Denna avhandling handlar om vilka förändringar av transportsystemet som krävs om långsiktiga klimatmål ska kunna nås. Flyget ägnas speciell uppmärksamhet eftersom dess snabba ökning är mycket svår att förena med klimatmålen. Ett syfte med avhandlingen är att ge underlag för nutida beslut, speciellt sådana som gäller strukturer i samhället med lång livslängd. Det gäller bebyggelsestruktur, vägar, järnvägar och system för bränsleproduktion, men även fordonsflottor. Ett ytterligare syfte är att vidga föreställningen om möjliga trans-portframtider, i syfte att ge underlag för en bredare diskussion i samhället om vilka fördel-arna och nackdelarna är med olika utvecklingar. Artiklarna I och III utgör backcastingstudier där hela transportsystemet behandlas. I artikel III presenteras en framtidsbild för det svenska transportsystemet år 2050 där energianvändningen per person har minskat med 60%. Detta är förenligt med en minskning av de globala utsläppen av växthusgaser med 42%. I artikel IV visas att utsläppen från den svenska befolkningens totala flygresande (inrikes och utrikes) år 2006 uppgick till 8,7 miljoner ton CO2-ekvivalenter. Detta motsvarar 12% av de totala svenska utsläppen av växthusgaser från alla sektorer. Artikel V visar att ett bygge av höghas-tighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö (Europabanan) skulle kunna minska de årliga utsläppen med 550 000 ton CO2-ekvivalenter per år, utifrån ett livscykelperspektiv. Denna utsläppsminskning är dock relaterad till ett referensscenario med en relativt kraftig ökning av transportvolymerna, en utveckling som synes svår att förena med framtidsbild-erna i artikel II och III. Höghastighets järnväg kan således betecknas som en ”näst bästa” lösning, som kan bli aktuell om ökningstakten för transportvolymerna inte bedöms kunna bromsas kraftigt.
Den övergripande slutsatsen från denna avhandling är att förbättrad fordonsteknik och större andel icke-fossila bränslen är nödvändigt, men att ökningstakten för främst bilresande, flygresande och lastbilstransporter också behöver brytas. Om en kraftig överflyttning kan ske till mer klimatvänliga transportslag, som cykel, buss och spårtrafik, så skulle dock det totala resandet kunna vara ungefär lika stort som det var år 2005. Med en medveten satsning på transporteffektiv samhällsplanering samt ett smart utnyttjande av IT för att ersätta en del resor med virtuella möten, så kan dessutom tillgängligheten till olika funktioner öka mar-kant. För att åstadkomma de trendbrott som behövs om klimatmålen ska nås, krävs en kom-bination av olika styrmedel. Ekonomiska styrmedel är mycket viktiga, inte minst att flygets nuvarande undantag från klimatskatter och moms avslutas. Andra viktiga styrmedel är trängsel- och miljöavgifter för bilar i stadsområden, km-skatter för lastbilar samt i viss mån höjda koldioxidskatter. För att nå acceptans för dessa styrmedel samt bibehålla ett väl funge-rande samhälle krävs dock, i vissa fall, bättre alternativ med låg klimatpåverkan. Eftersom ny vägkapacitet oftast leder till nygenererad trafik, är det viktigt att tillgängliga resurser konsekvent prioriteras till kollektivtrafik, cykel och informations- och kommunikations-teknologi.