Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 901
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Jakbo, Rickard
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    ”Barns tid med sina föräldrar och utsattheten för brott”: En kvantitativ studie om sambandet mellan barns tid med sina föräldrar och barnens utsatthet för brott.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trots att barns relation till sina föräldrar har tillmätts stor betydelse i flera teorier om brottsutsatthet har ingen svensk- eller engelskspråkig studie undersökt sambanden mellan barns tid med sina föräldrar och barnens utsatthet för brott.

    Genom logistisk regression av enkätsvaren från 1 248 svenska barn mellan 10 och 18 år och  deras föräldrar undersöks två hypoteser: 1) att tiden som barn och unga har med sina föräldrar är negativt korrelerad till utsatthet för brott och 2) att detta samband kvarstår men försvagas efter kontroller för klass och ekonomisk status.

    Av studien framgår ett signifikant och tydligt samband mellan upplevd föräldratid och brottsutsatthet. Oddsen att utsättas för brott är lite mer än två gånger högre för barn som upplever minst tid med sina föräldrar jämfört med barn som inte upplever tidsbrist med någon av sina föräldrar. Sambandet är tydligt även efter kontroll för ålder, kön, konflikter inom familjen, familjetyp samt relativ fattigdom. Sambandet påverkas inte i någon större grad av klass, vilket kan ha att göra med att den uppmätta brottsutsattheten inkluderar stöldbrott.

    Resultaten tolkas utifrån livsstilsteori och routine activity theory, i linje med det som kallas L-RAT-framework samt Hirschis teori om social kontroll.

  • 2.
    Persson, Hanna Agnes
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    (De)konstruktion av sexuella script i sexualundervisningen: En intervjustudie om sex- och samlevnadsämnet på högstadiet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sexualundervisning har varit obligatoriskt i Sverige sedan 1955 och är en del av ett folkhälsopolitiskt uppdrag att främja sexuell hälsa. Sex- och samlevnadsundervisningen har de senaste åren fått en del kritik för hur den genomförs och organiseras på skolorna. Det råder stora skillnader skolor emellan och ofta får eleverna inte tillräckligt med chanser att diskutera normer och värderingar kopplade till sexualitet. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka betydelser sexualitet ges i sex- och samlevnadsundervisningen på högstadiet, samt vilka sexuella normer som (re)produceras eller dekonstrueras där. Studiens teoretiska ram utgörs av sexuell scriptteori, där sexualiteten ses som styrt av sexuella manus konstruerade av samhällets normer och värderingar.Skolan kan utifrån teorin ses som både en arena för och producent av sexuella normer och värderingar. Studiens empiriska material består av semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger på högstadienivå. Resultaten visade att sex- och samlevnadsundervisningen kan ha en stark normkritisk prägel där traditionella sexuella script ifrågasätts. Dock visade resultaten att undervisningen var beroende av flera faktorer, så som enskilda pedagogers intresse, elevgruppens sammansättning samt externa aktörer. Studiens slutsats är därför att dagens sex- och samlevnadsundervisning inte kan  sig konstruera ett koherent sexuellt script som står i kontrast till de mer traditionella heterosexuella scripten.

  • 3.
    Aiello, Alessandro
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Det sociala entreprenörskapets diskursiva koreografi: En studie om konstruktionen av socialt entreprenörskap2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Socialt entreprenörskap används för att beteckna organisationer som med inslag av affärsmässiga strategier försöker lösa olika samhällsproblem. Syftet med denna studie är att utforska hur social-entreprenöriella diskurser inom sådana organisation upprätthålls och produceras utifrån följande frågeställningar: Hur orienterar sig sociala entreprenörer mellan diskurser om socialt entreprenörskap? Hur legitimeras socialt entreprenörskap inom sådana diskurser? Studien vilar på en socialkonstruktivistisk grund och tillämpar metodologiskt och teoretiskt en hybridansats utgjord av diskursanalys med socialpsykologiska inslag. Sju intervjuer har genomförts med personer som arbetar inom teknik-orienterat socialt entreprenörskap och driver organisationer vars verksamhetsmål kan beskrivas som socialt gynnsamma, utöver ekonomiska. Fokus har legat på att utforska det som av diskursanalytiker beskrivits som tolkningsrepertoarer (interpretative repertoires), det vill säga hur olika retoriska och diskursiva resurser används för att legitimera och upprätthålla en diskurs. Resultatet visar på förekomsten av tre tolkningsrepertoarer; en entreprenörsrepertoar, en förbättrarrepertoar och en harmonirepertoar. Var och en av dessa repertoarer inrymmer diskursiva resurser som kan tillämpas, samt multipla subjektspositioner som kan intas, för att representera och legitimera olika aspekter av fenomenet. En avslutande diskussion behandlar studieresultaten i förhållande till tidigare studier på området och redogör för möjligheterna till framtida forskning. I synnerhet framhålls behovet av att studera relationen mellan resultatet och den mer övergripande samhällsdiskursen om fenomenet.

  • 4.
    Åhlander, Stina
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Klingsdal, Linn
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Det är öppet, här får jag tala högt: En kvalitativ studie om hur arbetsplatsutformning påverkar trivsel, sociala interaktioner mellan anställda och förväntningar samt beteende kopplat till psykologiska kontrakt.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur cellkontor och öppet kontorslandskap påverkar medarbetarna och deras interaktion med kollegorna på arbetsplatsen. Syftet är även att undersöka vilka effekter de olika arbetsplatsutformningarna har på innehållet av det psykologiska kontraktet. För att besvara syftet utfördes sju semi-strukturerade intervjuer med individer som har erfarenhet av båda arbetsplatsutformningarna och som arbetar inom tjänstemannasektorn.

    Det teoretiska ramverket för studien, grundar sig i teorin om psykologiska kontrakt och Goffmans dramaturgiska teori. Tidigare forskning på området undersöker huvudsakligen hur anställda upplever att arbetsmiljön, tillfredsställelsen och sociala beteende-mönster kopplat till arbetsplatsers utformning förändras när organisationer går från cellkontor till öppet kontorslandskap. Då tidigare forskning som är positionerad nära vårt fält, främst utgörs av kvantitativa metoder, hoppas vi kunna komplettera med nya kvalitativa analyser.

    Resultatet visar att respondenterna föredrar olika arbetsplatsutformningar och att det i öppet kontorslandskap finns fler störningsmoment som kan påverka trivseln, den sociala interaktionen med kollegor och arbetsprestation negativt. Resultatet visar även att arbetsplatsens utformning påverkar de psykologiska kontrakten, då de förväntningar och åtaganden som finns mellan arbetsgivare och anställda ser olika ut beroende på arbetsplatsutformningen. Vid utformandet av en arbetsplats anser respondenterna att arbetsgivaren bör ta hänsyn till de krav som ställs på arbetsrollen och de arbetsuppgifterna som ska utföras. Resultatets genomgående tema är att de anställda behöver de rätta förutsättningarna, oavsett arbetsplatsutformning, för att på ett optimalt sätt kunna utföra sitt arbete.

  • 5.
    Hjerten Njem, Li
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Manneheimer, Jakob
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Fotboll som integrationsarena2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 6.
    Planchard, Elise
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Remmegård, Malin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Får alla vara med?: En studie om seniorers upplevelser av digitaliseringen2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I vårt digitaliserade samhälle finns 1,1 miljoner svenskar som inte använder sig av internet dagligen, däribland 500 000 som aldrig använder sig av det. Den största gemensamma nämnaren för digitalt utanförskap har visat sig vara ålder. Studiens syfte har varit att undersöka hur seniorer upplever digitaliseringen. Detta har gjorts genom nio kvalitativa intervjuer med seniorer i Stockholm. Resultatetet redovisas i två teman, konsekvenser för samhället och konsekvenser för individen för att sedan analyseras med hjälp av Anthony Giddens teori om det senmoderna samhället. Ett av studiens mest utmärkande resultat har visat sig vara upplevelsen av att samhällsförändringarna kring digitaliseringen går för snabbt vilket har negativa konsekvenser för respondenterna. Vår förhoppning med denna uppsats är att lyfta frågan och uppmuntra till bredare diskussion i ämnet samt till vidare forskning.

     

  • 7.
    Jäger, Denise
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Karlsson, Clara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Informella förväntningar och anställdas arbetsroller: En studie om hur anställda upplever sina arbetsroller i IT- och ekonomibranschen2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens digitaliserade samhälle bidrar till att anställda får allt svårare att dra en gräns mellan privatliv och arbetsliv. Detta medför att informella förväntningar skapas på arbetsrollen, framförallt gällande arbetstid och tillgänglighet. Dessa förväntningar kan definieras som psykologiska kontrakt mellan anställda och arbetsgivare och kan påverka anställdas vilja att stanna kvar på företaget. Syftet med studien är därmed att bidra med kunskap kring psykologiska kontrakt och arbetsroller. Vi undersöker hur anställda uppfattar och hanterar sina arbetspositioners rollbeskrivningar i kontext av möjliga informella förväntningar som ingår i det psykologiska kontraktet. Syftet är även att undersöka möjliga skillnader av informella förväntningar gällande arbetsroller mellan anställda inom IT- och ekonomibranschen.

    Sammantaget visar tidigare forskning att det psykologiska kontraktet skapas genom ömsesidigt beroende mellan anställda och arbetsgivare. Relationen mellan parterna är således en viktig faktor för att ett stabilt psykologiskt kontrakt ska upprätthållas och präglas därmed av kontroll och trygghet. Eftersom tidigare forskning om psykologiska kontrakt till stor del är begränsade till den amerikanska arbetsmarknaden är vår förhoppning att vi med denna studie ska kunna bidra med kunskap om den svenska arbetsmarknaden.

    För att besvara studiens syfte har en kvalitativ studie genomförts på anställda inom IT- och ekonomibranschen. Val av branscher grundades i vår tro att det fanns ett stort utrymme att synliggöra psykologiska kontrakt inom branschernas olika arbetsroller och arbetsuppgifter. Studiens empiriska material bestod av sju semistrukturerade intervjuer med respondenter som varit verksamma inom respektive bransch i minst tre år. Studiens resultat och de generella slutsatserna är att anställda upplever att det finns informella förväntningar på deras arbetsroller och arbetstid. Detta resultat återfinns i både IT- och ekonomibranschen och dessa förväntningar är betydelsefulla för att anställda ska uppleva arbetsrollen som trygg och stabil.

  • 8.
    Taberman, Mikaela
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Berkers, Irene
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Moderskap och lönegap på den svenska arbetsmarknaden.: En kvantitativ studie om sambandet mellan moderskap och lön.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare år har det forskats mycket kring könslönegapet i Sverige, det har rapporterats om anledningar som att kvinnor är mer benägna att arbeta deltid och vara föräldralediga. Forskning indikerar att könslönegapet blir större efter kvinnor fött barn och blir större ju fler barn en kvinna har. I den här kvantitativa uppsatsen bryter vi ner lönegapet och undersöker vad föräldraskapet har för inverkan på kvinnors lön. Det vi tittar på är om det finns ett motherhood wage penalty på den svenska arbetsmarknaden, alltså om det finns en löneskillnad mellan kvinnor utan barn och mödrar. Detta undersöker vi med hjälp av frågeställningen ”Skiljer sig bruttotimlönen i Sverige mellan kvinnor som inte har några barn jämfört med kvinnor som har ett barn, två barn och tre eller fler barn?”. Vi kommer att kontrollera för variablerna utbildning, sysselsättningsgrad, antal år i samma typ av arbete och antal månader borta från förvärvsarbete. Datamaterialet kommer från Levnadsnivåundersökningen (2010) och urvalet har avgränsats till kvinnor mellan 35-55 år vilket resulterar 497 respondenter. Begreppet the motherhood wage penalty härstammar från humankapitalteorin, vilket är en av teorierna som vi kommer att utgå ifrån samt signaleringsteorin. Båda dessa teorier baseras på att mödrars löner sätts utifrån fördomar och förväntningar. Enligt humankapitalteorin sätts mödrars löner lägre då arbetsgivaren förväntar sig att hon kommer att investerar mindre på arbetsplatsen. Signaleringsteorin säger istället att arbetsgivare förväntar sig att kvinnor en dag skall komma att bli föräldrar då detta är normen för vårt samhälle. Med denna förväntning så tolkas inte moderskapet och föräldraledigheten som en signal att hon har ett minskat intresse för arbetet och bestraffas därför inte för detta i form av lägre lön. Resultatet i studien visar att mödrar i genomsnitt tjänar mer än kvinnor utan barn och att det positiva sambandet är statistiskt signifikant för mödrar med två barn. Resultatet stödjer inte humankapitalteorin, och endast till viss del signaleringsteorin, då vi utifrån denna skulle förvänta oss ett icke-samband medans resultatet indikerar ett positivt samband, åtminstone mellan att ha två barn och timlön Det väcker frågor kring tidigare forskning och om fördomar kring mödrar i Sverige nu kanske förändrats till det bättre.

  • 9.
    Murholm, Mariella
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Eriksson, Linn
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Psykologiska kontrakt och HR-yrkesverksammas karriär-förväntningar: En kvalitativ studie om upplevelsen av brutna psykologiska kontrakt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Vad beror det på att vissa anställda erbjuds karriärmöjligheter och andra typer av utvecklingsmöjligheter av sin arbetsgivare på en arbetsplats och andra inte? Att en anställd söker en tjänst internt och besitter en lång erfarenhet eller högre utbildning men en nyligen anställd som nyligen börjat får jobbet, eller att en anställd helt plötsligt inte får stanna kvar på sin arbetsplats utan rimlig förklaring? Dessa händelser är exempel av situationer som uppstår dagligen inom olika organisationer och arbetsplatser, där anställda och arbetsgivare har olika uppfattningar om vilka förväntningar och löften de har gentemot varandra. Syftet med denna studie är att undersöka dessa komplexa förväntningar närmare med utgångspunkt i teoretiska antaganden om så kallade psykologiska kontrakt (även kallad informella och osynliga kontrakt). Dessa kontrakt är motsatsen till formella skriftliga kontrakt där titel, befattning och lön framgår. Psykologiska kontrakt handlar om vilka outtalade löften, åtaganden och förväntningar som finns mellan arbetsgivare och anställd, vad man tror att man är överens om men som forskningen visar att vi oftast inte är. Vad får det för konsekvenser när de psykologiska kontrakten bryts?

    Psykologiska kontrakt finns i alla relationer, mellan familjemedlemmar, inom vänskapsrelationer, på arbetsplatsen osv. I denna studie fokuserar vi på att undersöka de psykologiska kontrakten ur en arbetstagares synvinkel gällande karriärutveckling och utvecklingsmöjligheter hen upplever sig ha på sin nuvarande, eller hade på en tidigare arbetsgivare. Med hjälp det teoretiska ramverket kring psykologiska kontrakt som utgångspunkt genomfördes åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma tjänstemän inom Human Resources (HR). Resultaten visar att flera av respondenterna har haft erfarenheter utav brutna psykologiska kontrakt genom arbetslivet, på både låg och hög nivå. Det visar sig även att våra respondenter har väldigt liknande åsikter om hur deras karriärutveckling leds i första hand personligen av dem själva som högst ansvariga men att det även måste ske med en känsla av trygghet till chefen och dess stöd i en växelverkan. Att chefen håller det hen lovar och att den anställde känner sig rättvis behandlad framhölls av respondenterna som mycket betydelsefullt för deras välbefinnande.

  • 10.
    Sindsjö, Lisa
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Sallmander, Liam
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Resan från skola till arbetsliv: En intervjustudie med gymnasielärare om unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningars förutsättningar för inträde på arbetsmarknaden2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att ha ett arbete är centralt för att vara en del av samhället och bidrar inte bara med ekonomisk trygghet utan även en meningsfull tillvaro. Individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har betydande svårigheter vid inträde på arbetsmarknaden i jämförelse med andra grupper. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur situationen på arbetsmarknaden ser ut för unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sju gymnasielärare. Resultatet visade att det fanns otillräcklig kunskap och fördomar om neuropsykiatriska diagnoser på arbetsmarknaden. Vidare identifierades två huvudsakliga teman som särskilt viktiga för ett eventuellt deltagande på arbetsmarknaden. Att förstå sin diagnos för att kunna hitta individuella strategier var det ena temat och att ha kunskap om det sociala samspelet och sociala relationer det andra. Uppsatsen belyser också vilka förberedande insatser skolan gör för att underlätta ett eventuellt inträde på arbetsmarknaden. Särskilt intressanta resultat återfanns i lärarnas berättelser om de elevanpassningar som görs i den dagliga undervisningen. Avslutningsvis diskuteras förhållandet mellan skola och arbetsliv och om det potentiellt borde finnas en instans som täcker glappet mellan dessa.

  • 11.
    Hedsén, Hanna
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Márquez Norrthon, Linnéa
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    ”Sjukdomen som inte syns utanpå men känns inuti”: En kvalitativ studie om kvinnors upplevelse kring utmattningssyndrom.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka hur kvinnor, som fått diagnosen utmattningssyndrom, upplever vilka faktorer som kan ha bidragit till deras utmattning. Studiens frågeställningar är: Hur upplever kvinnor, som varit med om utmattningssyndrom, att förväntningarna på dem på och utanför arbetet bidragit till utmattning? Hur upplever kvinnor, som varit med om utmattningssyndrom, att självbild bidragit till deras utmattning? Varför kan kvinnor som varit med om utmattningssyndrom hamna i utanförskap? För att undersöka detta genomfördes sju intervjuer med kvinnor som varit med om utmattningssyndrom och som är tillbaka på arbetet igen sedan minst ett halvår tillbaka.

    Mycket av den tidigare forskningen belyser svårigheten att balansera arbetsliv och privatliv. Forskarna har bland annat kommit fram till att arbetskraven påverkar familjelivet negativt och att dåligt stöd i familjelivet kan påverka arbetslivet negativt. Det teoretiska ramverket för studien grundar sig i Goffmans dramaturgiska teori och stigmateori. Resultatet bygger på de tre huvudteman som dök upp under samtliga intervjuer: svårigheten att balansera arbete med privatliv, känslan av utanförskap samt hur den drabbades självbild påverkas negativt på grund av utmattningssyndromet.

    Studien visar att kvinnornas identitet starkt är knuten till samhällets och andra individers förväntningar över hur en kvinna skall vara. Detta har lett till att samtliga kvinnor har utsatts för stor stress och känsla av otillräcklighet vilket i sin tur bidragit till deras utmattning. Att ständigt vilja vara andra till lags, och få andras bekräftelse, visar hur dessa kvinnors självkänsla är prestationsbaserad och att de tycks vara beroende av att nå framgång, samt att få ett erkännande från andra, för att upprätthålla sitt egenvärde. Slutligen visar studien att ett bristande samspel mellan Försäkringskassa, läkare och den drabbade skapar en ekonomisk oro vilket ökar svårigheten att ta sig tillbaka till arbete igen.

  • 12.
    Järverot, Eira
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Varufierade vänner: En studie av tre karriärböcker om influencerskap och deras framställning av relationen mellan följare och influencer2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks influenceryrket utifrån de tre karriärböckerna Hej, jag heter Mirza och jag är influencer (av Mirza Bico), Yrke: Influencer (av Linda Hörnfeldt) och Digital passion (av Frida Boisen) vars författare själva på olika sätt jobbar med sina sociala medier. Studien bygger på tidigare forskning som gett uttryck för kändisskapet på sociala medier som utmärkande av både närhet till följare och förhållningssättet till sig själv som en vara. Uppsatsens syfte är att undersöka upprätthållande av den närhet till följare, som visats i tidigare forskning, parallellt med tillgodoseendet av det ekonomiska intresset i att de säljer reklamutrymme på sina sociala medier – vilket får följarna att framstå som kunder. Böckerna analyseras utifrån ett marxistiskt teoretiskt ramverk, med grunden i Georg Lukács teorier och begreppen reifikation och varufiering. Reifikation innebär en anpassning efter kapitalistiska samhällets strukturer och relationer, vilket tar sig uttryck i den borgerliga människans medvetande. Varufiering syftar till processen som gör saker, arbetskraft eller personer till varor.

    Studien visar att den upplevda närheten som beskrivs till följarna tycks upprätthållas genom objektivering av personliga egenskaper, till att fylla funktionen att få följarna att återvända till kanalen. Den kalkylerbarhet av egenskaperna som framstår i beskrivningarna av relationen liknar en anpassning efter den rationalisering som Lukács menar utmärker det kapitalistiska produktionssättet. Relationen tycks varufieras då företag köper utrymme för att marknadsföra produkter för influencerns följare. Det tycks dock som att en influencer samtidigt behöver förhålla sig till krav på öppenhet och ärlighet gentemot följarna, vilka uttrycks i böckerna, vilket jag tolkar som följarnas önskan efter någonting genuint mänskligt och icke-reifierat. Det ekonomiska intresset tycks tätt sammantvinnat med upprätthållandet av vad som framstår som en nära relation, och ställer krav den marknadsföring som görs att framstå som uppriktig. För att uppnå detta tycks en influencers hela liv reifieras till en arena för det personliga varumärket. Detta kan även ses som ett absurt uttryck av vad C.S Cremin kallar det post-ironiska tillståndet, där kapitalismens kultur inkorporeras i personen.

  • 13.
    Westerlund, Alejandro
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Adoptivfamiljens möjligheter: En intervjustudie om nyblivna adoptivfamiljers handlingsutrymme i samhället2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning inriktad på adoptivföräldrars upplevelser av föräldraskapet eller support och stöd från samhälleliga instanser är inte omfattande, speciellt inte i svensk forskning. Syftet med den här studien var att undersöka adoptivföräldrars upplevelse av stödfunktioner och samhällsservice under de första fem åren efter hemkomst med adoptivbarnet eftersom det är viktigt att få ett perspektiv på stödet från samhället under de tidiga åren då det adopterade barnet knyter ann till familjen. Studien utfördes genom intervjuer med fyra adoptivföräldrapar plus den ena föräldern till ett adoptivbarn. Intervjuerna utforskade hur de upplevt sitt handlingsutrymme i förhållande till deras tillgänglighet av samhälleliga resursinstanser under det tidiga föräldraskapet. Resultaten analyserades utifrån Amartya Sens teoretiska perspektiv capability approach som mäter hälsa genom att accentuera individens behov och frihet att själv välja vad som uppfattas som nödvändigt och viktigt. 

    Resultaten visade att adoptivföräldrarna överlag var nöjda med relationen de haft med skola, barnhälsovård, socialtjänst och övriga resursinstanser. En viktig del av handlingsutrymmet för familjerna var även privata relationer med andra adoptivföräldrar och adoptivbarn. Även internet nätverk eller grupper för adoptivfamiljer var dem till viss mån behjälpliga. Trots det menade föräldrarna att förståelsen för deras adopterade barns behov i alla samhälleliga instanser behövde förbättras, både överlag för adopterade barn, men även att de individuella behoven för adopterade barn behövde uppmärksammas mer.

  • 14.
    Holmberg Gund, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Alkoholkonsumtion och livstillfredställelse2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie ämnar undersöka eventuella samband mellan alkoholkonsumtion och livstillfredställelse samt sambandet mellan att vara närstående till en person med alkoholproblematik och livstillfredställelse. Det undersöks även om dessa samband skiljer sig mellan könen man och kvinna. Studiens hypoteser utgår från tre olika teorier om livstillfredställelse som på olika sätt förklarar vad som påverkar livskvaliteten. Studiens hypoteser utgår även från normaliseringsteorin, avvikelseteorin samt tidigare forskning om alkoholkonsumtionens effekter. Datamaterialet som ligger till grund för studiens analyser är den nationella SOM-undersökningen år 2016. Urvalet bestod av boende i Sverige år 2016 i åldrarna 16 till 85 år. Analyserna genomfördes med logistisk regressionsanalys och samtliga analyser kontrollerades för ålder. Resultaten visar ett positivt samband mellan högre alkoholkonsumtion och livstillfredställelse. Detta samband påverkas inte av kön. Resultaten visar ett negativt samband mellan att ha en närstående med alkoholproblem och livstillfredställelse. Detta samband påverkas inte heller av kön. 

  • 15.
    Sandell Gustafsson, Mikaela
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Zamanian, Aila
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    "Alla vill leva det ljuva livet, men vad är livet utan frihet?": En kvantitativ studie.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka vilka livsvillkor som har ett samband med individers psykiska ohälsa. Studien grundar sig i levnadsnivåundersökningen från 2010, där personer födda 1980–1991 (18/19–30 år) undersöktes. Den beroende variabeln i studien är ett index över psykisk ohälsa och de oberoende variablerna är utbildningsnivå, arbetssituation, bostadsproblem och antal nära vänner/socialt kapital. De oberoende variablerna avser att mäta olika livsvillkor hos individerna, där hypotesen är att de personerna med försvagade livsvillkor kommer skatta sin psykiska hälsa sämre. Försvagade livsvillkor i denna studie avser personer som är arbetslösa, har låg utbildningsnivå, lever i bostadsproblem och har få antal nära vänner/litet socialt kapital.

     

    Tidigare forskning har påvisat att den psykiska ohälsan i samhället ökar, där unga kvinnor är den grupp som skattar sitt psykiska välbefinnande sämst, den främsta orsaken som förklaras till detta är den stress som unga idag upplever. Forskningen har återfunnit samband mellan bristande livsvillkor och rapporterad psykisk ohälsa, där bristande livsvillkor bland annat är arbetslöshet, hemlöshet, bristande kunskaper i språk och låg utbildningsnivå. De teorier som appliceras på undersökningen är Bourdieus kapitalteori, där analysen görs utifrån ekonomiskt kapital, socialt kapital och utbildningskapital. Metoden används för att förklara att personer som har försvagade livsvillkor i denna studie innehar litet eller svaga kapital, där hypotesen är att detta ska leda till sämre skattad hälsa. Även ett intersektionellt perspektiv har valts för att analysera resultatet, där denna förklaring ligger i att personer innehar olika kategoriseringar i samhället där vissa kategorier kan leda till försvagade möjligheter och villkor vilket kan vara en bakomliggande förklaring till individers psykiska ohälsa. Resultatet visade att de livsvillkor som har ett samband med psykisk ohälsa är utbildningsnivå, arbetssituation och antal nära vänner. De personer som skattade sin psykiska ohälsa som svårast var män, personer med enbart grundskolenivå eller motsvarande, personer som var arbetslösa samt personer med få antal nära vänner, bostadsproblem blev inte signifikant och därför kan inga slutsatser dras utifrån det. 

  • 16.
    Kostiainen, Elin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Wetterborg, Jennie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    ‘‘Allt har en negativ baksida också’’: En kvalitativ intervjustudie om unga kvinnors upplevelser av sociala medier och deras psykiska välmående2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie avser att, genom semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor, studera kvinnornas egna upplevelser av de sociala medierna Facebook och Instagram, samt hur deras användning av dessa sociala medier eventuellt påverkar deras psykiska välmående. Detta förväntas bidra till en ökad förståelse om sociala mediers inverkan på människors hälsa. De teoretiska utgångspunkter som är centrala i denna studie är socialkonstruktivism, identitetsteori samt social jämförelseteori. Studien utgår från en fenomenologisk ansats vilket innebär att vi genom intervjuer ämnar studera kvinnornas subjektiva livsvärld utifrån deras egna erfarenheter och upplevelser kring ämnet sociala medier. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor i åldern 18-25 år, där en form av snöbollsurval har använts. Vidare har en tematisk analys genomförts, där teman identifierades utifrån vad som framkom i intervjumaterialet, som i sin tur analyserades i relation till de teoretiska utgångspunkterna samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att det bland informanterna finns en stor variation i upplevelser av sociala medier som innefattar både positiva och negativa aspekter. Vidare framkom det att samtliga informanter upplevt att deras psykiska välmående påverkats av de sociala medierna Facebook och Instagram. Men hur och i vilken utsträckning de upplever sig ha blivit påverkade anger de främst berott på det dagliga humöret. Utifrån kvinnornas upplevelser gällande hur deras psykiska välmående påverkas av de sociala medierna, framträder känslor såsom avundsjuka och otillräcklighet kopplat till att de jämför sig med andra. Ur detta framträder känslor kring att vara missnöjd med sig själv och sin tillvaro, vilket i sin tur påverkar kvinnornas syn på sig själva. Kvinnornas upplevelser tolkades utifrån Giddens identitetsteori, då kvinnorna berättade om att de framställer och granskar sig själva och sina identiteter i förhållande till andra personer i dessa sociala medier. Att kvinnorna jämförde sig med andra och hur detta inverkade på psykiskt välmående tolkades utifrån Festingers sociala jämförelseteori. Vidare kunde den medvetenhet kring normer och beteenden som kvinnorna upplever konstrueras genom sociala medier tolkas i relation till socialkonstruktivismen. Detta har lett fram till en ny kunskap och ökad förståelse om sociala mediers påverkan på unga kvinnors psykiska välmående. Däribland att det finns en medvetenhet gällande sociala mediers påverkan samt hur denna påverkan visade sig vara högst individuell och föränderlig utifrån dess subjektiva kontext. 

  • 17.
    Kristiansen, Tindra
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Cucarano Averstad, Oliver
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Arbetsmarknadens orättvisor: En kvantitativ studie om upplevda möjligheter till avancemang i arbetet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Orättvisorna på arbetsmarknaden är ständigt ett hett ämne för många forskare och politiker. Många studier indikerar att kvinnor och individer med utländsk bakgrund missgynnas på den svenska arbetsmarknaden, men hur dessa faktorer påverkar varandra är inte lika uppmärksammat. Denna studie avser att studera hur upplevda avancemangsmöjligheter skiljer sig åt beroende på hur kön och etnisk bakgrund samverkar, samt hur chefens egenskaper i form av kön och etnicitet påverkar det potentiella sambandet. De teoretiska ramverken som ligger till grund för studien är välkända teorier som preferensdiskriminering, statistisk diskriminering, humankapital, glastak och homosocial reproduktion. Den tidigare forskningen inom fältet har bland annat visat att kvinnor upplever sämre avancemangsmöjligheter än män samt att individer med utländsk bakgrund upplever sämre avancemangsmöjligheter än individer med svensk bakgrund. Studien bygger på data från Levnadsnivåundersökningen som genomfördes 2010. Urvalet i studien är avgränsat så att endast män och kvinnor i åldrarna 25–60 som förvärvsarbetar är med. Resultatet visar att kvinnor är mindre sannolika att uppleva stora avancemangsmöjligheter i jämförelse med män samt att etnisk bakgrund inte verkar ha någon större betydelse för individens upplevda avancemangsmöjligheter. Dessa resultat kontrollerades även med hjälp av individ- och arbetsrelaterade kontrollvariabler vilket visade att det är mindre sannolikhet för en individ med kvinnlig chef att uppleva stora avancemangsmöjligheter än individer med en manlig chef.

  • 18.
    Terras, Rita
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Arbetsrollupplevelser i en matrisorganisation: En jämförelse mellan två enheter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som påverkar otydlighet i arbetsroller och ansvarsområden när man jobbar i en matrisorganisation. Det är allt fler organisationer som väljer att arbeta i den organisationsformen för att snabbare få fram olika produkter i den snabbt förändrade omvärlden. Undersökningen grundar sig på en medarbetarundersökning där resultatet visade att en grupp av anställda upplevde sina arbetsroller och ansvarsområden mycket otydligare än den andra gruppen. Upplevelsen ses som ett betydande effektivitetshinder i det dagliga projektarbetet. Studien har haft en jämförande design mellan de två enheterna och informationen samlades in med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod, där fyra personer ur respektive enhet blev intervjuade.

    Undersökningen börjar med en teoretisk genomgång av olika begrepp och teorier som är uppdelade i tre olika analytiska dimensioner: matrisorganisation, multiprojekt och nätverk. Resultatet presenteras utifrån de tre analytiska dimensionerna som i sin tur har olika underkategorier med olika teman. Resultatet visar att otydligheten i arbetsroller och ansvarsområden inte skiljer sig så mycket mellan de olika enheterna. Det är bara tyngdpunkten i problematiken som är olika under de olika analytiska dimensionerna, beroende på vilken roll man har i organisationsnätverket.   

    Studien visar också att om man är involverad i flera projekt samtidigt, så ser man lättare vad som händer med produkten i ett nästkommande projekt. Det underlättar att se helheten i ett större sammanhang och det verkar höja rolltydligheten. Men informationsöverföringen inom och mellan olika projekt från rätt person vid rätt tidpunkt fungerar dåligt och alla respondenterna vill se förbättringar kring detta för att projektsamarbetet ska fungera bättre. I dagens läge finns det många brister kring olika processer i den matrisorganisation som ingår i studien eftersom den organisationen är omogen och ung. Detta ökar rollotydligheten markant i organisationen.        

     

  • 19.
    Altun, Sarah
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Younan, Anlil-Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Att hålla masken under stress: En kvalitativ studie om emotionellt arbete inom vård- och omsorg2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur man hanterar krav inom emotionellt arbete. Studiens frågeställningar är:

     

    -     Hur upplever undersköterskor att det emotionella arbetet påverkas av organisationsstrukturen?

    -     Hur skiljer sig undersköterskors upplevelse av stress och krav på arbetsplatsen?

     

    För att undersöka detta fenomen intervjuades 12 undersköterskor som arbetar inom vården, varav sex undersköterskor arbetade i en privat verksamhet och sex undersköterskor var verksamma i en kommunal. Det teoretiska ramverket för studien grundar sig i Arlie Russell Hochschilds teori om emotionssociologi och emotionellt arbete. Resultatet bygger på sju teman som framkom under intervjuerna: omsorgens emotionella fasad, relationer till boende, samarbetsstruktur, arbetsresurser, möjlighet att påverka, övervaknings struktur, kravhantering och stress.

    Studien visar att undersköterskor inom den privata verksamheten upplevde att de var mer stressade på sin arbetsplats jämfört med de som arbetade i den kommunala verksamheten. En bidragande orsak till detta var att de kände sig och kontrollerade på arbetsplatsen, vilket förklaras av att det finns en övervaknings struktur. Inom den kommunala verksamheten kunde man se tydliga drag av en samarbetsstruktur. Det upplevdes i en större utsträckning att de fick ett socialt stöd både från chefer och kollegor och kunde på så sätt hantera sin emotionella fasad.

  • 20.
    Vestberg, Josefin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Jonsson, Louise
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Autonomi, nyckeln till att attrahera ung arbetskraft?: En kvantitativ studie om olika generationers upplevelse av autonomi i arbetet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett aktuellt ämne idag är hur de nya generationerna på arbetsmarknaden skiljer sig åt jämfört med tidigare generationer och hur arbetsgivarna ska hantera detta. Något som karaktäriserar en av de nya generationerna på arbetsmarknaden, Generation Y, är deras höga krav på autonomi i arbetet såsom att ha flexibla arbetsuppgifter och eget ansvar. Syftet med uppsatsen är således att undersöka om upplevelsen av autonomi i arbetet skiljer sig åt beroende på vilken generation en person tillhör. Frågeställningen är: föreligger det ett samband mellan upplevd autonomi i arbetet och om personen ifråga tillhör Generation Y eller Generation X? Under avsnittet ”Tidigare litteratur” beskrivs teorier och tidigare forskning kopplat till olika variabler som är relevanta för frågeställningen. Variabler som beskrivs är: autonomi, Generation Y, Generation X, kön, utbildningsår, SEI och hel- och deltidsarbete. Studien har en kvantitativ ansats och datan utgår från Levnadsnivåundersökningarna år 2010 och år 1991. Urvalet har begränsats till att innefatta personer som är yrkesverksamma och i åldrarna 25-30 år vid mättillfället, år 1991 eller år 2010. Resultatet visar att det inte föreligger en association mellan generationer och autonomi och därav kan studiens hypotes om att en skillnad föreligger förkastas. Även delhypotesen om att personer som arbetar heltid upplever en högre grad autonomi i jämförelse med personer som arbetar deltid kan förkastas. Däremot bekräftas studiens andra delhypotes om att kvinnor upplever en lägre grad autonomi i jämförelse med män. Vidare visar resultatet att den socioekonomiska grupptillhörigheten har ett samband med upplevelsen av autonomi i arbete. Exempelvis framkommer att tjänstemän i genomsnitt upplever en högre grad autonomi i jämförelse med arbetare vid justering för övriga oberoende variabler. Denna uppsats avser att bidrar med kunskap om generationernas krav på och upplevelse av autonomi i arbetet.

  • 21.
    Sukalo, Aleksandra
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Montenegro, Gabriela
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Behövs verkligen en chef?: En fallstudie om hur självledande anställda upplever behovet av en chef2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sveriges arbetsmarknad står inför utmaningar då framtidens arbeten förväntas ersättas av mer komplexa tjänster som följd av att samhället blir mer högteknologiskt. Denna näringslivsförändring förväntas vidare generera högre krav på anställda till att bli mer självgående, flexibla och kompetenta – samtidigt förväntas organisationer möjliggöra detta för sina anställda. Denna näringslivsförändring går att koppla till begreppet och management-tekniken empowerment, som syftar till att anställda ska få möjlighet till större delaktighet genom ökade befogenheter och därigenom generera positiva utfall för anställda såväl som organisationer. Kunskapen inom empowerment består övervägande av internationell forskning och främst av kvantitativa data. Vi har därför identifierat ett kunskapsglapp i litteraturen som avser självledandet och empowerment i en svensk kontext. Studiens frågeställningar går ut på att undersöka hur dagens självledande anställda, det vill säga anställda som jobbar i en kontext av empowerment, upplever behovet av en chef och vilket stöd de eventuellt känner att de behöver. 

     

    För att besvara våra frågeställningar genomförde vi en kvalitativ fallstudie hos en ledande aktör inom fastighetsbranschen som nyligen genomgått en omorganisering med syfte att öka kunskapsnivån hos de anställda och därigenom skapa självledande anställda. Det empiriska materialet består av tio semistrukturerade intervjuer med anställda inom olika befattningar som före och efter omorganisering har blivit självledande. 

     

    Det empiriska materialet analyserades med förankring i teorin om empowerment. Resultat visar att majoriteten av informanterna upplever ett behov av en chef. Behovet vi har identifierat hos informanterna har analyserats på både mikro- och makronivå. Sammantaget handlar det om ett behov av att chefen tydliggör riktlinjer avseende anställdas arbetsroller och arbetsuppgifter. Men likaväl grundar sig behovet i mjuka värden – så som att chefen ska vara lyhörd, relationsskapande, engagerad och hjälpa de anställda med deras utveckling. 

  • 22.
    Frennesson, Felicia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Karim, Noor
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Berusad i Europa: En kvantitativ studie om européers alkoholvanor2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Alkohol är en källa till glädje men är också orsaken till många människors lidande och död. Värst drabbade är de som redan är missgynnade i samhället och den världsdel där alkohol konsumeras som mest är Europa. Alkoholen är integrerad i det sociala livet människor emellan och är något som är förknippat med mat och fest. Människor påverkas av de sociala nätverk som de befinner sig i, där vanor överförs och anammas. Därför är det viktigt i studiet av alkoholvanor att inkludera indikatorer på sociala faktorer. Syftet med studien var att undersöka alkoholvanor i relation till socioekonomisk status och kön. Tidigare forskning om alkoholvanor i Europa bildar en bas för en ökad förståelse för hur alkohol konsumeras i de olika regionerna och länderna. Trots skillnader mellan länder avseende alkoholkonsumtion så finns det fortfarande landspecifika mönster som denna studie ämnar undersöka. Dessa mönster omfattar frekvens, intensivkonsumtion och riskfyllt drickande.

    Datamaterialet som använts är från omgång 7 av European Social Survey, ESS, år 2014. Data för studien omfattar 37 623 respondenter från 20 europeiska länder. För att mäta socioekonomisk status användes utbildningsnivå och föräldrars utbildningsnivå. Alkoholvanor mättes med frekvens, intensivkonsumtion och riskfyllt drickande genom AUDIT-C.

    För att analysera samband mellan socioekonomisk status och alkoholvanor användes bivariat analys samt linjära regressionsanalyser. Resultaten visar att lågutbildade dels konsumerar alkohol mest frekvent och intensivkonsumerar i större utsträckning än högutbildade och att män i högre grad än kvinnor har riskfyllda alkoholvanor. Alkoholvanorna skiljde sig mellan olika europeiska regioner, vilket stöds av resultat från tidigare forskning.

    Sammanfattningsvis visar studien att sociala faktorer har betydelse för alkoholvanor och är något som bör beaktas i framtida forskning. Studien visar även att det fortfarande finns regionala skillnader i Europa gällande alkoholvanor.

  • 23.
    Grönstedt, Thomasine
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Holmbring, Sofie
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Betydelsen av socioekonomisk bakgrund för möjligheten att avancera externt: En kvantitativ studie om hur faderns socioekonomiska klass påverkar individens upplevelse av externa avancemangsmöjligheter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Socioekonomisk klasstillhörighet har stor betydelse för systematiska ojämlikheter i individers karriärmöjligheter och de maktstrukturer som råder på den svenska arbetsmarknaden. Denna studie syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och externa avancemangsmöjligheter och hur detta samband i sådana fall ser ut. Studien har för avsikt att belysa individens upplevelse av externa avancemangsmöjligheter, det vill säga möjligheten att avancera i arbetslivet genom att byta arbetsgivare, beroende på individens socioekonomiska bakgrund. Studien kompletterar därigenom tidigare studier om klass och mobilitet på arbetsmarknaden. I studien mäts socioekonomisk bakgrund genom faderns yrke och faderns utbildning. Den teoretiska utgångspunkten är Bourdieus teori om habitus samt Goldthorpes klassteori. Studien baseras på ett riksrepresentativt datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010 som analyseras med multinominal regressionsanalys. Urvalet har avgränsats till yrkesverksamma individer mellan 25–55 år. Sambandet i studien kontrolleras för faktorer relaterade till bakgrund, arbete och individuella skillnader som kan tänkas ha betydelse för upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan socioekonomisk bakgrund, mätt genom faderns yrke och utbildning, och upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Däremot har socioekonomisk klass, mätt genom individens eget yrke och utbildningsnivå, större betydelse för upplevelsen av externa avancemangsmöjligheter. Det innebär att egen socioekonomisk klass har högst statistisk signifikans, justerat för olika individ- och arbetsrelaterade faktorer. Resultatet visar att ju högre egen socioekonomisk klass individen har, desto större upplevda externa avancemangsmöjligheter. Vidare visar resultatet bland annat att sektortillhörighet har en stark påverkan på sambandet och att individer som arbetar i offentlig sektor har större sannolikhet att uppleva små avancemangsmöjligheter än individer som arbetar i privat sektor. 

  • 24.
    Skog, Amanda
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Amanda, Holmberg
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Bidrar obetalt arbete till könslönegapet i Sverige?: En kvantitativ studie om det obetalda arbetets påverkan på lönen för kvinnor och män som är samboende2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Då det råder ett könslönegap i Sverige har vi i denna studie valt att studera hur obetalt arbete kan ha en bidragande effekt på kvinnor och mäns lön. Frågeställningen vi har valt att utgå från är: kan obetalt arbete som samboende individer utför förklara en del av könslönegapet i Sverige? och vår hypotes är att en anledning till att kvinnor tjänar mindre än män i Sverige är att kvinnor gör mer obetalt arbete än män. För att teoretiskt kunna förklara skillnader i lön mellan kvinnor och män har vi använt oss av teorin om att “göra kön”, specialiseringsteorin, relativa resurser och förhandling samt glastak och diskriminering. Den metod vi har använt oss av är en multipel regressionsanalys där vi stegvis introducerat våra kontrollvariabler för att se effekten av dessa på sambandet mellan lön och kön. De resultat vi finner är ett visst stöd för vår hypotes och vi ser indikationer på mönster om att det obetalda arbetet skulle kunna bidra till könslönegapet. Vi finner att kvinnor i samboenderelationer gör mer obetalt arbete i genomsnitt än vad män i samboenderelationer i genomsnitt gör. I vår hypotes antog vi dock en större förklarad varians i lön av obetalt arbete än vad vi funnit i våra resultat. Obetalt arbete förklarar i vår modell 1,3 procent av könslönegapet mellan samboende kvinnor och män i Sverige.

  • 25.
    Haglund, Mikaela
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    "Cheferna har liksom en öppen-dörr-policy": En kvalitativ studie om upplevd stress hos boendestödjare och chefer på ett lågtröskelboende2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att kartlägga självupplevd stress hos boendestödjare och chefer, samt att undersöka i vilken mån självupplevd stress skiljer sig åt hos arbetstagarna med avseende på befattning. Följande frågeställningar har använts för att besvara nämnda syfte: I vilken utsträckning upplever boendestödjare och chefer sig stressade i arbetet? Vilka skillnader finns det mellan yrkesgrupperna boendestödjare och chefer med avseende på arbetsrelaterad stress? För att undersöka detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med boendestödjare och fyra med chefer, där samtliga intervjupersoner arbetar på ett och samma lågtröskelboende.

     

    Tidigare studier har genom krav-kontroll-stödmodellen undersökt stress hos arbetstagare inom olika kontaktyrken, samt skillnader i hälsoutfall med avseende på befattning. Forskning har visat att arbetstagare inom kontaktyrken tenderar att uppleva högre stressrelaterad ohälsa i jämförelse med andra typer av yrken, samt att chefsyrket oftare är förenat med positiva hälsoutfall i jämförelse med lägre kvalificerade yrken. Det saknas däremot studier som undersökt stress hos yrkesgruppen boendestödjare och som ställer deras stress i relation till chefers, vilket är motiveringen till denna studie. Förhoppningen är att kunna bredda kunskapsläget om arbetsrelaterad stress samt att bidra med nya infallsvinklar. Det teoretiska ramverket för denna studie grundar sig i Robert L. Karasek och Töres Theorells krav-kontroll-stödmodell. Resultatet bygger på fyra teman: krav, kontroll, stöd och antal år i arbetet.

     

    De huvudsakliga resultaten visar att den generella stressnivån vid verksamheten är relativt låg, vilket kan förklaras av att det finns goda tillgångar till stöd och kontroll i arbetet samt av lång arbetslivserfarenhet. Däremot framkom det att cheferna upplevde högre stress i jämförelse med boendestödjarna. Detta berodde bland annat på att cheferna ofta prioriterade att stötta boendestödjarna på bekostnad av sina ordinarie arbetsuppgifter, vilket ledde till att man ofta hamnade efter i arbetet.

  • 26.
    Sabil, Ezdani Khan
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Childhood neighborhood and the transition to parenthood in Sweden2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis is exploring the association between childhood neighborhood and the time of the transition to parenthood. In addition, it also explores the relationship between neighborhood and individual attitudes related to fertility behavior. For this purpose, two different datasets were combined. The Swedish Housing and Life Course Cohort Study (HOLK) was used to attain longitudinal housing data, as well as individual level attitudes and control variables for the year 2005, from birth cohorts 1964 and 1974. Neighborhood variables for the year 1990 were attained from the research project ResSegr – Residential segregation in five European countries. By using the same methods as earlier research concerning scalable neighborhoods, five different neighborhood characteristics were identified for parishes in Sweden in 1990; elite, foreign-born, low income, high employment and social assistance. These characteristics were used as independent variables in order to explore any association that might exist between neighborhood at age 16 and the transition to parenthood, using ordinal logistic, logistic and cox proportional models. The result indicated an association between neighborhood characteristic at age 16 and transition to parenthood. Where growing up in a neighborhood characterized with high income and completed tertiary education causes a delay in the timing of the transition to parenthood. Attitudes were also observed to be affected by neighborhood characteristics from age 16. Indicating neighborhood characteristics having a long-lasting effect of influencing the individuals attitude even 15-25 years later.

  • 27.
    Mohamed, Ifrah-Degmo
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Civil Society and Democratic Ideas: A Case Study Based on Sweden’s Young-Muslims, A Court-Verdict2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract

     

    This thesis explores the role of civil society organizations and the democratic participation of minority groups in Sweden. It is based on an analysis and interpretation of a major court decision that denied government support (MUCF) for a Muslim Youth organization (SUM) in 2016. Based on case study methodology and a close reading of court documents and related reports, the analysis of the empirical material identified nine themes of democratic participation and democratic principles, including: integration, discrimination, multicultural society/diversity, Muslims, Islamism/Muslim brotherhoods in Sweden, human rights. The analysis shows, how the Muslim Youth organization was both included in the democratic process but also excluded. I argue that their exclusion is based on ethnic boundary making processes which construct Muslims as essentially different from the rest of society. The thesis suggests that this exclusion could damage the integration processes of ethnic and religious minorities in Sweden.

  • 28.
    Strömdahl Östberg, Adam
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Helperin, Simon
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Den (själv)medvetna konsumenten: Politisk konsumtion och studenters strävan efter erkännande2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta studenter som identifierar sig själva som medvetna konsumenter använder politisk konsumtion som strategi för att söka erkännande inför sig själv och andra. Studien tar särskild hjälp av teoretiska begrepp konstruerade av Pierre Bourdieu. Metoden som används för datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar formulerats: Vilka strategier använder åtta studenter för att söka erkännande genom politisk konsumtion? Vilka blir konsekvenserna av dessa strategier och hur skiljer de sig mellan männen och kvinnorna i studien?

    Tidigare forskning visar att hur mycket av en persons konsumtion som är politisk beror på position och roll i samhället. Framförallt kvinnor och de med akademisk utbildning tenderar att vara de största politiska konsumentgrupperna. Vidare vet vi att Sverige internationellt sett har relativt hög politisk konsumtion. Många upplever att det är svårt att göra rätt inför sig själva och inför samhället i relation till politisk konsumtion. Genom Bourdieus teoretiska perspektiv där både aktören och strukturen fångas in i begreppet habitus har vi undersökt hur åtta studenter i Stockholm hanterar frågor om rätt och fel i relation till politisk konsumtion. Resultat och analys presenteras utifrån följande teman: Att konsumera politiskt; Kunskapskapital; Konstruktionen av ett självreflexivt habitus. De två första temana beskriver strategier för att nå erkännande, det vill säga ackumulera vad Bourdieu kallar symboliskt kapital, det sista temat ämnar till att beskriva aspekter och konsekvenser av respondenternas habitus utifrån dissonans, ambivalens och skam. Slutligen pekar studien på en skillnad i hur män och kvinnor känner kring politisk konsumtion. Denna studie är explorativ och uppmuntrar till vidare studier om såväl studenter som andra samhällsgruppers relation till politisk konsumtion.

  • 29.
    Tuvelid, Anton
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Det var bara något som hände: En kvalitativ studie om mäns upplevelser av oinbjudna sexuella närmanden och antydningar från kvinnor2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna studie är att undersöka hur män kan uppleva oinbjudna sexuella närmanden och/eller anspelningar från kvinnor. Detta kommer att göras med fokus på hur upplevelsen kring detta kan skilja sig åt mellan olika situationer och vad som bidrar till dessa skillnader i upplevelser.

    För att förklara detta används symbolisk interaktionism, genusteori, intersektionalitet och Focaults maktanalys. För att samla in material till denna analys har kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts där intervjuobjekten fått förklara vad de tolkar som ”oinbjudna sexuella närmanden och/eller anspelningar”, om hur de ser på situationer där de blivit utsatta samt vad de tänker påverkar denna upplevelse.

    De berättelser som framkommer i de genomförda intervjuerna visar på en ambivalens hos intervjuobjekten kring offerskap i relation till de oinbjudna sexuella närmandena och/eller anspelningarna, där två parallella spår av offerskap åskådliggörs. Det ena spåret handlar om att individen subjektivt tycker sig ha blivit utsatt för en handling som kvalar in under deras definition av det undersökta ämnet i objektiv mening. Det andra spåret handlar om att till följd av denna typ av handling känna sig kränkt eller i en offerroll, vilket intervjuobjekten själva uttrycker en svårighet i att känna igen sig i. Enligt intervjuobjektens berättelser räcker det inte med att de utsätts för sexuella närmanden och/eller antydningar av kvinnor för att de ska känna sig utsatta. Situationen behöver även kompletteras av särskilda omständigheter som riskerar att leda till ytterligare negativa konsekvenser för dem, eller som kraftigt begränsar deras upplevda handlingsutrymme.

    Detta vittnar om en makthierarki där männen inte upplever sig vara särskilt hotade av kvinnor förens relationen kompliceras utifrån bland annat en beroendeställning.

  • 30.
    Araz, Agnes
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    "Det var en lång väg, men jag lyckades!: En kvalitativ studie om före detta kriminella mäns upplevelser av sina förändringsprocesser mot ett liv utan kriminalitet.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att kriminellas handlingar har konsekvenser för samhället anses vara vedertaget och studier fokuserar ofta på omfattningen av antalet brott och även vilka dessa kriminella är. För att hjälpa redan kriminella att lämna ett sådant liv bakom sig kan det också vara av vikt att förstå hur processen mellan att vara kriminell till att upphöra med brott upplevs av dessa personer. Syftet med studien var att undersöka hur män med en tidigare kriminell livsstil ser på sin förändringsprocess från kriminell till icke-kriminell. Studiens frågeställningar är: Vad var det som initierade processen att välja ett liv utan kriminalitet bland de före detta kriminella männen? Hur upplevde männen förloppet mellan ett kriminellt liv och ett liv utan kriminalitet? Fanns det händelser som hjälpte eller stjälpte? Hur resonerar dessa män kring sin nya livsstil utan kriminella handlingar?

     

    Ett mål med studien var att försöka förstå hur männen ser på sina egna upplevelser av processen. Gruppen kan vara svår att nå och urvalet gjordes därför med hjälp av ett snöbollsurval från en av KRIS:s (Kriminellas Revansch i Samhället) lokala grupper. Sex vuxna män i åldrar mellan 30-50 år intervjuades om sina upplevelser av processen från ett kriminellt liv till en tillvaro utan kriminalitet. Med utgångspunkten att beskriva informanternas förändringsprocesser i hur de lyckats lämna ett kriminellt liv fokuserade de semistrukturerade intervjuerna på några få teman kopplade till tidsaspekter och utvecklingsfaser. Skäl som angavs som avgörande för upphörandet av ett kriminellt liv och starten av en ny livsstil var bl.a. personlig botten, inre tillit, stöd, motivation och relationer till närstående. Resultatet visade även att männen som deltog i studien upplevde att livet blivit mycket bättre efter att de hade lyckats bryta de kriminella vanorna. När de manliga informanterna var aktiva i kriminella kretsar upplevde de bl.a. utanförskap och skam. Efter att de bytt till den nya livsstilen minskade dessa känslor och ersattes av känslor av stolthet och samhörighet med resten av samhället. Vidare,fick samtliga anställning efter att de genomgått förändringsprocessen och detta skapade nya relationer med människor som inte levde ett kriminellt liv. 

  • 31.
    Tappert, Lillemor
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Clarin, Helena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    "Det är andra tider nu": En kvalitativ studie om uppdelningen av föräldraledighet mellan förstagångsföräldrar2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag har föräldrar 480 lagstadgade dagar per barn att dela på, med en generös ersättning. Uppdelningen av föräldrapenningdagar mellan mammor och pappor har länge varit ojämn, med en långsam utveckling mot ett mer jämlikt uttag mellan föräldrarna, vilket till stor del tycks bero på hur politiker genom åren röstat igenom lagförslag som främjar ett mer jämställt uttag. Syftet med uppsatsen är att ta temperaturen på hur tankar och resonemang går hos mammor i ett partnerskap som har fått sitt första barn, och som har använt större delen av föräldraledigheten. Den konkreta frågeställningen är: Hur delas föräldraledigheten upp bland förstagångsföräldrar, och varför? För att få kvinnornas resonemang och förklaringar valdes semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visar att kvinnorna generellt tagit ut de flesta dagarna, men med en bred spridning kvinnorna emellan. Studien ger visst stöd åt teorin om rationella val, signalteorin och humankapitalteorin - men framför allt den förstnämnda. Samtliga respondenter anger att ekonomiska motiv inte påverkat hur de valt att dela upp föräldraledigheten, utan snarare sociala faktorer, såsom föräldrarnas grundläggande viljor. Även bakgrundsfaktorer som utbildningsnivå tycks spela in. En djupdykning i ämnet visar också på dess komplexitet. Önskas likhet i uttaget av föräldraledighet verkar det krävas mer än politiska reformer. Viljor måste ändras och normer måste skifta, vilket inte sker över en natt.

  • 32.
    Sparrdal, Sarah
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Nathalie, Gardevåg
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    En kvalitativ studie om adhd-diagnosens införlivande i identiteten: ”Desto närmare jag har till mig själv och vet varför jag är som jag är, desto lättare blir det att liksom.. leva2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Adhd är en av de vanligare neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna och det talas allt mer om denna diagnos i samhället. Detta är en kvalitativ intervjustudie som avser att undersöka om adhd påverkar identitetsskapandet samt se till samhällets påverkan i detta avseende. Frågeställningarna som förväntas kunna besvara detta är; hur påverkar individens identitet av en ADHD diagnos? Vilken roll har samhället för individens identitetsskapande i relation till diagnosen? Teorier som studien utgår ifrån är Meads teori om “jaget”, Goffmans teorier om stigma och identitet samt Jutels perspektiv som berör diagnoser ur ett sociologiskt perspektiv. Studien fann att diagnosen blir en stor del av identiteten vid diagnostiseringen. Genom diagnosen fick studiedeltagarna förståelse och ökad självkännedom. Skolan och arbetsplatsen hade en betydande roll för identitetsskapandet för studiedeltagarna. I skolan blev vissa beteenden och svårigheter som kan härledas från adhd tydliga. Därmed kunde studiedeltagarna komma i kontakt med stigmatisering baserat på diagnosen. På arbetsplatsen kunde istället dessa stigmatiseringar ta en vändning och istället bli fördelaktiga för studiedeltagarna. Denna studie bidrar med en ökad förståelse av identitetsskapande i relation till adhd.

  • 33.
    naomi, korang
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Ett jobb för en kvinna?: En kvalitativ studie om genusföreställningar bland förskolelärare.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka genusföreställningar som förknippas med

    förskolläraryrket från förskolepersonalens perspektiv. Vidare undersöks om

    förskolepersonalen upplever att de påverkas av dessa föreställningar. För att studera

    fenomenet har jag förhållit mig till två teoretiska ramverk: doing gender perspektivet och

    Collins perspektiv om genus. Dessa är teoretiska förhållningssätt som betonar att genus

    skapas i den vardagliga praktiken bland människor i social interaktion.

    Empirin har tagits fram med hjälp av den semistrukturerade intervjumetoden, där sammanlagt

    sex intervjuer har gjorts med jämn könsfördelning. Denna fördelning var en strategisk sådan

    för att få en så rättfärdigad bild av fenomenet som möjligt.

    Resultatet visade att förskolepersonalen är medvetna om de genusföreställningar som

    förknippas med deras yrke men tycker att denna tvetydiga syn är väldigt gammalmodig.

    Förskolläraryrket präglas av föreställningar kring vad som anses vara maskulint och feminint,

    detta är något som även uttrycks i skillnaden i arbetsuppgifter mellan kvinnlig och manlig

    personal. Respondenterna beskriver också hur skillnader i bemötande bland vänner, familj och

    barnens föräldrar påverkar det dagliga arbetet och menar att det kan ligga till grund för den

    låga representationen av män i yrket. Vidare menar samtliga respondenter att förskolan skulle

    gynnas av att fler män söker sig till yrket.

  • 34.
    Kalström, Moa
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Rosenstam, Sara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Från papparoll till föräldraroll: En komparativ studie av papparollens förändring över tid2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    1974 införde Sverige, som första landet i världen, en föräldraförsäkring som gav både mammor och pappor rätt till en inkomstrelaterad ersättning för att vara föräldralediga med sina barn. Trots samma möjligheter till föräldraledighet har pappor, genomgående sedan reformen infördes, tagit ut betydligt färre föräldradagar än mammor. Statistik visar däremot på en progression som indikerar på att allt fler pappor både tar ut samt tar en längre föräldraledighet än tidigare. I och med denna successiva förändring i åtanke väcktes en nyfikenhet gällande bakomliggande orsaker för detta. Tidigare forskning har belyst möjliga förklaringar till pappors resonemang kring föräldraledighet och pappors roll i familjen. Denna studie syftar därför till att anta en ny synvinkel, där en jämförelse av papparollens eventuella förändring över ett kvarts sekel undersöks. Detta för att ta reda på om en eventuell förändring av papparollen har skett och om så, hur denna förändring ser ut. Vidare vill studien undersöka om den eventuella förändringen kan ligga till grund för det ökade uttaget av föräldraledighet hos pappor boende i Stockholm.

    För att besvara studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer utförts med heterosexuella pappor från två generationer i åldrarna 30-35 år och 55-60 år bosatta i Stockholm. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av teorierna doing gender och specialiseringsteorin samt Lars Jalmerts och Elisabeth Bekkengens tidigare studier som berör svenska män och i synnerhet faderskap. Resultatet av denna studie visar på att papporna från de två generationerna har olika syn på vad papparollen innebär och det blir tydligt att de gör papparollen på olika sätt. Den äldre generationen ser föräldraskapet som bestående av två kompletterande roller där mammor och pappor fyller olika funktioner. Den yngre generationen har en annan syn på föräldraskapet och menar på att mammor och pappor utgör en heltäckande föräldraroll där båda föräldrarna ansvarar lika för allt. Deras två olika definitioner av papparollen respektive föräldrarollen grundas ur hur de ser på och gör kön vilket också tycks vara en påverkande faktor till hur papporna har tagit ut sina föräldradagar.

  • 35.
    Holmberg, Anders
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Förebilder bland män i åldrarna 35 till 45 år: En kvalitativ studie om vilka sorters förebilder män har utifrån maskulinitetshierarki, mansideal och maskulina arketyper2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen undersöker vilka typer av förebilder män i åldrarna 35 till 45 år har. Som sociologisk teori används huvudsakligen Raewyn (tidigare Robert) Connells maskulinitetsteori och Lars Jalmerts beskrivning av olika mansideal. De sociologiska teorierna kompletteras med Carl Jungs sociobiologiska teori om medfödda drag om maskulint och feminint där det maskulina konkretiseras i fyra konstruktiva maskulina roller.

    Slutsatsen är att männen har konstruktiva mogna förebilder. De tillfrågade männens förebilder var till 80% män. Det är uteslutande humanistiska och goda förebilder som lyfts fram av intervjupersonerna. Ingen har nämnt destruktiva förebilder som kämpar för sin subgrupp i samhället, eller optimerar på sig själv på andras bekostnad. Majoriteten av förebilder bedömdes ha delaktig maskulinitet och det var endast en av 30 förebilder som bedömdes ha hegemonisk maskulinitet. Förebilderna hade tydliga drag av någon eller flera av de jungianska personlighetsarktyperna som använts. Mansideal bland förebilderna var den klassificering som innehöll störst osäkerhet. Idealet att klara sig själv vara måttlig och hjälpa andra var vanligast. Ofta förekommande förebilder är männens pappor, far- & morföräldrar, chefer, ledare och föreläsare. Däremot är det ovanligt att deras mamma, personer som är duktiga i männens egna profession, fysiska krigare eller klasskämpar är deras förebilder.

  • 36.
    Nilsson, Jenny
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Förälddrarskap och inställning till jämställdhet: En kvantitativ studie om sambandet mellan föräldraskap och inställning till jämställdhet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det har gjorts stora framsteg i Sveriges med jämställdhet gällande utbildning och höga positioner inom den privata- och offentliga sektorn. Däremot är det längre kvar till jäm-ställdhet i hemmet där kvinnor arbetar mer än män. Innan första barnet har kommit är det små skillnader men efter det är det kvinnorna som gör mer obetalt arbete och mindre betalt arbete. Den här studien syftar till att undersöka sambandet mellan föräldraskap och inställning till jämställdhet. Teorin utgår från att uppdelningar som görs i hemmet är kopplade till könsroller som uttrycks starkare vid inträde i föräldraskap samt ”Worklife balance” och capabilities-teorin som utgår från att föräldraskapet accentuerar viljan till jämställdhet. Studien baseras på datamaterialet ”ISSP 2012 - Åsikter om fa-miljeliv och arbete”, där urvalet består av kvinnor och män som är respektive inte är föräldrar i åldrarna 18-95 år. Resultatet presenteras med en univariat, bivariat och multi-variat analys. Resultatet i studien visar att icke-föräldrar är mer positivt inställda till jämställdhet än föräldrar och att ju fler barn en person har desto mer negativt inställda blir de. Detta när vi testar bakomliggande faktorer som kön, utbildningsnivå, ålder, må-nadsinkomst och arbetssituation. Det är ett negativt samband och det är statistiskt signi-fikant på 95% nivå.

  • 37.
    Desax, Tor
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Rosell, Signe
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Har skilsmässor negativa konsekvenser för lönen?: En kvantitativ analys på den svenska arbetsmarknaden av skilda och de som skaffat en ny partner2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer inkomstskillnader i det svenska samhället mellan skilda och de som skaffat en ny partner, utifrån hypotesen att skilda har en sämre löneutveckling än de som skaffar en ny partner efter skilsmässa. För att få en uppfattning om hur situationen ser ut i det svenska samhället idag används data från 2010. Studiens teoretiska utgångspunkt är hämtad ifrån Gary Beckers teori om specialisering och humankapital som innebär att individer i en parrelation specialiserar sig på betalt eller obetalt arbete för att maximera nyttan inom familjen. Denna specialisering leder till att parterna i olika utsträckning investerar i sitt humankapital på arbetsmarknaden, vilket får vidare konsekvenser i form av olika inkomstutveckling. Tidigare forskning från olika västerländska länder visar att gifta och sammanboende generellt har en högre lön än skilda, och att kvinnor ofta drabbas hårdare ekonomiskt än män vid en skilsmässa. Detta är särskilt framträdande i de fall då paret har gemensamma barn. De individer som skaffar en ny partner efter skilsmässa kan undgå att drabbas av lika svåra ekonomiska konsekvenser, och denna effekt verkar större än att istället öka sin arbetstid för att komma upp i lön. Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen 2010 och har analyserats genom multipla linjära regressioner samt logistiska regressioner.

    Det huvudsakliga resultatet motsäger till viss del tidigare forskning då det visar att skilda är den gruppen som har den högsta timlönen. Gifta tjänar ungefär lika mycket oavsett om de är i sin första relation eller har ett tidigare sammanboende bakom sig. Detta resultat kan bero på att skilda i Sverige har mer tid att investera i sitt humankapital på arbetsmarknaden, vilket leder till att de blir skickligare inom sitt yrke och därmed får en högre timlön. Det kan också bero på att effekten av att en gång ha specialiserat sig kvarstår, även om individen skiljer sig.

  • 38.
    Östlund, John
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Herren på täppan: En analys av kvinnornas underrepresentation på auktoritetspositioner i Sverige 20102018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kvinnornas underrepresentation på auktoritetspositioner är ett allmänt känt faktum som ökar med högre hierarkiska positioner och den svenska forskningen kring fenomenet har pågått i mer än 20 år. Den kvinnliga underrepresentationen har ofta diskuterats med bakgrund i familjeperspektivet, eftersom kvinnor konstaterats bära huvudansvaret för barnomsorgen som bland annat minskar tiden i förvärvsarbete. Den svenska forskningen har även noterat att män och kvinnor till stor del hade anställningar inom olika organisationer och yrken. Det benämns som horisontell könssegregering och hade samband med olika karriärmöjligheter för arbetstagarna.Denna uppsatsen visar att andelen auktoritetspositioner är större i de blandade yrkena, i förhållande till de mer könssegregerade yrkena. Sambandet hos de blandade yrkena visar dessutom en ökad vertikal könssegregation hos auktoritetspositionerna, i jämförelse med mer könssegregerade yrken. Den ökade sannolikheten för en arbetstagare att vara i auktoritetsposition har framförallt männen jämförelsevis med kvinnorna, i de blandade yrkena.

  • 39.
    Martinez, Ivve
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Hur nära kan Man vara?: En studie om mäns relation till intimitet och närhet kopplat till normer kring att vara man.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att utöka kunskapen kring maskulinitet och normer kring att vara man kopplat till mäns relation till intimitet och sexualitet och genom det bidra till en vidare diskussion om jämställdhet. Forskningsstudiens fokus breddar begreppet jämställdhet genom att den bidrar till att utöka kunskapen om ojämställdhet som existerande även inom könskategorin män, och inte enbart mellan kvinnor och män. Studien har utgått från följande två frågeställningar; Hur ser män på intimitet och närhet kopplat till manlighet och normer kring att vara man? Samt; Ligger föreställningar om hegemonisk maskulinitet i vägen för mäns intimitet?

     

    Detta är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Utifrån uppfattningen att manlighet är en social konstruktion har forskningen till denna uppsats syftat till att undersöka den ontologi som föreligger utifrån mäns upplevelser av att vara man. Detta genom intervjuer med sex män för att undersöka deras personliga erfarenheter och upplevelser kopplat till forskningsfrågorna. Det teoretiska ramverket för analys har baserats på Connells teori om hegemonisk maskulinitet, doing gender begreppet av West och Zimmerman samt teorier om intimitet utvecklade av Giddens och Prager.

     

    Studien visar att manlig fysisk intimitet är starkt sammankopplad med sexualitet och att normer kring att vara man ligger i vägen för mäns utveckling av intima relationer av psykisk karaktär både med sig själv och andra. Detta kan förklaras av bland annat hegemoniska ideal där heteronormativa föreställningar hierarkiskt delar in män och beteenden i manliga eller icke manliga. Trots att känslor och känsloarbete inte kan förklaras av binära biologiska skillnader behandlas de fortfarande som mer eller mindre naturligt kopplat till det biologiska könet vilket får begränsande funktioner för individen. För män innebär det en känslomässig styrning som upplevs som negativ i relation till andra män men ännu mer i relation till sig själv.

  • 40.
    Holmqvist, Ulrica
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    ”Här går man i skolan hos oss oberoende var man kommer ifrån och man ska lyckas så bra som möjligt utifrån det”: En intervjustudie om rektorers upplevelser av integrationsarbete och dess hinder2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks hur rektorer på grundskolor i Södertälje upplever arbetet för att integrera barn med utländsk bakgrund på skolan och syftet blir att kartlägga det integrationsarbete som skolorna arbetar med. De frågeställningar som studien undersöker är: Hur inplanteras de riktlinjer som mottagits från kommunens sida eller en högre instans på de egna skolan eller finns ”egna” riktlinjer för integration? Hur upplever rektorerna skolans arbete för integration fungerar och vilka möjliga hinder finns det? För att undersöka detta gjordes en intervjustudie med tre rektorer på grundskolor i Södertälje kommun. 

     

    Tidigare studier har gjorts gällande integration av elever med utländsk bakgrund ur lärares perspektiv samt ur elevers perspektiv. Där lärares uppfattning var att man skapar ett vi- och dem-tänk utifrån bakgrund, medan elever beskrev hur en ”blandning” av elever med olika bakgrund har en positiv inverkan för integrationen. Dock saknas en kartläggning av rektorers uppfattning av de integrationsarbete som utförs i deras egna skolor, vilket skapade en motivation till att utföra denna studie. Det teoretiska perspektivet för studien grundar sig på José Alberto Diaz integrationsmodell om dimensioner i en integrationsprocess och i denna studie hur dessa sju dimensioner kan ses i skolan och dess integrationsarbete. Även Anthony Giddens struktureringsteori appliceras för förståelsen av de tysta föreskrifterna som finns och lärs ut i grundskolan.  

     

    Resultatet av studien visar rektorerna inte mottagit tydliga riktlinjer från Södertälje kommun eller en högre instans, med fått tydliga målbilder om hur arbetet ska utföras. För rektorerna var kunskaperna i det svenska språket och möjligheten till att förstå och lära sig de tysta föreskrifterna och normer som finns i det svenska samhället det viktigaste i deras uppfattning om hur man bör utföra ett integrationsarbete i grundskolan.  

  • 41.
    Svensson Glaser, Matilda
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Ideology or psychology?: A comparison of the news media framing of the crimes of Anton Lundin Pettersson and Rakhmat Akilov2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In October 2015 and April 2017, Sweden was hit by two of the most notorious deadly attacks in modern history. The first was directed towards people of immigrant backgrounds at a school in Trollhättan, the second took place in Stockholm, where a truck drove straight through the crowded pedestrian street of Drottninggatan.

    In this thesis, frame analysis is used to study how four major Swedish newspapers (Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Göteborgs-Posten) portray the acts of the assailants Anton Lundin Pettersson (N = 89) and Rakhmat Akilov (N = 173), respectively and comparatively. Previous research suggests a disparity in the framing of “international” (i.e. Islamist) and “domestic” (e.g. right-wing) extremists, where the former are typically politicized and treated as part of a larger terrorist threat while the latter are described as mentally ill lunatics with individual motives.

    This thesis partly enforces this, by showing how Lundin Pettersson’s actions are psychologized to a larger extent than Akilov’s, which are rather put in a standard terrorism frame, as a symbol of “the terrorists’” war on “the West”. The results also show several similarities in framing, like how counterimages are used to strengthen the norms and values of the ingroup after both attacks. 

  • 42.
    Stenmark, Lisa
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Rasmuson, Andreas
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Jag biter ihop: En kvalitativ studie om emotionellt arbete och kundmötet i restaurangbranschen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar serveringspersonalens upplevelse av sin yrkesroll i restaurangbranschen. Frågeställningen fokuserar på serveringspersonalens egna upplevelser av kundmötet och det tillhörande emotionella arbetet. Den innefattar även personalens egna beskrivningar av hur de hanterar den återkommande konflikten mellan uppvisad och upplevd känsla. Restaurangyrket ställer höga krav på yrkeskompetens och sociala färdigheter men innebär också situationer som personalen kan uppleva som emotionellt ansträngande. Den teoretiska bakgrunden till studien utgår ifrån Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Arlie Hochschilds teori om emotionellt arbete.

     

    Det empiriska materialet består av data från sju semistrukturerade intervjuer med restauranganställda i Stockholm. Respondenterna beskriver hur de anpassar sitt framträdande efter vilken gäst de serverar. Anpassningen består främst av de känslor som visas utåt, exempelvis genom samtalston, gester och ansiktsuttryck. Detta sker således på en ytlig nivå, och oftast innefattas inte det som serveringspersonalen känner på riktigt i anpassningen. Resultatet tyder på att respondenterna upplever en dissonans mellan de känslor de visar utåt och de känslor som de känner inombords. Studien utforskar därför även olika strategier personalen använder i syfte att minska den emotionella dissonansen. Vissa strategier tycks vara vanligt förekommande bland respondenterna, samtidigt som andra strategier bara används av några få. Denna variation kan tänkas bero på kontextuella och personlighetsmässiga skillnader.  Slutligen så tillhandahåller denna studie en bild av hur serveringspersonal i Stockholm upplever sitt arbete, hur de hanterar sin yrkesroll samt hur serveringsyrket i sig till mångt och mycket kan betraktas som emotionellt arbete. Inom den svenska kontexten så är forskning av detta slag bristfällig, och vår studie fyller därför en kunskapslucka inom området. Avslutningsvis föreslås fortsatt forskning i området av kvantitativ karaktär. 

  • 43.
    Kröjs, Cecilia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    "Jag hade nog inget val, jag är en kreativ människa": Yrkesidentitet, samarbete och kompetens i kreativa yrken2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur personer med ett kreativt yrke talar om sig själva och sitt yrke och därmed konstruerar sin yrkesidentitet. I semistrukturerade intervjuer har jag velat besvara de övergripande frågeställningarna; Vilka viktiga komponenter består deras kompetens av? Hur fungerar samarbetet i projekten och deras nätverk? Min teoretiska utgångspunkt är att en yrkesidentitet är ett socialt konstruerat fenomen. Viktiga begrepp att reda ut i detta sammanhang är social konstruktion, roll, identitet, profession och yrkesdiskurs. Efter den inledande grundteorin ringar jag in det som varit fokus för studien genom det som jag valt att kalla för ”riktad teori”. Här behandlar jag begreppet kompetens då just kompetens är centralt i skapandet av en yrkesidentitet. Jag utgår från att kreatörerna besitter en tyst kunskap och att denna bör belysas utifrån en yrkesgemenskap och hur den kunskapen utvecklas och delas inom nätverk och tillfälliga projekt. Centralt för denna uppsats har kommit att bli en samtida studie av Taylor & Littleton som jag avslutar teoridelen med. De ställer sig frågande till begreppet kreativitet och liksom många andra refererar de till Howard S. Becker och hans teori om att ”art worlds” framförallt formas av sociala konventioner.

     

    Jag konstaterar att kreatörernas kompetens består av en tyst kunskap av subjektiva insikter, associationsförmåga och känslor som de använder sig av för att lösa problem. Minst lika viktigt för framgång i yrket är att behärska hantverket bestående av olika tekniker, arbetsmetoder och principer. Det visade sig att begreppet kreativitet är något som är problematiskt för dem i sin yrkeskonstruktion då de dels hävdar att det är en slags medfödd begåvning men samtidigt något som man kan lära sig. Lättare har de att konstruera sin yrkesidentitet när de beskriver sitt yrke i relation till andra. Jag uppfattar att de har utvecklat tydliga strategier för att skapa sig ett handlingsutrymme i projekten och att de därigenom har goda samarbeten. Nätverken visade sig också vara en viktig resurs när de skapar sin yrkesidentitet.

  • 44.
    Feldhof, Rebecka
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Unghammar, Olivia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Jag råkade bara hamna här: En kvalitativ studie om motivationsfaktorer i rekryterings- och bemanningsbranschen på den svenska arbetsmarknaden.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vad är det som gör att man börjar arbeta inom rekryterings- och bemanningsbranschen? Vad är det som motiverar en att stanna kvar inom branschen när man regelbundet arbetar övertid utan att få betalt? Den teknologiska utvecklingen gör att man kan ersätta det mesta inom en organisation - förutom medarbetarna - vilket gör att arbetsgivare behöver skapa en tydligare plan för hur man ska motivera medarbetarna (Randlert, Drömarbetsgivaren, 2017: 47). Sedan 1994 har det blivit allt vanligare att företag anlitar rekryterings- och bemanningsföretag. Det gör att konkurrensen mellan rekryterings- och bemanningsföretag blir större, både för att behålla medarbetarna på ett rekryterings- och bemanningsföretag men även för att attrahera de bästa kandidaterna på marknaden. Rekryterings- och bemanningsbranschen kännetecknas av att vara en tävlingsinriktad bransch där arbetsgivarna väljer att erbjuda ekonomiska belöningar i kombination med att ge de anställda uppskattning och bekräftelse för att de ska känna en hög motivation. Enligt motivationsteoretikern Herzberg är frihet och ansvar motiverande faktorer för individer. Vidare uttrycker Herzberg att de anställda själva ska känna till sina mål och vad det är som krävs för att uppnå de resultat som förväntas av dem.

    I tidigare forskning om rekryterings- och bemanningsbranschen är resultaten tvetydiga till vad det är som främst motiverar anställda att söka sig till dessa jobb; att prestera bra och att stanna kvar. Vi har hittat en hel del tidigare forskning som undersökt motivation hos anställda men då har undersökningarna främst genomförts kvantitativt. Därför är syftet med denna undersökning att komplettera tidigare resultat med kvalitativa infallsvinklar om rekryterings- och bemanningsbranschen på den svenska arbetsmarknaden. Vi anser att detta r ett viktigt omrde att underska då rekryterings- och bemanningsbranschen växer kontinuerligt och står inför utmaningar att inte förlora sina anställda till andra bolag.

  • 45.
    Fogelberg Skoglösa, Klara
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Hjerpe, Linnea
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    ”Jag upplever att man vill att det ska finnas en människa däremellan”: En kvalitativ studie om upplevelsen av datadrivna beslut på olika organisatoriska nivåer i en lönerevisionsprocess2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Beslutsfattande sker konstant i organisationer men grunderna till beslut kan variera. I dagens samhälle pågår en trend där ett ökat antal organisationer använder sig av datadrivet beslutsfattande, det vill säga beslut grundade i data. Detta påverkar även beslutsfattandet i HR-processer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur individer som arbetar på olika organisatoriska nivåer upplever datadrivet beslutsfattande i en lönerevisionsprocess. Tidigare forskning visar att det länge funnits en uppfattning om att beslut bör fattas på rationella grunder, det vill säga med all information tillgänglig och samtliga alternativ övervägda. Dock är rationaliteten begränsad och människan behöver därför skapa förenklade modeller för att fatta beslut som är bra nog. Enligt tidigare forskning kan beslut grundas på intuition, kommunikation och data, där data kan hjälpa oss att fatta mer rationella beslut. Forskning visar även att relationen och avståndet till individen beslutet berör kan påverka beslutet. Studien ämnar bidra till forskningsfältet genom att kombinera teorier och tidigare forskning om beslutsgrunder med data i fokus, HR-processer och avstånd till individen i beslutsprocessen. För att besvara syftet har en kvalitativ studie genomförts på ett stort tekniskt bolag. Semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare på olika organisatoriska nivåer i lönerevisionsprocessen ligger till grund för empirin. Resultaten visar att beslut fattas på flera grunder i organisationen; intuition, kommunikation och data. Beslutsfattarna använder sig av data för att skapa en beslutsgrund att utgå ifrån. Data hjälper dem även att motivera besluten samt ger en större trovärdighet och känsla av rättvisa. Hur stor del de olika beslutsgrunderna får i besluten skiljer sig beroende av vilket avstånd den intervjuade har till den person som berörs av beslutet. Beslutsfattare som arbetar högre upp i organisationshierarkin och därmed befinner sig på långt avstånd från individen besluten berör grundar till stor del sina beslut i data. Beslutsfattare som arbetar lägre ner i organisationshierarkin och därmed befinner sig nära individen besluten berör använder i större utsträckning intuition och kommunikation. 

  • 46.
    Örtenmark Nilsson, Matilda
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Blomqvist, Louise
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    ”Jag är allt ifrån en hantverkare till säljare”: En kvalitativ studie om det osynliga kontraktets betydelse för arbetstagare och arbetsgivare inom handelsbranschen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Något som anglosaxisk forskning har uppmärksammat i mycket större utsträckning än svensk forskning, är så kallade osynliga kontrakt. I Sverige har man stor tillit till sina arbetstagare och många inom handelsbranschen är anslutna till handelsavtalet, vilket skapar ett skyddsnät för både arbetstagare och arbetsgivare. Detta har gjort att de skriftliga anställningskontrakten i Sverige inte är så informationsrika och man specificerar endast det viktigaste såsom lön, anställningsform och semesterersättning. Det ger i sin tur utrymme för - och blir till viss del en nödvändighet - att arbetstagarna själva fyller i luckorna i anställningskontraktet med de mer osynliga och fram för allt oskrivna förväntningar, vilket är det som det osynliga kontraktet fångar upp. Problematiken med det osynliga kontraktet är att det sällan uttalas tydligt och konkret, vilket kan leda till missförstånd och dubbla budskap på arbetsplatser. I handelsyrket har man en bred roll och förväntningar som innefattar allt från att vara hantverkare till säljare - som en utav våra respondenter beskriver sin roll. Därmed kan det finnas en anledning till att skapa medvetenhet kring betydelsen av väl kommunicerade och därmed mer synliga osynliga kontrakt. Syftet med denna studie är att jämföra arbetstagares och arbetsgivares förväntningar på arbetsplatsen utöver det som står i anställningskontraktet. Frågeställningarna uppsatsen ämnar besvara handlar om (1) förväntningar som finns parterna emellan, (2) vad som händer vi kontraktsbrott och (3) hur kommunikation kan förbättra osynliga kontrakt. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning har vi utformat en kvalitativ komparativ studie av den svenska handelsbranschen. Genomförandet baseras på semistrukturerade intervjuer med säljare och chefer från olika företag och butiker. Resultatet visar att förväntningarna skiljer sig åt i vissa områden, exempelvis gällande tillgänglighet och hur man ser på anställningsrelationer. Brustna osynliga kontrakt visar sig leda till förändrade inställningar till arbetet och i två fall till tankar om uppsägning. Detta skulle, enligt respondenterna, kunna undvikas genom goda relationer som grundas i tydlig och öppen kommunikation på arbetsplatsen. 

  • 47.
    Ehnroth, Malin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Jarvenius Rössner, Carolina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    ”Jag är en normal människa”: Drivkrafter och motivation för svenska preppers.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka den ökade popularitet som prepping åtnjuter i Sverige. Med prepping avses i denna studie att medvetet förbereda sig för en större eller mindre samhällskris. Det huvudsakliga teoretiska ramverk som används vid analys av empirin är risksamhället som Ulrich Beck och Anthony Giddens beskriver. Resultatet som framträtt visar att orsaken till prepping i viss mån kan ses som en konsekvens av risksamhället, men handlingen baseras även till stor del på personliga erfarenheter, insikter och värderingar. Det innebär att såväl mikroprocesser kopplade till individer som makroprocesser kopplade till samhället behöver tas i beaktning för att förstå fenomenet. I tidigare forskning beskrivs preppers ofta som personer som förbereder sig för att överleva en total samhällskollaps. I vår studie möter vi istället människor som vill skapa sig ett handlingsutrymme vid en samhällskris. Det handlar alltså inte om att överleva en apokalyps utan om att ha en realistisk förväntan på samhällets krisberedskap och att komplettera den med eget ansvar. I likhet med flertalet andra studier indikerar vårt resultat att prepping kan ses som en livsstil drivet av ett kontrollbehov. Dock uppfattar vi en skillnad mellan våra respondenters svar och andras forskares resultat. De vi intervjuat ger uttryck för att prepping stärker samhällets beredskap, i kontrast till flera andra studier där preppers ses som en grupp som bidrar till samhällets instabilitet och polarisering. Strävan, för de som deltagit i vår studie, är således att stärka samhället, inte att försvaga det. Vidare ser vi att prepping till stor del är drivet av ett intresse och en kunskapstörst. Prepping verkar inte i första hand vara ett svar på risksamhället, utan snarare en reaktion på just-in-time-samhället. 

  • 48.
    Afsharian, Parastoo
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Lundberg, Linnea
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Kan alla nå toppen?: En kvantitativ studie om könsskillnader i olika befattningar på den svenska arbetsmarknaden2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden återfinns ännu idag inom olika sektorer, yrken och branscher. Trots flertalet tidigare forskningar samt politiska insatser har vi inte nått en jämställd arbetsmarknad. I denna studie avser vi att undersöka könsskillnaderna i upplevda avancemangsmöjligheter och huruvida det förefaller sig i både de högre och lägre befattningarna. Det teoretiska ramverket utgår från teorier som vanligtvis används för att förklara könssegregeringen på arbetsmarknaden, nämligen glastaket, glashissen och diskriminering. Tidigare forskning som har undersökt detta fenomen har visat på att kvinnor förr eller senare stöter på barriärer som hindrar de till avancemang. Viss forskning menar på att dessa hinder förekommer i de högre positionerna, medan annan forskning menar på att det förekommer i de lägre positionerna. Denna studie baserar sig på datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010, där urvalet består av män och kvinnor i åldrarna 25–60 som har en anställning. Resultatet visar på att det är högre sannolikt att en man upplever interna avancemangsmöjligheter, än en kvinna. Däremot visar resultatet inte på att individers familjeliv har en effekt på upplevda interna avancemangsmöjligheter. Vid en uppdelning av de olika befattningarna visar resultatet vidare på att enbart kvinnor i de lägre befattningarna upplever sig ha svårt att avancera sig internt jämfört med män. Vid kontroll av individ- och arbetsrelaterade faktorer visar resultatet på att könsskillnaderna består enbart för respondenter i de lägre positionerna, vilket vidare stämmer överens med teorin om glashissen. 

  • 49.
    Immonen Hagley, Marcus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Kinship structure in Sweden 2041: Differences between Swedish born and Iranian born in the birth cohort of 1965-19752018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to micro-forecast kinship structure from 2017 to the first of January 2041 by using Statistic Sweden’s forecasted mortality rates. The subject of study is the Iranian population of the birth cohort 1965-1975 who have lived in Sweden 2017 and their kin and compare it with a Swedish background sample. The data has been taken from the Swedish population registry and the mortality rates have been taken from Statistic Sweden to forecast the future population. The results show that there is a difference between the Iranian population and the Swedish background sample in regards to availability of kinship in Sweden. The kinship availability persists from ever registered in the administrative registry to the end of the microsimulation in the year 2041. Furthermore, the differences in the most vulnerable group who does not have any partner, children or siblings to rely on are larger in the Iranian population. This is the first study to count kinship ties of a migrant group and compare it with a Swedish reference sample in the future by combining microsimulation modelling and the Swedish population registry.

    Keywords microsimulation, forecast, kinship, immigrants, Iranians, Sweden

  • 50.
    Örfelth, David
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Klass? Ja, men inte här där jag bor: Betydelsen av klass hos arbetare inom industri2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka hur personer som bor i en bruksort och jobbar inom industri upplever betydelsen av klass i deras liv och hur/om det påverkar deras identitet. För att svara på detta användes frågeställningarna: Hur positionerar sig deltagarna inom en upplevd klasstruktur? På vilket sätt upplever studiedeltagarna att klass spelar/inte spelar roll för deras identitet? På vilket sätt upplever studiedeltagarna att klass spelar/inte spelar roll för deras gruppidentitet? Under vilka omständigheter upplever deltagarna att klass är betydelsefullt? Undersökningen skedde genom intervjuer med personer som arbetar inom industri i samma bruksort.

    Tidigare forskning visar att klassidentitet fortfarande är avgörande i en rad avseenden. Exempelvis påverkar det i stor utsträckning vad för kultur man konsumerar och vilka fritidsaktiviteter man ägnar sig åt. Däremot visar forskningen att klassidentitet och objektiv klasstillhörighet sällan överensstämmer vilket tyder på att klassidentitet bör förstås som en ”fiktiv identitet”. Post och senmoderna teoretiker hävdar samtidigt att det har skett en individualisering av identitet. Att skapandet av en identitet är ett reflexivt projekt där klassidentitet inte längre är relevant.

    Studien visar att deltagarna präglas av en mångtydig föreställning av klass och identifierar sig både som arbetarklass och medelklass samtidigt. Samtidigt uttrycker deltagarna en identitet i relation till bruksorten de lever i som överordnad klassidentiteter. Man upplever inte att klass präglar bruksorten dels för att man inte ser tydliga klasskillnader men också på grund av att ämnet är så främmande.

1234567 1 - 50 av 901
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf