Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 75 av 75
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    A Swedish way of teaching citizenship to immigrants - popular education as a social pedagogical activity2010Ingår i: Learning to fly: Social Pedagogy in a contemporary Society / [ed] Lisbeth Eriksson & Thomas Winman, Göteborg: Daidalos , 2010Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Europe social pedagogy, both as a knowledge domain and a subject, has for some time now found itself at a crossroads. Increasingly, it is regarded as a powerful instrument with which to work with challenges in society and, as a consequence, its stature has grown in both academia and applied social work. The strength of social pedagogy lies in it's adaptability to social conditions and to the target groups to which it is aimed. Social pedagogy is therefore best understood as something that takes place in the here and now (in situ). The aim of this book is to develop the understanding of learning in and for society where social pedagogy is the starting point that represents a common dimension of knowledge and acting. It is used to describe a variety of processes of learning and perspectives on society. In this way, new theories and concepts can grow, contributing to the development of social pedagogy. By describing and exemplifying the arenas that form the contexts of application for social pedagogy, structural obstacles and opportunities can be described and understood from a social pedagogic perspective.

  • 2.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Adaptation for Mobilization or Mobilization for Adaptation2015Ingår i: European Journal of Social Education, ISSN 1810-4789, nr 26/27, s. 37-54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article focuses on immigrant courses and the way teachers talk about the goals and content of courses containing segments of citizenship education. The context is two Swedish folk high schools. These are schools in the non-formal education system called popular education. The results show that the citizen education, which is present in Sweden, can be described and understood as social pedagogical activities. The teaching has strong elements of adaptation, but there are also more mobilizing democratic ideas. The interpretation is that most of the teachers have the intention to be democratic and to work with mobilization, but in their efforts they sometimes turn to being adaptive.

  • 3.
    Aman, Robert
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lundberg, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Winman, Tomas
    Högskolan Väst.
    Associations of Ethnical, Cultural and Religious minorities from a Perspective of Social Pedagogic2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Historically the majority society in Sweden has categorized minority groups out of different inconsistent characteristics. It can be out ethnical or cultural belonging but sometimes it is out of religious believes and the point of departure for those categories can only be understood out of a historical perspective. Examples of those historically well established patterns of categorizations are Romans and Muslims. In the group of Romans there might be several different religions represented, and in the Muslim group there might be several ethnical belongings represented. The categories, Romans and Muslim, are historically often used to distinct people from a belonging to the majority in Sweden which has an excluding effect as it separates us from them. As an answer to this excluding or marginalizing process, the groups themselves have organised their activities within groups of associations. Those associations have served several purposes depending on the specific group of interest, such as education, culture issues, or building up communities of fellowship. From one perspective those associations can be seen as segregated groups which run the risk to strengthen the marginalization for their participants. But the associations themselves argue that they instead have a crucial role for the integration of marginalized categories of citizens, on both a group and an individual level. In this paper we discuss associations which origin from two minority groups (Muslims and Romanise) with a theoretical frame of social pedagogic. They are built upon different categories, ethnicity and religion, but participants themselves says that the need for their associations origin from experiences of exclusion and marginalization from the majority society as well as needs for social cohesion within the groups. The aim is to develop knowledge and discuss the associations own purposes where the dichotomy between adaptation and mobilisation are of certain interest, and moreover, adaptation or mobilisation, to what? Such a question entails a discussion about the relations between minority groups and the majority society. One core question is – how can this kind of associations be understood from a social pedagogical perspective? Is it a place where the groups can experience community or a place where knowledge, traditions and values can be transferred from one generation to another? Or is it more platforms for mobilization and consciousness awareness about the relation to the majority society, where the relations itself are seen as having a great impact on everyday life? The empirical data derives from interviews with stakeholders from the associations and observations of group activities. Theories about participation and communities form the base for our analyses and understandings about the associations own work with issues like education, fosterage, commitment and mobilisation. We also lean on theories about multi-culturally politics of identity to analyse the associations’ relation and position to the surrounding society. The expectations are that the results will show which meaning the associations have for the minority group’s inclusion and relation to the majority society where the question of us and them is significant.

  • 4.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    "Att vara lärare är inte lätt..."2015Ingår i: Folkbildning & Forskning Årsbok 2014-2015 / [ed] Föreningen för folkbildningsforskning, Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning , 2015, s. 67-86Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 5.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Behandling utan hinder: utvärdering av projekt "HVB på service"2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Community development and social pedagogy: traditions for understanding mobilization for collective self-development2011Ingår i: Community Development Journal, ISSN 0010-3802, E-ISSN 1468-2656, Vol. 46, nr 4, s. 403-420Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, I discuss the similarities and differences between the two traditions, community development and social pedagogy. I relate thinking within these traditions to empirical data from a newly started research project around mobilization for collective self-development. In this article, four differences between the traditions are discussed. The traditions vary in origins and geographical spread. They are at work in different welfare systems. As a fourth difference, you can describe community development as located within an educational field, while social pedagogy is to be found in social work. There are also similarities, and one is that, in both traditions, there is a tension between a radical and a conservative side, which gives interest to the question of who or what should be changed. By using these two traditions, some important aspects of the empirical examples have been made visible. These aspects are relevant for the further understanding of the examples.

  • 7.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    De nationella minoriteternas utbildningssituation2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Deltagarna i Kvinnonavet1999Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Markström, Ann-Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den svårfångade socialpedagogiken2000 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Representerar socialpedagogik en särskild kunskapsform som förutsätter en speciell socialpedagogisk kompetens? Begreppet socialpedagogik har blivit allt vanligare inom olika verksamhetsområden i Sverige.

  • 10.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Dialectics instead of dichotomy: perspectives on the twin ambitions of the disability movement2013Ingår i: Education Policy Analysis Archives, ISSN 1068-2341, E-ISSN 1068-2341, Vol. 21, nr 44, s. 1-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses the mobilizing work of a disability organization, at the local chapter level. I have spent about a year following the work of a chapter, mainly through contacts, conversations and interviews with the persons who are active on its board. The analysis of the chapter’s work takes as its starting point two traditions that emphasize collective sense of community and mobilization of groups. These traditions, continental social pedagogy and Anglo-Saxon community development, are complemented by the theoretical concepts of recognition and redistribution. A number of dilemmas, which can be expressed in terms of dichotomies, are built into these theories. They can be challenged in different ways by the empirical data. Through these confrontations, we can see how the dichotomy is transformed into dialectics where phenomena cannot be regarded as either or but rather as both.

  • 11.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Dialektik istället för dikotomi - socialpedagogiska perspektiv på handikapprörelsens dubbla strävanden2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Ett förändrat samhälle - en förändrad folkbildning?2005Ingår i: Folkbidlning - samtidig eller tidlös.: om innebörder över tid / [ed] Ann-Marie Laginder och Inger Landström, Linköping: Mimer och Skapande vetande , 2005, s. 83-100Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När författarna till denna antologi inbjöds att medverka formulerades temat Folkbildning – samtidig eller tidlös? Någon ytterligare vägledning eller styrning gavs inte. Artiklarna är således författarnas fria tolkning av temat. Detta resulterade i en rikhaltig blandning av perspektiv och empirisk förankring i olika folkbildningssammanhang i skilda tider. Som redaktörer har vi sökt en röd tråd som löper genom artiklarna. Vi har funnit att de sammantaget handlar om folkbildningens innebörder insatta i olika tidsmässiga sammanhang. Antologins undertitel blev därför Om innebörder över tid. Ett par författare har tagit utgångspunkt i historien, andra i samtida folkbildning och ett par författare tar utgångspunkt i framtiden. Flera författare analyserar folkbildningens relevans under en längre tidsperiod. Olika begrepp eller talet om folkbildning står i centrum i flera artiklar.

    Det är således spännande att konstatera att antologin som helhet ger en aspektrik bild av folkbildning som ett barn av sin samtid. Parallellt ges olika tolkningar av tidlösa kännetecken som författarna spårar trots genomgripande förändringar både inom och utanför folkbildningen. En övergripande slutsats är således att temats ”eller” får formuleras om till ett ”och” – folkbildning kan förstås både som ett samtida och som ett tidlöst fenomen. Men sambanden mellan det tidsbundna och det tidlösa är både komplexa och varierande beroende på sammanhang och valet av utsiktspunkt.

    Vi har valt att i huvudsak följa tidsaxeln i antologins disposition och har därför delat in de sexton artiklarna under följande fem avdelningar:

    • Folkbildningens innebörder i backspegeln
    • Perspektiv på folkbildning i samtiden
    • Framtiden som utmaning
    • Folkbildningens relevans över tid
    • Folkbildning som idé och begrepp

    Det betyder inte att varje artikel entydigt kan placeras i en viss avdelning. Vår ambition är dock att strukturen ska hjälpa läsaren att fåöverblick över antologins mångfacetterade innehåll. Varje författare ansvarar själv för innehållet i sin artikel. Vår förhoppning är att antologin skall inspirera till fortsatt forskning, finna vägen in i undervisning och olika lärtillfällen inom universitet och folkbildning och sist men inte minst stimulera debatten om folkbildningens innebörder.

  • 13.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Arnsvik, Anders
    FoU-Nordväst.
    Fattiga familjer2012Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 14.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Folkbildande lokalt utvecklingsarbete i förorten2010Ingår i: Årsbok om folkbildning.: 2009 Forskning & utveckling, Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning , 2010, 1, s. 181-Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Larsson, Staffan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lundberg, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nordvall, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Folkbildning för förändring: Dilemman i politiskt mobiliserande didaktik2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna bok är skriven av en grupp forskare, som på olika sätt studerat olika aspekter av folkbildning. I sitt arbete har var och en blivit förtrogen med de begrepp och företeelser som vi här riktar ljuset på. Via ett anslag från Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté har vi kunnat samlas kring ett gemensamt tema, som vi valt att kalla mobiliseringsdidaktik. Begreppet är knappast etablerat, men vi har funnit att didaktikens frågor kan vara fruktbara även i ett sådant här sammanhang - den slags folkbildning som siktar på samhällsförändring. Projektet utgör även ett försök att se didaktiska val som dilemman. Boken har tagit formen av en antologi, där varje författare svarar för de empiriska fall som de studerat och de begreppsliga resonemang som präglat deras perspektiv. På så sätt uppstår en variation i tänkande inom ramen för det gemensamma: didaktik, design och dilemma.

    Författarna

  • 16.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Larsson, Staffan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lundberg, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nordvall, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Folkbildning för förändring: Dilemman i politiskt mobiliserande didaktik2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna bok är skriven av en grupp forskare, som på olika sätt studerat olika aspekter av folkbildning. I sitt arbete har var och en blivit förtrogen med de begrepp och företeelser, som vi här riktar ljuset på. Via ett anslag från Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté har vi kunnat samlas kring ett gemensamt tema, som vi valt att kalla mobiliseringsdidaktik. Begreppet är knappast etablerat, men vi har funnit att didaktikens frågor kan vara fruktbara även i ett sådant här sammanhang - den slags folkbildning, som siktar på samhällsförändring. Projektet utgör även ett försök att se didaktiska val som dilemman. Boken har tagit formen av en antologi, där varje författare svarar för de empiriska fall som de studerat och de begreppsliga resonemang, som präglat deras perspektiv. På så sätt uppstår en variation i tänkande inom ramen för det gemensamma: didaktik, design och dilemma.

    Författarna

  • 17.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Folkbildning i ett mångfaldigt samhälle1999Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Folkbildning i integrationens tjänst2003Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hult, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Folkbildning och kultur ur ett genus och generationsperspekitv2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Folkbildning och lokal utveckling: En studie om folkbildningen villkor och vardag2008Bok (Refereegranskat)
  • 21.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Palomaa, Sanna
    Folkbildningsrådet.
    Sjösten, Nils-Åke
    Follbildningsrådet.
    Folkbildningsrådets samamnfattande utvärderingsrapport1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Folkhögskolan i en globaliserad värld2002Ingår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. Vol11, nr 2, s. 53-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 23.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Folkhögskolan i ett etniskt mångfaldigt Sverige2005Ingår i: Kansan opisto kirja: Miten kansanopistoliike rakentaa suomalaista yhteiskuntaa / [ed] suomi, osa teksteistä ruotsi, Helsingfors: Kansanvalistusseura , 2005, s. 197-226Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [fi]

    Teos tarkastelee kansanopistoliikettä suomalaisessa yhteiskunnassa. Opistoliikkeen tarkastelu sidotaan Suomen Kansanopistoyhdistys – Finlands Folkhögskolförening ry:n toiminnan analyysiin. Kirjasta avautuu yhdistyksen merkitys kansanopistoliikkeen yhdistäjänä ja sen yhteiskunnallista merkitystä vahvistavana voimana. Yhdistyksen jäsenopistojen taustat ulottuvat herätysliikkeistä poliittisiin puolueisiin ja ammattiyhdistysliikkeeseen. Kirja juhlistaa Kansanopistoyhdistyksen satavuotisjuhlavuotta. Osa artikkeleista on ruotsinkielisiä. Teos on suunnattu kansanopistokentälle sekä vapaassa sivistystyössä ja aikuiskoulutuksessa toimiville. Kirjoittajat: Tiina Aikkila, Tuula Aamurusko, Arja Alatalo, Lisbeth Eriksson, Raimo Etelävuori, Matts Granö, Paula Ilén, Patricia Ingström, Teemu Kalijärvi, Helena Koskinen, Jorma Keränen, Ville Marjomäki, Jaakko Masonen, Aki Ojakangas, Eero Ojanen, Seppo Niemelä, Ennisofia Salmela, Heikki Sederlöf, Päivi Tuomola-Karp, Jorma Turunen ja Pentti Yrjölä

  • 24.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Folkhögskolan som mångkulturell mötesplats1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Forskningsöversikt rörande målgruppens funktionshindrade och invandrare2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Gemenskapen då och nu2004Ingår i: Socialpedagogik och samhällsförståelse: teori och praktik i socialpedagogisk forskning / [ed] Lisbeth Eriksson, Hans-Erik Hermansson & Ann-Charlotte Münger, Stockholm: Brutus Östlings förlag Symposion , 2004, s. 71-105Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nilsson, GunillaJönköpings högskola.Svensson, LarsHögskolan Väst, Trollhättan.
    Gemenskaper: socialpedagogiska perspektiv2013Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Gemenskap är ett centralt begrepp i socialpedagogiken. Gemenskap med andra människor är nödvändigt för att man som individ ska utvecklas och kunna vara delaktig i samhället. Socialpedagogiken innehåller strategier för att skapa förutsättningar för gemenskap och samtal och kan därmed vara ett stöd för individen i dennes strävanden till ett aktivt liv tillsammans med andra.Men det finns många olika sätt att se på begreppet gemenskap inom socialpedagogiken och därtill olika sätt att uppfatta ämnet som sådant. De fjorton texterna i antologin "Gemenskaper. Socialpedagogiska perspektiv" belyser modern socialpedagogik ur teoretiska såväl som praktiska - verksamhetsmässiga - synvinklar. Boken tar oss med till en rad olika sociala sammanhang - ett sommarkollo, en samtalsgrupp för äldre, en mottagning för nyanlända, en trädgårdsterapeutisk verksamhet ...  - men inbjuder också till reflektion över hur vi resonerar kring mänskligt samspel.

  • 28.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hermeneutik som redskap i välfärdsforskning2007Ingår i: Välfärdspolitik i praktiken.Om perspektiv och metoder i forskning om välfärd / [ed] Elinor Brunnberg, Elisabet Cedersund, Aarhus: NSU Press/Aarhus University Press , 2007, s. -217Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förändringar av människors villkor i samhället kräver nya sätt att forska. I den här antologin presenteras olika redskap för kvalitativ forskning om välfärd. I antologin utgår forskarna från redan välkända traditioner inom samhällsvetenskaplig forskning, men argumenterar inte bara för etablerade forskningsmetoder och teoretiska perspektiv inom välfärdsforskningen utan också för nya. Antologin har arbetats fram inom ramen för Nordiska Sommaruniversitetet och därmed influerats av olika forskningstraditioner som förekommer vid universitet och högskolor i Norden.

    Nya forskningsmetoder där människornas egna utsagor och upplevelser tillvaratas kan tolkas utifrån redan etablerade teoretiska perspektiv som fenomenologi, hermeneutik och interaktionism. De forskningsansatser som presenteras möjliggör att människor även själva är med och formulerar bilden av sina livsvillkor. I antologin visas hur forskning med dessa ansatser kan ske tillsammans med människor i olika åldrar och livssituationer. I antologin visas också att komparativa ansatser kan öppna för nya insikter om olika dimensioner i välfärdsystemet som en kulturell praktik.

  • 29.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Larsson, Staffan
    Sipos-Zacrisson, Katarina
    Hur formas egentligen vuxnas undervisning?2009Ingår i: Lärande på vuxnas vis: vetenskap och beprövad erfarenhet / [ed] Abrandt Dahlgren, Madeleine, Carlsson, Irma, Lund: Studentlitteratur , 2009, 1. uppl., s. 79-100Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Larsson, Staffan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Sipos-Zacrisson, Katarina
    Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
    Hur formas egentligen vuxnas undervisning2009Ingår i: Lärande på vuxnas vis: vetenskap och beprövad erfarenhet, Lund: Studentlitteratur , 2009Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 31.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Martin, Lundberg
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ibn Rushd - ett nytt studieförbund: En utvärdering av Ibn Rushds väg till statsbidragsberättigat studieförbund2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lundberg, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ibn Rushd - från utanförskap till delaktighet?2008Ingår i: Årsbok om folkbildning: 2007 Forskning & utveckling / [ed] Föreningen för folkbildningsforskning, Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning , 2008, s. -171Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Impossible Interculturality?: Education and the Colonial Difference in a Multicultural World2014Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fokus för denna avhandling är spridningen av begreppet interkulturalitet inom utbildning. Utbildningspolicy, akademisk litteratur och mängden kurser i högre utbildning ägnade åt begreppet vittnar alla om dess betydelse i försöken att förena det kulturellt partikulära med det universella. Med Europas koloniala förflutna i åtanke och dess skapande av hierarkier mellan vad som definieras som kunskap, ämnar denna avhandling undersöka vilka kunskaper som krävs för att bli interkulturell. Syftet är framför allt att besvara frågan vad som händer med interkulturalitet om kulturella skillnader istället förstås som koloniala skillnader. Utifrån ett dekolonialt perspektiv som fokuserar på hur skillnader skapas och upprätthålls utifrån föreställningar om kulturella identiteter, analyseras EU-policy, akademisk litteratur samt intervjuer med studenter som avklarat en kurs i interkulturalitet. Analysen visar på hur interkulturalitet, i dess nuvarande tappning, riskerar fastna i en singulär europeisk utblick på världen upphöjd till universell lag. Snarare än att mildra eller förändra maktrelationer och skapa möjligheter till mellanmänskliga möten, riskerar därför interkulturaliteten att bidra till fortsatt förtryck av den som anses kulturellt annorlunda. En alternativ utgångspunkt står att finna i en annan översättning av interkulturalitet – interculturalidad – hämtad från ursprungsbefolkningarnas kamp för att bli synliggjorda, att dela makten, på den offentliga arenan i Bolivia, Ecuador och Peru. Genom att lyfta fram begreppet interculturalidad, som just har sitt ursprung i singulariteten och bär med sig själva erfarenheten av kolonialism, tillförs en möjlig distansering från interkulturalitet med dess implicita eurocentrism. Avslutningsvis argumenteras för att befrielse från kolonialismens ok kräver att interkulturalitet omkodas som inter-epistemisk.

  • 34.
    Seitl, Camilla
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Informellt lärande i en formell organisation: Om meningsskapande, kunskapsdomäner och kompetens i arbete med kommunala mål2018Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna avhandling handlar om hur välfärdsaktörer (tjänstemän och politiker) i en kommunal organisation utformar mål för sin verksamhet. Aktörerna har ett samhällsansvar som innebär att de måste agera för att gå nya behov tillmötes. För att alla ska arbeta i samma riktning behöver tydliga mål utarbetas .Att utforma och konkretisera mål för en organisation med många anställda kan vara en utmaning då det kräver både generell och specifik kunskap ochen organisationskultur som möjliggör utveckling. Det som studerats är lärandets villkor i målformuleringsarbete och hur tjänstemän och politiker tolkar och kommunicerar betydelsen av begrepp i samband med utarbetandet av tydliga målformuleringar. Underlaget utgörs av videodokumenterade observationer av aktörernas diskussioner vid planerade möten. Analysarbetet har genomförts stegvis med fördjupning i hur aktörerna gör för att skapa gemensam mening kring innebörden av målformuleringarna som ska finnas med i de slutliga måldokumenten samt hur kunskap och kompetens kommer till uttryck i detta arbete. Resultatet visar att variationen av yrkesroller och arbetsuppgifter i kombination med olika samhällskrav ger prägel åt den kunskap som används i målformuleringsarbetet. Till exempel utgör den domänspecifika kunskapen (den kunskap som finns inom praktiken och dess sociala sammanhang) och de relationer som aktörerna har till varandra några av villkoren för arbetarmed målen. Villkoren visar sig ha effekter för den kunskap som sedan tolkas,men också för kommunikationen runt målformuleringarna. Exempelvis får vissa aktörer, här benämnda agenter, tolkningsrätt. Ett annat exempel är att kunskapsmässig obalans mellan aktörerna kan leda till längre diskussioner eftersom kommunikationen måste anpassas för att alla ska förstå. Detta blir särskilt synligt i de sammanhang då politiker och tjänstemän diskuterar. Vidare visar resultatet tre inriktningar av kompetens begrepps-, resurs-, och relationsorienterad kompetens som, beroende på vad sammanhanget kräver, framträtt i målformuleringsarbetet. Kompetenserna ger, i olika grad, ett utrymme för agerande. Till exempel upprätthålls de kulturella ramarna (organisationens kunskap och språk) med hjälp av resurs- och begreppsorienterad kompetens medan de utmanas med hjälp av den relationsorienterade kompetensen. Ytterligare en fjärde kompetensinriktning har visat sig ha funktionen att koordinera de övriga kompetensinriktningarna. Koordination av kompetens är kopplat till agentrollen. Kompetenserna är endel av de komponenter som tillsammans med kunskapsstöd (dvs. den kunskap som används som resurs för argument i diskussionen kring olika målområden), kunskapsdomäner och relationer formar kommunikationen mellan aktörerna och villkorar meningsskapandet - ett meningsskapande som antas leda till lärande i målformuleringsarbete.

  • 35.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Inledning2013Ingår i: Gemenskaper: socialpedagogiska perspektiv / [ed] Eriksson, L., Nilsson, G. & Svensson, L.A., Göteborg: Daidalos , 2013, 1, s. 11-20Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Markström, Ann-Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Interpreting the concept of social pedagogy2004Ingår i: Perspectives and theory in social pedagogy / [ed] Anders Gustavsson, Hans-Erik Hermansson & Juha Hämäläinen, Göteborg: Daidalos , 2004, s. 9-23Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Invandrarkvinnors folkbildning2001Ingår i: Folkbildning och genus - det glömda perspektivet / [ed] Karin Nordberg och Kerstin Rydbeck, Linköping: Mimer och Skapande vetande , 2001, s. 171-189Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    "Jag kommer aldrig att tillhöra det här samhället-": om invandrare, integration, folkhögskola2002Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Sweden as a multicultural society is the point of departure and the general aim is to deepen the understanding of how ethnical diversity is handled in the Swedish folk high school.

    I use the universalistic and particularistic perspectives to interpret and analyse underlying values in peoples way of experiencing and handling their lives. Further, I use theories about integration and segregation and also some concepts that emanate from the multicultural education research and anti-racist education research.

    The empirical data consist of 54 interviews with immigrant students and teachers at four different folk high schools. The data emanate from two different research projects. In the first project immigrants, who were studying in mixed groups, were interviewed. The other students interviewed studied in groups with only immigrant women. The immigrants were not a homogeneous group. They differed from each other concerning, for example, educational background. In the interpretation I have used a hermeneutic approach.

    The immigrants' experiences of their every day life is characterised by a strong segregation on social and political level. The immigrants, though, do not seem to conceive the situation as completely negative. Far from all consider all forms of integration to be necessary or even eligible. From this every day situation the immigrants enter the Swedish folk high school.

    There were two different ways of organising studies. If you interpret the experiences from an integration perspective you must prefer the mixed groups. This way of organising can lead to structural integration in the sense that immigrants, through their increasing competence in the Swedish language, can more easily have a share in the societal resources. However, these courses seem not to lead to integration on other levels. The education seems not succeed in relating to what is outside the schools context in the everyday life of the immigrants. If you summarise you must interpret the multicultural considerations as rare at the schools taking part in the two studies.

    With a starting-point in my results I can say that the Swedish integration policy is not enough to guarantee that all groups get access to the resources of the society. It is not enough that the intention exists in the laws, it must also function in practice. There has to be recognition.

  • 39. Söderfeldt, Birgitta
    et al.
    Ingvar, M
    Rönnberg, Jerker
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Institutet för handikappvetenskap, IHV.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
    Stone-Elander, S
    Hughes, M
    Serrander, M
    Jämförelse mellan tal- och teckenspråksperception (Comparison betwwen sign and speech comprehension)1993Ingår i: Läkarstämman Annual conference for medical doctors,1993, 1993Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Kunskapslyftet - ett hot mot folkhögskolans själ eller en renässans för folkhögskkoleidén1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo).
    Forsberg, Anette
    Dalarnas forskningsråd.
    Säfström, Fredrika
    Dalarnas forskningsråd.
    Learning for Active Citizenship - Local Development in Urban and Rural Areas2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Säfström, Fredrika
    Dalarnas forskningsråd.
    Learning for active citizenship: local development in urban and rural areas2007Ingår i: Adult learning and the challenges of social and cultural diversity: Diverse lives, cultures, learnings and literacies. Proceedings of the 5th ESREA European Research Conference, Sevilla, 2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 43.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Winman, ThomasInstitutionen för individ och samhälle, Högskolan Väst.
    Learning to fly: Social Pedagogy in a Contemporary Society2010Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Europe social pedagogy, both as a knowledge domain and a subject, has for some time now found itself at a crossroads. Increasingly, it is regarded as a powerful instrument with which to work with challenges in society and, as a consequence, its stature has grown in both academia and applied social work. The strength of social pedagogy lies in it's adaptability to social conditions and to the target groups to which it is aimed. Social pedagogy is therefore best understood as something that takes place in the here and now (in situ). The aim of this book is to develop the understanding of learning in and for society where social pedagogy is the starting point that represents a common dimension of knowledge and acting. It is used to describe a variety of processes of learning and perspectives on society. In this way, new theories and concepts can grow, contributing to the development of social pedagogy. By describing and exemplifying the arenas that form the contexts of application for social pedagogy, structural obstacles and opportunities can be described and understood from a social pedagogic perspective.

  • 44.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Nordkvelle, Yngve
    Högskolen i Lillehammer.
    Livslångt lärande och vuxenutbildning i ett mångkulturellt och internationellt perspektiv2001Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Konferensrapport: Didaktikk og teknologi 2001. Research report no 79/2001.

  • 45.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lokal utveckling i storstad - vad händer i förorten?: En första delrapport från en treårig studie om lokal utveckling och folkbildningens villkor och vardag2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Detta är en första delrapport från ett treårigt forskningsprojekt rörande lokal utveckling och folkbildningens villkor och vardag i s.k. utsatta storstadsområden. Lokalt utvecklingsarbete kan ses som en reaktion på olika bristsituationer i lokalsamhället. Som en värdegrund finns tankar om ett gott och demokratiskt samhälle. Lokala aktörer såsom de boende, frivilliga organisationer, det offentliga och näringslivet samverkar i positiva aktioner för att nå ett mer välfungerande lokalsamhälle. I rapportens första del problematiseras lokalt utvecklingsarbete och folkbildningens roll i sammanhanget. Den andra delen av rapporten är främst en beskrivning av lokala verksamheter och aktörer i de storstadsområden som studerats nämligen Holma och Kroksbäck i Malmö och i Bergsjön i Göteborg. Avslutningsvis relateras resonemanget kring lokal utveckling till den verksamhet som pågår i dessa områden. Folkbildningens roll i sammanhanget diskuteras

  • 46.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mobilisering för kollektiv självutveckling: en teoretisk ram2013Ingår i: Gemenskaper: socialpedagogiska perspektiv / [ed] Lisbeth Eriksson, Gunilla Nilsson, Lars A. Svensson, Göteborg: Daidalos, 2013, 1, s. 23-46Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Gemenskap är ett centralt begrepp i socialpedagogiken. Gemenskap med andra människor är nödvändigt för att man som individ ska utvecklas och kunna vara delaktig i samhället. Socialpedagogiken innehåller strategier för att skapa förutsättningar för gemenskap och samtal och kan därmed vara ett stöd för individen i dennes strävanden till ett aktivt liv tillsammans med andra.Men det finns många olika sätt att se på begreppet gemenskap inom socialpedagogiken och därtill olika sätt att uppfatta ämnet som sådant. De fjorton texterna i antologin "Gemenskaper. Socialpedagogiska perspektiv" belyser modern socialpedagogik ur teoretiska såväl som praktiska - verksamhetsmässiga - synvinklar. Boken tar oss med till en rad olika sociala sammanhang - ett sommarkollo, en samtalsgrupp för äldre, en mottagning för nyanlända, en trädgårdsterapeutisk verksamhet ...  - men inbjuder också till reflektion över hur vi resonerar kring mänskligt samspel.De medverkande är samtliga verksamma inom områden med relevans för socialpedagogisk forskning

  • 47.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo).
    Mobilization for collective self development2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Aman, Robert
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lundberg, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Winman, Thomas
    Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialpedagogik och sociolog, Högskolan i Väst.
    Mångfaldig (folk)bildning för det offentliga samtalet?: Tre minoriteters egna bildningsverksamheter2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Folkbildningen i Sverige har, i en mening, varit oförändrad under lång tid, men som vi ser det sker nu ett trendbrott. Nya intressenter eller nya aktörer börjar ta andelar av den begränsade statsbidragsberättigade folkbildningen. Vad kommer det att leda till? Många inom folkbildningen talar i dag om att folkbildningen är omodern och vi undrar om nyetablerandet av folkbildningsverksamhet är ett tecken på det eller finns det helt andra utgångspunkter för denna (Eriksson, 2008)?

    Det övergripande syftet med studien är att få en fördjupad förståelse av vad det är som händer. Vi är intresserade av två olika frågeställningar. Den första handlar om varför. Vad finns det för motiv och bevekelsegrunder bakom olika etniska eller religiösa gruppers skapande av ”egna” folkbildande verksamheter? Vad är det som gör att de väljer en segregerad organisatorisk lösning framför en integrerad sådan?

    Den andra frågan rör processen. Vi vill beskriva den process som lett fram till att muslimer, romer och samer agerar på detta sätt. Här är både processen inom grupperna och processen i samhället av intresse. Vi ställer oss frågan om det finns någon relation mellan dessa processer. Finns det företeelser i samhället i stort som kan förklara vad som sker inom folkbildningen och vice versa? Det är också av intresse att se om det finns likheter eller olikheter i de olika gruppernas processer.

    Frågorna kan preciseras på följande sätt:

    1. Hur kan olika religiösa och etniska gruppers skapande av ”egna” folkbildande verksamheter förstås?
    2. Hur kan den process som lett fram till detta beskrivas; dels utifrån vad som skett och sker i samhället, dels utifrån de olika gruppernas perspektiv?

    För att kunna besvara dessa frågor har vi studerat fyra olika fall, fyra empiriska exempel. Som vi nämnt tidigare har vi valt att studera det romska initiativet att starta en egen folkhögskola i Agnesberg utanför Göteborg, det muslimska initiativet i Kista utanför Stockholm att göra detsamma samt det muslimska studieförbundet Ibn Rushd. Vi har dessutom valt att studera samernas situation i detta sammanhang.Muslimerna och romerna har valts med anledning av deras initiativ till egen folkbildande verksamhet, medan samerna valts då deras utveckling skulle kunna tolkas som den motsatta. De har tidigare haft en egen folkhögskola som nu avvecklats. Samerna har status av att vara en nationell minoritet, vilket även romerna har, men inte muslimerna.  Muslimer, romer och samer är dock alla tre exempel på  minoritetsgrupper i det svenska samhället. Detta aktualiserar frågor kring mångkultur, integration/segregation och majoritetssamhällets möte med minoritetsgrupper.

  • 49.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Popular education as a social pedagogical activity  in immigrant groups - adaptation for mobilization or mobilization for adaptation?2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Abdulla, Afrah
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Department of Social and Behavioural Studies, Division of Social Pedagogy and Sociology, Högskolan Väst, Trollhättan, Sweden.
    Readiness or resistance?: Newly arrived adult migrants' experiences, meaning making, and learning in Sweden2017Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om nyanlända vuxna migranters meningsskapande och lärande i det svenska samhället under deras tvååriga introduktionsperiod, efter att de har fått uppehållstillstånd. Jag har specifikt studerat arabisktalande vuxnas meningsskapande och lärande, genom observationer och enskilda djupintervjuer med 12 nyanlända. Introduktionsperioden består främst av tre s.k. etableringsinsatser; kursen i samhällsorientering, svenska för invandrare (SFI) samt olika arbetsrelaterade och arbetsfrämjande insatser, såsom praktik på olika arbetsplatser.

    Resultatet visar att etablering handlar om att forma de vuxna nyanlända till ”goda” medborgare, genom etableringsinsatserna, bl.a. i samhällsorienteringskursen, som regleras genom policydokumenten, och som s.a.s. tillhandahåller mening för de nyanlända. Den ”goda” medborgaren har vissa specifika kännetecken, vilka, i grova drag, är att han eller hon är självständig (och förespråkar individualitet), fri, jämlikhetstänkande, sekulariserad, laglydig (vilket inkluderar ärlig), ansvarsfull, och en ”god” förälder. Dessa karaktärsdrag kommer på olika sätt till uttryck i samhällsorienteringskursen, exempelvis genom kursmaterialet. Det svenska samhället framställs då också som något eftersträvansvärt, och skilt från det som antyds vara ”arabiska” värderingar och tänkesätt. Föreställningen om den ”goda” medborgaren verka syfta till att konstruera den vuxna nyanländas (och dennas familjs) identitet, något som många av studiens respondenter gör motstånd mot.

    Vad gäller migrantens nya erfarenheter, är det exempelvis de som migranten har fått genom kontakt med Arbetsförmedlingen som påverkar meningsskapandet i det nya samhället. Den mening som de flesta av respondenterna har gjort om Arbetsförmedlingens insatser för dem är att denna myndighet enbart erbjuder dem ”förpaketerade” lösningar, och inte tillhandahåller den hjälp eller det stöd som de behöver. Även erfarenheter som migranten gör i samhällsorienteringskursen, samt den mening som ”gamla” migranter förmedlar till honom eller henne, spelar roll för hur vederbörande skapar mening om Sverige och svenskar, och om sin nya livssituation. Dessutom har det visat sig att det är de erfarenheter som den vuxna har blivit socialiserad genom, samt de som han eller hon har fått genom utbildning eller arbete i ursprungslandet, som påverkar migrantens meningsskapande i Sverige. Det är främst värderingar som är knutna till barnuppfostran och religion som leder till en viss förståelse och konstruktion av ens nya liv. Dessa värderingar leder också, när de stöts mot de värderingar som ingår i föreställningen om den ”goda” medborgaren, antingen till ett motstånd mot eller en beredvillighet inför det meningsgivande som ingår i den ”goda” medborgaren.

  • 51.
    Markström, Ann-Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Social Pedagogy in a Swedish Context2009Ingår i: The Diversity of Social pedagogy in Europe, Bremen: Europäischer Hochschuleverlag GmbH & Co , 2009, 1, s. 46-63Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Situated at the intersection between social work and education, social pedagogy is an original and dynamic academic and professional tradition. It can be found across most European countries and shows great variety, being closely connected to specific national - and sometimes even regional cultures and structures. Yet despite this diversity, social pedagogy also has many common features, cross-nationally. The aim of the book is to illustrate this diversity via a selection of case studies from Denmark, France, Germany, Poland and Sweden. Although social pedagogy is, in many countries, a profession that represents a sizeable workforce, very little has been written about it from a European perspective. Comparative literature tends to look at social work, whereby social pedagogy is obscured. But while there is a lack of comparative social pedagogy literature, interest in social pedagogy is growing. This is particularly so in the United Kingdom where no social pedagogy tradition exists but policy developments point to the emergence of a social pedagogy paradigm both in academia and in terms of careers. This book aims to help fill the gap. Case studies deal with theoretical and practical aspects of social pedagogy, professional education, fields of practice and research as well as links with other academic and professional paradigms.

  • 52.
    Hämäläinen, Juha
    et al.
    University of Eastern Finland, Joensuu, Finland.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Social Pedagogy in Finland and Sweden: A comparative analysis2016Ingår i: Pedagogia Social. Revista Interuniversitaria, ISSN 1139-1723, nr 27, s. 71-93Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Discussing how the concept of social pedagogy has been used in Finland and Sweden, this paper provides a historical and systemic comparison of policies and practices of social pedagogy in these two countries. The main aim is to identify and explain the main similarities and differences between the Finnish and Swedish national trajectories of social pedagogical thinking and action. In the first phase of the analysis, country-specific features of social pedagogy were described paying attention to historical and structural aspects. In the second phase, these descriptions were compared in a dialogue between the authors, one from Finland and the other from Sweden. The dialogue-based comparison was targeted to explain the identified similar and different features of social pedagogical policies and practices. The explanation was based on historical and systemic considerations, especially those of historical development, research activities, theory buildings, methodologies and techniques, professionalization and the practice fields, and the future prospects of social pedagogy. The analysis showed that the historical roots and theoretical foundations of social pedagogical thinking and action are very similar in Finland and Sweden but the position of social pedagogy as an academic discipline as well as a field of practice is partly different. Since social pedagogy has not been acknowledged as an academic discipline in Sweden, its outlook as a field of practice is on shaky ground, while in Finland the future of social pedagogy as an academic discipline is uncertain because the social-pedagogical know-how based on academic education is not well known and has not found general acceptance in the field’s practice.

  • 53.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Social Pedagogy in Sweden2015Ingår i: Diverse Aspects and Issues of Social Pedagogy: Comparative Study between Western and Asian Countires / [ed] Masuda, Takedo, Nagoya, Japan: Nagoya university , 2015, 1, s. 171-190Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 54.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    "socialpedagoger utan gränser": en studie om socialpedagogiska innebörder2006Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 55.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Markström, Ann-Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Socialpedagogik: en integrerande och mobiliserande kraft?2000Ingår i: Sosiaalipedagoginen aikakauskirja, ISSN 1457-2168, nr 2, s. 155-168Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 56.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Markström, Ann-Marie
    ISV Linköpings universitet.
    Socialpedagogik: en integrerande och mobiliserande kraft?2001Ingår i: Socionomen : facktidskriften för kvalificerat socialt arbete, ISSN 0283-1929, nr 1, s. 43-48Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 57.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Markström, Ann-Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Socialpedagogik: en mobiliserande eller integrerande kraft1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 58.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Markström, Ann-Marie
    ISV Linköpings universitet.
    Socialpedagogik i svensk tappning - en integrerande och mobiliserande kraft?1999Ingår i: Tidsskrift for Socialpædagogik, ISSN 1398-3717, Vol. Nr 4, 1999, s. 29-36Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 59.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Hermansson, Hans-ErikHögskolan Trollhättan- Uddevalla.Münger, Ann-CharlotteISV Linköpings universitet.
    Socialpedagogik och samhällsförståelse2004Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 60.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hermansson, Hans-ErikHögskolan Väst, Trollhättan.Münger, Ann-CharlotteLinköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Socialpedagogik och samhällsförståelse: teori och praktik i socialpedagogisk forskning2004Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 61.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    IVS Linköpings universitet.
    Eriksson, LisbethLinköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Socialpedagogiken i samhället.: Rapport från en nordisk konferens vid LInköpings universitet, Campus Norrköping, 11 - 12 november 20042005Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Forskningsområdet innefattar socialpedagogiska insatser riktade till barn, ungdomar, familjer och grupper av människor, såväl förebyggande arbete som vård och behandling. Till området hör också arbete som görs inom skola, förskola, fritidsverksamhet och vuxenutbildning. Studierna kan omfatta brukares, de närståendes, och/eller personalens perspektiv.

  • 62.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Studieförbundsmedverkan för lokal mobilisering i storstadsområde2007Ingår i: Årsbok om folkbildning: 2006 Forskning & utveckling, Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning , 2007Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 63.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Studieförbundssamverkan för lokal mobilisering i storstadsområde2007Ingår i: Årsbok om folkbildning 2006. Forskning och utveckling., Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning , 2007, s. 132-148Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 64.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Tema: Vuxnas lärande och demokrati2009Ingår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 18, nr 3, s. 7-12Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    En introduktion till ett temanummer om vuxnas lärande och demokrati. Ger en kort introduktion till forskningsområdet samt presenterar fyra artiklar som ingår i temanumret.

  • 65.
    Matscheck, David
    et al.
    FoU Nordost [RD Northeast], Danderyd, Sweden, Department of Social Work, Stockholm University, Stockholm, Sweden;.
    Piuva, Katarina
    Department of Social Work, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Eriksson, Lisbeth
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Åberg, Martin
    FoU-Nordväst [RD Northwest], Sollentuna, Sweden.
    The Coordinated Individual Plan: is this a solution for complex organizations to handle complex needs?2018Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, s. 1-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Persons with mental health problems and substance abuse often have complex needs requiring many kinds of help concurrently. In Sweden, an attempt has been made to counterbalance the effects of fragmentation by means of legislation on collaboration, requiring on the individual level the use of Coordinated Individual Plans (Sw. Samordnad Individuell Plan, SIP). The aim of the study is to explore collaboration as it is indicated in SIP and other case documentation with focus on how SIP is motivated, and what kind and degree of collaboration is indicated by the documentation. 12 individual case files have been studied in six local authorities and the results have been analyzed in relation to a regional collaboration agreement and local collaboration agreements. The results show unclear motivation for SIP and that SIP is primarily used for documentation of short-term planning. Use of SIP and participation in SIP appears also to be uneven. The authors characterize SIP as an unsystematic form of interagency meeting, with documentation indicating a relatively low to moderate level of collaboration. The authors question whether SIP is an optimal form for collaboration and suggest that more distinct models such as case management or multidisciplinary teams could be more effective.

  • 66.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
    The Folk High School as a Multicultural Meetingplace1998Ingår i: Corporate an nonformal learning, Trondheim: Tapir forlag , 1998, s. 199-224Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 67.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Forsberg, Anette
    Dalarnas forskningsråd.
    The part played by popular education in local development processes in suburban and rural areas of Sweden2010Ingår i: International Journal of Lifelong Education, ISSN 0260-1370, E-ISSN 1464-519X, Vol. 29, nr 3, s. 323-341Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

     A brief narrative description of the journal article, document, or resource.On the basis of a three-year study of the role of popular education in local development processes in Sweden (2006-2008), this paper sets out to outline the role of popular education as a development actor in rural and urban contexts. Two different scenarios and approaches are discussed. One is the role of popular education in rural areas, which is interlinked with the village movement, dominated by bottom-up approaches and strongly linked to voluntary work carried out by local inhabitants themselves. Another scenario is the role of popular education in urban areas, which is dominated by top-down approaches in which popular education has taken on the role of implementing and running projects funded by the government and public sector, "for" local inhabitants. Our findings on the role of popular education in local development processes in urban and rural areas are discussed in relation to theories on community development and community identity, and to a theoretical model that illustrates the different ways in which popular education relates to local communities.

  • 68.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Forsberg, Anette
    Dalarnas forskningsråd.
    The part played by popular education in local development processes in surburban and rural area of Sweden2009Ingår i: ESREA network conference 11 - 13 Juni Stockholm, 2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 69.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    The role of popular education in local development work in surburb areas2009Ingår i: NERA´s 37th Congress in Trondheim 5 - 7 March 2009, 2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 70.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The understandings of social pedagogy from norhern European perspectives2014Ingår i: Journal of Social Work, ISSN 1468-0173, E-ISSN 1741-296X, Vol. 14, nr 2, s. 165-182Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Summary: This study examines understandings of social pedagogy. Interviews were conducted with nine social pedagogical researchers from Northern Europe. The interviewees were selected as representatives of their cultural and professional context and provided insight into their countries’ social pedagogical discourses. The interviewees were asked to talk about their understandings of social pedagogy from both theoretical and practical perspectives.                 

    Findings: The empirical data were divided into two discourses; the universalistic and the particularistic. In the interview statements it was evident that interviewees leaned towards one of the two discourses as a starting point for their understanding of social pedagogy. However, the way the two discourses were combined varied among the interviewees. In further analysis, three models were constructed, which can be regarded as ideal types. These models shows that social pedagogical way of thinking extend from an individualistic, adaptive, starting point through a democratic approach to a mobilising collective approach.                 

    Application: These models can be seen as an important contribution to understanding of social pedagogy that illustrate three different ways of understanding social pedagogy from northern European perspectives. The models elucidate the complexity embedded in the concept, but can also be used to facilitate analyses and interpretations of various social pedagogical activities. This findings has implications for how education in the field is constructed and implemented. Social pedagogy may not be definable in a simple way, but it can nevertheless be understood and described by the models constructed in this study.

  • 71.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nylander, Hanna
    Stockholms universitet.
    Ung i Sollentuna: drive-in-fotboll, ett lokalt utvecklingsprojekt2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas ett uppdrag FoU-Nordväst fått från Sollentuna kommun. Uppdraget har dels bestått i en kartläggning av hur situationen för ungdomar i Sollentuna upplevs av olika aktörer och då inte minst ungdomarna själva. Den andra delen är en utvärdering av projektet drive-in-fotboll som startade i Sollentuna hösten 2013. Insamlingen av data har till största delen skett genom intervjuer med ungdomar och andra aktörer. Intervjuerna har gjorts vid två olika tidpunkter, dels innan drive-in-fotbollen startade dels när den avslutats.

    I rapportens resultatdel presenteras först olika aktörers upplevelser av hur situationen gestaltar sig för ungdomarna i Sollentuna. Ungdomarnas egna röster får här stor plats. Efter detta beskrivs upplevelser och tankar kring drive-in-fotbollsprojektet. Intervjuer har gjorts med olika kommunala tjänstemän, med närpolisen, med representant för den lokala fotbollsföreningen samt med deltagande ungdomar och ledare. Rapporten avslutas med en sammanfattande analys.

  • 72.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Osman, Ali
    Arbetslivsinstitutet, Norrköping.
    Utsatt folkbildning: delbetänkande / av Utredningen för statens utvärdering av folkbildningen 20042003Ingår i: Folkbildning och integration: delbetänkande / av Utredningen för statens utvärdering av folkbildningen 2004, Stockholm: Fritzes , 2003, nr 108, s. 9-129Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vi har av SUFO 2 fått i uppdrag att utföra en studie av en begränsad del av folkbildningsverksamheten. Vårt forskningsprojekt är en del av det underlag SUFO 2 kommer att ha när slutbetänkandet ska formuleras 2004. Vår avsikt har inte varit att värdera verksamheten utifrån några specifika kriterier utan snarare att få svar på ett antal angelägna forskningsfrågor. Det är sedan upp till SUFO 2 att utifrån vår studie och andra forskningsprojekt göra en sammanvägd värdering av folkbildningen i Sverige. Likafullt har vi i vår rapport kommit med förslag på förändring/utveckling av studieförbundens verksamhet då vi tyckt att våra resultat givit oss ”mandat” till detta. Vi har således gjort en kvalitativ studie utifrån ett antal forskningsfrågor. Frågorna handlar om folkbildningens betydelse i det mångkulturella svenska samhället. Detta är frågor som vi båda tidigare har arbetat med i våra respektive avhandlingar. Vår studie har utförts under 2002 och första delen av 2003.

  • 73.
    Eriksson, Lisbeth
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Hedman, Lisa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    "Var finns socialpedagogerna?": Yrkestitlar, fält och socialpedagoisk förankring2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 74.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Vi har gjort avtryck. Utvärdering av ett projekt rörande studieförbunds samarbete kring lokla mobilisering i utsatta bostadsområden2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 75.
    Lundberg, Martin
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo).
    Överläggningar om hållbar utveckling: En studie av studiecirkelsamtal2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Studiecirkeln är en pedagogisk praktik som tillskrivs en roll i den svenska demokratin. Studiecirkelns genomförande svarar väl mot en demokratisk praktik som framställs i deliberativ demokratiteori. Avhandlingens idé är att belysa deliberativ demokratiteori med empiri. Med studier av studiecirkelsamtal ges möjlighet att diskutera teorin med samtalsdata. Samtalsdata genererades genom analyser av ett videoinspelat cirkelsamtal som handlade om hållbar utveckling. Studiens teoretiska ram visar fyra olika bidraga till den deliberativa demokratiteorin. Dessa presenteras i en indelning som skiljer mellan något som i avhandlingen kallas för den rationella argumentationens överläggning och en retoriskt orienterade överläggning. Genom denna indelning ges fler möjligheter att tolka fenomen i samtalsempirin och vice versa. Beträffade åsiktsbildningen i studiecirkelsamtalet finner man att cirkeldeltagarna berör en mängd olika företeelser. I detta urskiljs deltagares egna åsikter samt föreställningar som är producerade i normativa sfärer. Samtalsprocessen kännetecknas att den varierar från en period till en annan. Det gör att tillgängligheten för deltagare att kunna bidra med och ta del av yttranden varierar. Resultaten reser frågor till teorin om tolkningen av vissa begrepp.

1 - 75 av 75
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf