Abstract Syftet med detta arbete var att studera villkoren för att stärka konsumenten s, den enskilde medborgarens, den boendes inflytande gentemot de kommersiella IT-aktörerna i samband med bredbandsutbyggnad i svenska kommuner. Det har varit konsumentnyttan vid utbyggnad av bredbandsnäten i svenska lokalsamhällen som har varit förem ålet för den föreliggande studien. Utbyggnaden av en IT-infrastruktur påverkar samhällsutvecklingen och därmed också samhällsplaneringen. En övergripande frågeställning var hur kommuner och bostadsföretag medverkar i konsumenternas värdeskapande processer i samband med etableringen av en IT - stödd servi ceinfrastruktur i lokalsamhället. En organiseringsmodell utvecklades och prövades. Operatörsoberoende och konsumentinflytande är viktiga faktorer för att bedöma konsumentens valmöjligheter i det serviceutbud som oftast är tillgängligt, huvudsakligen på teleoperatörernas villkor. En analysmodell för detta togs fram och dess kategorier utgjorde grunden för utformning av frågor i samband med en större enkät och uppföljande intervjuer med företrädare för kommuner och kommunägda bostadsbolag. Organiseringsmodellen , också kallad idealmodellen, utgjorde en grund för en analysmodell. Analysmodellen utgjorde underlag för fallstudierna och avsåg att analysera bredbandsnätens operatörsoberoende/öppenhet (grad av konkurrens) och konsumentens inflytande vid användning av nätet . Sammansättning av tjänsteutbudet, konsumenten s företrädare för bredbandsfrågorna och slag av tjänster på nätet var andra parametrar. Slutligen var också eventuella effekter i lokalsamhället en viktig fråga för studien. Studien ger en en blandad bild av utvecklingen under den tid den genomfördes. Bostadsföretagen visade ett uttalat intresse att för hyresgästernas räkning utforma IT - systemen i fastigheterna för de boendes trygghet, säkerhet, komfort och energihushållning . De underlättade också ofta byte av operatörer. Något längre gående intresse hos bostadsföretagen eller deras ägare kommunerna att utnyttja den nya infrastrukturen till att stärka det lokala samhällets funktioner och stärka medborgarnas/de boendes inflytande över erbjudna tjänster (utöver mer än en internetoperatör) kunde dock inte identifieras. Tjänster, även kommunala tjänster som utvecklas har i praktiken alltid en utgångspunkt i ett producentintresse. Idealmodellen, i den mening som var utgångspunkt för studien, blev inte realiserad någonstans. I idealmodellen har ett lokalt nät (ett slags intranet) en viktig funktion genom att skapa möjlighet till delaktighet och kommunikation mellan lokala aktörer. En mötesplats borde kunna skapas för lokala aktiviteter. Samhällsengagemanget (politiken) borde vara det som drev detta men saknas uppenbarligen. Även kommersiella drivkrafter saknas. Frågan förblir olöst. Kan det möjligen vara så att de värden ett lokalsamhälle av tradition ger åt sina medborgare inte längre är efterfrågade? Skapar IT -samhället i stället helt nya nätverk som är oberoende av lokalsamhället och hur det fungerar? Intresset för det lokala minskar och ingen samlande struktur synes existera som – med IT som hjälpmed el – vill knyta människorna samman i den lokala kontexten. Nya utmanande forskningsfrågor skymtar.
Stockholm during the years 1999-2002 some residential housing units provided with advanced IT-based functions were developed, also called smart homes systems. ne purpose was to offer the residents an augmented living environment mainly regarding security and comfort. Only the IT company that originally developed the basic system fully knows it in depth, a fact which has shown to become very unfavourable for the residents. The running cost, also for minor changes of the functionality of the system, has turned out to be high and prohibiting. Also the contracted regular maintenance requires access to unique competence, which also has become costly. Recently the company has indicated a replacement of the smart homes system with a simpler one based on the Internet. Business models for viable home systems should include the occupancy phase, which to date have been neglected. A crucial issue is who will and can assume long-term responsibility for surveillance, maintenance, and added functionalities over time. This paper will discuss some principal questions and prerequisites regarding business viability in relationship to smart home systems, and its significance for business modelling.