Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 2730
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Aartsen, Marja
    et al.
    Beland, Daniel
    Edmondson, Ricca
    Ginn, Jay
    Komp, Kathrin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Nilsson, Magnus
    Perek-Bialas, Jolanta
    Sorensen, Penny
    Weicht, Bernhard
    Ageing in the light of crises: Economic crisis, demographic change, and the search for meaning2012Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Aartsen, Marja
    et al.
    Social Sciences, VU University Amsterdam, Amsterdam, The Netherlands.
    Komp, Kathrin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    The future of greying Europe: Conclusion2013Inngår i: Old age in Europe: A textbook of gerontology / [ed] Komp, K., & Aartsen, M., Dordrecht: Springer Netherlands, 2013, 131-136 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Although Europe’s population is greying, the future of Europe does not look grey. What can be learned from this book is that old age is not necessarily characterized by frailty and decline, but instead can be a time of self-fulfillment, activity, and social participation. Moreover, we now know that population ageing does not need to threaten extant social and welfare state-related institutions, but instead opens up potentials for restructuring and reinvention. Life expectancy is longer than ever before and living conditions that enhance healthy ageing have very much improved. New technologies and Information and Communication Technologies may assist older people to stay in their homes longer. The growing possibilities to reach a good old age may have given rise to what is sometimes called ‘a silver economy’: an economy with all kinds of new products and services, particularly aimed at the growing share of healthy and wealthy senior citizens. The greying of Europe might, thus, ultimately lead us into a bright and colourful future.

  • 3.
    Abdulahad, Nathalie
    et al.
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Holmström, Jannike
    Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
    Anorexia Nervosa: Friskförklarade kvinnors upplevelser kring orsaksfaktorer för insjuknande2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Anorexi nervosa är ett globalt problem men förekommer främst i Västvärlden. Det är en komplex sjukdom som orsakas av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer som många gånger samverkar med varandra. Syftet med denna fenomenologiska studie är att få en större förståelse för hur friskförklarade kvinnor fann mening i sitt insjuknande och om det finns gemensamma nämnare i deras livshistorier. Särskilt fokus har lagts vid familjemönster och kommunikationen inom familjen. Vi har utgått ifrån symbolisk interaktionism som teoretiskt perspektiv. Studien är av kvalitativt slag där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som sedan tolkades utifrån en hermeneutisk fenomenologisk ansats. I vårt resultat kunde vi se att meningsskapandet kring sjukdomens olika stadier var centralt och tog sig i uttryck på olika sätt hos respondenterna. Tio teman kunde urskiljas och de viktigaste fynden var att sjukdomen på olika sätt var en aktiv handling och att den är ett uttryck för ett självhat och låg självkänsla. Vi kunde även se brist på känslouttryck inom familjen och att inte bli emotionellt erkänd av sina föräldrar var en viktig faktor. Det mest vitala resultatet var respondenternas egna uppfattningar om att anorexin var en symboliserande handling och att den handlar om så mycket mer än vikt och utseende.

  • 4.
    Abrahamsson, Mikael
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    "Bara jag ser till att göra mitt jobb": En hermeneutisk studie i uppfattningar kring tomt arbete2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 5.
    Abrahamsson, Oliver
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
    Alkohol, idrott och tobak – ett triangeldrama: en studie av sambandet mellan idrotter, alkohol- och tobakskonsumtion.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan vilken föreningsidrott man deltagit i som ungdom och alkohol- och tobaksvanor bland vuxna män. Studien ska även jämföra vid vilken ålder man gör alkohol- och tobaksdebut inom de olika idrotterna. Skiljer sig alkohol- och tobakskonsumtionen mellan vuxna män med bakgrund från olika idrotter? Vid vilken ålder alkohol- och tobaksdebuterar man inom olika idrotter? Vilken idrott bör man som ungdom delta i för att ha störst chans till hälsosamma alkohol- och tobaksvanor som vuxen man?

    Metod

    Mejl skickades ut till 4002 adresser kopplade till olika idrottsföreningar runt om i Sverige. I mejlet fanns en länk till en webenkät med tolv flersvarsfrågor. Föreningarna som kontaktades uppmanades att vidarebefordra länken till personer som varit eller är aktiva i föreningen som idrottare. Det var föreningar från 13 olika idrotter som kontaktades. För den lilla idrotten karting kontaktades också personer med kartingbakgrund via Facebook. Enkäten låg upp i cirka en månads tid. Under den tiden kom 352 svar in. Av dessa användes 295 i studien.

    Resultat

    Idrotterna som är med i studien är uppdelade efter fem grupper; fotboll, ishockey, karting, lagidrotter (handboll, innebandy och basket) samt individuella idrotter (simning, gymnastik, friidrott, tennis, bordtennis, motocross/enduro och golf). Det enda signifikanta resultatet i studien berör debutåldern för alkohol mellan idrotterna. De individuella idrotterna hade den högsta genomsnittliga debutåldern för alkohol med 16,3 år. Karting hade den näst högsta debutåldern med 15,8 år. Lagidrotterna hade en debutålder på 15,8 år och fotboll hade 15,6 år. Ishockeyn hade lägst debutålder för alkohol med 15,2 år.

    Slutsats

    Utifrån den här studien går inte att dra några signifikanta slutsatser om hur alkohol- och tobaksvanorna skiljer sig mellan vuxna män med bakgrund från olika idrotter. Genomsnittsåldern ligger mellan 15,2 och 16,3 år för alkoholdebuten. I lagidrotterna ishockey och fotboll sker den genomsnittliga debuten tidigast. Högst debutålder hade gruppen med de individuella idrottarna. Bristen på signifikanta resultat gör att det inte går att svara på frågan om vilken idrott som leder till hälsosammast alkohol- och tobaksvanor i vuxen ålder.

  • 6.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Plans and reasons for relocation among older people.2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Acerbi, Alberto
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för evolutionär kulturforskning.
    Bentley, R. Alexander
    Biases in cultural transmission shape the turnover of popular traits2014Inngår i: Evolution and human behavior, ISSN 1090-5138, Vol. 35, 228-236 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The neutral model of cultural evolution, which assumes that copying is unbiased, provides precise predictions regarding frequency distributions of traits and the turnover within a popularity-ranked list. Here we study turnover in ranked lists and identify where the turnover departs from neutral model predictions to detect transmission biases in three different domains: color terms usage in English language 20th century books, popularity of early (1880–1930) and recent (1960–2010) USA baby names, and musical preferences of users of the Web site Last.fm. To help characterize the type of transmission bias, we modify the neutral model to include a content-based bias and two context-based biases (conformity and anti-conformity). How these modified models match real data helps us to infer, from population scale observations, when cultural transmission is biased, and, to some extent, what kind of biases are operating at individual level.

  • 8.
    Aden, Abdulahi
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    Mahmutovic, Ines
    Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap.
    En kvalitativ studie om sociala nätverkens betydelse för studenter2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 9.
    Adlerteg, Hanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    "Vad gör en personalvetare?": Fyra påverkansfaktorer vid övergången från student till yrkesverkan2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 10.
    Adner, Cecilia
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Attraktiva arbetsgivare: En studie i hur två företag förhåller sig till employer branding som företagsstrategi2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 11.
    af Burén, Ann
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Religionsvetenskap.
    Blurring boundaries: patterns of religiosity in contemporary Sweden2015Annet (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Agevall, Ola
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Kompendium i komparativ metodik2016Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Agevall, Ola
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV.
    Land, Law and Money: Profession, state, and knowledge-base in the case of 19th century surveyors2011Inngår i: 10th conference of the European Sociological Association, 7th to 10th september 2011, Geneva, Switzerland, 2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Definitions and theories professions and professionalization have long been tailored on a set of professions established in England during the 19th century. Chartered surveyors belong in that group, but have not received the attention afforded to other members of the core set. This paper, conceived as a contribution to a theory of the relation between state, knowledge and profession, draws on the historical case of 19th century British surveyors. It analyses the interface between state and profession, in an age when it became increasingly important to “reconcile the principle that the domain of the political must be restricted, with the recognition of the vital political implications of formally private activities.” Surveyors were claimants to a configuration of tasks – centred on the nexus of land, law and money – which made them an important auxiliary to the state apparatus and its technologies. This paper traces, through comparison of British surveyors over time and through juxtaposition with Swedish surveyors, how these tasks, and a corresponding knowledge-base, were shaped by the inclusion of new subspecialties and a complex legal environment.

  • 14.
    Agevall, Ola
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV.
    Olofsson, Gunnar
    The professional field of higher education: A longue durée view of institution and corps in the Swedish university system2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The modern field of higher education, and within it the corps of university teachers, takes on a dual significance in the context of the broader professional landscape. On the one hand it constitutes a professional field in its own right. On the other hand, the university is the institution through which the other professions are reproduced. It is with this latter aspect in mind that Harold Perkin characterised the university teacher as a key profession (Perkin, 1969).

    This paper sets out to map the relation between social function, institution, corps, and cognitive base in the Swedish system of higher education, from the beginnings in 1477 until the present day. We assume (a) that these aspects evolve in different tempi, and (b) that they coalesce into particular configurations. We argue that this framework allows us to address central issues regarding the historical trajectory of higher education inSweden. Through which mechanisms did a medieval institution, catering primarily to ecclesiastical needs, acquire a capacity to accommodate and become the custodian of scientific knowledge? How has the increasing differentiation of the cognitive base affected the composition of the corps? How have shifts in the composition of the corps affected the internal workings of the university? And what role does this play in the formation of university teaching as a key profession?

  • 15.
    Agevall, Ola
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV.
    Olofsson, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV.
    Platzer, Ellinor
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV.
    Sjöstrand, Glenn
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV.
    Between science and occupation: Knowledge, academization, and the route from university to labour market2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 16.
    Agnarson, Lars
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    The Integration of Ethiopian immigrants in Sweden, 1990-20002006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The main purpose of this Master Essay is to analyse the integration of Ethiopian immigrants in Sweden between 1990 and 2000. My hypothesis has been that Ethiopian immigrants in Sweden constitute a group whose prospects to integrate are fairly low, but whose prospects to integrate also depend on the sex-composition and the length of staying in Sweden. In my analysis of the chosen group’s immigration pattern and integration, I have used a longitudinal database of the Swedish population where information on income and employment are included. I have analysed the group’s labour market participation and their prospects to reduce and eventually close the income gap in relation to the working aged population in Sweden.

    The regime of control in Ethiopia between 1977 and 1991 forced hundreds of thousands of mostly young Ethiopians to flee to Europe and USA. Between 1985 and 2000, 8033 Ethiopians immigrated to Sweden. The peak years were 1989 and 1991, preceded by a dramatic increase of the number of Ethiopians who immigrated to Sweden. After 1991 the immigration from Ethiopia to Sweden declined rapidly to a similarly low level as before 1985.

    Nevertheless, when analysing the age-composition, those aged 18-29 years were shown to be in majority throughout the whole period as mostly young Ethiopians were forced to flee before 1991. Also, younger persons are more likely to migrate than older persons. The spectacular decrease of Ethiopian immigration to Sweden was probably linked to the former regime’s capitulation in 1991. In addition, Eritrea’s outbreak from Ethiopia in 1991 also had consequences on the numbers of Ethiopian immigrants to Sweden as Eritreans were no longer categorized as Ethiopians. Up to 1991, men were more likely to immigrate, but after then females were clearly in majority.

    The frequency of not being employed has decreased considerably among Ethiopian immigrants throughout the period. At the same time, the income gap between them and the population in general was reduced even though it remained large in the whole period. The decrease in the proportion of Ethiopian immigrants without employment was larger for the females than for the males, and even if men had higher incomes throughout the period, women’s income approached that. Thus it seems that the integration process is on its way for Ethiopian immigrants, especially for the women. The age-composition is probably an important factor behind the group’s relatively successful integration given the large share of working aged persons.

  • 17.
    Ahl, Andreas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Mångfaldens utmaningar: En kvalitativ undersökning om hur tre bemanningsföretag arbetar med mångfald2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 18.
    Ahlgren-Moritz, Charlotte
    et al.
    Malmö högskola.
    Alm, Anna-Karin
    Malmö högskola.
    Christersson, Cecilia
    Malmö högskola.
    Eikelboom Sällström, Anette
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet.
    Esbjörnsson, Mattias
    Malmö högskola.
    Jacobsson, Andreas
    Fakulteten för teknik och samhälle, Malmö högskola.
    Marell, Agneta
    Samverkan och innovation, Umeå universitet.
    Persson, Jeanette
    Innovation och utveckling, Malmö högskola.
    Ramsten, Anna-Carin
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rehme, Jakob
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Reinhold, Mats
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet.
    Sjögren, Karin
    Malmö högskola.
    Sörensson, Victoria
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet.
    Värbrand, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Kommunikations- och transportsystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [1]: Metoder och strategier2016Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.

    Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.

    Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:

    • att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;
    • att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;
    • att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;
    • att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.

    Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.

    Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?

    I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.

    Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.

  • 19.
    Ahlgren-Moritz, Charlotte
    et al.
    Malmö högskola.
    Alm, Anna-Karin
    Malmö högskola.
    Christersson, Cecilia
    Malmö högskola.
    Eikelboom Sällström, Anette
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet.
    Esbjörnsson, Mattias
    Malmö högskola.
    Jacobsson, Andreas
    Fakulteten för teknik och samhälle, Malmö högskola.
    Marell, Agneta
    Samverkan och innovation, Umeå universitet.
    Persson, Jeanette
    Innovation och utveckling, Malmö högskola.
    Ramsten, Anna-Carin
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rehme, Jakob
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Reinhold, Mats
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet.
    Sjögren, Karin
    Malmö högskola.
    Sörensson, Victoria
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet.
    Värbrand, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Kommunikations- och transportsystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [2]: Möjligheter och utmaningar2016Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.

    Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.

    Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:

    • att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;
    • att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;
    • att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;
    • att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.

    Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.

    Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?

    I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.

    Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.

  • 20.
    Ahlström, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för skolledarutveckling.
    Mobbning i svensk forskning2014Inngår i: Framgångsriks skolor: mer om struktur, kultur, ledarskap / [ed] Jonas Höög & Olof Johansson, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 217-233 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 21.
    Ahlström, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för skolledarutveckling.
    Rektorers syn på mobbning: eller "Vi är som alla andra"2014Inngår i: Framgångsrika skolor: mer om struktur, kultur, ledarskap / [ed] Jonas Höög & Olof Johansson, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 197-216 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 22.
    Ahlström, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för skolledarutveckling.
    Rektors ansvar: Att ta ställning?2014Inngår i: Skolledare i mötet mellan nationella mål och lokal policy / [ed] Elisabet Nihlfors & Olof Johansson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014, 179-191 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 23.
    Ahmad, Farhan
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Male immigrants’ fertility in Spain2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Declining fertility in developed countries along with rising number of immigrants and different fertility behavior exhibited by the immigrants make the immigrants’ fertility an interesting topic in field of demography. However most of the studies on immigrants’ fertility consider the female immigrants as their subject on the assumption that they represent the immigrants’ fertility. This study took another perspective and tries to study male immigrants’ fertility. Spanish Immigrants’ Survey 2007 was used to see how the different migration related factors affect the male immigrants’ fertility. Poisson regression was applied on a sample of 3797 childless males who are 16 or older. This study found tentative support to selection hypothesis but no clear support to adaptation hypothesis on male fertility behaviors. There exist differences in the fertility between male immigrants from different regions. Effect of education, number of parent’s siblings and mother language on male immigrants’ fertility was also analyzed.

  • 24.
    Ahmadi, Fereshteh
    et al.
    Högskolan i Gävle..
    Mella, Orlando
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Palm, Irving
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Darvishpour, Mehrdad
    Stockholm universitet; Mälardalens högskola..
    Mångfaldsbarometern: Tio år av attitydmätningar i Sverige2015Bok (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Ahmadi, Nader
    et al.
    Gävle Högskola.
    Ahmadi, Fereshteh
    Gävle Högskola.
    Cetrez, Önver A.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen, Religionsbeteendevetenskap, Religionspsykologi. Department of Theology, Uppsala University, Stockholm, Sweden.
    Erbil, Pilar
    Oncology Clinique, Humanite Psychiatry, Istanbul, Turkey.
    Religious meaning-making coping in Turkey: a study among cancer patients2016Inngår i: Illness, crisis and loss, ISSN 1054-1373, E-ISSN 1552-6968, 1-19 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of the present project has been to carry out international studies on meaning-making coping among people who have been affected by cancer in a number of societies and, thereby, to try to understand the influence of culture on use of these coping methods. Five countries — Sweden, South Korea, China, Japan, and Turkey — are included in the project. Qualitative semistructured interviews have been conducted with persons with a cancer diagnosis. The research group in each country has used, as a foundation, the interview questions developed for the Swedish study. These questions were, however, modified to better suite the sociocultural context of each participating country. The results presented here concern only Turkey and are restricted to religious coping methods. The study consists of 25 cancer patients (18 females and 7 males) between 20 and 71 years of age. The results of the study in Turkey indicated that the RCOPE (Religious Coping) methods are highly relevant for the interviewees. A sociological analysis of the study made from a cultural perspective showed clearly the importance of the idea of being tolerant ( Sabr ) for patients when coping with the psychological problems brought about by cancer. The study made it clear that culture plays an essential role in the choice of coping methods.

  • 26. Ahrne, G.
    et al.
    Aspers, Patrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Brunsson, Nils
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Företagsekonomiska institutionen.
    The Organization of Markets2015Inngår i: Organization Studies, ISSN 0170-8406, E-ISSN 1741-3044, Vol. 36, nr 1, 7-27 s.Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Markets have sometimes been described as vastly different from and even opposite to formal organizations.But markets and organizations share a similarity as well. Both are organized – by the use of decisionson membership, rules, monitoring, sanctions or hierarchy. Market organization creates differencesamong markets, and specific dynamics, which can be explained by the actions and interactions of marketorganizers: profiteers, ‘others’, sellers and buyers. The concept of market organization is an analyticaltool, which can be used for analysing why and how markets are created, why they get their specific formand how they change.

  • 27.
    Ahrne, Göran
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).
    Att se samhället2007Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att se samhället är en introduktion till sociologiämnet. Boken visar på olika sätt att upptäcka och synliggöra samhället. Att studera och forska i sociologi handlar om att det som är välbekant och vardagligt i ett nytt ljus och i nya sammanhang.

  • 28. Aitken, Lynda
    et al.
    Griffin, Gabriele
    Gender Issues in Elder Abuse1996Bok (Fagfellevurdert)
  • 29.
    al Rawaf, Rawaf
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Stockholm Resilience Centre.
    Social-Ecological Urbanism: Lessons in Design from the Albano Resilient Campus2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 80 poäng / 120 hpOppgave
    Abstract [en]

    Currently there is a demand for practical ways to integrate ecological insights into practices of design, which previously have lacked a substantive empirical basis. In the process of developing the Albano Resilient Campus, a transdisciplinary group of ecologists, design scholars, and architects pioneered a conceptual innovation, and a new paradigm of urban sustainability and development: Social-Ecological Urbanism.  Social-Ecological Urbanism is based on the frameworks of Ecosystem Services and Resilience thinking. This approach has created novel ideas with interesting repercussions for the international debate on sustainable urban development. From a discourse point of view, the concept of SEU can be seen as a next evolutionary step for sustainable urbanism paradigms, since it develops synergies between ecological and socio-technical systems. This case study collects ‘best practices’ that can lay a foundational platform for learning, innovation, partnership and trust building within the field of urban sustainability. It also bridges gaps in existing design approaches, such as Projective Ecologies and Design Thinking, with respect to a design methodology with its basis firmly rooted in Ecology.

  • 30.
    Alalehto, Tage
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Reglering som policyfråga: En diskussion om regleringens effekter vid ekonomisk brottslighet2012Inngår i: Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab, ISSN 0029-1528, Vol. 99, nr 3, 316-335 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 31.
    Alalehto, Tage
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    The rate of white collar crime: The hot spot of white collar crime in Sweden during the 2000 decade2012Inngår i: Crime rates, types and hot spots / [ed] Alexander D. Morina, New York: Nova Science Publishers, Inc., 2012, 145-158 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Alalehto, Tage
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Larsson, Daniel
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Avslutning2011Inngår i: Vinddriven kriminalitet på en vinddriven marknad: Ekonomisk och organiserad brottslighet, Borås: Recito förlag , 2011, 1, 206-213 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Alalehto, Tage
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Larsson, Daniel
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Introduktion2011Inngår i: Vinddriven kriminalitet på en vinddriven marknad: Ekonomisk och organiserad brottslighet / [ed] Tage Alalehto, Daniel Larsson, Borås: Recito förlag , 2011, 1, 9-23 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Alalehto, Tage
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Larsson, Daniel
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Measuring trust in the police by contextual and individual factors2016Inngår i: International Journal of Law Crime and Justice, ISSN 1756-0616, E-ISSN 1876-763X, Vol. 46, 31-42 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study investigate if procedural justice and police competence affects trust in the police independent on the level of perception of corruption, and whether the impact of procedural justice and police competence varies due to perception of corruption. The data used is European Social Survey round 5 (2010), containing 24 countries. To separate individual effects from aggregate effects we used multilevel analyses. The results show that procedural justice and police efficiency are of importance for trust in the police independent of the perception of corruption. But the results also show that the impact of both procedural justice and police competence varies due to the level of perception of corruption. The conclusion is therefore that the fight against corruption must be prioritized to increase trust in the police.

  • 35.
    Alalehto, Tage
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Larsson, Daniel
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Varför ekobrottsforskningen gått i stå och hur vi skall få den att expandera!: ekobrottslingens demografi, riskfaktorer och kriminella karriär2011Inngår i: Vinddriven kriminalitet på en vinddriven marknad: Ekonomisk och organiserad brottslighet, Borås: Recito förlag , 2011, 1, 24-56 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Alalehto, Tage
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Larsson, Daniel
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Vem är den ekonomiske brottslingen?: En jämförelse mellan länder och brottstyper2012Inngår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, ISSN 0038-0342, Vol. 49, nr 1, 25-44 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Who is the economic criminal? A comparison between countries and types of crime In white collar crime research two particularly competing definitions (Sutherland versus the Revisionists) have dominated the field during the last two decades. Sutherland's definition states that the sociodemographic profile is homogeneous (entrepreneur with high education and high or regular income), despite type of white collar crime or context. The definition given by the Revisionists states that white collar criminals' demographic profile is heterogeneous (everyone can be convicted for white collar crime). As a consequence of this divided definitional approach we have a contradictive outcome of who the white collar criminal is. Our purpose is to investigate the qualification of the two definitions by analyzing heterogeneity/homogeneity based on crime type and national context. The investigation is based on seven countries from the EES 2004 (European Social Survey). We use four types of crime. The results show a rather homogeneous demographic profile but there is also a certain substantial heterogeneity depending on kinds of crime and context. The results altogether indicate that the Revisionists' definition is more correct in its description of the white collar criminal than Sutherland's definition. The demographic profile of the white collar criminal seems to be more complex than a profile confined to just one social category would be and the contextual factor has an impact on the variety of the demographic profile. An important task for future research is to hold the door open for further demographic investigations depending on the type of crime and country that the study is based on.

  • 37.
    Alalehto, Tage
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Larsson, DanielUmeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Vinddriven kriminalitet på en vinddriven marknad: Ekonomisk och organiserad brottslighet2011Konferanseproceedings (Annet vitenskapelig)
  • 38.
    Alalehto, Tage
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Sköld, Tryggve
    KNAPSU2014Inngår i: Tornionlaakson vuosikirja 2013-2014: Tornedalens årsbok 2013-2014 / [ed] Tapio Salo, Kyösti Satokangas, Minna Lehtola, Tornedalsrådet Nordkalottens kultur- och forskningscentrum , 2014, 30-42 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 39.
    Alci, Gül
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Saliba, Gabriella
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Anställningsform och stress: Hur upplever polisaspiranter sin anställningsform i relation till stress?2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This paper discusses and aims to give the reader a greater understanding of how police cadets experiencing stress in relation to their employment status and a gender perspective on male and female cadets experience different demands and expectations. As scientists, we will also study how aspirants handle stress and how they experience the benefit of the work. This is because the one who is rejected by the aspirant will lose all possibilities of becoming a police officer. The essay will primarily highlight the impact of employment status have on stress according to police cadets and how gender can affect the stress.

    During the research process, the researcher will have worked through qualitative semi-structured interviews with six respondents who work as police cadets. We have analyzed our material by Karasek and Theorell of requirements, control and support model that is about the extent of demand and control individuals have the work-related aspects. We also give examples of how the requirements and control support model works for police cadets in the field with the help of research addressing the topic. The other theoretical starting point is an occupational stress research of Kelloway, Hurrel & Days (2008). Data collection shows, and supported by our theory that the form of employment is creating concerns over future work, and that perceived stress is equal for both men and women.

  • 40.
    Algborn, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elwin, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Roller under verksamhetsförlagd utbildning: Om roller som synliggörs i interaktion mellan lärar­student och handledare2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om lärarstudenters upplevelser av verksamhetsförlagd utbild­­ning och synliggör roller som uppkommer i interaktion mellan handledare och student under handledning. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärarstudenter och utgår från följande frågeställningar:

    • Hur upplever studenterna omedelbar interaktion med handledare under verksamhets­förlagd utbildning?
    • Vilka roller kan identifieras bland lärarstudenter och handledare under verksamhetsförlagd utbildning?

    Resultaten framhäver att studenterna, på grund av relationens asymmetri, ofta rättar sig efter handledarens agerande och förväntningar. Handledningen sker i de flesta fall på handledarens villkor. Enligt resultatet har handledarens synliga inställning till studenten och VFU betydelse för studentens agerande. Ett fungerande samspel med handledaren är viktigt för att studenterna ska uppfatta relationen som positiv, dock behöver inte en bra relation innebära en givande handledning. Sju olika rollkaraktärer hos handledarna och sju olika roll­karaktärer hos studenterna har identifierats och presenteras. Resultatet visar att studenten och handledaren påverkar varandra i relationen. Hand­ledaren påverkar dock studenten i högre grad, på grund av den bedömning som VFU innebär.

  • 41.
    Algemo Bergfeldt, Hanna
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Sundling Ahlin, Josefin
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Livsplanering i en kortsiktig värld: En kvalitativ studie om tidsbegränsat anställdas möjligheter att planera.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This paper concerns the subject of temporary employments and how the employment status affects the personal life of the employee. The aspects of the personal life which are being investigated is the employees possibilities to plan their long term future as well as their short term future. Furthermore, the employees social relations and spare time are being investigated. The paper is qualitative and is based on semi-structured interviews with four people between the age of 25 and 35 who are experienced with temporary employment. The results of the interviews are analyzed in light of Richard Sennetts theory about ”The corrosion of character”, which shows upon a contradiction between the character-building and today's job market. The conclusions are that the employees possibilities concerning long term planning, as well as short term planning, is aggravated by their temporary employment status. Their spare time seems to become less extensive and the time devoted to the social relationships decreases. However, we can not draw any conclusions on the social relations patterns affected at a deeper level. 

  • 42.
    Alkvist, Lars-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sociologi.
    Fotboll som politisk propaganda2017Inngår i: Dalademokraten, ISSN 1103-9183, nr 4 marsArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 43.
    Alkvist, Lars-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sociologi.
    Ha mod att bruka ditt förnuft!2017Inngår i: Dalademokraten, ISSN 1103-9183, nr 1 marsArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 44.
    Alkvist, Lars-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sociologi.
    Reformism och revolution hänger ihop!2017Inngår i: Dalademokraten, ISSN 1103-9183, nr 22 janArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 45.
    Alkvist, Lars-Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sociologi.
    Simskola om klass, kön och kolonialisering2017Inngår i: Dalademokraten, ISSN 1103-9183, nr 11 janArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 46. Allamani, Allaman
    et al.
    Voller, Fabio
    Olsson, Börje
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD).
    Roumeliotis, Filip
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD).
    Balance of power in alcohol policy. Balance across different groups and as a whole between societal changes and alcohol policy2012Inngår i: Alcohol Policy in Europe: Evidence from AMPHORA / [ed] Peter Anderson, Fleur Braddick, Jillian Reynolds and Antoni Gual, Barcelona: Amphora project , 2012, 32-42 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 47.
    Allanson, Beatrice
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    "Man lär agera på ett sätt som min chef säger inger förtroende och aktning": En studie av hur yrkesrollen påverkar medarbetares beteende och känslor inom polisen2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 48.
    Allvin, Michael
    Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, Enheten för arbets- och organisationspsykologi.
    Det individualiserade arbetet: Om modernitetens skilda praktiker1997Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 49.
    Alm, John
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Konstruktionen av arbete: Hur det talas och skrivs om arbete i två Svenska dagstidningar2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 50.
    Alm, John
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Why some companies make the leap and others don't: En diskursanalytisk granskning av boken Good to Great2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
1234567 1 - 50 of 2730
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf