Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 56
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abadir Guirgis, Georg
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Simulatorbaserad utbildning i ERTMS: utvärdering av utbildning och träning för lokförare i VTI:s tågsimulator2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta notat presenterar en studie för att utvärdera VTI:s tågsimulator för träning och utbildning i ERTMS (European Rail Traffic Management System) för lokförare. Resultaten visar att både lärare och elever är mycket positiva till den simulatorbaserade träningen och mycket tyder på att teori och simulatorträning som varvas ger bäst resultat. På sikt ska de större järnvägsstråken i Sverige utrustas med ERTMS. Detta kommer kräva stora utbildningsinsatser för Sveriges cirka 3 500 lokförare. Det är orealistiskt att dessa ska utbildas på riktiga spår och det finns ett behov av en mer realistisk ERTMS-simulator än den ERSA-simulator som Trafikverket erbjuder idag. Studiens syfte var därför att utvärdera VTI:s tågsimulator, dels jämfört med European Rail Software Applications (ERSA) simulatorn, dels för att studera två olika sätt att kombinera teoretisk utbildning med praktisk träning i simulator. Tre olika grupper jämfördes: Teoretisk utbildning i ERTMS kombinerat med träning i ERSA-simulator (grupp 0), teoretisk utbildning i ERTMS som avslutades med träning i VTI-simulatorn (grupp 1) och teoretisk utbildning i ERTMS som till viss del varvades med träning i VTI-simulatorn (grupp 2). Grupp 1 och 2 fick avsluta utbildningen med ett teoretiskt prov och ett praktiskt körprov i simulator. Grupp 0 endast fick göra det teoretiska provet.

  • 2.
    Abadir Guirgis, Georg
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Lidström, Mats
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Lokförarutbildning i Sverige: simulatoranvändning och ERTMS2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta notat ger en översiktlig bild av den obligatoriska grundutbildningen till lokförare i Sverige och belyser i vilken mån simulatorbaserad träning förekommer inom utbildningen. Rapporten visar vilka möjligheter och begränsningar som finns med att öka användningen av simulatorer i lokförarutbildningen, samt beskriver de viktigaste styrdokumenten för lokföraryrket och lokförarutbildningen. Vidare presenteras Transportstyrelsens utbildningsplan för förarbevis och de aktörer som bedriver grundutbildning, fortbildning och examination. Trafikverkets E-Learning för ERTMS, ERSA-simulatorn samt operatörsspecifika ERTMS-utbildningar vid SJ och Green Cargo beskrivs. Forskarna har dessutom undersökt svenska tågoperatörers och utbildares nuvarande användning och framtida behov av simulatorer för grund- och fortbildning av lokförare. Exempel från andra domäner där simulatorer används i utbildningssammanhang lyfts också fram i rapporten.

  • 3.
    Andersson, Anders
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Körsimulering och visualisering, SIM.
    Lidström, Mats
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    Rosberg, Tomas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Thorslund, Birgitta
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    Framtagning av loktågsmodell för VTI:s tågsimulator2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Genom höjda hastigheter för godståg finns möjligheter till en högre prioritering av trafikslaget hos tågtrafikledningen, vilket i sig är en kapacitetsvinst och bör ge upphov till bättre flöden och högre kapacitet på det svenska järnvägsnätet (framför allt på stambanorna). Simulatorer är ett effektivt och säkert sätt att undersöka effekter av förändringar på både förarbeteende och kapacitet.

    Syftet med det här projektet var att skapa kapacitetshöjande möjligheter och åtgärder genom att ta fram en loktågssimulator och undersöka möjliga användningsområden för denna. Målet med projektet var att få fram en loktågssimulator, bestående av ett lok och ett antal vagnar, som kan användas i studier för att öka kapaciteten genom till exempel optimerad hastighet, och därmed förändrade bromsprofiler, för loktåg. Projektet har levererat kunskap i form av nya testmetoder, en loktågssimulator samt mjukvaruplattform för ytterligare testverksamhet.

    Projektet genomfördes i tre successiva etapper. I den första etappen genomfördes en förstudie med lokförare, operatörer och problemägare, som gav forskarna en förståelse för förarmiljön. Här samlades även in en del av det underlag som krävdes för utveckling av loktågsimulatorn. I den andra etappen utvecklades en simulator för loktåg (mjukvara och hårdvara). Etapp tre var en valideringsstudie tillsammans med lokförare.

    Ett förarbord av modellen Traxx köptes in från en tysk tillverkare. Fordonsmodellen utvecklades från en enstaka enhet, Reginamodell (motorvagnståg), till en kombination av flera enheter. Loktåget i simulatorn består av ett eller flera draglok samt ett antal vagnar med en total längd på maximalt 750 meter. Som draglok används ett lok av modellen Traxx. För varje enhet, lok och vagn, krävs data över enheten: längd, vikt, last, broms-, rull- och luftmotstånd. För lok tillkommer dessutom information om ljud, drivning, broms (återmatande elbroms samt konventionell pneumatisk broms (P-broms)), hyttutrustning med mera. För närvarande finns bansträckningen mellan Falköping–Jönköping–Forserum färdigmodellerad och kommer användas för loktågskörning med ATC. Modellen är konfigurerbar utifrån ett lok (Traxx) och i nuläget fyra olika vagnar. Dessa kan kopplas samman i olika kombinationer.

    Några användningsområden som diskuterades redan vid projektstart var dels de som naturligt kan kopplas till följder av längre och tyngre tåg, dels de idéer som uppkom som följd av den utrustning som köptes in. Vid Trafikverkets vintermöte genomfördes en workshop där ytterligare användningsområden diskuterades. Några av dessa handlar om utbildning,energieffektiv körning eller projektering. Utbildning och vissa typer av studier går att göra med den nu existerande loktågsmodellen, medan andra kräver antingen validering av parametrar eller viss vidareutveckling av modellen.

    Projektet har levererat kunskap i form av nya testmetoder, denna forskningsrapport och en produkt i form av en loktågssimulator samt mjukvaruplattform för ytterligare testverksamhet. Projektet har även levererat en nationell resurs i form av simulatormjukvara. Mjukvaran har lagt grunden för en kostnadseffektiv testverksamhet inom loktågsdomänen. En loktågssimulering (simulering av loktåg) har tagits fram, vilken kommer att vara värdefull som ett demonstrationsverktyg samt för utbildning, träning och projektering.

  • 4.
    Andersson, Jan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Körsimulering och visualisering, SIM.
    Simulatorbaserad testmetod: bedömning av körförmåga hos individer med synfältsbortfall2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta projekt är ett metodprojekt i dess rätta bemärkelse. Syftet med projektet var att utveckla en metod för att bedöma om individer med synfältsbortfall kan köra på ett säkert sätt. Utgångspunkten för projektet var att metoden ska vara en simulatorbaserad metod eftersom i huvudsak två kriterier var önskvärda att uppfylla. Först var det viktigt att det systematiskt inträffade flera händelser som det var möjligt att utvärdera. För det andra bör dessa händelser vara samma för alla personer som skulle testas. Syftet var att utveckla en metod som optimerar giltigheten och tillförlitligheten när det gäller testning av var och en av unika individer. Testningen på den individuella nivån var viktig eftersom metoden inte skulle användas för forskningsändamål, utan i första hand för att bestämma huruvida en unik individ med synfältsförlust kan köra på ett säkert sätt. När man testar en individ kan flera detaljer gå fel under ett vanligt experiment. Det har en minimal inverkan på försöket eftersom det oftast är möjligt att komplettera datainsamlingen med en annan individ. Det är inte ett alternativ för detta projekt. I denna testning får det inte gå fel eftersom individen inte kan få en andra chans, dvs. det finns ingen möjlighet för individen att få komma tillbaka och bli testad igen.

    Dessa två kriterier och punkter ovan har resulterat i den metod som utvecklats. När en individ genomförde en testning utvecklades ett testprotokoll som genererades ur simulator data (efter en hel del arbete). Detta protokoll visar hur individen utfört 37 (+2) händelser (och de relaterade måtten för varje händelse) utifrån ett säkerhetsmarginalperspektiv. För att stödja bedömare med bedömningen av en testad individ har a) data från en referensgrupp (över 100 personer) och b) ett utvecklat testprotokoll (med kritiska trösklar för olika mätningar) använts. Bedömningen utfördes av två oberoende bedömare. Om bedömarna var överens behövdes inga ytterligare bedömningar utföras. Om bedömarna inte var överens gjorde en tredje bedömare en bedömning. Syftet med testprotokollet är att de personer som vill använda testprotokollet som grund för en ansökan om undantag kan göra det. Det är fortfarande Transportstyrelsen, som beslutar om undantag.

  • 5.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Kecklund, Göran
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Min trötta resa2004Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    In order to reduce the number of fatigue related accidents and to identify

    countermeasures that will be widely accepted by the drivers, it is necessary

    to consider the drivers' point of view. Understanding the drivers'

    experiences and conception of the dangers due to driver fatigue is necessary

    when trying to find effective actions that stand a good chance of being

    accepted by the drivers. The main objective of this study was to increase

    knowledge about what information drivers need to: - recognise the feeling of

    being fatigued; - realise the danger of driving while fatigued; - encourage

    fatigued drivers to take a break. A questionnaire was constructed on the

    basis of three discussions with focus groups; one with young drivers, one

    with professional drivers and one with commuters, and sent out to a random

    sample of 3,000 car owners in Sweden. The questionnaires were distributed

    during the winter 2002/2003. The response rate was approximately 62 percent.

    The results indicated that the drivers were aware of the sensation of

    fatigue. Furthermore, the results indicated that drivers underestimated the

    risk of driving fatigue and overestimated their own ability to manage the

    situation. The use of countermeasures differed between the driver groups.

    Young drivers seem to have a lack of knowledge concerning lasting

    countermeasures. They turned on the radio or increased the volume of the

    radio or asked passengers to talk with them. Older drivers seem to be more in

    favour of taking a break for a nap. Among the respondents, 55 drivers

    reported that they had been involved in at least one fatigue related accident

    during the last ten years. The difference between drivers who had been

    involved in a fatigue related accident and those who had not, indicated e.g.

    that those involved in accidents rated their capability of fighting fatigue

    while driving lower than the others.

  • 6.
    Anund, Anna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Utvärdering av Mobilitetscenter.se2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det har i flera sammanhang påtalats att processen från körkortsansökan till

    anpassad bil och körkort för personer med funktionshinder är alldeles för

    komplex och svår att ta sig igenom. Det har under en längre tid funnits ett

    behov av oberoende stöd och rådgivning. Som ett svar på detta behov ansökte

    rörelsehinder-förbunden (NHR, RTP, RBU, RF och DHR) om medel från Allmänna

    arvsfonden för att starta ett mobilitetscenter i Göteborg. Projektet som

    kallas Mobilitetscenter.se (MC.se) kom igång med sin verksamhet så att de

    kunde ta emot personer som sökt och beviljats bilstöd under 2004. Syftet med

    föreliggande studie har varit att utvärdera verksamheten vid MC.se

  • 7.
    Dukic, Tania
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Levin, Lena
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Elderly transportation and society: design, mobility and education2009Ingår i: Proceedings of the 4th Japanese-Nordic Symposium of Traffic Psychology, 2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 8.
    Falkmer, Torbjörn
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Gustavsson, Lars
    Nielsen, Benny
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Teaching learner drivers with disabilities: An operation manual for driving instructors2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The present manual is one of the outcomes of an EU-project with the title ODIGO. It was carried out within the Horizon initiative. As part of the ODIGO/HORIZON project Körkort Handikapp, Lernia in Kävlinge (formerly AmuGruppen, Kävlinge) in Sweden were requested to produce an operation manual for driving instructors, to be used in driver education for persons with special needs (PSN).

    The present manual is aiming at providing knowledge about PSN and to support driving instructors that educate PSN. In the introduction of the manual, the require-ments demanded of a driving school facility and some general aspects of teaching are considered. In the following driver education exercises are presented. In those, references to Appendix 1 are inserted, in which specific aspects of the driver education with respect to PSN are discussed. This appendix also includes an introduction to the area of education and PSN. In addition, a section called “Disabilities and vehicle adaptation” is enclosed, in order to provide an orientation within the field of PSN and vehicle adaptation. In the last section a suggestion for a lay out of logbook sheets for driver education is enclosed.  

  • 9. Fulland, John
    et al.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Regler och rutiner för godkännande av handikappanpassade förarplatser i personbilar: med en internationell utblick1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 10. Fulland, John
    et al.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Regulations and routines for approval of passenger cars adapted to drivers with disabilities: including an international survey1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report presents an overview of present routines and regulations concerning driving licensing and vehicle adaptation for people with physical impairments. The aim of the report is twofold: firstly, to present deficiencies in the current routines and secondly, compare Swedish conditions with those in other countries in order to provide a basis for improving the situation in Sweden. Thus, both national and international conditions are described in the report. In an earlier report, VTI Report 426, it was concluded that the present routines used to ensure that drivers with physical impairments are provided with the right adaptation are not satisfactory e.g. some form of adaptation evaluation is lacking. The report begins with a short description of the background and a description of how some central concepts such as impairment, disability, and handicap are used in the report. This is followed by a somewhat simplified and idealised description of what is called the mediating process i.e. from the initial assessment of fitness to drive to adaptation of the car and driving licensing. After this follows a presentation of how this process is implemented and works in Sweden of today. The following sections are devoted to the conditions in the other Nordic countries. This is followed by sections dealing with some European countries and what the EU member states have in common. The next sections are devoted to some countries outside Europe. Standards and competence centres have been considered so important in this context that these subjects are dealt with in separate sections. The report ends with some conclusions and recommendations concerning test/assessment of fitness to drive, driving test and vehicle inspection, adaptation evaluation, standards and directives, and competence centres. The authors' intention is that the report will be used as a bank of ideas for future work involving improvements of the mediating process in Sweden, in particular with respect to adaptation evaluation.

  • 11.
    Heikkinen, Satu
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Dukic, Tania
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Höye, Alena
    Transportøkonomiskt Instittut (TØI).
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Sagberg, Fridulv
    Transportøkonomiskt Instittut (TØI).
    Åtgärder för äldre bilförare: effekter på trafiksäkerhet och mobilitet2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten beskrivs och värderas trafiksäkerhetsåtgärder för äldre bilförare i Norge. Med hjälp av litteratursökningar (publikationer från år 2000 och senare) togs en översikt fram av åtgärder riktade mot såväl förare, fordon som väg- och trafikmiljö. En detaljerad beskrivning av tester som äldre själva kan använda för att bedöma sin egen förmåga och behov av eventuellt stöd presenteras också. I nästa steg värderades och diskuterades åtgärdernas effekter på trafiksäkerhet, mobilitet och säker mobilitet. Ävenåtgärdernas genomförbarhet i Norge beaktades.De åtgärder som utkristalliserades som trafiksäkerhetsfrämjande för äldre bilförare samtidigt som de intepåverkade mobiliteten på ett negativt sätt, var följande sju, utan inbördes rangordning:

    • Det befintliga systemet i Norge med läkarintyg från och med 70 års ålder för personbilsförare börutvärderas
    • Det befintliga systemet i Norge med begränsade körkort bör utvärderas
    • Utbildning för äldre bilförare bör fortsätta och området utvecklas för att nå bättre effekter
    • Egentester bör införas stegvis och denna användning bör evalueras
    • Framtagning och spridning av råd till äldre om att välja bil och utrustning bör stimuleras
    • Separat signalfas för vänstersvängande fordon bör om möjligt införas i signalregleradekorsningar, eventuellt kompletterad med ett separat körfält
    • Komplexa korsningar utan signalreglering bör om möjligt byggas om till cirkulationsplatser
  • 12.
    Henriksson, Per
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Levin, Lena
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Mobilitet, aktörer och planering, MAP.
    Willstrand, Tania
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Challenging situations, self-reported driving habits and capacity among older drivers (70+) in Sweden: a questionnaire study2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Många äldre slutar att köra bil för att de blir mer ängsliga i samband med bilkörning. Att införa förebyggande åtgärder, till exempel fortbildningskurser eller utveckling av förarstödssystem, kan vara en lösning enligt detta notat. Forskare på VTI har genomfört en enkätundersökning för att undersöka äldre förares hälsotillstånd, körvanor och användning av bil samt trafiksituationer som av äldre bedöms som svåra eller farliga samt strategier för att undvika sådana situationer. Dessutom innehöll enkäten frågor om vilken typ av bil den svarande använder, vilka hjälpsystem bilen har och hur mycket dessa används av föraren. De svarande ombads också rapportera alla olyckor de varit inblandade i under de senaste två åren och att själv bedöma sin kognitiva funktion och körförmåga. Målgruppen var personer födda 1941 eller tidigare, bosatta i Västra Götalands län, innehavare av B-körkort och fortfarande kör bil. Enkätsvar från 1 362 aktiva förare analyserades. Enligt de uppgivna årsmodellerna på bilarna som körs, kör äldre i denna studie lika gamla/nya personbilar som förare generellt i Sverige. De förändringar av körbeteenden som ofta tillskrivs åldrande förare, till exempel att de kör långsammare, mer sällan och kortare sträckor, gäller för ungefär en tredjedel av respondenterna. Flera typiska könsskillnader existerar fortfarande.

  • 13.
    Henriksson, Per
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Safety and mobility of people with disabilities driving adapted cars2004Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 11, nr 2, 54-61 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A study was carried out to increase knowledge about the safety of drivers with disabilities. A questionnaire that focused on the driver's disability, the adaptive equipment, the use of the car, safety, and accident involvement was sent to a random sample of persons with disabilities driving adapted cars. Spinal cord injuries was the most frequent diagnosis (30% of 793 answers) and lower limb disabilities was the most common functional restriction (over 75%). The drivers felt very safe and they had a high level of confidence in the adapted car. They used the car for almost the entire distance travelled (90%), which illustrates how dependent this group is on the car for their mobility. About 1 out of 10 drivers had been involved in an accident during the last 3.5 years, most of them with only material damage. The accident and injury risks of the target group did not differ significantly from the risks of drivers in general. A small number of accidents were attributed to problems with the special equipment in the car. The causes could be unfamiliarity with the controls, an adaptation that did not fully meet the needs of the individual or equipment that broke down. © 2004 Taylor & Francis.

  • 14.
    Levin, Lena (red.)
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Dukic, Tania
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Heikkinen, Satu
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Henriksson, Per
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Linder, Astrid
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Mårdh, Selina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Nielsen, Benny
    Nygårdhs, Sara
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Äldre i transportsystemet: mobilitet, design och träningsproblematik2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Generally, more elderly will be travelling and be out on the roads as active road-users in the future. Research exists on the travelling habits of the elderly; but more in-depth knowledge on the elderly's preferences as license-holders, drivers, road-users and actors in public transport is required. The aim of this report is to give an overview of previous research as well as to indicate a number of directions for future research on the mobility of the elderly as actors within the transport system. The work has a clear multidisciplinary approach, with knowledge from social science, behavioural science and technical research on transport and the elderly. However, the main weight lays on social science and behavioural science issues. The report is divided into eleven chapters: 1) contains a short background, purpose and method questions; 2) discusses the project's scientific and social relevance; 3) provides theoretical background and theoretical concepts; 4) mentions previous research on the elderly as car drivers; 5) is a chapter on license-less vehicles; 6) discusses traffic and road design for the elderly; 7) discusses the elderly as pedestrians and bicycle road-users; 8) is about the elderly in public transport and 9) is about the training of elderly drivers. Chapter 10) consists of a final discussion and chapter 11) summarises point by point the need for research on issues which have come to light in the report

  • 15. Nicolle, Colette
    et al.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköpings Universitet.
    Elderly and Disabled Travelers: Intelligent Transport Systems Designed for the 3rd Millennium1999Ingår i: Transportation Human Factors, ISSN 1093-9741, Vol. 1, nr 2, 121-134 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The TELematic Standards and Coordination of Advanced Transport Telematics systems in relation to elderly and disabled travelers (TELSCAN) project in the Transport Sector of the Telematics Applications Programme of the European Union has developed a Handbook of Design Guidelines (Nicolle & Burnett, 1999) to support designers of Intelligent Transport Systems (ITS) to include the needs of people who are elderly or disabled. This article describes the methods of the Handbook's development, including an overview of the methodology for capturing the requirements of elderly and disabled travelers, a survey of existing guidelines, and empirical results and lessons learned from simulator testing. The authors conclude that although general guidelines are necessary, the most specific and useful guidelines emerge only when carefully chosen research questions can be investigated. The development of such guidelines should help us come closer to achieving usability of ITS not only for elderly and disabled people, but for everybody as we enter the 3rd millennium.

  • 16. Nicolle, Colette
    et al.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Campbell, John L
    Elderly and Disabled Travelers: Intelligent Transport Systems Designed for the 3rd Millennium, + commentary1999Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 17.
    Nyberg, Jonna
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Levin, Lena
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Vidareutbildning för äldre bilförare: en översikt2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    In the future the number of the older people, and older car drivers, will increase markedly. It is of great importance that older people have the possibility to retain their idenpendent mobility for as long as possible. However, old people have an increased risk to get severely injured or killed in a traffic accident because they are frailer due to their age. Getting older may also mean for example impaired hearing, eyesight and ability to react, something that might create problems for older car drivers in complex traffic situations. Degrading ablities often develop slowly and changes can be diffcult to embrace. Thus, mobility demands could be in conflict with traffic safety. Extensive experience can to some extent compensate high performance and refresher courses might be the way to both sustained mobility and traffic safety. The aim of this study was to make a survey of existing refresher courses for older car drivers in Sweden: Which further education possibilities do exist and which teaching material is used? Are the needs recognized? How is the education managed? What does it include and how is it organized? Who are the teachers? Who are the participants? How do the experiences look like and how is the education evaluated? How extensive is the education? What are the plans for the future? Telephone interviews have been performed with eleven experts, active in motor organizations and organizations of retired people. Furthermore, a survey of the course material, used according to the interviewees, has been performed. The most frequent refresher course according to the interviewees is called "65+". The purpose of the course 65+ is to give a better insight into which impact getting older has on car driving and by which means it is possible to continue to drive safely for as long as possible. The refresher course materials used are based on research results, accident statistics and the knowledge of traffic expertise. 65+ is designed in cooperation with a motor club, a traffic safety association and retired people's associations. The results of this study show that the design and performance of the refresher course is made locally, often in cooperation with an educational association. The course content and execution often depend on the individual leader's commitment, knowledge and interest, locally within an organization. Despite the course 65+, the organizations have mentioned a course called 'Older and wiser', which has its focus on influencing the public opinion concerning the elderly, their mobility and traffic safety. 'Correct and sensible in traffic' is another refresher course that includes advice and regulations to avoid traffic accidents. This latter material is, however, directed towards all road user groups and not only for older car drivers. There is, further, the book 'Confident Senior' (Swedish Road Administration), but this material has not been mentioned by the interviewees.

  • 18.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    A summary of data available on DSN (drivers with special needs) in the Nordic countries (Sweden, Denmark, Norway, Finland and Iceland): Second printing 19991992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    A summary of statistics available on drivers with special needs in Sweden: Second printing 19991992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Adaptation Evaluation: An Adaptive Cruise Control (ACC) System Used by Drivers with Lower Limb Disabilities2001Ingår i: IATSS Research, ISSN 0386-1112, Vol. 25, nr 1, 51-60 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Twenty subjects with lower limb disabilities participated in a simulator study. The purpose of the study was to investigate how an Adaptive Cruise Control (ACC) system together with two different hand controls for accelerator and brake influenced workload, comfort and driving behaviour and to further develop a method to evaluate vehicle adaptations for drivers with disabilities. The installed ACC system could maintain a constant speed selected and set by the driver and it also adapted speed in order to keep a safe distance to a leading vehicle. Furthermore, it included a stop-and-go function. Two common types of hand controls for accelerator and brake were used. The hand controls were different both with respect to function, single or dual levers, and position, on the steering column or between the front seats. The subjects were all experienced drivers of adapted cars equipped with hand controls. All subjects drove 100km at two occasions, with and without the ACC system available but with the same hand control. Subjective workload was found to be significantly lower and performance better for the ACC condition. The difference in speed variation between manual and ACC supported driving increased with the distance driven which seems to support the previous finding. The subjects thought they could control both speed and distance to leading vehicles better while the ACC was available. ACC driving did not influence reaction time, speed level, lateral position or variation in lateral position. Headway during car following situations was shorter for the ACC condition compared to manual driving. The ACC was well received, trusted and wanted. It was concluded that the ACC system substantially decreased workload, increased comfort and did not influence safety negatively. The only difference found between the two types of hand controls was that drivers using the dual lever system had less variation in lateral position. The applied evaluation method proved to be useful but needs to be further developed.

  • 21.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Bilförare med traumatiska ryggmärgsskador: en kunskapsöversikt1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Car drivers with traumatic spinal cord injury: A survey of current knowledge1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköpings Universitet.
    Driving performance and workload assessment of drivers with tetraplegia: an adaptation evaluation framework.2001Ingår i: Journal of rehabilitation research and development, ISSN 0748-7711, E-ISSN 1938-1352, Vol. 38, nr 2, 215-24 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to establish a baseline for further research on adaptation evaluation for drivers with disabilities. Driving performance and workload for 26 drivers with spinal cord injuries (tetraplegia) was studied and compared to a matched group of able-bodied drivers in a driving simulator. Drivers with tetraplegia used two types of hand-operated controls for accelerating and braking. Able- bodied drivers drove with standard pedals. The drivers with tetraplegia performed the driving task equally as well as the control group but had a slightly longer reaction time (10%). Workload assessment revealed that drivers with tetraplegia experienced a significantly greater time pressure and spent more effort than did the able-bodied drivers. They were also more tired from braking and accelerating. The drivers with tetraplegia using separate levers had greater standard deviation in lateral lane position (7 cm), while those using a combined lever were more tired from braking and accelerating. Observed differences could be interpreted as indicators of insufficient adaptation.

  • 24.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Evaluation of Adapted Passenger Cars for Drivers with Physical Disabilities2004Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Driving can provide independent and efficient mobility. However, according to the driving license directive (91/439/EEC) are persons with locomotor impairments are only allowed drive if their disabilities can be compensated. Compensation can be realised by vehicle adaptations. The directive provides meagre guidance on how vehicles should be adapted or how to verify that the compensatory requirements are fulfilled. This is a gap in the current process for licensing drivers with physical disabilities. Furthermore, the Swedish process from driver assessment to driver licensing and adaptation approval is complex, fragmented, and suffer from lack of communication between involved authorities. The objective of this thesis was to contribute to the development of a method to evaluate vehicle adaptations for driver with physical disabilities. The focus was on the evaluation of adaptations for steering, accelerating and braking. Three driving simulator experiments and one manoeuvre test with adapted vehicles were conducted. A group of drivers with tetraplegia driving with hand controls were compared to able-bodied drivers in the first experiment. Even if the drivers with tetraplegia had a longer brake reaction time they performed comparable to the able-bodied drivers. However, they spent more effort and were more tired in order to perform as well as the able-bodied drivers. It was concluded that the adaptation was not sufficient. An Adaptive Cruise Controller (ACC) was tested in the second experiment in order to find out if it could alleviate the load on drivers using hand controls. It was found that the ACC decreased the workload on the drivers. However, ACC systems need to be adjustable and better integrated. The results from the first two experiments were used to provide some guidelines for ACCsystems to be used by drivers with disabilities. The third experiment was preceded by a manoeuvre test with joystick controlled cars. The test revealed some problems, which were attributed to time lags, control interference, and lack of feedback. Four joystick designs were tested with a group of drivers with tetraplegia in the third experiment. It was concluded that time lags should be made similar to what is found in standard cars. Lateral and longitudinal control should be separated. Active feedback can improve vehicle control but should be individually adjusted. The experiments revealed that drivers with the same diagnose can be functionally very diverse. Thus, an adaptation evaluation should be made individually. Furthermore, the evaluation should include a manoeuvre test. Finally, it was concluded that the evaluation approach applied in the experiments was relevant but needs to be further developed.

  • 25.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Evaluation of an adaptive cruise control (ACC) system used by drivers with lower limb impairments1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Körkortets betydelse för upplevd livskvalite: avrapportering av delprojektet fyra inom projektet "Körkortsutbildning för bilförare med perceptuella och kognitiva funktionshinder"2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Monitoring and assessement by drivers with special needs, simulator experiences1999Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Refresher courses for older drivers: a literature study2012Ingår i: TRANSED 2012: 13th international conference on mobility and transport for elderly and disabled persons, New Delhi: Svayam , 2012, , 12 s.1-12 s.Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper is based on a literature survey on refresher courses for older drivers, which was conducted in a project commissioned by the Norwegian Road Administration. The aim was to determine if there is any scientific evidence that refresher courses are an effective intervention for older drivers in terms of sustained safe mobility. The current literature study covering the period 1999 to 2009 provides some evidence that refresher courses can be an effective means to promote both mobility and safety for older drivers. Most studies were conducted in the US and Canada. Courses were grouped in to general and traffic specific education (theoretical) and training (practical). General education can include e.g. knowledge about aging and performance while general training can be e.g. cognitive training programs. Traffic specific education includes e.g. knowledge of new traffic rules while traffic specific training can be closed track driving with an instructor. Most courses were theoretical and consisted of a mix of general knowledge on aging and traffic specific knowledge on handling critical situations and often promoting a cautious driving style. A wide range of methods were used ranging from traditional classroom teaching to coaching by driving instructors. Simulator based training was seldom used even if a general interest is often expressed by participants. Both learning theories and evaluation methods should be further developed, not the least with respect recent neuropsychological research on aging and cognition.

  • 29.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Spinal cord injuries and driving1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Utvärdering av en ny förarplats i låggolvbuss, Uppsala1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Peters, Björn
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Berlin, Maria
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Hur ser bussföraren på sin arbetsmiljö?1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Peters, Björn
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Fulland, John
    Falkmer, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Nielsen, Benny
    Testmetoder för handikappanpassade förarplatser i personbil: ett preliminärt förslag till leveranskontroll2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Peters, Björn
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Gustavsson, Eva
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Moren, Bertil
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Förarplats i buss: Etapp 21992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Peters, Björn
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Gustavsson, Eva
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Moren, Bertil
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Nilsson, Lena
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Wenäll, Jan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Förarplats i buss, etapp 3: Kravspecifikation1992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Peters, Björn
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Moren, Bertil
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Gustavsson, Eva
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Utvärdering av en ny förarplats i låggolvbuss, Linköping1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Peters, Björn
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Nilsson, Lena
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Driving performance of DSN (Drivers with Special Needs) using hand controls for braking and accelerating1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Peters, Björn
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Nilsson, Lena
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Professional drivers1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Peters, Björn
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Körsimulering och visualisering, SIM.
    Selander, Helena
    Mobilitetscenter.
    Stave, Christina
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    Andersson Hultgren, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Körsimulering och visualisering, SIM.
    Jansson, Andreas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Körsimulering och visualisering, SIM.
    Evaluation of driving simulator based training for older drivers in Sweden: Deliverable 2.4.32016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förmågan att kunna bedöma sin körförmåga korrekt kan vara avgörande för en säker mobilitet på äldre dagar. Överskattning kan leda till en ökad risk och underskattning kan leda till obefogade mobilitetsinskränkningar. En före/efter interventionsstudie genomfördes med syfte att förbättra äldre bilförares förmåga att bedöma sin egen körförmåga. Syftet var inte att förbättra körförmågan i sig utan förmågan att bedöma sig själv, det vill säga att bli bättre kalibrerad. Således utvecklades och utvärderades ett simulatorbaserat träningsprogram med en grupp på 36 äldre förare. Simulatorsjuka (illamående), gjorde dock att endast 21 förare kunde genomföra studien i sin helhet. Deltagarna fick vid upprepade tillfällen bedöma sin körförmåga genom att svara på frågan ”Hur bra tycker du att du körde? (1 = mycket dåligt till 5 = mycket bra). En erfaren arbetsterapeut (specialiserad i att bedöma körförmåga) gjorde expertbedömningar av körningarna med samma skala som en referens på korrekt bedömd körförmåga.

    Återkoppling kan vara ett effektivt verktyg för förändring, detta verktyg ville vi utvärdera i vår studie. Således, fick deltagarna återkoppling i form av en lista på vilka fel de hade gjort efter varje övning (t.ex. glömde använda körriktningsvisare, körde för fort). Återkoppling kunde också ges som information om vad som var rätt (t.ex. lämnade företräde till fotgängare, höll rätt hastighet). Således delades gruppen i två grupper en (n=11) som bara fick veta vilka fel de hade gjort och en (n=10) som även fick veta vad de hade gjort rätt. Träningen genomfördes vid tre olika tillfällen.

  • 39.
    Peters, Björn
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Vadeby, Anna
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Forsman, Åsa
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, TST.
    Tapani, Andreas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Samhälle, miljö och transporter, SAMT, Trafikanalys och logistik, TAL. Linköpings universitet, Kommunikations- och transportsystem.
    Developing a unified model of driving behaviour for cars and trains2012Ingår i: Human factors of Systems and Technology / [ed] D. de Waard, N. Merat, A.H. Jamson, Y. Barnard and O.M.J. Carsten, Maastricht: Shaker Publishing , 2012, 343-357 s.Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 40.
    Peters, Björn
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Östlund, Joakim
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Joystick controlled driving for drivers with disabilities: A driving simulator experiment2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    A driving simulator experiment was conducted to investigate two design features of four-way joystick systems used for vehicle control (accelerator, brake and steering). Effects of active force feedback and decoupled speed and steering control were investigated. These were features expected to

    facilitate driving with joystick systems. Time lags were made similar to what is found in conventional primary car controls, as those found in existing joystick systems seems to complicate usage and prolong learning. The joystick was designed for drivers with severe locomotor disabilities. Sixteen drivers with spinal cord injuries at a cervical level participated, all inexperienced with joystick driving. All participants drove on a rural road and performed a double lane change manoeuvre task. It was found that the decoupling provided better control and less workload, especially for those eight drivers with better hand and arm function. Active force feedback together with decoupled control was found positive for the same subgroup and provided better control in the lane change manoeuvre. However, drivers with less arm and hand function preferred passive feedback, and active feedback was even found disturbing. In general, the tested joystick was found to be very easy to learn which was attributed to the short in time lags.

  • 41.
    Peters, Björn
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Östlund, Joakim
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Personbilar med handikappanpassade förarplatser: en kartläggning av arbetsrutiner för handläggare av bilstödsärenden vid försäkringskassan1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Peters, Björn
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Östlund, Joakim
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Personbilar med handikappanpassade förarplatser: en kartläggning av trafikinspektörernas arbetsrutiner1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Peters, Björn
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Östlund, Joakim
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Alm, Håkan
    Linköpings Universitet.
    Human factors aspects on joystick control of adapted vehicles2002Ingår i: Human factors in transportation, communication, health and the workplace / [ed] Dick de Waard, Karel Brookhuis, Jan Moraal, & Antonella Toffetti, Maastricht, 2002, 81-97 s.Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    An experiment was set-up to investigate different joystick designs based on steer-by-wire technology. The experiment was carried out in a driving simulator. Both driving behaviour and perceived control of the car was registered and analysed. All participants had a SCI (Spinal Cord Injury) at cervical level, i.e. drivers with tetraplegia. Two types of joysticks were tested, one conventional (similar to what is used with computer games) and one modified with which the driver could control speed and steering independently. Both joysticks were tested with and without active feedback. The driving task consisted of rural road driving and a manoeuvre test with a double lane-change. The results presented here should be considered as preliminary and the study as a pilot study, which will be completed with a lager set of participants. So far 8 subjects have completed the experiment. The preliminary results cannot be used to draw any definite conclusion on which system design should be preferred. There was some evidence that active feedback provided a better lateral control and the drivers drove with larger safety margins with the modified joystick. However, the drivers’ opinion seemed to be more in favour of the conventional passive joystick.

  • 44.
    Stave, Christina
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Willstrand, Tania
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Broberg, Thomas
    Chalmers University of Technology.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Older drivers’ needs for safety and comfort systems in their cars: a focus group study in Sweden2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Resultaten av den här VTI-studien visar att äldre förare är positiva till förarstödssystem, men har svårigheter att se att deras åldrande påverkar körningen. Risken är att äldre inte inser att reducerad uppmärksamhetsförmåga kräver att de ändrar sitt körbeteende och att behovet av förarstöd förändras. Detta notat redovisar resultaten av en fokusgruppstudie med totalt 63 förare (+70 år), som genomfördes för att identifiera äldre bilförares behov och medel för transport. Målet var att kartlägga attityder till och användning av förarstödssystem, samt att identifiera potentiella skillnader mellan förare när det gäller att bedöma den egna körförmågan. Alla förare hade tidigare deltagit i en körbedömning åtföljt av en intervju. Körbedömningen jämfördes med förarens egen bedömning av sin körförmåga och tre grupper identifierades; överskattare, underskattare och de där förarens skattning överensstämde med körbedömningen. Resultaten visade att de äldres erfarenhet av förarstödssystem varierade stort, från bilar med färre tekniska system till avancerade automatiska system. Det fanns ett generellt intresse runt stödsystemen bland deltagarna och de flesta var i stort sett positiva.

  • 45.
    Strand, Niklas
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF. Kagawa University.
    Suzuki, Keisuke
    Kagawa University.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Förare och fordon, FOF.
    Development of a safe driving guidance system that targets 30 km/h zones2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Traffic accidents between vehicles and vulnerable road users, and the senior part of the population particularly, is a traffic safety problem that must be addressed continuously. A safe driving guidance system such as an intelligent speed adaptation system that suppress the speed to prevent and mitigate accidents is an important measure that can address this traffic safety problem. In specific, the accidents targeted in this paper are those that appear in intersections. An intelligent speed adaptation system with acoustic and graphical information that is adapted to the driver’s characteristics to increase the compliance with the guidance provided by the system is developed. Two driving simulator studies were conducted as part of the development procedure. The results of these experiments indicated that a speed restraining effect could be determined of the system and different human-machine-interfaces were compared. The safe driving guidance system was also optimized to driver characteristics and a target value was presented with an optimal value. Implications for system design and human-machine-interaction is discussed.

  • 46.
    Thorslund, Birgitta
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Ahlström, Christer
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Eriksson, Olle
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Lidestam, Björn
    Linnaeus Centre Head.
    Lyxell, Björn
    Linnaeus Centre Head.
    Cognitive workload and visual behavior in elderly drivers with hearing loss2014Ingår i: European Transport Research Review, ISSN 1867-0717, E-ISSN 1866-8887, Vol. 6, nr 4, 377-385 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose was to examine eye tracking data and compare visual behavior in individuals with normal hearing (NH) and with moderate hearing loss (HL) during two types of driving conditions: normal driving and driving while performing a secondary task.

    Methods

    24 participants with HL and 24 with NH were exposed to normal driving and to driving with a secondary task (observation and recall of 4 visually displayed letters). Eye movement behavior was assessed during normal driving by the following performance indicators: number of glances away from the road; mean duration of glances away from the road; maximum duration of glances away from the road; and percentage of time looking at the road. During driving with the secondary task, eye movement data were assessed in terms of number of glances to the secondary task display, mean duration of glances to the secondary task display, and maximum duration of glances to the secondary task display. The secondary task performance was assessed as well, counting the number of correct letters, the number of skipped letters, and the number of correct letters ignoring order.

    Results

    While driving with the secondary task, drivers with HL looked twice as often in the rear-view mirror than during normal driving and twice as often as drivers with NH regardless of condition. During secondary task, the HL group looked away from the road more frequently but for shorter durations than the NH group. Drivers with HL had fewer correct letters and more skipped letters than drivers with NH.

  • 47.
    Thorslund, Birgitta
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Jansson, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Andersson Hultgren, Jonas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Fordonsteknik och simulering, FTS.
    Brännström, Mattias
    Volvo Car Corporation.
    Principle Other Vehicle Warning2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The only possibility for a driver to avoid a collision may sometimes be to issue a warning to another driver. Connecting the horn and the headlight to an already existing sensor system could be a cost effective solution. This report covers the implementation and evaluation of such an automated warning system in a driving simulator at VTI. In this test 24 drivers with normal hearing and 24 with moderate hearing loss experienced five critical events in which four different warning signals were evaluated; sound, light, and a combination of sound and light, and no warning (as reference). A visual distraction task was used to distract the drivers and create critical situations. The results were consistent. A combined sound and light warning significantly increased cautious driving behaviour and also lead to the highest perceived criticality of the situations. With the combined warning the driver’s attention was effectively drawn from the visual distraction task. Drivers were generally positive towards the warning system, and most positive towards the combined warning presenting light and sound signals. Drivers were able to distinguish between warnings (at critical events) and greetings (at non-critical events) suggesting that the tested additional use of horn and headlight would not affect reactions to non-critical warnings or greetings. Hearing loss was associated with worse performance on the visual distraction task and less perceived realism of the driving simulator. But it was not associated with effects on any driving behaviour measures or of warning modalities. This result suggests that the evaluated system should work also for drivers with moderate hearing loss.

  • 48.
    Thorslund, Birgitta
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Herbert, Nicholas
    University of Leeds, Institute for Transport Studies.
    Holmqvist, Kenneth
    Lunds Universitet.
    Lidestam, Björn
    Linköpings Universitet.
    Black, Alexander
    Queensland University of Technology, School of Optometry.
    Lyxell, Björn
    Linköpings Universitet.
    Hearing loss and a supportive tactile signal in a navigation system: Effects on driving behavior and eye movements2013Ingår i: Journal of Eye Movement Research, ISSN 1995-8692, Vol. 6, nr 5, 1-9 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An on-road study was conducted to evaluate a complementary tactile navigation signal on driving behaviour and eye movements for drivers with hearing loss (HL) compared to drivers with normal hearing (NH). 32 participants (16 HL and 16 NH) performed two preprogrammed navigation tasks. In one, participants received only visual information, while the other also included a vibration in the seat to guide them in the correct direction. SMI glasses were used for eye tracking, recording the point of gaze within the scene. Analysis was performed on predefined regions. A questionnaire examined participant's experience of the navigation systems. Hearing loss was associated with lower speed, higher satisfaction with the tactile signal and more glances in the rear view mirror. Additionally, tactile support led to less time spent viewing the navigation display. 

  • 49.
    Thorslund, Birgitta
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Lidestam, Björn
    Linköping University.
    Lyxell, Björn
    Linköping University.
    Cognitive workload and driving behavior in persons with hearing loss2013Ingår i: Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, ISSN 1369-8478, Vol. 21, 113-121 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: To compare the effect of cognitive workload in individuals with and without hearing loss, respectively, in driving situations with varying degree of complexity.

    Methods: 24 participants with moderate hearing loss (HL) and 24 with normal hearing (NH) experienced three different driving conditions: Baseline driving; Critical events with a need to act fast; and a Parked car event with the possibility to adapt the workload to the situation. Additionally, a Secondary task (observation and recalling of 4 visually displayed letters) was present during the drive, with two levels of difficulty in terms of load on the phonological loop. A tactile signal, presented by means of a vibration in the seat, was used to announce the Secondary task and thereby simultaneously evaluated in terms of effectiveness when calling for driver attention. Objective driver behavior measures (M and SD of driving speed, M and SD of lateral position, time to line crossing) were accompanied by subjective ratings during and after the test drive.

    Results: HL had no effect on driving behavior at Baseline driving, where no events occurred. Both during Secondary task and at the Parked car event HL was associated with decreased mean driving speed compared to baseline driving. The effect of HL on the Secondary task performance, both at Baseline driving and at the lower Difficulty Level at Critical events, was more skipped letters and fewer correctly recalled letters. At Critical events, task difficulty affected participants with HL more. Participants were generally positive to use vibrations in the seat as a means for announcing the Secondary task.

    Conclusions: Differences in terms of driving behavior and task performance related to HL appear when the driving complexity exceeds Baseline driving either in the driving task, Secondary task or a combination of both. This leads to a more cautious driving behavior with a decreased mean driving speed and less focus on the Secondary task, which could be a way of compensating for the increasing driving complexity. Seat vibration was found to be a feasible way to alert drivers with or without HL.

  • 50.
    Thorslund, Birgitta
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Peters, Björn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafik och trafikant,TRAF, Samspel människa, fordon, transportsystem, MFT.
    Lyxell, Björn
    Linnaeus Centre HEAD, Linköping University.
    Lidestam, Björn
    Linnaeus Centre HEAD, Linköping University.
    Hearing loss and transport2012Ingår i: TRANSED 2012: 13th international conference on mobility and transport for elderly and disabled persons, New Delhi: Svayam , 2012, , 9 s.1-9 s.Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The objective of this study was to examine through a questionnaire how road users with different degree of hearing loss experience safety and mobility in transport situations compared to road users without hearing loss.

    Participants were recruited from the local branch of HRF (The Swedish hard of hearing society). A control group without any known hearing loss, matched on age, gender and geographical location, was selected from a commercial database. The individuals with hearing loss were grouped into four groups according the degree of their hearing-loss (mild, moderate, severe and profound).

    The results revealed that hearing loss affects some specific aspects regarding transport habits, while others remain unaffected. Individuals with hearing loss are not as likely to have a driving license, but for those who have, hearing loss has no effect on mileage per year. Loss of hearing has an effect on criteria for choosing transportation, but the use of each transportation mode is unaffected. With a few exceptions, hearing loss does not affect the ratings of importance of hearing for different transportation modes. Degree of hearing loss affects most questions regarding hearing in relation to driver abilities, while avoidance of specific traffic situations or environments is only associated with hearing loss in specific situations. Hearing loss has only minor effect on the factors causing inattention when driving and on the interest in a warning system for driver inattention. Preliminary results from open questions point at a general wish for more and complimentary information in all transportation modes, thru texted information, light warnings, traffic light in all crossings etc.

    It can be concluded that hearing loss influences the prevalence of driving license and criteria for choosing transportation mode. However hearing loss had no effect on the travelling frequency independent of mode. Respondents with profound hearing loss were less concerned about hearing loss with respect to travelling, indicating a coping strategy. This suggests further research on coping strategies and on design of support systems accessible for drivers with hearing loss.

12 1 - 50 av 56
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf