Endre søk
Begrens søket
1 - 10 of 10
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abong'o, Deborah
    et al.
    University of Nairobi, Kenya.
    Wandiga, Shem
    University of Nairobi, Kenya.
    Jumba, Isaac
    University of Nairobi, Kenya.
    Madadi, Vincent
    University of Nairobi, Kenya.
    Kylin, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Impacts of pesticides on human health and environment in the River Nyando catchment, Kenya2014Inngår i: International Journal of Humanities, Arts, Medicine and Sciences, ISSN 2348-0521, Vol. 2, nr 3, 1-14 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The population of the River Nyando catchment largely relies on rain fed agriculture for their subsistence.

    Important crops grown include cereals, cash crops fruits and vegetables. Farming is one of the contributors of pollution to Lake Victoria. Organophosphates and other banned organochlorine pesticides such as lindane, aldrin and dieldrin were used by farmers. The pesticides transport was by storm water run-off and air drift into the lake. Environmental risk assessment background information was collected through questionnaire and interviews of farmers to determine knowledge and safe use of pesticides. Fourteen pesticides were identified as commonly used of which four are toxic to bees and five to birds. The farmers identified declines in the number of pollinating insects, the disappearance of Red-billed Oxpecker (Buphagus erythrorthynchus) and wild bird’s fatalities. The general knowledge among farmers about chemicals risks, safety, and chronic illnesses was low. Activities that increases environmental awareness and safety of pesticides should be initiated by the agrochemical firms and government.

  • 2.
    Behrens, Thomas
    et al.
    Bremen Inst Prevent Res & Social Med, D-28359 Bremen, Germany.;Ruhr Univ Bochum, Inst Prevent & Occupat Med German Social Accid In, Bochum, Germany..
    Lynge, Elsebeth
    Univ Copenhagen, Inst Publ Hlth, Copenhagen, Denmark..
    Cree, Ian
    UCL, Inst Ophthalmol, London, England..
    Lutz, Jean-Michel
    Univ Zurich, NICER, Zurich, Switzerland..
    Eriksson, Mikael
    Univ Lund Hosp, Dept Oncol, S-22185 Lund, Sweden..
    Guenel, Pascal
    INSERM, CESP Ctr Epidemiol & Populat Hlth, U1018, Villejuif, France.;Univ Paris Sud, UMRS 1018, Villejuif, France..
    Merletti, Franco
    Univ Turin, Canc Epidemiol Unit, Piemonte, Italy.;CPO, Piemonte, Italy..
    Morales-Suarez-Varela, Maria
    Univ Valencia, Dept Prevent Med, Unit Publ Hlth & Environm Care, Valencia, Spain.;CIBER Act Epidemiol & Publ Hlth, Res Grp CIBER CB06 02 0045, Valencia, Spain.;Ctr Publ Hlth Res CSISP, Valencia, Spain..
    Afonso, Noemia
    Inst Portugues Oncol Francisco Gentil, Med Oncol Serv, Oporto, Portugal..
    Stengrevics, Aivars
    Latvia Canc Registry, Riga, Latvia..
    Fevotte, Joelle
    Umrestte UCB Lyon 1 InVS Inrets, F-69373 Lyon, France..
    Sabroe, Svend
    Univ Aarhus, Dept Epidemiol, Aarhus, Denmark..
    Llopis-Gonzalez, Agustin
    Univ Valencia, Dept Prevent Med, Unit Publ Hlth & Environm Care, Valencia, Spain.;CIBER Act Epidemiol & Publ Hlth, Res Grp CIBER CB06 02 0045, Valencia, Spain..
    Gorini, Giuseppe
    ISPO Canc Prevent & Res Inst, Environm & Occupat Epidemiol Unit, Florence, Italy..
    Hardell, Lennart
    Region Örebro län. Department of Oncology.
    Stang, Andreas
    Univ Halle Wittenberg, Inst Clin Epidemiol, Halle, Germany.;Univ Duisburg Essen, Inst Med Informat Biometry & Epidemiol, Essen, Germany..
    Ahrens, Wolfgang
    Bremen Inst Prevent Res & Social Med, D-28359 Bremen, Germany.;Univ Duisburg Essen, Inst Med Informat Biometry & Epidemiol, Essen, Germany..
    Pesticide exposure in farming and forestry and the risk of uveal melanoma2012Inngår i: Cancer Causes and Control, ISSN 0957-5243, E-ISSN 1573-7225, Vol. 23, nr 1, 141-151 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Since pesticides are disputed risk factors for uveal melanoma, we studied the association between occupational pesticide exposure and uveal melanoma risk in a case-control study from nine European countries.

    Incident cases of uveal melanoma and population as well as hospital controls were included and frequency-matched by country, 5-year age groups and sex. Self-reported exposure was quantified with respect to duration of exposure and pesticide application method. We calculated the exposure intensity level based on application method and use of personal protective equipment. Odds ratios (OR) and 95% confidence intervals (95% CI) were estimated by unconditional logistic regression analyses and adjusted for several potential confounders.

    293 case and 3,198 control subjects were interviewed. We did not identify positive associations with activities in farming or forestry, pesticide application or pesticide mixing. No consistent positive associations were seen with exposure intensity level scores either. The only statistically significantly raised association in this study was for exposure to chemical fertilizers in forestry (OR = 8.93; 95% CI 1.73-42.13), but this observation was based on only six exposed subjects. Results did not change when we restricted analyses to morphologically verified cases and excluded proxy interviews as well as cancer controls. We did not observe effect modification by sex or eye color.

    Risk estimates for pesticide exposures and occupational activities in agriculture and forestry were not increased and did not indicate a hormonal mechanism due to these exposures.

  • 3.
    Karlsson, Niclas
    Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi.
    Övervakningssystem av Grisstall med detektion av blod2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetet i detta projekt görs tillsammans med MPQ Consulting AB, Raskov Utveckling AB ochBoarps gård AB och påvisar hur ett system för övervakning av grisar kan hanteras och testar enkamera för uppsikt. Hantering av flera kameramoduler sker automatiskt via ett serverprogramsom skapas beroende på hur många kameramoduler som finns i systemet.Visning av varje box sker via en webbaserad applikation vilket medför miljömässig och ekonomiskhållbarhet då djurskötaren kan hantera den dagliga övervakningen från hemmet iställetför på bondgårdarna. Genom detektion av blod underlättas även djurskötarens arbetsuppgifterdå denne ser från ett annat perspektiv än kameran. Uppsikt under natten blir även möjligtdå mörkerseende finns tillgängligt och retroaktiv uppsikt då bilder sparas i tjugofyra timmar.Då det finns nyinsatta grisar kan de behöva mer foder än normalt vilket medför ökad fodertillförsel.Genom övervakning via en webbaserad applikation kan tillförseln av foder ökas ochsänkas vid behov av djurskötaren.Genom fortsatt arbete kan implementation av fler funktioner och mer användarvänliga detaljerinkluderas. Detektion av blod kan även utökas till uppskattning av foder i foderrännanoch hantera fodertillförseln via webbapplikationen. Fler kameramoduler kan inkluderas enkeltgenom modifikation i serverprogrammet.

  • 4.
    Karlsson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Handikappvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Classon, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neurovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutet för handikappvetenskap (IHV).
    Rönnberg, Jerker
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Handikappvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutet för handikappvetenskap (IHV).
    Den hjärnvänliga arbetsplatsen: kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Dagens arbetsliv ställer allt större krav på kognitiva förmågor. Vi arbetar alltmer med information inte bara i traditionellt intellektuella yrken, utan även inom industri, hantverk och sjukvård. Informationsteknologi i form av datorer, avancerad teknisk utrustning och andra komplexa system blir allt viktigare att kunna hantera. Detta ställer nya krav på arbetsmiljöarbetet, något som gäller för alla arbetstagare, men särskilt för de av oss som har en kognitiv funktionsnedsättning.

    I denna rapport sammanfattar vi arbetsmiljörelaterade hinder förknippade med nedsatt funktion inom nio kognitiva områden: språk, exekutiva funktioner, minnesfunktioner, visuospatiala funktioner, snabbhet, uppmärksamhet, emotion/social kognition, mental trötthet samt global kognitiv förmåga/intelligens. Vi uppmärksammar även mental trötthet (”fatigue”) som ett viktigt problemområde i  sammanhanget.

    Den första delen av rapporten ger en bakgrund till området. Avsnittet ger en kort översikt över neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap.

    Den andra delen sammanfattar kunskap om omfattningen av problemet: hur vanliga är kognitiva funktionsnedsättningar i arbetslivet? En stor del av de människor som är i yrkesverksam ålder antingen har, eller kommer någon gång under yrkeslivet att drabbas av kognitiva funktionsproblem. Vi uppskattar att detta berör en femtedel till en tredjedel av de yrkesverksamma. Eftersom kognitiv funktionsnivå långt ifrån enbart beror på individens begränsningar till följd av sjukdom eller annan funktionsnedsättning, utan även på miljön och dess krav på individen, är problemen och lösningar på dessa både giltiga och viktiga för alla.

    Rapportens andra del visar att kognitiv nedsättning inte begränsas till ett enstaka funktionellt område, exempelvis minnesbesvär, utan kan innefatta flera av de funktionella områden som berörs. Det finns alltså ingen enkel koppling mellan en sjukdom och vilka kognitiva funktionsproblem den medför för den enskilde arbetstagaren. Problemen måste ses i ljuset av både de erfarenheter och begränsningar den enskilde personen har och den aktuella arbetsuppgiften.

    Rapportens tredje del diskuterar mer ingående arbetsmiljörelaterade konsekvenser av kognitiva funktionsnedsättningar. Den börjar med att sammanfatta en modell för att analysera funktionsnedsättningar som en produkt av fyra samverkande faktorer: individen (till exempel kognitiva funktionsbegränsningar efter en sjukdom), individens förhållningssätt (till exempel motivation), arbetsuppgiften och miljön. En kognitiv funktionsproblematik finns aldrig enbart i en av dessa faktorer utan i skärningspunkten mellan dessa faktorer. Av detta skäl är kunskap om arbetsmiljömässiga aspekter av kognitiva funktionsnedsättningar giltig för alla. Även de som inte har nedsatt kognitiv funktion hamnar i situationer där faktorer kopplade till miljön eller arbetsuppgiften (eller vår inställning till uppgiften) resulterar i att kognitiva förmågor belastas!

    Vidare identifierar och sammanfattar rapportens tredje del praktiska lösningar som stödjer arbetsförmåga vid nedsättning av funktioner inom de nio områden som rapporten omfattar: språk, exekutiva funktioner, minnesfunktioner, visuospatiala funktioner, snabbhet, uppmärksamhet, emotion/social kognition, mental trötthet samt global kognitiv förmåga/intelligens. Särskilt betonas att det idag finns många tillgängliga men sannolikt mindre ofta utnyttjade åtgärder som kan utnyttjas för att mildra eller eliminera arbetsmiljöproblem relaterade till kognitiva funktionsnedsättningar. Rapporten redovisar sju sådana övergripande åtgärder. Därtill diskuteras kognitiva funktionsnedsättningar i samband med arbetstagare som är över 65 år och arbetsgivarens roll. Avslutningsvis identifieras kunskapsbehov för fortsatt arbete inom området.

  • 5.
    Lindahl, Cecilia
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Arbetsmiljö och säkerhet vid arbete runt verkstolen2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Klövverkning genomförs vanligtvis minst två gånger per år på mjölkgårdar. En korrekt utförd och regelbunden klövvård är av stor betydelse för besättningens klövhälsa och djurvälfärd. Klövverkningen utförs oftast av professionella klöv­vårdare som kommer till gården med verkstol och annan utrustning med sig. Utöver att ansvara för drivningen av djuren till verkstolen, är det vanligt att någon från gården är med och assisterar klövvårdaren i arbetet runt verkstolen.

    Syftet med projektet var att studera arbetsmiljö och säkerhet vid klövvård och utifrån resultatet presentera förslag på arbetsmiljöförbättringar och arbetsrutiner runt verkstolen som gagnar både lantbrukaren och klövvårdaren. Syftet var också att identifiera eventuella brister i verkstolens utformning och ge förslag på hur verkstolen kan förbättras ur arbetsmiljösynpunkt.

    Projektet inkluderade en kunskapssammanställning, en enkätundersökning och en fältstudie. Resultatet från enkätstudien visade att olycksfall i arbetet är relativt vanligt förekommande vid klövverkning. De vanligaste faktorerna till uppkommen skada hos klövvårdarna var korna (sparkad, klämd, översprungen) och klövfräsen (förlorad kontroll p.g.a. kast eller träffad av spark). För den som assisterar var det största riskmomentet, förutom att leda kor till verkstolen, att lägga benrepet runt kons bakben i verkstolen då det fanns stor risk att bli sparkad. Det var också relativt vanligt med besvär i muskler och leder hos klövvårdarna och analysen av fältstudien visade att flera arbetsställningar hade behov av att åtgärdas för att minska belastningen. För att klövvårdarna själva ska göras medvetna om hur de står när de verkar och förbättra sina arbetsställningar för att förebygga belastningsskador, krävs att de har nödvändiga kunskaper i belastningsergonomi.

    Det identifierades behov av utveckling både vad gäller verkstolen, klövfräsen och den personliga skyddsutrustningen. Att hitta lösningar som minskar stressen i arbetet som klövvårdare kan också vara en viktig åtgärd för att minska riskerna och skapa en bättre psykisk arbetsmiljö. Ett antal råd kring säkerhet och arbetsmiljö vid verkning riktade till både klövvårdare och den som assisterar från gården har sammanställts.

  • 6.
    Lindahl, Cecilia
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Lind, Ann-Kristina
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Arbetsolyckor vid mjölkning2017Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Lindahl, Cecilia
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Lind, Ann-Kristina
    RISE - Research Institutes of Sweden, Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.
    Wistrand, Stefan
    Säker Arbetsmiljö Sverige.
    Tjurar – en olycksfallsrisk i lösdriften2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det förmodas finnas en ökande trend bland mjölkproducenter att ha tjur i besättningen för att underlätta brunstpassningen. Tjuren innebär dock en ökad olycksfallsrisk för lantbrukaren och de anställda, särskilt när tjuren går fritt med mjölkkorna i lösdriften. Av de dödsolyckor i lantbruket där nötkreatur varit inblandade, har attack från en tjur av mjölkras varit en av de vanligaste händelsebeskrivningarna.

    Målet med projektet var att undersöka hur tjurar hanteras och hålls hos mjölkproducenter samt att få en uppfattning om hur många och vilken typ av olyckor och tillbud som sker. Målet var också att undersöka motiven till att lantbrukare väljer att ha tjur och vad som skulle behövas för att behovet av att använda tjur ska minska.

    Resultaten visade att lantbrukarna hade starka argument, både ekonomiska och arbetsbesparande, till varför de valt att ha tjur i besättningen. Många använde tjur enbart till kvigorna, men det var också vanligt att man hade tjuren för att betäcka kor som inte blivit dräktiga vid seminering. Tjuren sågs som en möjlighet att spara in på seminkostnader. Hos de lantbrukare i studien som valt att inte ha tjur var just olycksrisken en huvudsaklig orsak.

    Lantbrukarna ansåg att de främsta orsakerna till olycksrisker med tjurar var okunskap och stressade situationer. Andra faktorer som ansågs betydande var brister i hanteringssystem och rutiner samt att tjurar helt enkelt är farliga. Det var 29 % av lantbrukarna som hade tjur i besättningen som angav att det hade inträffat en arbetsolycka med tjur på gården. En majoritet av lantbrukarna bedömde ändå olycksrisken med tjur som låg.

    Resultaten pekar på att det fanns brister i rutinerna för brunstpassning på många av gårdarna. På de gårdar som hade tjuren i lösdriften med mjölkkorna saknade majoriteten också hjälp­medel och skriftliga rutiner för brunstkontroll. Det finns därför många alternativa lösningar till tjur, som skulle kunna vara effektiva för att förbättra fertiliteten och ändå hålla nere kost­naderna för semin. Att implementera rutiner för systematisk brunstkontroll, att investera i hjälpmedel för brunstpassning (t.ex. aktivitetsmätare), att utbilda personal i seminering och att se över stallmiljö, foder m.m. för att försäkra sig om att dessa faktorer inte hindrar korna från att visa brunst är några möjliga alternativ. Det skulle vara intressant att utvärdera dessa olika åtgärdsalternativ ekonomiskt, för att se vilka åtgärder som i slutändan är mest kostnads­effektiva.

    Om man som lantbrukare väljer att ha tjur i besättningen, är det viktigt att inredning och hanteringssystem är anpassade för att hålla tjur och att så mycket som möjligt av arbetet kan utföras utan att behöva vara inne hos tjuren. Det är också viktigt att det finns tydliga och genomtänkta rutiner för hur hanteringen av tjuren ska ske vid olika arbetsmoment. Resultaten från enkäten visar att majoriteten av lantbrukarna hade uttalade rutiner för tjurhanteringen även om få hade skriftliga rutiner. Däremot tyder resultatet från intervjuerna på att rutinerna var bristfälliga. De hölls väldigt generella och främst nämndes rutiner som att man alltid skulle vara två vid hantering av tjuren och att man ska ha en reträttväg. Väl utformade arbets­rutiner behöver vara lite mer specifika och gärna beskriva i punktform hur vissa arbets­moment ska genomföras. På så vis kan man säkerställa att alla anställda följer samma arbetsordning och att tjuren kan vänja sig vid rutinerna. En hel del råd kring tjurhållning och -hantering, som framkommit under studien finns sammanställda i resultatdelen och kan fungera som inspiration till utformning av rutiner.

    Projektet finansierades av Stiftelsen Svenska Lantbrukarnes Olycksfallsförsäkringsfond (SLO-fonden).

  • 8.
    Pellbring, Mats
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustavsson, Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    "Idén är bra...": en genomlysning och uppföljning av Familjehusen i Motala2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hösten 2010 kontaktades Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet av Motala kommun med en förfrågan om att genomföra en genomlysning och uppföljning av Familjehusen i Motala. Efter samtal med kommunen kring uppdragets omfattning inleddes ett arbete som under vårterminen 2011 utförts av fil dr Mats Pellbring, som rekryterades från avdelningen för sociologi, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, och fil dr Marie Gustavsson, Centrum för kommunstrategiska studier.

    De frågeställningar som bildat utgångspunkt för genomförandet av genomlysningen/uppföljningen är följande:

    1. Hur fungerar samverkan på Familjehusen? Vad fungerar bra och vad kan förbättras, för att uppnå målen?
    2. Hur ser Familjehusens relation till basverksamheterna (skola samt socialtjänst) ut? Vad har basverksamheterna för förväntningar på Familjehusen? Vad fungerar bra och vad kan förbättras i denna relation?
    3. Vilka uppfattningar har brukarna (föräldrar/barn) om Familjehusens service? Vad fungerar bra och vad kan förbättras?

    Genomlysningen bygger främst på beskrivningar av upplevelser och synpunkter från de skilda parter som arbetar i, eller i relation till, Familjehusen (metoderna för genomlysningen är beskrivna i kapitel 2 i rapporten). Förutom intervjuer och fokusgrupper har vi också gjort en genomgång av dokument kring processen som ledde fram till familjehusen, samt en mindre webb-enkät till besökande föräldrar på familjehusen och telefonintervjuer med föräldrar. Arbetet går att se som en uppsamling av ståndpunkter och upplevelser av Familjehusen. Ett värde av genomlysningen är att ställa olika ståndpunkter och upplevelser mot varandra. Dessa resultat kan användas i syfte att utveckla arbetet med Familjehusen i den riktning som kommunen sedan uppfattar som mest önskvärd.

    Rapporten inleds med en beskrivning av processen som ledde fram till familjehusen. Därefter försöker vi sätta Motala kommuns arbete med familjehusen i relation till den nationella kontexten innan vi kommer in på delar av den kunskapsbildning som sedan tidigare är känd kring samverkan och förebyggande arbete. Det mest omfattande kapitlet kring upplevelser och erfarenheter av familjehusen bygger på de intervjuer och fokusgrupper som genomförts. Varje del i detta kapitel inleds med en kursiv sammanfattning. Avslutningsvis diskuteras resultaten i relation till tidigare kunskapsbildning på området.

    En något omarbetad version kommer att publiceras i CKS rapportserie under hösten 2011.

  • 9.
    Pyykkönen, Markus
    et al.
    Ministry of Social Affairs and Health, Helsinki.
    Aherin, Bob
    University of Illinois, Urbana-Champaign, Illinois, USA.
    53 Occupational Health and Safety in Agriculture2012Inngår i: Sustainable Agriculture / [ed] Christine Jakobsson, Uppsala: Baltic University Press , 2012, 1500, 391-401 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Rosendahl, Magdalena
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen Designhögskolan.
    Underlätta bearbetning av hästskor2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    3

    In the last couple of decades there has not happened much in

    the “farriery”- department. The work procedure, methods and

    farrier´s tools have stayed the same over time, which have led

    to a huge workload that is wearing the active participants out.

    So think if you were able to ease the working process of horseshoeing

    for a farrier. The farriery is still first and foremost a

    profession based on handicraft that has to relay on the farrier´s

    good memory, sight and sense. The workplaces for a farrier

    is most of the time at the hiring horse owner`s stables, which

    makes it harder for the farrier´s to have influence over their

    working situation. In Sweden shoes horses by both educated

    and uneducated people, but there is hopes to legalise the profession

    title by year 2030.

    One of the greatest advantages through this project, has been

    to observe and the participant in a farrier´s everyday work.

    Experimentally mockups and visually shown images have been

    used as the basis for the discussions with people within the

    horse industry. The farrier`s work a ethics and work environment

    are very unexplored subjects in modern time, which influenced

    the work material in the project´s needs and analysis. The

    inspiration for the project’s end-result is, among other things,

    based on horsey´s and the farrier´s ancient origin. As well as the

    requisites of technology in the work.

    The end-result is based to decrease the unnecessary repeating

    work that happens everytime a shoeing emerges. With the help

    of the Hoof scanner, can the farrier´s have a profile for every

    single horse i.e. visually images of the hoof, choice of shoes,

    need of elaboration work, necessary balance adjustments, history

    and clarified pictures. The functions are able to adjust to

    every farrier´s need of scene. Documented and visual information

    can be transcribed (pay it forward) between farrier, veterinary

    and horse owner.

1 - 10 of 10
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf