Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Borjesson, Maria
    et al.
    Swedish Natl Rd & Transport Res Inst VTI, Linkoping, Sweden..
    Rubensson, Isak
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Transportvetenskap.
    Satisfaction with crowding and other attributes in public transport2019Ingår i: Transport Policy, ISSN 0967-070X, E-ISSN 1879-310X, Vol. 79, s. 213-222Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We analyse customer satisfaction surveys conducted among public transport passengers over 15 years in Stockholm. We analyze satisfaction and importance of many attributes and their temporal trends, focusing on attributes that stand out from the rest in some way, which is primarily crowding. Crowding is the attribute with the lowest satisfaction and the only attribute for which satisfaction declines over time. However, in spite of the low satisfaction, crowding is still less important for the total satisfaction than the cognitive attributes reliability and frequency (the most important attributes). Only when crowding levels reach high levels, like that of the most crowded bus services in central Stockholm, does crowding become as important as the cognitive attributes. Also the attribute reliability stands out it is the most important attribute. For the attributes reliability and crowding, data allow us to compare satisfaction and importance with performance. We find that that satisfaction and importance are influenced by the performance level for both attributes.

  • 2.
    Rubensson, Isak
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Systemanalys och ekonomi. Trafikförvaltningen, Region Stockholm.
    Making Equity in Public Transport Count2019Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Världen över ökar intresset för jämlikhet och rättvis fördelning, inte minst inom forskning och politisk debatt kring kollektivtrafik. Många aktörer argumenterar utifrån hur rättvisa åtgärdsförslag uppfattas vara, och för behovet av rimliga fördelningseffekter av beslut och förslag inom kollektivtrafiken. Ett viktigt skäl till detta är att kollektivtrafik innehåller stora delar offentlig finansiering samt att beslut kring kollektivtrafik tas på en politiska och offentlig arena. Principiellt är det även högst försvarbart att väl planerade och förberedda åtgärdsförslag bör ha dokumenterade undersökningar av alla viktiga förväntade effekter, inklusive fördelningsmässiga sådana. Slutligen, för den grupp som är begränsade till att endast använda kollektivtrafik (de utan körkort, de som inte har råd med annat färdmedel, de som är för unga eller de som av något annat skäl inte har alternativ) är de fördelningsmässiga effekterna av extra vikt att bevaka.Den här avhandlingen studerar åtta centrala kunskapsluckor i den vetenskapliga litteraturen. Dessa luckor är: (a) hur kollektivtrafiksubventioner fördelar sig på enskild resor snarare än för hela kollektivtrafiksystem; (b) hur fördelningseffekterna ser ut som följd av hur olika taxe-strukturer samspelar med resandemönster och res-specifika subventionsnivåer; (c) hur horisontell och vertikal jämlikhet påverkas av varierande grad av avståndsberoende taxor i städer av europeiskt snitt; (d) hur fördelningseffekterna beror avsamverkan mellan resmönster, markanvändningoch taxesystem; (e) hur kollektivtrafiktillgänglighetens horisontella och vertikala jämlikhet ser ut; (f) hur man kan göra fördelningseffekter av kollektivtrafiktillgänglighet praktiskt användbara i planering och målarbete; (g) hur man bör förstå trängsel som kvalitetsattribut i kollektivtrafiken och när den är av extra vikt; och (h) hur attityder till kollektivtrafikens-och dess attributs kvalitet och viktighet skiljer sig mellan olika socio-ekonomiska grupper.De fyra artiklarna i den här doktorsavhandlingen beskriver, täckandes de åtta kunskapsluckorna ovan, en pallet av metoder och angreppssätt för att bedöma fördelningsmässiga effekter av åtgärder och beslut tagna av kollektivtrafikmyndigheter. Artikel I föreslår en metod för att beräkna kollektivtrafiksubventioner per resa (start till slutpunkt)för kollektivtrafikresor. Metoden är applicerad på Stockholms kollektivtrafikresande. Resultaten visar att de existerande subventionsnivåerna är svagt regressiva (gynnar höginkomsttagare). En förändring till avståndsberoende taxor skulle öka regressiviteten hos subventionerna. Riktade låga priser för studenter, barn och äldre ökarsubventionernas progressivitet. Den framtagna metodiken ger handläggare tillgång till ett verktyg som kan utvärdera fördelningsmässiga subventionseffekter av både taxeändringar och trafikeringsändringar.Artikel II studerar fördelningseffekter av taxor med olika grad av avståndsberoende i Stockholms kollektivtrafik. Artikeln föreslår en metod för att beskriva, på ett generaliserbart sätt, relationen mellan markanvändning, resandemönster och taxesystem. Resultaten visar att vertikal jämlikhet beror på hur olika inkomstgruppers reslängder fördelar sig och var i regionen dessa inkomstgrupper är bosatta. I motsats till tidigare studier, som ofta utförts i nordamerikanska städer, visar våra resultat att ”platta” priser/enhetstaxa är bättre för låginkomsttagare än taxor satta efter reslängd eller zontaxor. Artikel III föreslår ett ramverk för att bedöma jämlikhet och fördelningseffekter av kollektivtrafiktillgänglighet. För att få en referens som är praktiskt försvarbar kontrollerar vi för hur centralt och tätt resenärer bor och utvärderar därefter hur deras tillgänglighet fördelar sig jämfört med andra som lever lika tätt eller centralt. Ramverket prövas i artikeln på försöket medskip-stoptrafikeringpå pendeltågen i Stockholm som pågick under 2018. Resultaten visar att med det föreslagna ramverket så är den nuvarande fördelningen av kollektivtrafiktillgänglighet sådan att den gynnar låginkomsttagare och att skip-stop på pendeltågen ökade den vertikala jämlikheten genom att förbättra tillgängligheten för resenärer, med generellt lägre inkomster, nära linjers ändstationer som fick snabbare resor. Den horisontella jämlikheten minskade dock då grupper boende längre in på linjerna vid stationer som fick färre avgångar förlorade tillgänglighet.iiiArtikel IV använder sigav Ordered Logit regressionsmodeller på den rullande kvalitetsundersökningen som SL/Trafikförvaltningen genomför sedan 20 år. Artikeln studerar hur nöjdheten med enskilda kvalitetsattribut påverkar nöjdheten överlag med kollektivtrafikresan. Nivån av påverkan tolkar vi som graden av vikt som resenärerna tillmäter kvalitetsattributet. Vidare studerar vi hur faktisk leverans av kvalitetsattributen påverkar resenärernas nöjdhet för attributen trängsel och tidhållning. Resultaten visar att resenärer generelltär missnöjda med trängselsituationen men att det inte tillmäter trängsel så stor vikt utom i de mest extrema trängselsituationerna. Vi finner även att nöjdhet med attributen trängsel och tidhållning tycks samvariera med faktisk leverans av dessa kvaliteter. Kvinnor tillmäter trängsel högre vikt än män och är mindre nöjda med trängselsituationen än vad män är. Unga är mindre nöjda med, men lägger lägre vikt vid att personalen är trevlig och service inriktad än vad äldre resenärer är och gör.De här fyra artiklarna kan hjälpa kollektivtrafikmyndigheter att ta fram kvantifierad och praktiskt användbar kunskap om fördelningseffekter av föreslagna åtgärder och därmed förbättra kvaliteten på underlag och beslut.

  • 3.
    Rubensson, Isak
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Systemanalys och ekonomi. Trafikförvaltningen, Region Stockholm.
    Börjesson, Maria
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centrum för transportstudier, CTS.
    Distribution of Subsidies In Public Transport – Case of StockholmManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Changes in fare schemes or service provision as well as changes in travelers’ behavior affect the distribution of public transport subsidies. This study proposes a method where service operation costs are distributed on individual trips to determine each origin-destination pairs service operation cost. In combination with travel survey data on socioeconomic composition and fare scheme data, it is then possible to assess the distribution of subsidies and their dynamics. In the case of Stockholm public transport, we present socioeconomic distribution of subsidies with regard to age, income, sex, and occupation. We find that the existing subsidies are mildly regressive, that a change to distance dependent fares would yield a more regressive distribution and that targeted reductions in fares for students, children and elderly increase progressivity. The presented methodology provides policymakers with a tool to accurately analyze distributional effects in subsidies of policy changes concerning both fare policy and service supply policy.

  • 4.
    Rubensson, Isak
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Systemanalys och ekonomi. Trafikförvaltningen, Region Stockholm.
    Susilo, Yusak
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centrum för trafikforskning, CTR.
    Cats, Oded
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centrum för trafikforskning, CTR.
    Fair accessibility – operationalizing the distributional effects of policy interventionsManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A fair distribution of public transport benefits is a commonly stated goal of agencies and operators of public transport. However, it is less complicated and costly to provide accessibility in some parts of cities and their surroundings than in other parts. Densely populated areas, and areas close to city- and regional centers, therefore often have higher public transport accessibility than remote or sparsely populated areas. However, in traditional studies of public transport equity, these economic realities are seldom considered, making the statements on system equity vague and difficult to operationalize. In this study, we propose a definition of accessibility equity where the system goal is to provide residents with equal accessibility for equally dense and central home areas.  For the Stockholm County, we show that accessibility may seem to be distributed horizontally inequitable and vertically regressive. However, once controlling for how dense and close to the city center residents live, while still being horizontally inequitable the distribution of accessibility in Stockholm County is found progressive, i.e. benefiting those with lower incomes. In our case scenario, the introduction of skip-stop train operations shifts our constructed accessibility measure towards a more horizontally inequitable and vertically progressive state. We conclude that our proposed method can serve as a potent way for public transport agencies to measure and concretize equity goals and evaluate policy changes.

  • 5.
    Rubensson, Isak
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Samhällsplanering och miljö, Systemanalys och ekonomi. Trafikförvaltningen, Region Stockholm.
    Susilo, Yusak
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centrum för trafikforskning, CTR.
    Cats, Oded
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Centra, Centrum för trafikforskning, CTR.
    Is Flat Fare Fair? Equity Impact of Fare Scheme ChangeManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    When Public Transport Administrations propose changes in fare schemes or increased fares, they are often met with concerns regarding the proposed fare schemes fairness. Implicit in these concerns is an understanding of relations governing land use and public transport, impacting equity. In this paper, we use socio-economic statistics of census areas in conjunction with public transport travel data from a transport forecast model to assess the geographical and distributional fairness of alternative fare schemes: flat, zone-based and distance-based. We discuss our result in relation to both the scientific literature and the known “truths” in the public debate. The method is applied to the Case study of Stockholm public transport. We find that high-income travelers benefit from all three fare schemes considered but, in contrast to much of the literature, least by flat fares. A strong distance-dependent fare could be horizontally equitable but has poor vertical equity.

1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf