även att kvaliteten och matchningen skulle kunna förbättras genom användningen av automatiserat beslutsfattande. Den arbetssökande skulle kunna påverkas positivt på så sätt att en mer objektiv bedömning skulle kunna genomföras. 

    Studien visar att det finns en positiv uppfattning om att använda sig avautomatiserat beslutsfattande inom rekrytering. Därför finns det tillfälle att ifrågasätta den traditionella rekryteringsprocessen som används i Sverige idag. Detta grundar sig främst i problemet med felrekryteringar, men även den ökade belastningen på rekryterare på grund av digitaliseringen. Genom att införa automatiserat beslutsfattande visar denna studie på att dessa problem skulle kunna minskas men även att man kan uppnå en högre grad av rationalitet i beslutsfattandet. Därav bör man utveckla och nyansera teorierna om rationellt beslutsfattande och den traditionella rekryteringsprocessen. 

1234567 1 - 50 av 875
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf