Den övergripande utvecklingen mot el som energikälla för transporter sker nu snabbt. Förtyngre transporter på väg samlas arbetet kring elvägar, d.v.s. att befintliga vägar förses mednågon teknik där fordon, utefter hela eller delar av vägarna, kan tillföras elenergi under drift.Drivkraften för tyngre kommersiella transportfordon är i huvudsak ekonomisk, relaterat tilltransportköpares kostnader och intäkter samt risker och möjligheter relaterat till bl.a.transporter, transportsystem, arbetsmiljö, tillgång till marknader och påverkan avvarumärke. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det helt centralt att övergången till el sker i tid,med bibehållen flexibilitet för framtida teknik och system samt med så lågatransaktionskostnader som möjligt. Till detta kommer en politisk ambition som påverkarmyndigheter, skatter, avgifter och regelverk med en katalyserande och systemförändrandeansats. Det är dock viktigt att notera att den offentliga ambitionen aldrig kommer attresultera i leverans av en lösning om inte transportköparna finner det motiverat att nyttjaelvägar.Utvecklingen mot eldrivna transportsystem är tydlig. Däremot är det fortfarande osäkert hurenergin tillförs eller transporteras i fordonet. Det finns inte EN lösning på detta. Olikatillämpning, teknikutveckling och parters förmåga att ta fungerande lösningar till marknadoch nytta kommer steg för steg att styra utvecklingen. Vi kommer under många år att ha olikasamverkande lösningar, beroende på utveckling, kommersiell mognadsgrad, tillämpning ochbehov. Teknik och affärsekosystem kommer på samma sätt att variera. Varor och tjänstermed kort livslängd ska i dessa modeller kombineras med lösningar med mycket långlivslängd. Utvecklingen ska på ett sätt som gör att finansieringen säkras, och på ett sätt somgör att en komplex samling behov från olika intressenter tillgodoses samtidigt som finansiellaincitament och risker balanseras långsiktigt. Så måste även balansen hållas mellan olikaparters mål och medel, så att forskning och utveckling balanseras med utbyggnad och nytta ikundledet. Arbetet inom FFI-projektet ”Forsknings- och innovationsplattform för elvägar”visar att om sträckan mellan Gävle och Borlänge (120 km) skulle elektrifieras skulleinvesteringen betala sina egna kostnader om den trafikerades av en volym om 190elektrifierade lastbilar, givet samma kostnader för infrastruktur som det pågåendedemonstrationsprojektet visat. Mellan Sandviken och Gävle hamn (30 km) bär det sig med50 elektrifierade lastbilar. Möjligheterna är tydliga, finansieringen möjlig, nyttan sannolik, regelverk och förordningar hanterbara, nu gäller det att hålla igång samarbete och tryck föratt tillsammans få detta på plats, nationellt och internationellt.Ur ett samlat hållbarhetsperspektiv är elektrifiering centralt. Det gäller ekonomisk ochmiljörelaterad hållbarhet men även nationalekonomisk där en nationell komparativ fördel ärvår förmåga att driva på och implementera förändringar i multidisciplinära komplexasamhällssystem. Hållbarhetsfrågan har i detta sammanhang även att göra med vår förmågaatt implementera, bygga ut och nyttja klimatsmart väginfrastruktur. Det kombinerar teknik,finansiering, flexibilitet och hänsyn med behov av konkretisering, beslut, utbyggnad ochimplementering; d.v.s. ytterst om ledarskap i multidisciplinära innovationssystem, någotsom är väldigt svårt men där Sverige genom åren visat sig vara bland de bästa.Det är ett mycket viktigt ansvar för politik och myndigheter att sköta denna balans på ett brasätt. Balansen kräver dialog och samarbete, utefter hela förädlingskedjan, från forskning tillkommersiellt nyttjande. De kommande åren är en spännande utmaning för att lagom snabbt,säkert och till rimlig kostnad balansera offentliga och privata roller så attkonkurrensutsättning, upphandlingsbarhet, innovation och utveckling kombineras medansvar, säkerhet och hållbarhet. En central del i utvecklingen är att det affärsekosystem somomger elvägar identifieras, definieras, utvecklas och i viss mån implementeras. Dettakommer även att variera internationellt, bara jämfört med Tyskland finns olika syn där vissadelar är gemensamma och andra alltid kommer att variera. Denna rapport har ambitionen attbidra med ett första steg för en principiell plattform för fortsatt strategiarbete.Denna rapport bör läsas tillsammans med huvudrapporten från förstudien avaffärsekosystem för elvägar (Håkan Sundelin et.al). Denna rapport har ambitionen att bidratill den första strategiska plattform som Trafikverket arbetar med kring utveckling,uppbyggnad, utrullning och nyttjande av elvägar som pågår.Just dialog, diskussion, överväganden och förankring kombinerat med pådrivning leder tillatt denna rapport bara är ett första steg och att en dialog nu tar vid, där alla utefterförädlingskedjan engageras, bidrar och samlas för att elvägar ska komma till nytta isamhället. Rapporten har inget externt syfte, målgruppen är de redan insatta, varförreferenser, direkta eller indirekta, samt annat underlag utelämnats utom där det har direktrelevans i syfte att hålla rapporten kort, effektiv och fokuserad.