Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 124
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ainiala, Terhi
    et al.
    Helsinki University.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Henkilönnimet viittomakielessä (Arv. teos: Henkilöviittomien synty ja kehitys suomalaisessa viittomakieliyhteisössä/ Päivi Rainò - Helsinki 2004)2005Ingår i: Virittäjä, ISSN 0042-6806-109, Vol. 109, nr 141–144Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 2.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Barns tidiga teckenspråksutveckling: med illustrationer av Lena Johansmide2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Lite om det svenska teckenspråket2012Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    On Motivated Signs in the Swedish Sign Language.1978Ingår i: Studia Linguistica, ISSN 0039-3193, E-ISSN 1467-9582, Vol. XXXII, nr I-II, 9-17 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 5.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Signed Swedish1979Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Teckenspråket - inte bara händernas språk2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Teckenspråksutveckling hos döva och hörselskadade barn med ytterligare funktionsnedsättning2012Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Tecknad svenska: [Signed Swedish]1977Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Är teckenspråket internationellt?2010Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Bergman, Brita
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Björkstrand, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Teckentranskription2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Bjerva, Johannes
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för datorlingvistik. University of Groningen.
    Börstell, Carl
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Morphological complexity influences Verb–Object order in Swedish Sign Language2016Ingår i: Proceedings of the 1st Workshop on Computational Linguistics for Linguistic Complexity (CL4LC) / [ed] Dominique Brunato, Felice Dell'Orletta, Giulia Venturi, Thomas François & Philippe Blache, Osaka: International Committee on Computational Linguistics (ICCL) , 2016, 137-141 s.Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Computational linguistic approaches to sign languages could benefit from investigating how complexity influences structure. We investigate whether morphological complexity has an effect on the order of Verb (V) and Object (O) in Swedish Sign Language (SSL), on the basis of elicited data from five Deaf signers. We find a significant difference in the distribution of the orderings OV vs. VO, based on an analysis of morphological weight. While morphologically heavy verbs exhibit a general preference for OV, humanness seems to affect the ordering in the opposite direction, with [+human] Objects pushing towards a preference for VO.

  • 12.
    Björkstrand, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Redundans i teckentranskriptionssystemet1998Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 13.
    Björkstrand, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Svenskt teckenspråkslexikon2008Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Björkstrand, Thomas
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Ryttervik, Magnus
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Tecken inom idrott2011Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Björkstrand, Thomas
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Wallin, Lars
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Bäckström, Joel
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Jonsson, Mats
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Gunnarsson, Magnus
    TeckLex: En förenklad visning av Svenskt teckenspråkslexikon2010Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16.
    Bäckström, Joel
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Polysyntetiska tecken i svenska teckenspråksdialoger: De vanligast förekommande handformerna i polysyntetiska tecken2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka handformer som är vanligast förekommande i polysyntetiska tecken i svenskt teckenspråk. Studien, som är den första i sitt slag, fokuserar på polysyntetiska tecken som betecknar rörelsesituationerna befintlighet, förflyttning, stationär rörelse och stillastående. Polysyntetiska tecken har tre manuella aspekter precis som fasta tecken (lexikala tecken). Medan de fasta tecknens manuella aspekter bär ingen egen betydelse, så är dessa aspekter betydelsebärande hos polysyntetiska tecken. Den betydelsebärande delen handform kallas för klassifikator, och har underkategorierna icke-agentiv och agentiv klassifikator. I studien har förekomster av handformer delats upp i tre kategorier enligt vilken den typ av korrelat som klassifikatorerna har: Direkt korrelat, indirekt korrelat och utan korrelat. Materialet som har använts till studien är fyrtioen annoterade texter på svenskt teckenspråk från Svensk teckenspråkskorpus. Totalt hittades 242 förekomster av polysyntetiska tecken som kategoriserades utifrån klassifikatorer. Icke-agentiva klassifikatorer är vanligast, 191 förekomster, där de tre vanligast förekommande handformerna är dubbelkroken, sprethanden och pekfingret. De vanligast förekommande rörelsesituationerna med icke-agentiva klassifikatorer är egenförflyttning och befintlighet. För agentiva klassifikatorer hittades 51 förekomster, där de tre vanligast förekommande handformerna är A-handen, S-handen och knutna handen. Här är rörelsesituationen objektförflyttning den mest frekvent förekommande. Resultatet kan förhoppningsvis påverka synen på vilka handformer som främst bör ingå i undervisningen för nybörjare i teckenspråk.

  • 17.
    Börstell, Carl
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Grammatisk finithet i trumaí2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Traditionellt har tempusböjning och person-/numeruskongruens på verb varit de starkaste kriterierna för finithet. Det har dock visat sig vara svårapplicerade kriterier för många språk och finithet på satsnivå – huruvida en sats är självständig eller ej – har blivit en viktig fråga för definitionen.

    Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera finithetsfenomenet utifrån språket trumaí.

    Det tycks finnas flera fenomen som är tecken på en finithetsdistinktion i trumaí, framför allt -n/-e-klitikan som markerar 3Abs på verbet vid absolutivargumentets frånvaro, samt FT-partiklarna som har en tempusfunktion. För imperativ verkar det vara så att imperativpartiklarna har en intern distribution baserad på person och animathet hos absolutivargumentet, vilket kan tolkas som att det finns en argumentkongruens frikopplad från den semantiska inkorporeringen av andraperson som subjekt. Gällande finithet på satsnivå finns det i trumaí både finita och infinita satser som kan fungera som bisatser. I strukturer där verbet beter sig prototypiskt är satsen finit, medan andra strukturers verb tycks ha rört sig mot att bete sig nominellt, varpå satsen fungerar annorlunda och är infinit.

  • 18.
    Börstell, Carl
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Här är 4 procent av invånarna döva2013Ingår i: Dövas tidning, ISSN 1402-1978, Vol. 4, 13-13 s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Börstell, Carl
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Härmed tecknar jag dig ...2017Ingår i: Språktidningen, ISSN 1654-5028, nr 7, 52-57 s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 20.
    Börstell, Carl
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Persontecken avslöjar vilka vi är2017Ingår i: Dövas Tidning, ISSN 1402-1978, Vol. 3, 7-7 s.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Börstell, Carl
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Pfau, Roland, Markus Steinbach & Annika Herrmann (eds.), A matter of complexity: Subordination in sign languages2016Ingår i: Nordic Journal of Linguistics, ISSN 0332-5865, E-ISSN 1502-4717, Vol. 39, nr 3, 311-317 s.Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Börstell, Carl
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Hörberg, Thomas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Östling, Robert
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för datorlingvistik.
    Distribution and duration of signs and parts of speech in Swedish Sign Language2016Ingår i: Sign Language and Linguistics, ISSN 1387-9316, E-ISSN 1569-996X, Vol. 19, nr 2, 143-196 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, we investigate frequency and duration of signs and parts of speech in Swedish Sign Language (SSL) using the SSL Corpus. The duration of signs is correlated with frequency, with high-frequency items having shorter duration than low-frequency items. Similarly, function words (e.g. pronouns) have shorter duration than content words (e.g. nouns). In compounds, forms annotated as reduced display shorter duration. Fingerspelling duration correlates with word length of corresponding Swedish words, and frequency and word length play a role in the lexicalization of fingerspellings. The sign distribution in the SSL Corpus shows a great deal of cross-linguistic similarity with other sign languages in terms of which signs appear as high-frequency items, and which categories of signs are distributed across text types (e.g. conversation vs. narrative). We find a correlation between an increase in age and longer mean sign duration, but see no significant difference in sign duration between genders.

  • 23.
    Börstell, Carl
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Lepic, Ryan
    Commentary on Kita, van Gijn & van der Hulst (1998)2014Ingår i: Sign Language and Linguistics, ISSN 1387-9316, E-ISSN 1569-996X, Vol. 17, nr 2, 241-250 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 24.
    Börstell, Carl
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Lepic, Ryan
    Belsitzman, Gal
    Articulatory plurality is a property of lexical plurals in sign language2016Ingår i: Lingvisticæ investigationes, ISSN 0378-4169, E-ISSN 1569-9927, Vol. 39, nr 2, 391-407 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sign languages make use of paired articulators (the two hands), hence manual signs may be either one- or two-handed. Although two-handedness has previously been regarded a purely formal feature, studies have argued morphologically two-handed forms are associated with some types of inflectional plurality. Moreover, recent studies across sign languages have demonstrated that even lexically two-handed signs share certain semantic properties. In this study, we investigate lexically plural concepts in ten different sign languages, distributed across five sign language families, and demonstrate that such concepts are preferentially represented with two-handed forms, across all the languages in our sample. We argue that this is because the signed modality with its paired articulators enables the languages to iconically represent conceptually plural meanings.

  • 25.
    Börstell, Carl
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Wallin, Lars
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Segmenting the Swedish Sign Language corpus: On the possibilities of using visual cues as a basis for syntactic segmentation2014Ingår i: Workshop Proceedings: 6th Workshop on the Representation and Processing of Sign Languages: Beyond the Manual Channel / [ed] Onno Crasborn, Eleni Efthimiou, Evita Fotinea, Thomas Hanke, Julie Hochgesang, Jette Kristoffersen, Johanna Mesch, Paris: ELRA , 2014, 7-10 s.Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper deals with the possibility of conducting syntactic segmentation of the Swedish Sign Language Corpus (SSLC) on the basisof the visual cues from both manual and nonmanual signals. The SSLC currently features segmentation on the lexical level only, whichis why the need for a linguistically valid segmentation on e.g. the clausal level would be very useful for corpus-based studies on thegrammatical structure of Swedish Sign Language (SSL). An experiment was carried out letting seven Deaf signers of SSL each segmenttwo short texts (one narrative and one dialogue) using ELAN, based on the visual cues they perceived as boundaries. This was latercompared to the linguistic analysis done by a language expert (also a Deaf signer of SSL), who segmented the same texts into whatwas considered syntactic clausal units. Furthermore, these segmentation procedures were compared to the segmentation done for theSwedish translations also found in the SSLC. The results show that though the visual and syntactic segmentations overlap in manycases, especially when a number of cues coincide, the visual segmentation is not consistent enough to be used as a means of segmentingsyntactic units in the SSLC.

  • 26.
    Börstell, Carl
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Sandler, Wendy
    University of Haifa.
    Aronoff, Mark
    Stony Brook University.
    Sign Language Linguistics2014Ingår i: Oxford Bibliographies Online: Linguistics / [ed] Mark Aronoff, New York: Oxford University Press, 2014Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 27.
    Börstell, Carl
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Wirén, Mats
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för datorlingvistik.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Gärdenfors, Moa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Towards an Annotation of Syntactic Structure in the Swedish Sign Language Corpus2016Ingår i: Workshop Proceedings: 7th Workshop on the Representation and Processing of Sign Languages: Corpus Mining / [ed] Eleni Efthimiou, Stavroula-Evita Fotinea, Thomas Hanke, Julie Hochgesang, Jette Kristoffersen, Johanna Mesch, Paris: ELRA , 2016, 19-24 s.Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper describes on-going work on extending the annotation of the Swedish Sign Language Corpus (SSLC) with a level of syntactic structure. The basic annotation of SSLC in ELAN consists of six tiers: four for sign glosses (two tiers for each signer; one for each of a signer’s hands), and two for written Swedish translations (one for each signer). In an additional step by Östling et al. (2015), all ¨ glosses of the corpus have been further annotated for parts of speech. Building on the previous steps, we are now developing annotation of clause structure for the corpus, based on meaning and form. We define a clause as a unit in which a predicate asserts something about one or more elements (the arguments). The predicate can be a (possibly serial) verbal or nominal. In addition to predicates and their arguments, criteria for delineating clauses include non-manual features such as body posture, head movement and eye gaze. The goal of this work is to arrive at two additional annotation tier types in the SSLC: one in which the sign language texts are segmented into clauses, and the other in which the individual signs are annotated for their argument types.

  • 28.
    Börstell, Carl
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Östling, Robert
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för datorlingvistik.
    Iconic Locations in Swedish Sign Language: Mapping Form to Meaning with Lexical Databases2017Ingår i: Proceedings of the 21st Nordic Conference on Computational Linguistics, NoDaLiDa / [ed] Jörg Tiedemann, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2017, 221-225 s., 026Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, we describe a method for mapping the phonological feature location of Swedish Sign Language (SSL) signs to the meanings in the Swedish semantic dictionary SALDO. By doing so, we observe clear differences in the distribution of meanings associated with different locations on the body. The prominence of certain locations for specific meanings clearly point to iconic mappings between form and meaning in the lexicon of SSL, which pinpoints modalityspecific properties of the visual modality.

  • 29.
    Börstell, Carl
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Östling, Robert
    University of Helsinki, Finland.
    Visualizing Lects in a Sign Language Corpus: Mining Lexical Variation Data in Lects of Swedish Sign Language2016Ingår i: Workshop Proceedings: 7th Workshop on the Representation and Processing of Sign Languages: Corpus Mining / [ed] Eleni Efthimiou, Stavroula-Evita Fotinea, Thomas Hanke, Julie Hochgesang, Jette Kristoffersen, Johanna Mesch, Paris: ELRA , 2016, 13-18 s.Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, we discuss the possibilities for mining lexical variation data across (potential) lects in Swedish Sign Language (SSL). The data come from the SSL Corpus (SSLC), a continuously expanding corpus of SSL, its latest release containing 43 307 annotated sign tokens, distributed over 42 signers and 75 time-aligned video and annotation files. After extracting the raw data from the SSLC annotation files, we created a database for investigating lexical distribution/variation across three possible lects, by merging the raw data with an external metadata file, containing information about the age, gender, and regional background of each of the 42 signers in the corpus. We go on to present a first version of an easy-to-use graphical user interface (GUI) that can be used as a tool for investigating lexical variation across different lects, and demonstrate a few interesting finds. This tool makes it easier for researchers and non-researchers alike to have the corpus frequencies for individual signs visualized in an instant, and the tool can easily be updated with future expansions of the SSLC.

  • 30. Clark, Becky
    et al.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    A global perspective on disparity of gender anddisability for deaf female athletes2018Ingår i: Sport in Society: Cultures, Media, Politics, Commerce, ISSN 1743-0437, E-ISSN 1743-0445, Vol. 21, nr 1, 64-75 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although the significance of gender and disability issues has graduallyincreased in the global society during the past three decades,there are only few studies with regard to the deaf community andsport. This article examines the level of Deaf or Hard-of-Hearingwomen’s participation in sports and the factors for their continuedunderrepresentation. The WomenSport International’s Task Force onDeaf and Hard of Hearing Girls and Women in Sport conducted aworld-wide survey to determine and assess the needs of deaf andhard of hearing girls and women in sport. A snapshot of the resultsand issues and future aspirations are provided.

  • 31.
    Crasborn, Onno
    et al.
    Radboud University Nijmegen.
    Kooij, Els van der
    Radboud University Nijmegen.
    Waters, Dafydd
    UCL Institute of Cognitive Neuroscience.
    Woll, Bencie
    Deafness, Cognition and Language Research Centre, UCL.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Frequency distribution and spreading behavior of different types of mouth actions in three sign languages2008Ingår i: Sign Language and Linguistics, Vol. 11, nr 1, 45–67- s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, we present a comparative study of mouth actions in three European sign languages: British Sign Language (BSL), Nederlandse Gebarentaal (Sign Language of the Netherlands, NGT), and Swedish Sign Language (SSL). We propose a typology for, and report the frequency distribution of, the different types of mouth actions observed. In accordance with previous studies, we find the three languages remarkably similar — both in the types of mouth actions they use, and in how these mouth actions are distributed. We then describe how mouth actions can extend over more than one manual sign. This spreading of mouth actions is the primary focus of this paper. Based on an analysis of comparable narrative material in the three languages, we demonstrate that the direction as well as the source and goal of spreading may be language-specific.

  • 32.
    Crasborn, Onno
    et al.
    Radboud University Nijmegen.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Waters, Dafydd
    University College London.
    Nonhebel, Annika
    Radboud University Nijmegen.
    Woll, Bencie
    University College London.
    Bergman, Brita
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Sharing sign languague data online: Experiences from the ECHO project2007Ingår i: International Journal of Corpus Linguistics, ISSN 1384-6655, Vol. 12, nr 4, 537-564 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    This article describes how new technological possibilities allow sign language researchers to share and publish video data and transcriptions online. Both linguistic and technological aspects of creating and publishing a sign language corpus are discussed, and standards are proposed for both metadata and transcription categories specific to sign language data. In addition, ethical aspects of publishing video data of signers online are considered, and suggestions are offered for future corpus projects and software tools.

  • 33.
    Embacher, Sebastian
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Frågeordens användning i ett samtal på svenskt teckenspråk: Förekomster av frågeorden och deras form, position i satsen och funktioner2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att kartlägga frågeord, deras form, förekomster, positioner i olika satser samt funktioner i ett samtal på svenskt teckenspråk för att skapa en bild över hur ett samtal med frågeorden i yttranden ser ut. Frågeorden har huvudsakligen beskrivits som frågeordsfrågor, vilka använts som rapporterande frågor och retoriska frågor. Det finns väldigt lite skrivet som handlar om frågeordens form och deras övriga funktioner utöver att de kan vara informationssökande eller retoriska i samtal. I uppsatsen har material från en timmes inspelat tvåpartssamtal på svenskt teckenspråk analyserats och frågeord har identifierats, vilka jämförts med de som finns angivna i Svenskt teckenspråkslexikon. Resultatet av undersökningen visar att alla frågeord som förekommer i materialet har samma form som i Svenskt teckenspråkslexikon förutom frågeordet HUR, som är i stor majoritet och som har flera formvarianter. Varianten HUR-1 med stillastående rörelse framstår som den vanligaste i undersökningen, vilket skiljer sig från den form som finns i Svenskt teckenspråkslexikon. Vidare har analysen visat att frågeordens position i både överordnad och underordnad sats främst är initial. Avseende frågeordens funktioner i samtal indikerar undersökningen vidare att endast en femtedel av frågeorden i yttranden har en informationssökande funktion. Det är mera vanligt att frågeorden används i annat bland annat samtalsreglerande funktioner, retoriska frågor och påståenden i materialet. Studiens slutsatser är att frågeordet HUR är vanligast i materialet och särskilt används i samtalsreglerande funktioner. Dessutom står alla frågeord normalt på initial position, och frågeordsfrågor används ofta i andra syften än informationssökande i materialet. 

  • 34.
    Fallkvist, Anneli
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Bokstaveringar i svenskt teckenspråk: Bokstaverade lånord och deras ordklasstillhörighet i svenska2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bokstaveringar i teckenspråk är lån från skrivna språk, vilka skapas genom användande av ett handalfabet, där varje bokstav representeras av en specifik handform. Det svenska handalfabetet skapades av Pär Aron Borg i början av 1800-talet och sedan dess har det varit möjligt att låna ord från det svenska skriftspråket. Syftet med denna studie är att undersöka vilka typer av lån, i form av bokstaveringar, som görs från skriven svenska till svenskt teckenspråk och från vilka ordklasser inom det svenska språket dessa lån härstammar. Det material som används i studien kommer från Svensk teckenspråkskorpus, vilket den 5 november 2012 innehöll totalt 1 975 förekomster och 304 olika typer av bokstaveringar. De bokstaveringar som analyseras inom ramen för denna uppsats är sådana som förekommer mer än två gånger i korpusmaterialet. Analysresultatet jämförs sedan med liknande forskning inom främst amerikanskt teckenspråk. Sammantaget visar resultaten från studien att de bokstaverade lånen härstammar från nästintill samtliga ordklasser inom det svenska språket, men att majoriteten, ca 63 % av samtliga bokstaveringar, härstammar från ordklassen substantiv inklusive underkategorin egennamn. Detta stämmer väl överens med forskning inom amerikanskt teckenspråk. Utöver substantiven har interjektionerna, som bland annat innehåller bokstaveringen JA@b, vars funktion främst tycks vara en uppbackningssignal, ha flest förekomster med ca 40 % av det sammantagna materialet.

  • 35.
    Holmström, Ingela
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Technologically framed participation: A glimpse from everyday school life of two mainstreamed pupils with cochlear implants in Sweden2015Ingår i: Educating Diverse Learners: Many Ways, One Goal / [ed] Penny Panagiopoulou, Mirto Markopoulou and Andreas Xeroudakis, 2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In Sweden, deaf pupils were traditionally placed in segregated deaf schools. However, during the last decade, the number of children attending mainstream schools after receiving cochlear implants (CIs) has increased dramatically, resulting in lower attendance at deaf schools. Despite the significance of this trend, there exists little knowledge regarding the everyday lives of these pupils in mainstream settings. This paper examines how pupils with CIs interact with school staff and other pupils in classroom settings and how different technologies (e.g. hearing aids and microphones) are used there. Furthermore, it aims to identify opportunities and limitations regarding the pupils’ participation in communication and teaching. The paper builds upon data from an ethnographic study in which fieldwork was conducted in two mainstream Swedish classrooms, both of which including one pupil with CIs. Interaction in these classrooms was documented through participant observations, video recordings and field notes, and the analysis shows that audiologically-oriented and communicative-link technologies play major roles in everyday interaction by both facilitating and limiting the participation of pupils with CIs in different ways, and that it mostly is the school staff that determine how and when these shall be used. The results also indicate that the pupils are largely responsible for their own participation. Overall, the current paper provides a glimpse of one way to educate children with CIs in Sweden, namely, in mainstream schools, and the focus is on what really happens in the technologically framed interaction in these classrooms.

  • 36.
    Holmström, Ingela
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Uppmärksamhetsskapande strategier i barns teckenspråk2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 37.
    Holmström, Ingela
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva.
    Bagga-Gupta, Sangeeta
    Jonsson, Rickard
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Communicating and hand(ling) technologies: everyday life in educational settings where pupils with cochlear implants are mainstreamed2015Ingår i: Journal of Linguistic Anthropology, ISSN 1055-1360, E-ISSN 1548-1395, Vol. 25, nr 3, 256-284 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Different technologies are commonly used in mainstream classrooms to teach pupils who wear surgically implanted cochlear hearing aids. We focus on these technologies, their application, how pupils react to them, and how they affect mainstream classrooms in Sweden. Our findings indicate that language ideologies play out in specific ways in such technified environments. The hegemonic position wielded by adults with regard to the use of technology usage has specific implications for pupils with cochlear implants.

  • 38.
    Holmström, Ingela
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Schönström, Krister
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva.
    Resources for deaf and hard-of-hearing students in mainstream schools in Sweden: A survey2017Ingår i: Deafness and Education International, ISSN 1464-3154, E-ISSN 1557-069X, Vol. 19, nr 1, 29-39 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although once placed solely in deaf schools, a growing number of deaf students in Sweden are now enrolling in mainstream schools. In order to maintain a functional educational environment for these students, municipalities are required to provide a variety of supporting resources, e.g. technological equipment and specialized personnel. However, the functions of these resources and how these relate to deaf students’ learning is currently unknown. Thus, the present study examines public school resources, including the function of a profession called a hörselpedagog (HP, a kind of pedagogue that is responsible for hard-of-hearing students). In particular, the HPs’ perspectives on the functioning and learning of deaf students in public schools were examined. Data were collected via (i) two questionnaires: one quantitative (n = 290) and one qualitative (n = 26), and (ii) in-depth interviews (n = 9). These show that the resources provided to deaf children and their efficacy are highly varied across the country, which holds implications for the language situations and learning of deaf students.

  • 39.
    Ivarsson, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    En tankepaus i svenskt teckenspråk: En korpusundersökning av spelande fingrar2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en korpusundersökning av tankepausen spelande fingrar i svenskt teckenspråk. Ett förslag på indelning av tankepauser presenteras samt hur frekvent olika tankepauser förekommer. Spelande fingrar är den tredje största kategorin av tankepauser i materialet, de allra flesta tankepauser med spelande fingrar förekommer inuti en samtalstur och majoriteten av alla reparationer i samband med spelande fingrar är lyckade reparationer.

  • 40. Jantunen, Tommi
    et al.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Börstell, Carl
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    GIVE or TAKE: Transitivity prominence of Finnish Sign Language and Swedish Sign Language verbs2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper we apply methodology presented in Kimmelman (2016) and investigate the transitivityprominence of verbs in Finnish Sign Language (FinSL) and Swedish Sign Language (SSL). Specifically,we ask how similar or different FinSL and SSL verbs are in terms of their transitivity prominence,and how the transitivity prominence of FinSL and SSL verbs compares with that of verbs inother languages. The term transitivity prominence refers to the relative frequency with which a verboccurs with an object. Haspelmath (2015) has shown that in spoken languages, verbs form a rankedcontinuum between those that are highly transitivity prominent and those that occur with no objectat all. Recently, Kimmelman (2016) has argued that Haspelmath's ranking applies also to the verbsof Russian Sign Language (RSL).Our investigation is based on annotated corpus data comprising narratives, conversations andpresentations. For FinSL, we use material from 20 signers (2h 40min, 18446 sign tokens) and forSSL from 28 signers (1h 54min, 15186 sign tokens). From this data, we identified 18 verb lexemeswhich all have enough tokens and which are all comparable between languages. In FinSL, the totalnumber of verb tokens is 745 and in SSL the corresponding number is 579. All the verbs were annotatedfor overt direct and indirect objects and for overt clausal complements. The annotation workwas carried out by different annotators following common guidelines.Concerning the results, our data suggests that there are clear similarities in what verbs rankhighest (e.g. GIVE, TAKE) and what lowest (e.g. HAPPY, COLD) in terms of their transitivity prominencein FinSL and SSL. On the basis of Haspelmath (2015) and Kimmelman (2016), these are thesame verbs that are ranked highest and lowest also in spoken languages and in RSL (Table 1).However, the data also shows that certain verbs (e.g. SEARCH, TALK, PLAY) may differ considerablyin the position they occupy in the ranking. Although some of these differences can be assumed to betrue differences between languages, we suspect that some may, despite our best efforts, be traceableback to issues relating to the type of data as well as to the way the samples were formed and objectsannotated. In our presentation, we will present the results of our comparative study and discuss thedata and methodology-related issues in more detail.

  • 41. Jantunen, Tommi
    et al.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Puupponen, Anna
    Aspects of the rhythm in Finnish and Swedish Sign Language2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper we investigate a hypothesis, derived from the intuitions of native signers, that there is a rhythmic difference between two historically related sign languages, Finnish Sign Language (FinSL) and Swedish Sign Language (SSL). We define the notion of rhythm as 'the organization of units in time' and presume that the rhythmic feel of a language is determined by the phonetic properties and events that are used in the marking of the areas and borders of temporally ordered units such as signs and sentences (Patel & Daniele 2003; Patel 2006). In previous studies (Boyes Braem 1999; Sandler 2012), it has been suggested that the markers of rhythmic sequences in signed language are, for example, temporal duration, punctual indices (e.g. head nods), and articulatory contours. Accordingly, we approach our hypothesis with three main research questions: (i) Are the signing speed and sign duration different in FinSL and SSL, (ii) Are head nods aligned differently in terms of syntactic units in FinSL and SSL, and (iii) Is the motion of the head different in terms of its articulatory contour in FinSL and SSL sentences? The study is based on narratives collected with identical tasks in both languages (5 Snowman and Frog, where are you? stories per language). The total amount of video material is one hour (30+30 minutes) and it includes signing from twenty (10+10) signers. All of the material has been annotated for signs, sentences and nods. The material also includes 3D numerical data on the head motion of signers (the yaw, pitch, and roll angles). The 3D data has been obtained with computer-vision technology implemented in SLMotion software (Karppa et. al 2014). Concerning question (i), we have not so far found any significant differences in the signing speed and sign duration of the two languages. With a pilot sample of 4+4 signers and 1100 signs per language, we have determined the average signing speed to be two signs per second in both languages, and the average duration of (the core of) the sign to be 0.27 seconds in SSL and 0.29 seconds in FinSL. Concerning (ii), the average number of nods per story was higher in FinSL than in SSL but both languages tended to align nods with syntactic boundaries: of the total number of nods, 81% in FinSL and 77% in SSL occurred on a syntactic boundary, and generally also at the end of the sentence (Figure 1). Concerning question (iii), our initial tests with Snowman revealed that, for example, the amplitude of the tilting-like (roll) motion of the head decreased similarly toward the end of sentences in both languages (Figure 2) but FinSL signers employed this particular type of motion more often in the marking of syntactic junctures than SSL signers (Figure 3). The preliminary results indicate some differences between FinSL and SSL. In our presentation we will present the final results and discuss them in detail with respect to our initial hypothesis.

  • 42. Jantunen, Tommi
    et al.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Puupponen, Anna
    Laaksonen, Jorma
    On the rhythm of head movements in Finnish and Swedish Sign Language sentences2016Ingår i: The Proceedings of Speech Prosody 2016 / [ed] Jon Barnes, Alejna Brugos, Stefanie Shattuck-Hufnagel, Nanette Veilleux, 2016, 850-853 s.Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper investigates, with the help of computer-vision technology,the similarities and differences in the rhythm of themovements of the head in sentences in Finnish (FinSL) andSwedish Sign Language (SSL). The results show that themovement of the head in the two languages is often very similar:in both languages, the instances when the movement of thehead changes direction were distributed similarly with regardto clause-boundaries, and the contours of the roll (tilting-like)motion of the head during the sentences were similar. Concerningdifferences, direction changes were found to be usedmore effectively in the marking of clause-boundaries in FinSL,and in SSL the head moved nearly twice as fast as in FinSL. However, the small amount of data means that the results canbe considered to be only preliminary. The paper indicates theroll angle of the head as a domain for further work on head related rhythm.

  • 43. Kristensson, Christy
    et al.
    Steiner, Edit
    Mesch, Urban
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    110 fantastiska år med Idrottsklubben Surd2015Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 44. Lepic, Ryan
    et al.
    Börstell, Carl
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Belsitzman, Gal
    Sandler, Wendy
    Taking meaning in hand: Iconic motivations in two-handed signs2016Ingår i: Sign Language and Linguistics, ISSN 1387-9316, E-ISSN 1569-996X, Vol. 19, nr 1, 37-81 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Traditionally in sign language research, the issue of whether a lexical sign is articulated with one hand or two has been treated as a strictly phonological matter. We argue that accounting for two-handed signs also requires considering meaning as a motivating factor. We report results from a Swadesh list comparison, an analysis of semantic patterns among two-handed signs, and a picture-naming task. Comparing four unrelated languages, we demonstrate that the two hands are recruited to encode various relationship types in sign language lexicons. We develop the general principle that inherently "plural" concepts are straightforwardly mapped onto our paired human hands, resulting in systematic use of the two hands across sign languages. In our analysis, "plurality" subsumes four primary relationship types — interaction, location, dimension, and composition — and we predict that signs with meanings that encompass these relationships — such as 'meet', 'empty', 'large', or 'machine' — will preferentially be two-handed in any sign language.

  • 45. Meir, Irit
    et al.
    Aronoff, Mark
    Börstell, Carl
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Hwang, So-One
    Ilkbasaran, Deniz
    Kastner, Itamar
    Lepic, Ryan
    Lifshitz Ben-Basat, Adi
    Padden, Carol
    Sandler, Wendy
    The effect of being human and the basis of grammatical word order: Insights from novel communication systems and young sign languages2017Ingår i: Cognition, ISSN 0010-0277, E-ISSN 1873-7838, Vol. 158, 189-207 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study identifies a central factor that gives rise to the different word orders found in the world’s languages. In the last decade, a new window on this long-standing question has been provided by data from young sign languages and invented gesture systems. Previous work has assumed that word order in both invented gesture systems and young sign languages is driven by the need to encode the semantic/syntactic roles of the verb’s arguments. Based on the responses of six groups of participants, three groups of hearing participants who invented a gestural system on the spot, and three groups of signers of relatively young sign languages, we identify a major factor in determining word order in the production of utterances in novel and young communication systems, not suggested by previous accounts, namely the salience of the arguments in terms of their human/animacy properties: human arguments are introduced before inanimate arguments (‘human first’). This conclusion is based on the difference in word order patterns found between responses to depicted simple events that vary as to whether both subject and object are human or whether the subject is human and the object inanimate. We argue that these differential patterns can be accounted for uniformly by the ‘human first’ principle. Our analysis accounts for the prevalence of SOV order in clauses with an inanimate object in all groups (replicating results of previous separate studies of deaf signers and hearing gesturers) and the prevalence of both SOV and OSV in clauses with a human object elicited from the three groups of participants who have the least interference from another linguistic system (nonliterate deaf signers who have had little or no exposure to another language). It also provides an explanation for the basic status of SOV order suggested by other studies, as well as the scarcity of the OSV order in languages of the world, despite its appearance in novel communication systems. The broadest implication of this study is that the basic cognitive distinction between humans and inanimate entities is a crucial factor in setting the wheels of word ordering in motion.

  • 46.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Att använda ELAN: Bruksanvisning för annotering och studie av teckenspråkstexter: Version 22009Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 47.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Att använda ELAN: Bruksanvisning för annotering och studie av teckenspråkstexter: Version 32011Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 48.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Available but not accessible: Options for adapting old Swedish Sign Language archives to modern documentation conventions2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Video is an important medium for linguistic and historic research on signed language. Video recordings of Swedish Sign Language (SSL), mainly from the 1970s, have been preserved for the next generation, but the organizing, archiving, and sharing of this material is not standardized. The Swedish National Association for the Deaf (SDR) has been one of the biggest producers of SSL material, before the production moved to Swedish Broadcasting (SVT). A large amount of video recordings, produced 1970-1990, are in the SDR archive, preserved but not systematically archived and documented. SSL material by SVT since 1974 is available through streaming in their “open archive” (“Öppet arkiv”)—about 72 entries—and the Swedish Media Database at the National Library of Sweden (KB)—about 7,100 entries. The CLARIN Research Infrastructure and the national Swedish consortium SWE-CLARIN is one way for scholars in the humanities and social sciences to access data, and provides tools for exploring, annotating, and analyzing data (Nilsson Björkenstam et al, 2014). Corpus-based work on SSL started in 2003, preceding the SSL Corpus project (2009-2011), and this work provides a model for annotation work, and metadata and archiving procedures. This could be applied to older archives, such as the SDR material.

  • 49.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Dialog, kollektivt lärande och språkresurser: Möjligheter och problem med campusutbildning och nätbaserad utbildning för studenter i ämnet teckenspråk (lingvistik)2012Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    International Sign: Linguistic, Usage, and Status Issues, edited by Rachel Rosenstock and Jemina Napier (Washington, DC: Gallaudet University Press, 2016)2017Ingår i: Sign Language Studies, ISSN 0302-1475, E-ISSN 1533-6263, Vol. 17, nr 3, 403-406 s.Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
123 1 - 50 av 124
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf