Endre søk
Begrens søket
1 - 21 of 21
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Bergqvist, Ove
    et al.
    Strandberg, Max
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Björklund, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Analys av flyktingfrågan – vad är det vi vill att eleverna ska kunna göra när de analyserar flyktingsituationen, och vad i vår undervisning möjliggör det?2017Inngår i: Lärarnas forskningskonferens 31 oktober 2017: Abstracts, 2017, s. 24-25Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I samhällskunskap undervisas elever i frågor om hur olika samhällen är organiserade och strukturerade, om värden och värdefrågor samt om hur man kan analysera, kritiskt granska och dra relevanta slutsatser om argument i samhällsfrågor. Undervisningen utgår ofta från de dagsaktuella frågor som på- verkar vårt samhälle just nu. En av dessa samhällsfrågor är det faktum att många människor under en längre tid flytt i båt över Medelhavet, en farofylld flykt som medför stora risker och en osäker framtid. Projektets utgångspunkt är denna aktuella flyktingsituation - varför så många flyr, varför andra stannar kvar och hur individer och samhälle påverkas av flyktingsituationen, idag och i den nära framtiden. Vad är det man kan när man kan analysera flyktingsituationen – om man går i ettan, i sexan, i åttan, eller första året på gymnasiet? Hur kan vi undervisa kring detta i samhällskunskap för att utveckla elevernas förmåga att analysera flyktingsituationen? Det här är ett aktuellt och viktigt ämnesområde, och kunnandet som undersöks (förmågan att analysera en samhällsfråga) är grundläggande för samhällskunskap. Samtidigt saknas nästan helt svensk forskning om elevers lärande i interaktion med läraren i undervisning på området (Olsson, 2016, s. 71). Internationell forskning har främst fokuserat hur elevers idéer om samhällsfrågor relaterar till social bakgrund och kulturell identitet (Barton & Avery, 2016), medan forskning som syftar till att beskriva innebörden av elevers samhällskunskapskunnande saknas. I ett större ram-projekt som påbörjades 2015 av SO-nätverket inom Stockholm Teaching & Learning Studies undersöks elevers förmåga att analysera i ämnet samhällskunskap. Syftet med ramprojektet är att bidra till att elevers analysförmåga preciseras och att vi på så vis utvecklar kunskap om hur denna förmåga kan möjliggöras genom undervisning. Symposiet presenterar tre delprojekt som inom ramen för den övergripande studien om innebörden av analysförmågan i samhällskunskap undersöker innebörden av och undervisning för elevers förmåga att analysera situationen med flyktingströmmarna från Syrien till Europa. Tre lärarlag från olika undervisningsstadier – låg- och mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet – har under läsåret 2016/2017 utformat och studerat undervisning för elever i årskurs 1 och 6, i årskurs 8 och i gymnasiets år 1. I delprojekten har elevers erfarande av flyktingsituationen och deras sätt att analysera denna kartlagts och analyserats fenomenografiskt (Marton, 1981; Larsson, 1986). Lärargrupperna har därefter utgått från resultaten av dessa kartläggningsanalyser för att med hjälp av variationsteori (Lo, 2012; Marton, 2014) utforma, pröva och revidera undervisning för att möjliggöra elevers utvecklande av förmågan att analysera flyktingsituationen. Varje delstudie har genomfört två cykler av planering, genomförande och analys av forskningslektioner med åtföljande för- och eftertest (jfr. Learning Study). Elevmaterial i form av skriftliga kartläggningar och inspelade och transkriberade lektioner/ gruppdiskussioner har analyserats för att identifiera kritiska aspekter (Marton 2014; Pang & Ki, 2016) av förmågan att analysera flyktingsituationen som behöver fokuseras i undervisning. Under symposiet presenteras de gemensamma utgångspunkterna och frågeställningarna, samt de tre delprojektens olika undervisningsinterventioner och analyser. Sammanfattningsvis diskuteras vilka likheter och skillnader som tycks finnas mellan olika skolstadier när det gäller att kunna analysera frågan om flyktingströmmarna över Medelhavet och kritiska aspekter av att kunna göra detta i olika undervisningskontexter.

  • 2.
    Björklund, Mattias
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Karlander, Linda
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Malmqvist, Eva
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Norevik, Jan
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Olin, Lena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Strandberg, Max
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Vad är vatten värt? En studie om ekonomiundervisning i grundskolans olika stadier2018Inngår i: Lärarnas forskningskonferens 30 oktober 2018: Abstracts, 2018, s. 41-41Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan 2011 ingår ekonomi som en del i SO-undervisningen i svensk skola (Skolverket 2017) där en bärande del av kunnandet är att eleverna ska utveckla kunskaper om begreppen pris och värde. Forskning har visat att undervisning i ekonomi är avgörande för om unga utvecklar en ekonomisk förståelse, då allmän undervisning eller mognad inte verkar bibringa detta (Davies & Lundholm, 2012). Även elever i lågstadieåldern verkar kunna utveckla förståelse för ekonomi, även om didaktiska utmaningar finns när det gäller att möjliggöra en disciplinär förståelse. Däremot verkar möjligheterna till en mer utvecklad förståelse av ekonomi öka med stigande ålder (Thompson & Siegler, 2000).

    Denna studie syftar till att undersöka hur elever i årskurs 1, 4, 5 och 8 erfar och förstår pris och värde, ställt i relation till olika typer av undervisning, både i termer av innehåll och undervisningsmetoder. Studien utgår från en learning study vars utfallsrum och kritiska aspekter legat till grund för två olika undervisningscykler om pris och värde där varan vatten har använts som utgångspunkt.

    Tentativa resultat visar att elever i samtliga årskurser, innan de fått någon undervisning, ofta förstår pris och värde utifrån en varas inneboende kvalitet samt varans nytta, som i sig inte är ekonomiska begrepp. Undervisning som rör ekonomiska idéer tycks underlätta elevers förståelse av ämnesinnehållet, men hur dessa idéer struktureras och relateras till varandra tycks avgörande för att utveckla elevernas ekonomiska kunnande. Elever i alla undersökta åldrar tycks dock kunna utveckla en mer kvalificerad förståelse av pris och värde.

  • 3. Brolin, Krister
    et al.
    Waern, Marie
    Cottin, Karina
    Mattsson, Anna-Karin
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Makt: Relation eller tillstånd?: Om utmaningar i att undervisa om analys av makt i samhällskunskap2018Inngår i: SO-didaktik, ISSN 2002-4525, nr 5, s. 64-70Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Strandberg, Max
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Björklund, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Kåks, Bodil
    Dahlman, Anita
    Vad är det elever i olika åldrar kan när de kan analysera flyktingsituationen?2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Varför flyr många, varför stannar andra kvar, hur påverkas individer och samhälle av flyktingsituationen? Vad innebär det att kunna svara på dessa frågor för elever i olika åldrar? Studien har genom en learning study tillsammans med tio verksamma lärare utvecklat och undersökt undervisning om och lärande av analys av flyktingsituationen i årskurserna 1, 6, 8 samt år 2 på gymnasiet. Undervisningsdesignen utgick från kartläggningar av hur elever i olika årskurser uppfattade och analyserade flyktingsituationen. De mest kvalificerade elevsvaren utmärks av att analysen relaterar till flyktingsituationen som en dynamisk process, använder konsekvenser i en processkedja även som orsaker, samt relaterar flera olika dimensioner till varandra. Vi exemplifierar undervisning som möjliggjorde även för de yngsta eleverna att uppvisa denna slags analys.

  • 5. Thorsten, Anja
    et al.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum).
    Framgångsrik undervisning: fokus på elevers tankesätt, snarare än på matriser2015Inngår i: Venue, E-ISSN 2001-788X, , s. 3Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Om fokus läggs på att ta reda på hur eleven har förstått ämnesinnehållet i stället för om eleven har förstått är det lättare att ta reda på vad som behöver förändras i undervisningen. På så sätt skulle bedömningen bli ett mer konstruktivt redskap för att få alla elever att utvecklas och lära sig.

  • 6.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum).
    Betydelsen av några kommunikativa handlingar i samhällskunskapsundervisning om att resonera om rättvisa2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I föredraget presenteras resultat från en ämnesdidaktisk studie med inriktning mot samhällskunskap från lic-forskarskolan i Learning Study, genomförd vid institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet. Licentiatuppsatsen har namnet ”Rikare resonemang om rättvisa Vad kan kvalificera deltagande i samhällskunskapspraktiken?” och presentationen fokuserar den del av resultaten som besvarar frågan om vad i undervisningspraktiken i samhällskunskap som skapar förutsättningar för elevernas lärande av att resonera om rättvisa på ett kvalificerat sätt.

    Resultaten utgår från analyser av nio forskningslektioner från tre Learning Study kring undervisning om att resonera om rättvisa på gymnasiet. Resultaten pekar mot att betydelsefulla förutsättningar är lärarnas ämneskunnande – det erfarande av lärandeobjektet som uttrycktes av lärarna i undervisningen – samt undervisningsverksamhetens underförstådda syfte och ett genuint behov av det avsedda kunnandet i verksamheten. Kommunikativa handlingar som verkar kunna underlätta för upprättande av dessa förutsättningar är uppgifter som skapar lärandeaktiviteter, ämnesspråk som medierande redskap och variation av kritiska aspekter som medierande redskap. I presentationen sammanfattas kritiska aspekter av kunnandet att resonera om rättvisa, och betydelsen av några kommunikativa handlingar i undervisningen för elevernas utvecklande av kunnandet exemplifieras.

  • 7.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Ett ämnesdidaktiskt perspektiv2017Inngår i: Undersöka och utveckla undervisning: professionell utveckling för lärare / [ed] Jonas Almqvist, Karim Hamza, Anette Olin, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, s. 110-110Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum).
    Forska i arbetet bättre än hemsnickrad fortbildning2015Inngår i: Dagens nyheter, ISSN 1101-2447, nr 3 januariArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum).
    How can a survey of students' conceptions contribute to developing teachers' pedagogical content knowledge?2015Inngår i: NOFA5 Nordic Conference on Subject Education: Book of abstracts, 2015, s. 19-19Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the presentation is to illustrate how a deeper knowledge of students’ conceptions of a specific subject content can be explored. A phenomenographic study that explores qualitative differences in upper secondary school students’ conceptions of justice, in the subject of civics, is presented. The presentation discusses how the understanding of students’ different ways of reasoning about justice in civics can contribute to developing pedagogical content knowledge among teachers. The study is based on empirical data from seven interviews and three Learning Studies focusing the ability to reason about the concept of justice. The study analyses students’ conceptions of justice, as well as students’ experiences of what it means to reason in civics. These ways of reasoning relate to each other and to the practise of civics. By focusing critical aspects of the ability to reason about justice in communicative actions that enable the students to discern the critical aspects, the teachers develop a better understanding of what it means to be able to reason well about justice. The teachers also develop an understanding of how this can be taught to students.

  • 10.
    Tväråna, Malin
    IT-gymnasiet i Uppsala, Sverige.
    Hur kan den tysta lärarkunskapen utnyttjas för bättre undervisning om styckeindelning i engelska?2013Inngår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 10, s. 50-63Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Artikeln beskriver en learning study om styckeindelning av text i ämnet engelska, på gymnasienivå. Genom intervjuer kartlades möjliga kritiska aspekter av förmågan till styckeindelning, varpå ett lärarlag planerade en forskningslektion utifrån dessa. Lek- tionen lmades, analyserades och revideras, vilket upprepades två gånger. Avsikten med studien var att undersöka vad eleverna hade för uppfattning om vad styckeindel- ning var bra för, vad de behövde lära sig för att bli bra på det, och hur en undervisning som möjliggjorde detta lärande kunde se ut. En förutsättning för att utveckla förmågan förefaller vara att förstå styckeindelning i sig, såväl som relationen mellan styckenas inre struktur, placering och textens hela ämnesinnehåll, som underlättande för läsarens förståelse av budskapet. Att de olika övningarna under lektionen utgick ifrån ett tydligt problem som var gemensamt och kunde diskuteras/lösas av elever tillsammans med läraren underlättade för eleverna att erfara de kritiska aspekterna. Även synliggörandet av ett meningsfullt syfte med lektionen verkade främja elevernas lärande.

  • 11.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Innebörden av rättvisa i resonemang om rättvisefrågor i samhällskunskapsundervisning på gymnasiet2014Inngår i: Faglig kunnskap i skole og lærerutdanning: Nordiske bidrag til samfunnsfag- og historiedidaktikk / [ed] Lise Kvande, Bergen: Fagbokforlaget, 2014, s. 113-131Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The article accounts for the results of a research project of justice as a phenomenon, carried out with upper secondary school students studying the subject of civics. The research was made using phenomenography and the empirical material was collected throughout seven interviews and nine research lessons. The lessons where conducted during three learning studies concerning how to reason about justice in civics. The results show that in order to understand justice as a concept with several simultaneously existing meanings grounded in different principle-based positions, it is critical for students to distinguish between two aspects of justice. The first one is to see justice as a relative value rather than a universal value. The second critical aspect is to see that distinct meanings of justice are constituted on different principles more than on personal interests. It also appears as though the way in which students experience justice – as a universal, a personal or a principle-based value – determines the way in which they are able to reason about justice in issues of civics. This ability is important for students in terms of being able to distinguish opinions as well as taking a stand in political issues. The results could form a basis for planning of a teaching that makes it possible for students to experience the critical aspects of justice and develop the ability to reason well about justice in civics.

  • 12.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    ”Nästan allting hör till vad man behöver”: En learning study kring undervisning som utvecklar åttaåringars förmåga att resonera kritiskt om distributiv rättvisa2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker undervisning och lärande av förmågan att resonera kritiskt analyserande om distributiv rättvisa, inom ramen för samhällskunskap i grundskolans årskurs två. Studien är utförd i två klasser i årskurs 2, i samarbete med två verksamma lärare. Undervisningsdesignen som användes baserades på resultat från en tidigare studie om innebörden av att kunna resonera om rättvisa på gymnasienivå. Ramverket för analys kombinerar en variationsteoretisk kategorisering med ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. I presentationen exemplifieras resultaten, som dels visar på fem olika indikationer på elevers begynnande förmåga att resonera kritiskt i rättvisefrågor, och dels identifierar undervisningshandlingar som främjar detta.

  • 13.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Ordförråd och begrepp inom ämnet samhällskunskap2016Annet (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Researching Pedagogical Content Knowledge through Learning Study: Combining theories of learning in analyzing an object of learning through student's conceptions and classroom practice2016Inngår i: WALS 2016 Abstracts: Session one, 2016, s. 22-22Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Through the use of explicit theories in the design and analysis of teaching, Learning study can be used to generate theory-based and theory-generating results, which are possible to evaluate in a systematic way. The aim of this presentation is to discuss in what way, and to what purpose, theories of teaching and learning can be used in a Learning study, as well as what the characteristics are of those theories of teaching and learning that can be used for different purposes in Learning study. A study that explores qualitative differences in upper secondary school students’ conceptions of justice, in the subject of civics (Tväråna, 2014), is used to illustrate how a deeper knowledge of students’ conceptions of a specific subject content can be explored using phenomenography (Marton, 2014; Marton & Pong, 2005). The study is based on empirical data from seven interviews and written pre- and post-tests as well as recorded and transcripted material from nine research lessons in three Learning Studies. The study analyses students’ conceptions of justice, as well as students’ experiences of what it means to reason in civics.

  • 15.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Rikare resonemang om rättvisa: Att utforska en grundläggande förmåga i samhällskunskap2017Inngår i: Undervisningsutvecklande forskning: exemplet Learning study / [ed] Ingrid Carlgren, Gleerups Utbildning AB, 2017, s. 97-107Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Rikare resonemang om rättvisa i samhällskunskapsundervisningen: Vad är det man kan när man kan resonera om rättvisa, och vad i undervisningen möjliggör detta?2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Presentationen syftar till att illustrera hur en djupare kunskap om elevers uppfattningar om ett specifikt ämnesinnehåll kan undersökas och bidra till utvecklad pedagogical content knowledge (Schulman, 1987; 2004) hos lärare. I föredraget presenteras resultat från en ämnesdidaktisk studie med inriktning mot samhällskunskap från lic-forskarskolan i Learning Study, genomförd vid institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet. Licentiatuppsatsen har namnet ”Rikare resonemang om rättvisa Vad kan kvalificera deltagande i samhällskunskapspraktiken?” (Tväråna, 2015). I en fenomenografisk (Marton, 1981; Larsson, 1986) undersökning analyserades kvalitativa skillnader i gymnasieelevers uppfattningar av att resonera om rättvisa. I studien analyserades såväl elevernas uppfattningar av rättvisa som av att resonera i samhällskunskap, samt hur dessa uppfattningar relaterar till varandra och till samhällskunskapsundervisningens praktik. Resultaten utgår från analyser av nio forskningslektioner från tre Learning Study (Pang & Marton, 2003), kring undervisning om att resonera om rättvisa på gymnasiet. I presentationen sammanfattas kritiska aspekter av kunnandet att resonera om rättvisa, och betydelsen av några kommunikativa handlingar i undervisningen för elevernas utvecklande av kunnandet exemplifieras.

    Presentationen fokuserar den del av resultaten som besvarar frågan om vad i undervisningspraktiken i samhällskunskap som skapar förutsättningar för elevernas lärande av att resonera om rättvisa på ett kvalificerat sätt. Resultaten pekar mot att betydelsefulla förutsättningar är lärarnas ämneskunnande – det erfarande av lärandeobjektet som uttrycktes av lärarna i undervisningen – samt undervisningsverksamhetens underförstådda syfte och ett genuint behov av det avsedda kunnandet i verksamheten. Kommunikativa handlingar som verkar kunna underlätta för upprättande av dessa förutsättningar är uppgifter som skapar lärandeaktiviteter, ämnesspråk som medierande redskap och variation av kritiska aspekter som medierande redskap. 

  • 17.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Rikare resonemang om rättvisa: Vad kan kvalificera deltagande i samhällskunskapspraktiken?2014Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The study explores the meaning of knowing how to reason about justice in civics in upper secondary school. This is examined through the analysis of students’ conceptions of justice, and of their conceptions of civic reasoning about justice. It is also examined through the analysis of civic education practise. In the study, teaching was designed using Variation Theory and the theory of intersubjectivity in Activity Theory, and examined and evaluated in three Learning Studies. The empirical material consists of filmed and transcribed research lessons and interviews, as well as of written pre- and post-tests. The material was first analysed using phenomenography, and then analysed using content-oriented conversation analysis. Students’ conceptions of justice were found to move between the conception of justice as (A) a universal value, (B) a personal value or (C) a value of principle. Students’ conceptions of civic reasoning about justice were found to move between three conceptions: (a) reporting about justice, (b) analysing causes of different perspectives on justice or (c) critical reasoning about principles of justice. The critical aspects of knowing how to reason about justice in civics that students needed to discern were the relativity of justice, the basis for arguments for principles of justice and the analysing as well as the criticizing aspects of reasoning. The subject-knowledge that the teachers expressed in their teaching was one condition of the practise of civics that was found to be of importance for the students’ learning. Others were the assumed purpose of the practise of civics and a genuine need for the intended knowledge in the practice. Communicative actions that seem to facilitate these conditions are real learning tasks and a subject-specific language and variation of critical aspects as mediating tools. The findings are discussed in relation to theories of justice in political science and to the practise of civics education.

  • 18.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Theories of justice among eight-year-olds: Exploring teaching for an emerging ability to critically analyse justice issues in social science2018Inngår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 4, s. 43-64Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The study addresses the question of what conditions of teaching that benefits the development of the ability to critically analyse issues of justice in early social science and civics education. It also presents some indications of this emerging ability, where students treat the concept of justice not as a stated or explained fact or viewpoint but as a contested concept that needs critical examination. The analysis shows the possibility for eight-year-olds to start learning how to reason about justice as an essentially contested concept and to start participating in critical analyses of societal issues of distributive justice in a qualified way. This article discusses how teaching can be designed to help younger students develop and qualify the ability to analyse justice issues and proposes indications of such an ability.

  • 19.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Tycka eller tänka om rättvisa – vad främjas i mellanstadiets samhällskunskapsundervisning?2019Inngår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Social science in primary school is often shaped by a crowded curriculum, and directed towards remembering and recapitulating facts rather than developing qualified ways of reasoning about societal issues. Nevertheless, critical reasoning is regarded a crucial ability for civics, both in the national curriculum and by teachers. The article explores teaching designed to benefit students’ possibilities to qualify their critical reasoning about issues of judicial justice in civic education in year 6 of primary school. The focus is on how the actions of students’ and teachers’ build teaching practises that promote or hinder critical reasoning about justice issues, depending on the motives for civics expressed and mediated through the actions of both teachers and students. Data material in the study consisted of transcribed group discussions and whole class conversations from three cycles of research lessons in a learning study conducted in collaboration with a team of seven primary school teachers. Four subject practises were identified, driven by different motives: participation, identity, deliberation and critical judgment. Actions driven by deliberation and critical judgment benefitted students’ critical reasoning about justice issues, while actions driven by participation and identity conflicted with it. The results may contribute to the discussion within social science didactics about the meaning of critical reasoning and critical judgement as a subject specific ability.

  • 20.
    Tväråna, Malin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    What is it is to know how to reason about justice in civics in upper secondary school?: Combining a phenomenographic approach with an analysis of the educational practise2016Inngår i: Different horizons: setting directions for phenomenographic research, 2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The field of didactics in Swedish social science and civics is narrow, with particularly few studies based in the practise of social science and civics. The study aims to present more knowledge about what the ability to reason about justice in civics consists of, and how it is constituted in and by the practise of civics education. The study is based upon empirical data from seven interviews and three Learning Studies (Pang & Marton, 2003; Pang & Lo, 2011) about justice in civics. The study examines a learning object – the ability to reason about justice in civics – with the use of a phenomenographic approach. The ability to reason about justice is explored through analysing both students’ conceptions of justice, and students’ conceptions of what it is to reason in civic. These conceptions are related to each other and to the practise of civics, focusing on communicative actions that enables students to distinguish critical aspects of the ability to reason about justice. This can be described as an alternative way to examine an object of learning in its different aspects and in relation to how it is constituted in the educational social science/civics practise.

  • 21.
    Tväråna, Malin
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Lindqvist, Eva
    Värna forskningskunnighet, motverka kommersialisering2016Inngår i: Skola och samhälle, E-ISSN 2001-6727Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
1 - 21 of 21
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf