Digitala Vetenskapliga Arkivet

Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 54
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Bergqvist, Ove
    et al.
    Strandberg, Max
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Björklund, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Analys av flyktingfrågan – vad är det vi vill att eleverna ska kunna göra när de analyserar flyktingsituationen, och vad i vår undervisning möjliggör det?2017Inngår i: Lärarnas forskningskonferens 31 oktober 2017: Abstracts, 2017, s. 24-25Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I samhällskunskap undervisas elever i frågor om hur olika samhällen är organiserade och strukturerade, om värden och värdefrågor samt om hur man kan analysera, kritiskt granska och dra relevanta slutsatser om argument i samhällsfrågor. Undervisningen utgår ofta från de dagsaktuella frågor som på- verkar vårt samhälle just nu. En av dessa samhällsfrågor är det faktum att många människor under en längre tid flytt i båt över Medelhavet, en farofylld flykt som medför stora risker och en osäker framtid. Projektets utgångspunkt är denna aktuella flyktingsituation - varför så många flyr, varför andra stannar kvar och hur individer och samhälle påverkas av flyktingsituationen, idag och i den nära framtiden. Vad är det man kan när man kan analysera flyktingsituationen – om man går i ettan, i sexan, i åttan, eller första året på gymnasiet? Hur kan vi undervisa kring detta i samhällskunskap för att utveckla elevernas förmåga att analysera flyktingsituationen? Det här är ett aktuellt och viktigt ämnesområde, och kunnandet som undersöks (förmågan att analysera en samhällsfråga) är grundläggande för samhällskunskap. Samtidigt saknas nästan helt svensk forskning om elevers lärande i interaktion med läraren i undervisning på området (Olsson, 2016, s. 71). Internationell forskning har främst fokuserat hur elevers idéer om samhällsfrågor relaterar till social bakgrund och kulturell identitet (Barton & Avery, 2016), medan forskning som syftar till att beskriva innebörden av elevers samhällskunskapskunnande saknas. I ett större ram-projekt som påbörjades 2015 av SO-nätverket inom Stockholm Teaching & Learning Studies undersöks elevers förmåga att analysera i ämnet samhällskunskap. Syftet med ramprojektet är att bidra till att elevers analysförmåga preciseras och att vi på så vis utvecklar kunskap om hur denna förmåga kan möjliggöras genom undervisning. Symposiet presenterar tre delprojekt som inom ramen för den övergripande studien om innebörden av analysförmågan i samhällskunskap undersöker innebörden av och undervisning för elevers förmåga att analysera situationen med flyktingströmmarna från Syrien till Europa. Tre lärarlag från olika undervisningsstadier – låg- och mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet – har under läsåret 2016/2017 utformat och studerat undervisning för elever i årskurs 1 och 6, i årskurs 8 och i gymnasiets år 1. I delprojekten har elevers erfarande av flyktingsituationen och deras sätt att analysera denna kartlagts och analyserats fenomenografiskt (Marton, 1981; Larsson, 1986). Lärargrupperna har därefter utgått från resultaten av dessa kartläggningsanalyser för att med hjälp av variationsteori (Lo, 2012; Marton, 2014) utforma, pröva och revidera undervisning för att möjliggöra elevers utvecklande av förmågan att analysera flyktingsituationen. Varje delstudie har genomfört två cykler av planering, genomförande och analys av forskningslektioner med åtföljande för- och eftertest (jfr. Learning Study). Elevmaterial i form av skriftliga kartläggningar och inspelade och transkriberade lektioner/ gruppdiskussioner har analyserats för att identifiera kritiska aspekter (Marton 2014; Pang & Ki, 2016) av förmågan att analysera flyktingsituationen som behöver fokuseras i undervisning. Under symposiet presenteras de gemensamma utgångspunkterna och frågeställningarna, samt de tre delprojektens olika undervisningsinterventioner och analyser. Sammanfattningsvis diskuteras vilka likheter och skillnader som tycks finnas mellan olika skolstadier när det gäller att kunna analysera frågan om flyktingströmmarna över Medelhavet och kritiska aspekter av att kunna göra detta i olika undervisningskontexter.

  • 2.
    Björklund, Mattias
    et al.
    Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Karlander, Linda
    Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Malmqvist, Eva
    Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Norevik, Jan
    Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Olin, Lena
    Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Strandberg, Max
    Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Vad är vatten värt? En studie om ekonomiundervisning i grundskolans olika stadier2018Inngår i: Lärarnas forskningskonferens 30 oktober 2018: Abstracts, 2018, s. 41-41Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan 2011 ingår ekonomi som en del i SO-undervisningen i svensk skola (Skolverket 2017) där en bärande del av kunnandet är att eleverna ska utveckla kunskaper om begreppen pris och värde. Forskning har visat att undervisning i ekonomi är avgörande för om unga utvecklar en ekonomisk förståelse, då allmän undervisning eller mognad inte verkar bibringa detta (Davies & Lundholm, 2012). Även elever i lågstadieåldern verkar kunna utveckla förståelse för ekonomi, även om didaktiska utmaningar finns när det gäller att möjliggöra en disciplinär förståelse. Däremot verkar möjligheterna till en mer utvecklad förståelse av ekonomi öka med stigande ålder (Thompson & Siegler, 2000).

    Denna studie syftar till att undersöka hur elever i årskurs 1, 4, 5 och 8 erfar och förstår pris och värde, ställt i relation till olika typer av undervisning, både i termer av innehåll och undervisningsmetoder. Studien utgår från en learning study vars utfallsrum och kritiska aspekter legat till grund för två olika undervisningscykler om pris och värde där varan vatten har använts som utgångspunkt.

    Tentativa resultat visar att elever i samtliga årskurser, innan de fått någon undervisning, ofta förstår pris och värde utifrån en varas inneboende kvalitet samt varans nytta, som i sig inte är ekonomiska begrepp. Undervisning som rör ekonomiska idéer tycks underlätta elevers förståelse av ämnesinnehållet, men hur dessa idéer struktureras och relateras till varandra tycks avgörande för att utveckla elevernas ekonomiska kunnande. Elever i alla undersökta åldrar tycks dock kunna utveckla en mer kvalificerad förståelse av pris och värde.

  • 3.
    Björklund, Mattias
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Karlander, Linda
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Malmqvist, Eva
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Norevik, Jan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Olin, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Strandberg, Max
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Vad är vatten värt? En studie om ekonomiundervisning i grundskolans olika stadier2018Inngår i: Lärarnas forskningskonferens 30 oktober 2018: Abstracts, 2018, s. 41-41Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan 2011 ingår ekonomi som en del i SO-undervisningen i svensk skola (Skolverket 2017) där en bärande del av kunnandet är att eleverna ska utveckla kunskaper om begreppen pris och värde. Forskning har visat att undervisning i ekonomi är avgörande för om unga utvecklar en ekonomisk förståelse, då allmän undervisning eller mognad inte verkar bibringa detta (Davies & Lundholm, 2012). Även elever i lågstadieåldern verkar kunna utveckla förståelse för ekonomi, även om didaktiska utmaningar finns när det gäller att möjliggöra en disciplinär förståelse. Däremot verkar möjligheterna till en mer utvecklad förståelse av ekonomi öka med stigande ålder (Thompson & Siegler, 2000).

    Denna studie syftar till att undersöka hur elever i årskurs 1, 4, 5 och 8 erfar och förstår pris och värde, ställt i relation till olika typer av undervisning, både i termer av innehåll och undervisningsmetoder. Studien utgår från en learning study vars utfallsrum och kritiska aspekter legat till grund för två olika undervisningscykler om pris och värde där varan vatten har använts som utgångspunkt.

    Tentativa resultat visar att elever i samtliga årskurser, innan de fått någon undervisning, ofta förstår pris och värde utifrån en varas inneboende kvalitet samt varans nytta, som i sig inte är ekonomiska begrepp. Undervisning som rör ekonomiska idéer tycks underlätta elevers förståelse av ämnesinnehållet, men hur dessa idéer struktureras och relateras till varandra tycks avgörande för att utveckla elevernas ekonomiska kunnande. Elever i alla undersökta åldrar tycks dock kunna utveckla en mer kvalificerad förståelse av pris och värde.

  • 4.
    Björklund, Mattias
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Strandberg, Max
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Malmqvist, Eva
    Norevik, Jan
    Olin, Lena
    Karlander, Linda
    What’s the value of water? Teaching for development of the ability to analyse economic and financial issues in Social Studies: 2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The study addresses the questions of how different teaching designs relate to how students in year 1, 4, 5 and 8 (compulsory school) understand and learn the concept of economic value. Economics has been a growing focus areas within the Swedish Social Studies subject, creating new challenges for teachers when integrating this content area as citizenship education. This study investigates how a teaching design makes different economic and financial matters visible to learners in different age groups and was carried out through a learning study. Data consisted of recorded group discussions among students, as well as written student answers to open response pre-and post-test questions, which were analysed using phenomenography (Marton, 2015). Results show three structural aspects necessary for students to discern in learning about economic value; that economic value (1) is constructed rather than essential, (2) emerges in relation to a lack of resources, and (3) is a relation in a system of different kinds of resources. Age does not seem to be a pivotal factor for learning or understanding price and value. By shifting focus from supply to demand with the instructional examples, learners’ life world came closer to the desired learning object -that value and price are constructed and emerge as a relationship between supply and demand in a wide system of resources.

  • 5. Brolin, Krister
    et al.
    Waern, Marie
    Cottin, Karina
    Mattsson, Anna-Karin
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Makt: Relation eller tillstånd?: Om utmaningar i att undervisa om analys av makt i samhällskunskap2018Inngår i: SO-didaktik, ISSN 2002-4525, nr 5, s. 64-70Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 6. Brolin, Krister
    et al.
    Waern, Marie
    Cottin, Karina
    Mattsson, Anna-Karin
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Makt: Relation eller tillstånd?: Om utmaningar i att undervisa om analys av makt i samhällskunskap2018Inngår i: SO-didaktik, ISSN 2002-4525, nr 5, s. 64-70Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Strandberg, Max
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Björklund, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Kåks, Bodil
    Dalman, Anita
    Qualitative differences in the ability to analyse societal issues – the example of the Mediterranean refugee crisis2019Inngår i: Book of Abstracts: EARLI 2019, 2019, s. 400-401Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this presentation is to present a proposal of what it means to be able to analyse societal issues in social studies education. This ability is considered central in both compulsory and upper secondary Social Studies education, and it has been suggested as one of several ways of thinking, that may be significant for Social Studies as a subject (Sandahl 2015). However, we still do not know much about what analysing in the Social Sciences means in general and for students in different age groups (Barton & Avery, 2016). Identifying this is crucial in order to design teaching that effectively enables students in different age groups to develop this ability. The study addresses the question of what it means to be able to analyse societal issues, with a focus on the 2015 migration situation, and was carried out as a learning study with iteratively conducted research lessons with students in year 1, 6 and 8 in compulsory school and year 2 in upper secondary school. The data, consisting of written student responses to open-ended questions (pre- and post-tests), as well as recorded group discussions, were analysed using phenomenographic methods (Marton, 2014) in order to identify qualitatively different ways of analysing the societal issue in focus. Results suggest that the most qualified way of analysing the migration situation was characterised by (i) seeing the migration situation as a dynamic process, where (ii) a consequence can also be a cause and where (iii) different dimensions are related.

  • 8.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Strandberg, Max
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Björklund, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Kåks, Bodil
    Dalman, Anita
    The migration crisis as a multidimensional movement – qualitative differences in the ability to analyse complex societal issues2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this presentation is to present a proposal of what it means to be able to analyse societal issues in social studies education. This ability is considered central in both compulsory and upper secondary Social Studies education, and it has been suggested as one of several ways of thinking, that may be significant for Social Studies as a subject (Sandahl 2015). However, we still do not know much about what analysing in the Social Sciences means in general and for students in different age groups (Barton & Avery, 2016). Identifying this is crucial in order to design teaching that effectively enables students in different age groups to develop this ability. The study addresses the question of what it means to be able to analyse societal issues, with a focus on the 2015 migration situation, and was carried out as a learning study with iteratively conducted research lessons with students in year 1, 6 and 8 in compulsory school and year 2 in upper secondary school. The data, consisting of written student responses to open-ended questions (pre- and post-tests), as well as recorded group discussions, were analysed using phenomenographic methods (Marton, 2014) in order to identify qualitatively different ways of analysing the societal issue in focus. Results suggest that the most qualified way of analysing the migration situation was characterised by (i) seeing the migration situation as a dynamic process, where (ii) a consequence can also be a cause and where (iii) different dimensions are related.

  • 9.
    Strandberg, Max
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Björklund, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Kåks, Bodil
    Dahlman, Anita
    Vad är det elever i olika åldrar kan när de kan analysera flyktingsituationen?2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Varför flyr många, varför stannar andra kvar, hur påverkas individer och samhälle av flyktingsituationen? Vad innebär det att kunna svara på dessa frågor för elever i olika åldrar? Studien har genom en learning study tillsammans med tio verksamma lärare utvecklat och undersökt undervisning om och lärande av analys av flyktingsituationen i årskurserna 1, 6, 8 samt år 2 på gymnasiet. Undervisningsdesignen utgick från kartläggningar av hur elever i olika årskurser uppfattade och analyserade flyktingsituationen. De mest kvalificerade elevsvaren utmärks av att analysen relaterar till flyktingsituationen som en dynamisk process, använder konsekvenser i en processkedja även som orsaker, samt relaterar flera olika dimensioner till varandra. Vi exemplifierar undervisning som möjliggjorde även för de yngsta eleverna att uppvisa denna slags analys.

  • 10.
    Strandberg, Max
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Björklund, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Kåks, Bodil
    Dahlman, Anita
    Malmqvist, Eva
    Olin, Lena
    Norevik, Jan
    Karlander, Linda
    The meaning of knowing how to analyse complex societal issues in Social Studies2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 11. Thorsten, Anja
    et al.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum).
    Framgångsrik undervisning: fokus på elevers tankesätt, snarare än på matriser2015Inngår i: Venue, E-ISSN 2001-788X, , s. 3Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Om fokus läggs på att ta reda på hur eleven har förstått ämnesinnehållet i stället för om eleven har förstått är det lättare att ta reda på vad som behöver förändras i undervisningen. På så sätt skulle bedömningen bli ett mer konstruktivt redskap för att få alla elever att utvecklas och lära sig.

  • 12. Thorsten, Anja
    et al.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum).
    Framgångsrik undervisning: fokus på elevers tankesätt, snarare än på matriser2015Inngår i: Venue, E-ISSN 2001-788XArtikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Om fokus läggs på att ta reda på hur eleven har förstått ämnesinnehållet i stället för om eleven har förstått är det lättare att ta reda på vad som behöver förändras i undervisningen. På så sätt skulle bedömningen bli ett mer konstruktivt redskap för att få alla elever att utvecklas och lära sig.

  • 13.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum).
    Att skapa rättvisa – en gemensam angelägenhet: Preliminära resultat från tre learning study kring undervisning i att resonera om rättvisa i samhällskunskap2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet undersöker nödvändiga förutsättningar för att genom undervisning möjliggöra för elever att utveckla en förmåga till principiellt grundade resonemang kring rättvisa, i syfte att analysera samhällsvetenskapliga frågor. Att kunna urskilja, och argumentera för, olika principiella perspektiv på rättvisa, makt, frihet, samhällsnytta och andra grundläggande begrepp inom samhällskunskap, är en förutsättning för ett aktivt deltagande i deliberativa demokratiska samtal, och nödvändigt för att urskilja den egna ståndpunkten i samhällsfrågor. Sådana principiellt grundande resonemang utgör en viktig aspekt av förmågan till samhällsvetenskaplig analys, och utgår från att ett begrepps innebörd skiftar med utgångspunkter och värderingar. Ämnesdidaktisk forskning inom svensk samhällskunskap har till övervägande del fokuserat ämnesundervisningens syfte och utformning men i mindre utsträckning innebörden av dess innehåll, vilket undersökningen vill bidra till att förändra.

    Projektet omfattar tre Learning Studies med samhällskunskapslärare på tre gymnasieskolor. En lektion kring rättvisa designas gemensamt av en lärargrupp, genomförs av undervisande lärare, spelas in, analyseras och revideras samt genomförs på nytt i en ny undervisningsgrupp. Materialet, totalt nio lektioner, tre från varje Learning Study, analyseras utifrån variationsteorin (Marton & Booth, 1997; Lo, 2012), samt utifrån förekomsten/frånvaron av dialogiska inslag i undervisningspraktiken (Matusov, 2000). Den första studien är slutförd, de övriga två kommer avslutas i februari respektive mars 2013. En fenomenografisk förstudie av elevers erfarande av rättvisa visar på att insikten att innebörden av rättvisa inte är entydig, insikten att det finns olika principiella grunder för olika möjliga innebörder samt insikten att dessa grundas i skilda ideologiska värderingar, som hänger ihop med ontologiska föreställningar, kan vara kritiska aspekter av elevernas lärande.

    Utifrån resultaten vill jag vid NOFA4-konferensen diskutera frågorna: Av vad består kunnandet att resonera principiellt kring rättvisa i förhållande till en samhällsfråga? Vilka inslag i undervisningen möjliggör utvecklandet av detta kunnande?

  • 14.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum).
    Att skapa ämnesdisciplinära didaktiska redskap genom att utforska relationen mellan samhällskunskapsämnets sakinnehåll och förmågor genom undervisningspraktiken2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum).
    Betydelsen av några kommunikativa handlingar i samhällskunskapsundervisning om att resonera om rättvisa2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I föredraget presenteras resultat från en ämnesdidaktisk studie med inriktning mot samhällskunskap från lic-forskarskolan i Learning Study, genomförd vid institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet. Licentiatuppsatsen har namnet ”Rikare resonemang om rättvisa Vad kan kvalificera deltagande i samhällskunskapspraktiken?” och presentationen fokuserar den del av resultaten som besvarar frågan om vad i undervisningspraktiken i samhällskunskap som skapar förutsättningar för elevernas lärande av att resonera om rättvisa på ett kvalificerat sätt.

    Resultaten utgår från analyser av nio forskningslektioner från tre Learning Study kring undervisning om att resonera om rättvisa på gymnasiet. Resultaten pekar mot att betydelsefulla förutsättningar är lärarnas ämneskunnande – det erfarande av lärandeobjektet som uttrycktes av lärarna i undervisningen – samt undervisningsverksamhetens underförstådda syfte och ett genuint behov av det avsedda kunnandet i verksamheten. Kommunikativa handlingar som verkar kunna underlätta för upprättande av dessa förutsättningar är uppgifter som skapar lärandeaktiviteter, ämnesspråk som medierande redskap och variation av kritiska aspekter som medierande redskap. I presentationen sammanfattas kritiska aspekter av kunnandet att resonera om rättvisa, och betydelsen av några kommunikativa handlingar i undervisningen för elevernas utvecklande av kunnandet exemplifieras.

  • 16.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum).
    Betydelsen av några kommunikativa handlingar i samhällskunskapsundervisning om att resonera om rättvisa2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I föredraget presenteras resultat från en ämnesdidaktisk studie med inriktning mot samhällskunskap från lic-forskarskolan i Learning Study, genomförd vid institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet. Licentiatuppsatsen har namnet ”Rikare resonemang om rättvisa Vad kan kvalificera deltagande i samhällskunskapspraktiken?” och presentationen fokuserar den del av resultaten som besvarar frågan om vad i undervisningspraktiken i samhällskunskap som skapar förutsättningar för elevernas lärande av att resonera om rättvisa på ett kvalificerat sätt.

    Resultaten utgår från analyser av nio forskningslektioner från tre Learning Study kring undervisning om att resonera om rättvisa på gymnasiet. Resultaten pekar mot att betydelsefulla förutsättningar är lärarnas ämneskunnande – det erfarande av lärandeobjektet som uttrycktes av lärarna i undervisningen – samt undervisningsverksamhetens underförstådda syfte och ett genuint behov av det avsedda kunnandet i verksamheten. Kommunikativa handlingar som verkar kunna underlätta för upprättande av dessa förutsättningar är uppgifter som skapar lärandeaktiviteter, ämnesspråk som medierande redskap och variation av kritiska aspekter som medierande redskap. I presentationen sammanfattas kritiska aspekter av kunnandet att resonera om rättvisa, och betydelsen av några kommunikativa handlingar i undervisningen för elevernas utvecklande av kunnandet exemplifieras.

  • 17.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Deltagande, identitetsskapande, deliberation eller kritiskt omdöme – om undervisningshandlingars betydelse för vilken kunskap som möjliggörs i samhällskunskap2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Samhällskunskapsundervisningen i grundskolans mellanår präglas av stoffträngsel (Stolare, 2016), och samhällskunskap fokuserar ofta faktareproduktion trots att både lärare och styrdokument framhäver kritiskt tänkande som en grundläggande förmåga i ämnet (Olsson, 2016). I denna presentation beskrivs resultaten från en studie om undervisning som designats för att främja möjligheter för elever i årskurs 6 att kvalificera sin kritiska analys i juridiska rättvisefrågor (Tväråna, i tryck). 

    I studien fokuserades särskilt relationen mellan de praktiker som byggs upp av lärares och elevers handlingar, och det resonerande om rättviseprinciper som konstitueras i undervisningen. I studien anlades ett kulturhistoriskt verksamhetsteoretiskt perspektiv på undervisningen och Radfords objektifikationsteori (Radford, 2015) användes i analysen. Elevernas olika sätt att resonera i rättvisefrågor i undervisningen kategoriserades och därpå analyserades elevers och lärares undervisningshandlingar tematiskt (Braun & Clarke, 2006), och beskrevs som konstituerande olika slags ämnespraktiker. Slutligen gjordes en analys av relationen mellan undervisningshandlingarna och elevernas olika sätt att resonera i rättvisefrågor i undervisningen. 

    Data i studien kommer från en intervenerande, iterativ designstudie i form av en learning study (Carlgren, 2017; Marton, 2015), med tre cykler av forskningslektioner kring undervisning med syfte att främja elevers förmåga till granskande reflektion och kritiskt omdöme i rättvisefrågor. Undervisningsdesignen som prövades och utvecklades baserades på variationsteori (Marton, 2015) och dialogisk intersubjektivitet (Matusov, 2001). 

    I analysen identifierades fyra ämnespraktiker vilka drevs av olika motiv: deltagande, identifikation, deliberation samt kritiskt omdöme. De undervisningshandlingar som byggde upp ämnespraktikerna drivna av deliberation och kritiskt omdöme skapade större möjligheter för elever att kritiskt analysera rättviseprinciper, än undervisningshandlingar som byggde ämnespraktiker drivna av deltagande och identifikation.

    Presentationen fokuserar både resultaten av studien och användandet av objektifikationsteori som ett sätt att analysera vad som händer i undervisningen och hur det möjliggör eller motverkar elevers möjligheter att utveckla ett visst kunnande.

  • 18.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Discussing opinions or critically assessing arguments? Conflicting activities in primary school civics teaching about judicial justice2019Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Civics teaching in primary school is often shaped by a crowded curriculum, with an abundance of subject matter for teachers to cover in short time (Stolare, 2016), and often seems to be directed towards remembering and recapitulating facts rather than developing qualified ways of reasoning about societal issues (Odenstad, 2010). Nevertheless, critical reasoning is regarded a crucial ability for civics, both in the national curriculum and by teachers. The article explores teaching designed to benefit students’ possibilities to qualify their critical reasoning about issues of judicial justice in civic education in year 6 of primary school. The focus is on how the actions of students’ and teachers’ build teaching activities that promote or hinder critical reasoning about justice issues. 

    The study is influenced by a cultural-historical activity theoretical perspective, and assumes that actions and motives of teaching are shaped by the cultural and social needs developed in certain historical contexts. Critical reasoning in civics can be constituted and realised in different ways, depending on the motives for civics as a classroom activity, and how it is expressed and mediated through the actions of both teachers and students. Based on the theory of objectification (Radford, 2013; 2015), the analysis describes how reasoning about judicial justice issues as an object of knowledge is actualised through different teaching activities in the research lessons. 

    Data material in the study consisted of transcribed group discussions and whole class conversations from three cycles of research lessons in a learning study conducted in collaboration with a team of seven primary school teachers. The teaching design in the lessons was based upon variation theory (Marton, 2015) and dialogical intersubjectivity (Matusov, 2001). The actions of students and teachers were thematically analysed and described as making up different kinds of joint labours between teachers and students. Actions constituting these joint labours where then correlated with students’ different ways of reasoning about justice issues. 

    Four kinds of joint labours between teachers and students where identified, driven by different motives: participation, identity, deliberation and critical judgment. The actions driven by deliberation and critical judgment benefitted students’ critical reasoning about justice issues, while actions driven by participation and identity conflicted with it. The results may contribute to teachers’ understanding of their own practise and to the discussion within social science didactics about the meaning of critical reasoning and critical judgement as a subject specific ability.

  • 19.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Ett ämnesdidaktiskt perspektiv2017Inngår i: Undersöka och utveckla undervisning: professionell utveckling för lärare / [ed] Jonas Almqvist, Karim Hamza, Anette Olin, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, s. 110-110Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Ett ämnesdidaktiskt perspektiv2017Inngår i: Undersöka och utveckla undervisning: professionell utveckling för lärare / [ed] Jonas Almqvist, Karim Hamza, Anette Olin, Lund: Studentlitteratur AB , 2017, s. 110-110Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum).
    Forska i arbetet bättre än hemsnickrad fortbildning2015Inngår i: Dagens nyheter, ISSN 1101-2447, nr 3 januariArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 22.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum).
    Forska i arbetet bättre än hemsnickrad fortbildning2015Inngår i: Dagens nyheter, ISSN 1101-2447, nr 3 januariArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 23.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum).
    How can a survey of students' conceptions contribute to developing teachers' pedagogical content knowledge?2015Inngår i: NOFA5 Nordic Conference on Subject Education: Book of abstracts, 2015, s. 19-19Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the presentation is to illustrate how a deeper knowledge of students’ conceptions of a specific subject content can be explored. A phenomenographic study that explores qualitative differences in upper secondary school students’ conceptions of justice, in the subject of civics, is presented. The presentation discusses how the understanding of students’ different ways of reasoning about justice in civics can contribute to developing pedagogical content knowledge among teachers. The study is based on empirical data from seven interviews and three Learning Studies focusing the ability to reason about the concept of justice. The study analyses students’ conceptions of justice, as well as students’ experiences of what it means to reason in civics. These ways of reasoning relate to each other and to the practise of civics. By focusing critical aspects of the ability to reason about justice in communicative actions that enable the students to discern the critical aspects, the teachers develop a better understanding of what it means to be able to reason well about justice. The teachers also develop an understanding of how this can be taught to students.

  • 24.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum).
    How can a survey of students' conceptions contribute to developing teachers' pedagogical content knowledge?2015Inngår i: NOFA5 Nordic Conference on Subject Education: Book of abstracts, 2015, s. 19-19Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the presentation is to illustrate how a deeper knowledge of students’ conceptions of a specific subject content can be explored. A phenomenographic study that explores qualitative differences in upper secondary school students’ conceptions of justice, in the subject of civics, is presented. The presentation discusses how the understanding of students’ different ways of reasoning about justice in civics can contribute to developing pedagogical content knowledge among teachers. The study is based on empirical data from seven interviews and three Learning Studies focusing the ability to reason about the concept of justice. The study analyses students’ conceptions of justice, as well as students’ experiences of what it means to reason in civics. These ways of reasoning relate to each other and to the practise of civics. By focusing critical aspects of the ability to reason about justice in communicative actions that enable the students to discern the critical aspects, the teachers develop a better understanding of what it means to be able to reason well about justice. The teachers also develop an understanding of how this can be taught to students.

  • 25.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum).
    How to analyse and evaluate learning outcome in a Social Studies Learning Study2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The issue of this paper is to explore the possibilities within Learning Study to estimate accomplished learning by students when used as subject didactic research by teachers of Social Studies. Stiegler and Hiebert suggest Lesson Study as a model for collaborative, teacher lead subject matter research for developing teaching practise (1999). Learning Study is developed from Lesson Study as a circle of iterative research lessons, based on explicit theories of learning for planning and analysing the research lessons as well as the learning outcome. The paper takes as its point of departure three Learning Studies in Social Studies at upper secondary level. The studies were completed within a research project aiming to explore the nature of the subject knowledge of the ability to use different principles of Justice when analysing a problem. Variation theory (Marton & Booth, 1997; Lo, 2012) and Activity Theory (Matusov, 2000) were used as theoretical ground for planning and analysing. 

    Learning Study as an approach for subject didactic research as a clinical research (Carlgren, 2012) which focuses on knowledge production concerning subject didactics has to meet the question of how to evaluate the produced learning outcome in a Learning Study.  A lot of reported Learning Studies focuses on reporting the results from research lessons in terms of percental change in test scores and/or in number of students reaching the intended learning outcome, a methodological tradition originally from the Design Experiment  (Cobb et. al., 2003) concept, with a pre- and post-test. The paper addresses and discuss the issue of how to understand and assess complex learning objects in Social Studies education. How are teachers treating these results and the tests that produce them? How are intended learning objects interpreted into questions for tests? How do teachers handle the fact that their own conception of the learning object changes during and due to the Learning Study, and how does this affect the way we assess the learning outcome?

  • 26.
    Tväråna, Malin
    IT-gymnasiet i Uppsala, Sverige.
    Hur kan den tysta lärarkunskapen utnyttjas för bättre undervisning om styckeindelning i engelska?2013Inngår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 10, s. 50-63Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Artikeln beskriver en learning study om styckeindelning av text i ämnet engelska, på gymnasienivå. Genom intervjuer kartlades möjliga kritiska aspekter av förmågan till styckeindelning, varpå ett lärarlag planerade en forskningslektion utifrån dessa. Lek- tionen lmades, analyserades och revideras, vilket upprepades två gånger. Avsikten med studien var att undersöka vad eleverna hade för uppfattning om vad styckeindel- ning var bra för, vad de behövde lära sig för att bli bra på det, och hur en undervisning som möjliggjorde detta lärande kunde se ut. En förutsättning för att utveckla förmågan förefaller vara att förstå styckeindelning i sig, såväl som relationen mellan styckenas inre struktur, placering och textens hela ämnesinnehåll, som underlättande för läsarens förståelse av budskapet. Att de olika övningarna under lektionen utgick ifrån ett tydligt problem som var gemensamt och kunde diskuteras/lösas av elever tillsammans med läraren underlättade för eleverna att erfara de kritiska aspekterna. Även synliggörandet av ett meningsfullt syfte med lektionen verkade främja elevernas lärande.

  • 27.
    Tväråna, Malin
    IT-gymnasiet i Uppsala, Sverige.
    Hur kan den tysta lärarkunskapen utnyttjas för bättre undervisning om styckeindelning i engelska?2013Inngår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 10, s. 50-63Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Artikeln beskriver en learning study om styckeindelning av text i ämnet engelska, på gymnasienivå. Genom intervjuer kartlades möjliga kritiska aspekter av förmågan till styckeindelning, varpå ett lärarlag planerade en forskningslektion utifrån dessa. Lek- tionen lmades, analyserades och revideras, vilket upprepades två gånger. Avsikten med studien var att undersöka vad eleverna hade för uppfattning om vad styckeindel- ning var bra för, vad de behövde lära sig för att bli bra på det, och hur en undervisning som möjliggjorde detta lärande kunde se ut. En förutsättning för att utveckla förmågan förefaller vara att förstå styckeindelning i sig, såväl som relationen mellan styckenas inre struktur, placering och textens hela ämnesinnehåll, som underlättande för läsarens förståelse av budskapet. Att de olika övningarna under lektionen utgick ifrån ett tydligt problem som var gemensamt och kunde diskuteras/lösas av elever tillsammans med läraren underlättade för eleverna att erfara de kritiska aspekterna. Även synliggörandet av ett meningsfullt syfte med lektionen verkade främja elevernas lärande.

  • 28.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Innebörden av rättvisa i resonemang om rättvisefrågor i samhällskunskapsundervisning på gymnasiet2014Inngår i: Faglig kunnskap i skole og lærerutdanning: Nordiske bidrag til samfunnsfag- og historiedidaktikk / [ed] Lise Kvande, Bergen: Fagbokforlaget, 2014, s. 113-131Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The article accounts for the results of a research project of justice as a phenomenon, carried out with upper secondary school students studying the subject of civics. The research was made using phenomenography and the empirical material was collected throughout seven interviews and nine research lessons. The lessons where conducted during three learning studies concerning how to reason about justice in civics. The results show that in order to understand justice as a concept with several simultaneously existing meanings grounded in different principle-based positions, it is critical for students to distinguish between two aspects of justice. The first one is to see justice as a relative value rather than a universal value. The second critical aspect is to see that distinct meanings of justice are constituted on different principles more than on personal interests. It also appears as though the way in which students experience justice – as a universal, a personal or a principle-based value – determines the way in which they are able to reason about justice in issues of civics. This ability is important for students in terms of being able to distinguish opinions as well as taking a stand in political issues. The results could form a basis for planning of a teaching that makes it possible for students to experience the critical aspects of justice and develop the ability to reason well about justice in civics.

  • 29.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Innebörden av rättvisa i resonemang om rättvisefrågor i samhällskunskapsundervisning på gymnasiet2014Inngår i: Faglig kunnskap i skole og lærerutdanning: Nordiske bidrag til samfunnsfag- og historiedidaktikk / [ed] Lise Kvande, Bergen: Fagbokforlaget , 2014, s. 113-131Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The article accounts for the results of a research project of justice as a phenomenon, carried out with upper secondary school students studying the subject of civics. The research was made using phenomenography and the empirical material was collected throughout seven interviews and nine research lessons. The lessons where conducted during three learning studies concerning how to reason about justice in civics. The results show that in order to understand justice as a concept with several simultaneously existing meanings grounded in different principle-based positions, it is critical for students to distinguish between two aspects of justice. The first one is to see justice as a relative value rather than a universal value. The second critical aspect is to see that distinct meanings of justice are constituted on different principles more than on personal interests. It also appears as though the way in which students experience justice – as a universal, a personal or a principle-based value – determines the way in which they are able to reason about justice in issues of civics. This ability is important for students in terms of being able to distinguish opinions as well as taking a stand in political issues. The results could form a basis for planning of a teaching that makes it possible for students to experience the critical aspects of justice and develop the ability to reason well about justice in civics.

  • 30.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Kritiskt omdöme i samhällskunskap: Undervisningsutvecklande studier av samhällsanalytiskt resonerande i rättvisefrågor2019Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Teachers struggle to design teaching that that will promote students’ social science knowledge in accordance with the citizenship education purpose of the subject. This study aims to expand the knowledge base of social science education by exploring the meaning of, and teaching for, the ability to critically analyse essentially contested value issues, specifically fairness and justice issues, in social science.

    The project concludes results from three studies containing five empirical intervention sub-studies of social science teaching, conducted at upper secondary, middle and lower primary school level. All studies were based on the educational design-based research approach learning study,where teaching interventions are designed, analysed and evaluated in collaboration with practising teachers. For the intervention design and the analysis of empirical data, phenomenography, variation theory and activity theory were used.

    The results comprise descriptions of what it is means to know how to reason critically about fairness and justice issues in social science, what the critical aspects for learning how to do this are, how this knowing can be related to different teaching practices and design principles, and what indications of an emerging ability to critically analyse these issues can be. The results can be used as tools when designing, implementing and evaluating teaching and as empirically grounded additions to a theoretical description of teachers’ pedagogical content knowledge. 

    Based on the results, the progression of the ability is discussed and a model for social science analytical reasoning (samhällsanalytiskt tänkande) is proposed. The model expresses analytical reasoning in social science as the development of a critical judgement in relation to contested societal issues with the purpose of reaching an agency-directed citizenship education.

  • 31.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Kritiskt omdöme i samhällskunskap: Undervisningsutvecklande studier av samhällsanalytiskt resonerande i rättvisefrågor2019Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Teachers struggle to design teaching that that will promote students’ social science knowledge in accordance with the citizenship education purpose of the subject. This study aims to expand the knowledge base of social science education by exploring the meaning of, and teaching for, the ability to critically analyse essentially contested value issues, specifically fairness and justice issues, in social science.

    The project concludes results from three studies containing five empirical intervention sub-studies of social science teaching, conducted at upper secondary, middle and lower primary school level. All studies were based on the educational design-based research approach learning study,where teaching interventions are designed, analysed and evaluated in collaboration with practising teachers. For the intervention design and the analysis of empirical data, phenomenography, variation theory and activity theory were used.

    The results comprise descriptions of what it is means to know how to reason critically about fairness and justice issues in social science, what the critical aspects for learning how to do this are, how this knowing can be related to different teaching practices and design principles, and what indications of an emerging ability to critically analyse these issues can be. The results can be used as tools when designing, implementing and evaluating teaching and as empirically grounded additions to a theoretical description of teachers’ pedagogical content knowledge. 

    Based on the results, the progression of the ability is discussed and a model for social science analytical reasoning (samhällsanalytiskt tänkande) is proposed. The model expresses analytical reasoning in social science as the development of a critical judgement in relation to contested societal issues with the purpose of reaching an agency-directed citizenship education.

    Fulltekst (pdf)
    Kritiskt omdöme i samhällskunskap
    Download (jpg)
    Omslagsframsida
    Download (pdf)
    Errata: Kritiskt omdöme i samhällskunskap
  • 32.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    ”Nästan allting hör till vad man behöver”: En learning study kring undervisning som utvecklar åttaåringars förmåga att resonera kritiskt om distributiv rättvisa2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker undervisning och lärande av förmågan att resonera kritiskt analyserande om distributiv rättvisa, inom ramen för samhällskunskap i grundskolans årskurs två. Studien är utförd i två klasser i årskurs 2, i samarbete med två verksamma lärare. Undervisningsdesignen som användes baserades på resultat från en tidigare studie om innebörden av att kunna resonera om rättvisa på gymnasienivå. Ramverket för analys kombinerar en variationsteoretisk kategorisering med ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. I presentationen exemplifieras resultaten, som dels visar på fem olika indikationer på elevers begynnande förmåga att resonera kritiskt i rättvisefrågor, och dels identifierar undervisningshandlingar som främjar detta.

  • 33.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    ”Nästan allting hör till vad man behöver”: En learning study kring undervisning som utvecklar åttaåringars förmåga att resonera kritiskt om distributiv rättvisa2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker undervisning och lärande av förmågan att resonera kritiskt analyserande om distributiv rättvisa, inom ramen för samhällskunskap i grundskolans årskurs två. Studien är utförd i två klasser i årskurs 2, i samarbete med två verksamma lärare. Undervisningsdesignen som användes baserades på resultat från en tidigare studie om innebörden av att kunna resonera om rättvisa på gymnasienivå. Ramverket för analys kombinerar en variationsteoretisk kategorisering med ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. I presentationen exemplifieras resultaten, som dels visar på fem olika indikationer på elevers begynnande förmåga att resonera kritiskt i rättvisefrågor, och dels identifierar undervisningshandlingar som främjar detta.

  • 34.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Ordförråd och begrepp inom ämnet samhällskunskap2016Annet (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Ordförråd och begrepp inom ämnet samhällskunskap2016Annet (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Researching Pedagogical Content Knowledge through Learning Study: Combining theories of learning in analyzing an object of learning through student's conceptions and classroom practice2016Inngår i: WALS 2016 Abstracts: Session one, 2016, s. 22-22Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Through the use of explicit theories in the design and analysis of teaching, Learning study can be used to generate theory-based and theory-generating results, which are possible to evaluate in a systematic way. The aim of this presentation is to discuss in what way, and to what purpose, theories of teaching and learning can be used in a Learning study, as well as what the characteristics are of those theories of teaching and learning that can be used for different purposes in Learning study. A study that explores qualitative differences in upper secondary school students’ conceptions of justice, in the subject of civics (Tväråna, 2014), is used to illustrate how a deeper knowledge of students’ conceptions of a specific subject content can be explored using phenomenography (Marton, 2014; Marton & Pong, 2005). The study is based on empirical data from seven interviews and written pre- and post-tests as well as recorded and transcripted material from nine research lessons in three Learning Studies. The study analyses students’ conceptions of justice, as well as students’ experiences of what it means to reason in civics.

  • 37.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Researching Pedagogical Content Knowledge through Learning Study: Combining theories of learning in analyzing an object of learning through student's conceptions and classroom practice2016Inngår i: WALS 2016 Abstracts: Session one, 2016, s. 22-22Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Through the use of explicit theories in the design and analysis of teaching, Learning study can be used to generate theory-based and theory-generating results, which are possible to evaluate in a systematic way. The aim of this presentation is to discuss in what way, and to what purpose, theories of teaching and learning can be used in a Learning study, as well as what the characteristics are of those theories of teaching and learning that can be used for different purposes in Learning study. A study that explores qualitative differences in upper secondary school students’ conceptions of justice, in the subject of civics (Tväråna, 2014), is used to illustrate how a deeper knowledge of students’ conceptions of a specific subject content can be explored using phenomenography (Marton, 2014; Marton & Pong, 2005). The study is based on empirical data from seven interviews and written pre- and post-tests as well as recorded and transcripted material from nine research lessons in three Learning Studies. The study analyses students’ conceptions of justice, as well as students’ experiences of what it means to reason in civics.

  • 38.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Rikare resonemang om rättvisa: Att utforska en grundläggande förmåga i samhällskunskap2017Inngår i: Undervisningsutvecklande forskning: exemplet Learning study / [ed] Ingrid Carlgren, Gleerups Utbildning AB, 2017, s. 97-107Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 39.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Rikare resonemang om rättvisa: Att utforska en grundläggande förmåga i samhällskunskap2017Inngår i: Undervisningsutvecklande forskning: exemplet Learning study / [ed] Ingrid Carlgren, Gleerups Utbildning AB , 2017, s. 97-107Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Rikare resonemang om rättvisa i samhällskunskapsundervisningen: Vad är det man kan när man kan resonera om rättvisa, och vad i undervisningen möjliggör detta?2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Presentationen syftar till att illustrera hur en djupare kunskap om elevers uppfattningar om ett specifikt ämnesinnehåll kan undersökas och bidra till utvecklad pedagogical content knowledge (Schulman, 1987; 2004) hos lärare. I föredraget presenteras resultat från en ämnesdidaktisk studie med inriktning mot samhällskunskap från lic-forskarskolan i Learning Study, genomförd vid institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet. Licentiatuppsatsen har namnet ”Rikare resonemang om rättvisa Vad kan kvalificera deltagande i samhällskunskapspraktiken?” (Tväråna, 2015). I en fenomenografisk (Marton, 1981; Larsson, 1986) undersökning analyserades kvalitativa skillnader i gymnasieelevers uppfattningar av att resonera om rättvisa. I studien analyserades såväl elevernas uppfattningar av rättvisa som av att resonera i samhällskunskap, samt hur dessa uppfattningar relaterar till varandra och till samhällskunskapsundervisningens praktik. Resultaten utgår från analyser av nio forskningslektioner från tre Learning Study (Pang & Marton, 2003), kring undervisning om att resonera om rättvisa på gymnasiet. I presentationen sammanfattas kritiska aspekter av kunnandet att resonera om rättvisa, och betydelsen av några kommunikativa handlingar i undervisningen för elevernas utvecklande av kunnandet exemplifieras.

    Presentationen fokuserar den del av resultaten som besvarar frågan om vad i undervisningspraktiken i samhällskunskap som skapar förutsättningar för elevernas lärande av att resonera om rättvisa på ett kvalificerat sätt. Resultaten pekar mot att betydelsefulla förutsättningar är lärarnas ämneskunnande – det erfarande av lärandeobjektet som uttrycktes av lärarna i undervisningen – samt undervisningsverksamhetens underförstådda syfte och ett genuint behov av det avsedda kunnandet i verksamheten. Kommunikativa handlingar som verkar kunna underlätta för upprättande av dessa förutsättningar är uppgifter som skapar lärandeaktiviteter, ämnesspråk som medierande redskap och variation av kritiska aspekter som medierande redskap. 

  • 41.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Rikare resonemang om rättvisa i samhällskunskapsundervisningen: Vad är det man kan när man kan resonera om rättvisa, och vad i undervisningen möjliggör detta?2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Presentationen syftar till att illustrera hur en djupare kunskap om elevers uppfattningar om ett specifikt ämnesinnehåll kan undersökas och bidra till utvecklad pedagogical content knowledge (Schulman, 1987; 2004) hos lärare. I föredraget presenteras resultat från en ämnesdidaktisk studie med inriktning mot samhällskunskap från lic-forskarskolan i Learning Study, genomförd vid institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet. Licentiatuppsatsen har namnet ”Rikare resonemang om rättvisa Vad kan kvalificera deltagande i samhällskunskapspraktiken?” (Tväråna, 2015). I en fenomenografisk (Marton, 1981; Larsson, 1986) undersökning analyserades kvalitativa skillnader i gymnasieelevers uppfattningar av att resonera om rättvisa. I studien analyserades såväl elevernas uppfattningar av rättvisa som av att resonera i samhällskunskap, samt hur dessa uppfattningar relaterar till varandra och till samhällskunskapsundervisningens praktik. Resultaten utgår från analyser av nio forskningslektioner från tre Learning Study (Pang & Marton, 2003), kring undervisning om att resonera om rättvisa på gymnasiet. I presentationen sammanfattas kritiska aspekter av kunnandet att resonera om rättvisa, och betydelsen av några kommunikativa handlingar i undervisningen för elevernas utvecklande av kunnandet exemplifieras.

    Presentationen fokuserar den del av resultaten som besvarar frågan om vad i undervisningspraktiken i samhällskunskap som skapar förutsättningar för elevernas lärande av att resonera om rättvisa på ett kvalificerat sätt. Resultaten pekar mot att betydelsefulla förutsättningar är lärarnas ämneskunnande – det erfarande av lärandeobjektet som uttrycktes av lärarna i undervisningen – samt undervisningsverksamhetens underförstådda syfte och ett genuint behov av det avsedda kunnandet i verksamheten. Kommunikativa handlingar som verkar kunna underlätta för upprättande av dessa förutsättningar är uppgifter som skapar lärandeaktiviteter, ämnesspråk som medierande redskap och variation av kritiska aspekter som medierande redskap. 

  • 42.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Rikare resonemang om rättvisa: Vad kan kvalificera deltagande i samhällskunskapspraktiken?2014Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The study explores the meaning of knowing how to reason about justice in civics in upper secondary school. This is examined through the analysis of students’ conceptions of justice, and of their conceptions of civic reasoning about justice. It is also examined through the analysis of civic education practise. In the study, teaching was designed using Variation Theory and the theory of intersubjectivity in Activity Theory, and examined and evaluated in three Learning Studies. The empirical material consists of filmed and transcribed research lessons and interviews, as well as of written pre- and post-tests. The material was first analysed using phenomenography, and then analysed using content-oriented conversation analysis. Students’ conceptions of justice were found to move between the conception of justice as (A) a universal value, (B) a personal value or (C) a value of principle. Students’ conceptions of civic reasoning about justice were found to move between three conceptions: (a) reporting about justice, (b) analysing causes of different perspectives on justice or (c) critical reasoning about principles of justice. The critical aspects of knowing how to reason about justice in civics that students needed to discern were the relativity of justice, the basis for arguments for principles of justice and the analysing as well as the criticizing aspects of reasoning. The subject-knowledge that the teachers expressed in their teaching was one condition of the practise of civics that was found to be of importance for the students’ learning. Others were the assumed purpose of the practise of civics and a genuine need for the intended knowledge in the practice. Communicative actions that seem to facilitate these conditions are real learning tasks and a subject-specific language and variation of critical aspects as mediating tools. The findings are discussed in relation to theories of justice in political science and to the practise of civics education.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Rikare resonemang om rättvisa: Vad kan kvalificera deltagande i samhällskunskapspraktiken?2014Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The study explores the meaning of knowing how to reason about justice in civics in upper secondary school. This is examined through the analysis of students’ conceptions of justice, and of their conceptions of civic reasoning about justice. It is also examined through the analysis of civic education practise. In the study, teaching was designed using Variation Theory and the theory of intersubjectivity in Activity Theory, and examined and evaluated in three Learning Studies. The empirical material consists of filmed and transcribed research lessons and interviews, as well as of written pre- and post-tests. The material was first analysed using phenomenography, and then analysed using content-oriented conversation analysis. Students’ conceptions of justice were found to move between the conception of justice as (A) a universal value, (B) a personal value or (C) a value of principle. Students’ conceptions of civic reasoning about justice were found to move between three conceptions: (a) reporting about justice, (b) analysing causes of different perspectives on justice or (c) critical reasoning about principles of justice. The critical aspects of knowing how to reason about justice in civics that students needed to discern were the relativity of justice, the basis for arguments for principles of justice and the analysing as well as the criticizing aspects of reasoning. The subject-knowledge that the teachers expressed in their teaching was one condition of the practise of civics that was found to be of importance for the students’ learning. Others were the assumed purpose of the practise of civics and a genuine need for the intended knowledge in the practice. Communicative actions that seem to facilitate these conditions are real learning tasks and a subject-specific language and variation of critical aspects as mediating tools. The findings are discussed in relation to theories of justice in political science and to the practise of civics education.

  • 44.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Theories of justice among eight-year-olds: Exploring teaching for an emerging ability to critically analyse justice issues in social science2018Inngår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 4, s. 43-64Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The study addresses the question of what conditions of teaching that benefits the development of the ability to critically analyse issues of justice in early social science and civics education. It also presents some indications of this emerging ability, where students treat the concept of justice not as a stated or explained fact or viewpoint but as a contested concept that needs critical examination. The analysis shows the possibility for eight-year-olds to start learning how to reason about justice as an essentially contested concept and to start participating in critical analyses of societal issues of distributive justice in a qualified way. This article discusses how teaching can be designed to help younger students develop and qualify the ability to analyse justice issues and proposes indications of such an ability.

  • 45.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Theories of justice among eight-year-olds: Exploring teaching for an emerging ability to critically analyse justice issues in social science2018Inngår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 4, s. 43-64Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The study addresses the question of what conditions of teaching that benefits the development of the ability to critically analyse issues of justice in early social science and civics education. It also presents some indications of this emerging ability, where students treat the concept of justice not as a stated or explained fact or viewpoint but as a contested concept that needs critical examination. The analysis shows the possibility for eight-year-olds to start learning how to reason about justice as an essentially contested concept and to start participating in critical analyses of societal issues of distributive justice in a qualified way. This article discusses how teaching can be designed to help younger students develop and qualify the ability to analyse justice issues and proposes indications of such an ability.

  • 46.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Theories of justice in primary school: On teaching for emerging critical reasoning in social studies2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Critical thinking about key concepts in social studies and civics has long been recognized as crucial for social studies education, but there is less agreement on when and how it is meaningful to introduce them. This study addresses the question of what conditions of teaching that are necessary and beneficial for the development of the ability to reason critically about issues of justice in early social studies and civics education. In an interventional study with 30 participating students in primary education, teaching was designed and analysed in collaboration with two class teachers. The teaching design was based upon previous results, showing that older students need to grasp the concept of justice not as a fact to be stated or as a view to be stated or explained, but as a contested concept to be critically examined. Phenomenography and variation theory were used for the analysis, and the results show that it is possible for eight-year-olds to start learning how to reason about justice as an essentially contested concept and to start participating in critical reasoning about societal issues of distributive justice in a qualified way. The results suggest that it is worth considering introducing critical thinking and the concept of justice early in social studies education, and presents an educational approach to introducing this subject content.

  • 47.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Tycka eller tänka om rättvisa – vad främjas i mellanstadiets samhällskunskapsundervisning?2019Inngår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 2, s. 136-161Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Social science in primary school is often shaped by a crowded curriculum, and directed towards remembering and recapitulating facts rather than developing qualified ways of reasoning about societal issues. Nevertheless, critical reasoning is regarded a crucial ability for civics, both in the national curriculum and by teachers. The article explores teaching designed to benefit students’ possibilities to qualify their critical reasoning about issues of judicial justice in civic education in year 6 of primary school. The focus is on how the actions of students’ and teachers’ build teaching practises that promote or hinder critical reasoning about justice issues, depending on the motives for civics expressed and mediated through the actions of both teachers and students. Data material in the study consisted of transcribed group discussions and whole class conversations from three cycles of research lessons in a learning study conducted in collaboration with a team of seven primary school teachers. Four subject practises were identified, driven by different motives: participation, identity, deliberation and critical judgment. Actions driven by deliberation and critical judgment benefitted students’ critical reasoning about justice issues, while actions driven by participation and identity conflicted with it. The results may contribute to the discussion within social science didactics about the meaning of critical reasoning and critical judgement as a subject specific ability.

  • 48.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Tycka eller tänka om rättvisa – vad främjas i mellanstadiets samhällskunskapsundervisning?2019Inngår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 2, s. 136-161Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Social science in primary school is often shaped by a crowded curriculum, and directed towards remembering and recapitulating facts rather than developing qualified ways of reasoning about societal issues. Nevertheless, critical reasoning is regarded a crucial ability for civics, both in the national curriculum and by teachers. The article explores teaching designed to benefit students’ possibilities to qualify their critical reasoning about issues of judicial justice in civic education in year 6 of primary school. The focus is on how the actions of students’ and teachers’ build teaching practises that promote or hinder critical reasoning about justice issues, depending on the motives for civics expressed and mediated through the actions of both teachers and students. Data material in the study consisted of transcribed group discussions and whole class conversations from three cycles of research lessons in a learning study conducted in collaboration with a team of seven primary school teachers. Four subject practises were identified, driven by different motives: participation, identity, deliberation and critical judgment. Actions driven by deliberation and critical judgment benefitted students’ critical reasoning about justice issues, while actions driven by participation and identity conflicted with it. The results may contribute to the discussion within social science didactics about the meaning of critical reasoning and critical judgement as a subject specific ability.

  • 49.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    What is it is to know how to reason about justice in civics in upper secondary school?: Combining a phenomenographic approach with an analysis of the educational practise2016Inngår i: Different horizons: setting directions for phenomenographic research, 2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The field of didactics in Swedish social science and civics is narrow, with particularly few studies based in the practise of social science and civics. The study aims to present more knowledge about what the ability to reason about justice in civics consists of, and how it is constituted in and by the practise of civics education. The study is based upon empirical data from seven interviews and three Learning Studies (Pang & Marton, 2003; Pang & Lo, 2011) about justice in civics. The study examines a learning object – the ability to reason about justice in civics – with the use of a phenomenographic approach. The ability to reason about justice is explored through analysing both students’ conceptions of justice, and students’ conceptions of what it is to reason in civic. These conceptions are related to each other and to the practise of civics, focusing on communicative actions that enables students to distinguish critical aspects of the ability to reason about justice. This can be described as an alternative way to examine an object of learning in its different aspects and in relation to how it is constituted in the educational social science/civics practise.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    What is it is to know how to reason about justice in civics in upper secondary school?: Combining a phenomenographic approach with an analysis of the educational practise2016Inngår i: Different horizons: setting directions for phenomenographic research, 2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The field of didactics in Swedish social science and civics is narrow, with particularly few studies based in the practise of social science and civics. The study aims to present more knowledge about what the ability to reason about justice in civics consists of, and how it is constituted in and by the practise of civics education. The study is based upon empirical data from seven interviews and three Learning Studies (Pang & Marton, 2003; Pang & Lo, 2011) about justice in civics. The study examines a learning object – the ability to reason about justice in civics – with the use of a phenomenographic approach. The ability to reason about justice is explored through analysing both students’ conceptions of justice, and students’ conceptions of what it is to reason in civic. These conceptions are related to each other and to the practise of civics, focusing on communicative actions that enables students to distinguish critical aspects of the ability to reason about justice. This can be described as an alternative way to examine an object of learning in its different aspects and in relation to how it is constituted in the educational social science/civics practise.

12 1 - 50 of 54
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf