Digitala Vetenskapliga Arkivet

Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 6 av 6
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Kvarnström, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Difficulties in collaboration: a critical incident study of interprofessional healthcare teamwork2008Ingår i: Journal of Interprofessional Care, ISSN 1356-1820, E-ISSN 1469-9567, Vol. 22, nr 2, s. 191-203Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The challenge for members of interprofessional teams is to manage the team processes that occur in all teamwork while simultaneously managing their individual professional identities. The aim of this study was to identify and describe difficulties perceived by health professionals in interprofessional teamwork. Utterances on verbal actions and resolutions were also explored to enable a discussion of the implications for interprofessional learning. Individual interviews using a Critical Incident Technique were performed with 18 Swedish professionals working in healthcare teams, and examined with qualitative content analysis. The main findings show difficulties related to the team dynamic that arose when team members acted towards one another as representatives of their professions, difficulties that occurred when the members' various knowledge contributions interacted in the team, and difficulties related to the influence of the surrounding organization. The perceived consequences of the difficulties, beyond individual consequences, were restrictions on the use of collaborative resources to arrive at a holistic view of the patient's problem, and barriers to providing patient care and service in the desired manner. This paper also discusses how experiences of managing difficulties entailed various forms of interprofessional learning situations.

  • 2.
    Kvarnström, Susanne
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Discursive patterns of we and the others in multiprofessionals health care teams2004Ingår i: Comet Communication, medicine and ethics,2004, 2004, s. 29-29Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Kvarnström, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Interprofessionella team i vården: En studie om samarbete mellan hälsoprofessioner2007Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Stora förväntningar ställs på att samarbete mellan yrkesgrupper och mellan sektorer ska utveckla hälso- och sjukvården och leda till en förbättrad folkhälsa. I Världshälsoorganisationens policydokument “Health21” anges exempelvis målsättningen att hälsoprofessionerna i de europeiska medlemsländerna till år 2010 ska ha utvecklat en hälsofrämjande kompetens som bland annat innefattar teamarbete och samarbete på basis av ömsesidig respekt för de olika professionernas expertis. Det interprofessionella teamets utmaningar är dock mångfacetterade och kräver uppmärksamhet från det samhälle som skapar villkoren för hälsoprofessionernas samarbete inom hälso- och sjukvårdens organisationer.

    Denna licentiatavhandling innehåller diskurs- och innehållsanalytiska studier om interprofessionellt teamarbete i vården. Avhandlingens övergripandet syfte var att undersöka och beskriva hur teammedlemmar konstruerar och skapar innebörder av team och teamarbete mellan flera hälsoprofessioner. Det ena specifika syftet var att undersöka hur medlemmar i multiprofessionella vårdteam talar om sitt team, särskilt avseende de diskursiva mönster som framträdde och vilken funktion dessa mönster hade (studie I). Det andra specifika syftet var att identifiera och beskriva svårigheter som hälsoprofessioner har uppfattat vid interprofessionellt teamarbete, där avsikten även var att möjliggöra en diskussion om implikationer för interprofessionellt lärande (studie II).

    Fokusgruppintervjuer med teammedlemmar (n=32) från sex team analyserades utifrån en diskursiv socialpsykologisk forskningsansats och fokuserade på användningen av pronomina ”jag”, ”vi” och ”de”. Fynden relaterades sedan till teorier om diskursivt medlemskap och diskursiva samhällen (studie I). Individuella semistrukturerade intervjuer med teammedlemmar (n=18) från fyra av de sex teamen genomfördes med critical incident-teknik. Intervjuerna analyserades via latent kvalitativ innehållsanalys och fynden tolkades utifrån teorier om professionssociologi och lärande i arbetet (studie II).

    Resultaten visade att två diskursiva mönster framträdde i teammedlemmarnas konstruktioner av ”vi-som-team”. Dessa mönster benämndes kunskapssynergi och tillitsfullt stöd (studie I). Vid individuella intervjuer med teammedlemmar identifierades följande tre teman som rörde svårigheter vid interprofessionellt teamarbete; (i) svårigheter som gällde den teamdynamik som uppstod när teammedlemmarna agerade som företrädare för sina professioner i relation till teamet, (ii) svårigheter när medlemmarnas olika kunskapsbidrag interagerade i teamet och (iii) svårigheter som rörde den omgivande organisationens påverkan på teamet (studie II).

    Konklusionen gjordes att de diskursiva mönstren utgjorde retoriska resurser för teammedlemmarna, både för att bekräfta medlemskapet i teamet, för att hävda sina åsikter i kontakter med andra vårdgivare (”de andra”) och även för att hantera uppfattade svårigheter beträffande exempelvis bristande samsyn. Vidare drogs slutsatsen att en konsekvens av de uppfattade svårigheterna var, förutom individuella konsekvenser, begränsningar i användandet av de gemensamma resurserna för att nå en helhetssyn på patientens problem och att patienterna inte kunde bemötas på det sätt som önskades.

    Forskningsprojektets praktiska implikationer rörde teamutveckling där olika former av interprofessionellt lärande påverkar teamets fortsatta utveckling, samt ledning av hälso- och sjukvården avseende betydelsen av imple-menteringsprocesser och organisatoriskt lärande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner (pdf)
    COVER01
  • 4.
    Kvarnström, Susanne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Äldre - vård - civilsamhälle (ÄVC). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Discursive patterns in multiprofessional healthcare teams2006Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, Vol. 53, nr 2, s. 244-252Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim. The aim of this paper is to report a study exploring how members of multiprofessional healthcare teams talk about their team. Specifically, the team members' talk was analysed to explore the discursive patterns that emerged and their functions.

    Background. Over recent decades there has been an increasing demand in Western countries to change care organizations and to coordinate resources and professional competencies to meet the needs of patients/service users better. Because society promotes this kind of work, it may be valuable to explore the self-presentations of a multiprofessional healthcare team.

    Methods. A discourse analysis was carried out on existing empirical data from focus group interviews with a member-identified category sample comprising 32 healthcare professionals in six authentic multiprofessional teams in south-east Sweden. The analysis focused on the participants' discursive constructions of multiprofessional teamwork, on the way they talked about their group, and, in particular, on their use of the pronouns we, they and I.

    Findings. The constructions of 'we' by multiprofessional healthcare teams showed discursive patterns that are here referred to as knowledge synergy and trusting support, which included factors such as cross-learning and personal chemistry. The pronoun we was also used as a flexible resource to manage expertise, power and leadership within the teams, and it might also function to ease the pressure for consensus.

    Conclusion. These discursive patterns provided powerful rhetorical resources for team members, both to affirm their choice of membership and to claim superiority in relations with the surrounding community (the others) by linking to a societal discourse that promotes collaboration.

  • 5.
    Kvarnström, Susanne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Självpresentationer i vårdteam2016Ingår i: Team i vård, behandling och omsorg: Erfarenheter och reflektioner / [ed] Johan Berlin, Håkan Sandberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, 2:1, s. 163-186Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel diskuteras hur teamets identitet och medlemmarnas självuppfattning skapas och formas genom språkliga förhandlingar och positioneringar mellan och inom gruppen och gentemot gruppens omgivning. Vilka ord väljer teammedlemmar när de talar om sig själva och om teamet? Beskrivningarna visar att dessa ”självpresentationer” kan vara en resurs för medlemmarna i det tvärprofessionella teamet i det vardagliga arbetet.

  • 6.
    Kvarnström, Susanne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Regionstyrelsen. Jonkoping Univ, Sweden.
    Jangland, Eva
    Uppsala Univ, Sweden; Uppsala Univ Hosp, Sweden.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Introducing the nurse practitioner into the surgical ward: an ethnographic study of interprofessional teamwork practice2018Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 32, nr 2, s. 765-771Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AimThe first nurse practitioners in surgical care were introduced into Swedish surgical wards in 2014. Internationally, organisations that have adopted nurse practitioners into care teams are reported to have maintained or improved the quality of care. However, close qualitative descriptions of teamwork practice may add to existing knowledge of interprofessional collaboration when introducing nurse practitioners into new clinical areas. The aim was to report on an empirical study describing how interprofessional teamwork practice was enacted by nurse practitioners when introduced into surgical ward teams. Methods and resultsThe study had a qualitative, ethnographic research design, drawing on a sociomaterial conceptual framework. The study was based on 170 hours of ward-based participant observations of interprofessional teamwork practice that included nurse practitioners. Data were gathered from 2014 to 2015 across four surgical sites in Sweden, including 60 interprofessional rounds. The data were analysed with an iterative reflexive procedure involving inductive and theory-led approaches. The study was approved by a Swedish regional ethics committee (Ref. No.: 2014/229-31). The interprofessional teamwork practice enacted by the nurse practitioners that emerged from the analysis comprised a combination of the following characteristic role components: clinical leader, bridging team colleague and ever-present tutor. These role components were enacted at all the sites and were prominent during interprofessional teamwork practice. ConclusionThe participant nurse practitioners utilised the interprofessional teamwork practice arrangements to enact a role that may be described in terms of a quality guarantee, thereby contributing to the overall quality and care flow offered by the entire surgical ward team.

1 - 6 av 6
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf