Digitala Vetenskapliga Arkivet

Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bergwik, Staffan
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Holmberg, Linn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Standing on whose shoulders? A critical comment on the history of knowledge2020Ingår i: Forms of Knowledge: Developing the history of knowledge / [ed] Johan Östling, David Larsson Heidenblad, Anna Nilsson Hammar, Lund: Nordic Academic Press, 2020Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Bergwik, Staffan
    et al.
    Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik.
    Holmberg, LinnUppsala universitet, Kollegiet för avancerade studier (SCAS). Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik.Dirke, KarinStockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik.
    Konsten att kontextualisera: Om historisk förståelse och meningsskapande2022Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna bok handlar om historievetenskaperna sätt att producera kunskap genom att kontextualisera. Den vänder sig primärt till studenter och forskare inom de humanistiska discipliner som arbetar med historiska perspektiv. Bokens ambition är ta med läsaren in i själva görandet och visa hur kontextualisering är ett viktigt moment i historiska studier på alla nivåer. Boken hoppas därmed stimulera till ökad reflektion och diskussion om hur vi går till väga när vi tolkar, skapar eller omtolkar historiska, kulturella och samhälleliga sammanhang.

    Boken ger för det första en introduktion till vad kontextualisering kan vara och göra när vi möter det förflutna i form av texter, bilder eller artefakter. Redan från första dagen på universitetet hamnar studenter inom historiska discipliner i sådana möten. Därför vänder sig bokens fyra första kapitel i första hand till studenter på de inledande terminerna. Vad innebär det egentligen att analysera, syntetisera, kontextualisera eller kritisera – och hur förhåller sig de sätten att arbeta med det förflutna till varandra? Och vidare, vilka historiska tider arbetar vi med: läser vi källmaterial från vår egen horisont eller från de historiska aktörernas? Är källmaterialet del av en lång historia eller en kort? Och vem bestämmer svaret på sådana frågor?

    För det andra ger boken en fördjupad diskussion om kontextualiserings roll när vi skapar ny historisk kunskap. Bokens senare kapitlen ställer frågor om hur kontextualisering förhåller sig till historievetenskaplig teori och metod, och riktar strålkastarljuset mot aktiviteten att skapa, argumentera för, och ompröva de sammanhang som ger mening och betydelse åt historiska källmaterial.

    Den mest centrala lärdom boken vill förmedla är att kontextualisering är en pågående aktivitet. Mänskliga förståelsehorisonter rör sig ständigt i takt med samtidens kunskapsintressen. Det kommer alltid finnas nya sätt att förstå historiska uttryck, och det är en anledning till att historiska studier utgör en viktig del av samhällets gemensamma kunskapsbas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Bergwik, Staffan
    et al.
    Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik.
    Holmberg, Linn
    Uppsala universitet, Kollegiet för avancerade studier (SCAS). Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik.
    Dirke, Karin Elisabet
    Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik.
    Inledning: Konsten att kontextualisera2022Ingår i: Konsten att kontextualisera: Om historisk förståelse och meningsskapande / [ed] Staffan Bergwik; Linn Holmberg; Karin Dirke, Stockholm: Stockholm University Press, 2022, s. 1-17Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Bergwik, Staffan
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Holmberg, Linn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Dirke, Karin Elisabet
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Inledning: Konsten att kontextualisera2022Ingår i: Konsten att kontextualisera: Om historisk förståelse och meningsskapande / [ed] Staffan Bergwik; Linn Holmberg; Karin Dirke, Stockholm: Stockholm University Press, 2022Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 5.
    Bergwik, Staffan
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Holmberg, LinnStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.Dirke, Karin ElisabetStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Konsten att kontextualisera: Om historisk förståelse och meningsskapande2022Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna bok handlar om historievetenskaperna sätt att producera kunskap genom att kontextualisera. Den vänder sig primärt till studenter och forskare inom de humanistiska discipliner som arbetar med historiska perspektiv. Bokens ambition är ta med läsaren in i själva görandet och visa hur kontextualisering är ett viktigt moment i historiska studier på alla nivåer. Boken hoppas därmed stimulera till ökad reflektion och diskussion om hur vi går till väga när vi tolkar, skapar eller omtolkar historiska, kulturella och samhälleliga sammanhang.

  • 6.
    Hammar, AnnaSara
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Holmberg, Linn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Varför mikrohistoria? Om teckentydningens dragningskraft och historievetenskaplig transparens2017Ingår i: Historisk Tidskrift, ISSN 0345-469X, E-ISSN 2002-4827, Vol. 137, nr 3, s. 437-447Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Holmberg, Linn
    Uppsala universitet, Kollegiet för avancerade studier (SCAS). Stockholms universitet.
    Att kontextualisera som student2022Ingår i: Konsten att kontextualisera: Om historisk förståelse och meningsskapande / [ed] Staffan Bergwik; Linn Holmberg; Karin Dirke, Stockholm: Stockholm University Press, 2022, s. 21-42Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Understanding the actions, world views, and conventions of past societies is not always an easy task. Many things may seem strange or outright appalling from a twenty-first century perspective. Historical disciplines typically strive to understand the past “on its own terms”, by means of contextualization. But how is the art of contextualizing taught and learned? Is there a manual for how to begin, proceed, and advance? In short, is there an ABC of contextualizing? In this chapter, these questions are explored using the undergraduate course in History of Ideas as an example. The chapter reflects on how students can learn the difference between analyzing, synthetizing, criticizing, and contextualizing. It also describes what kinds of historical contextualization students typically are introduced to, and why. Finally, it examines how listening to lectures, reading literature, discussing at seminars, and writing examinations can be seen as crucial steps in learning how to contextualize.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Holmberg, Linn
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    De lärda maurinerna i upplysningstidens Paris2009Ingår i: Signum : katolsk orientering om kyrka, kultur, samhälle, ISSN 0347-0423, nr 1, s. 43-51Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Holmberg, Linn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Encyklopedisten: Striden om upplysningen2020Ingår i: Historiska typer / [ed] Peter Josephson, Leif Runefelt, Gidlunds förlag, 2020, s. 99-120Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Linn Holmberg, Encyklopedisten – Striden om Upplysningen, 2020
  • 10. Holmberg, Linn
    Right and Wrong Ways of Knowing: The Dictionary Craze and Conflicts of Learning in Eighteenth-Century Europe2023Ingår i: 1700-tal: Nordic Journal for Eighteenth-Century Studies, ISSN 2001-9866, 1652-4772, Vol. 20, s. 8-33Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    his article explores how the eighteenth-century ‘dictionary craze’ – the explosive proliferation of alphabetically organized reference works – can be understood as part of a wider conflict of learning. Drawing on a wide mix of sources, I show that dictionaries, more than any other factual genre of the time, challenged established conventions about what constituted right and wrong ways of reading, learning, and ultimately knowing, and that this was a crucial reason for both the controversy and success of the genre.

    After an overview of early modern norms of learning, the article examines how eighteenth-century disagreements about factual dictionaries challenged, reproduced, and reconfigured older views. By encouraging readers to follow their own curiosity, read in whatever order they liked, form their own opinions, remember temporarily, forget, and return when needed, dictionaries deviated from established ideals of disciplined study and ‘digestive’ reading, which held that ‘true’ knowledge was deeply incorporated in the individual. The dictionary’s claim to be a ‘shortcut’ to learning also fueled discussions about the very meaning of ‘knowing’, and how much the road to learning could be shortened without missing the goal.

  • 11.
    Holmberg, Linn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Stranded Encyclopedias in Eighteenth-Century Sweden: Exploring the Rise of Alphabetical Encyclopedism2021Ingår i: Stranded Encyclopedias, 1700–2000: Exploring Unfinished, Unpublished, Unsuccessful Encyclopedic Projects / [ed] Linn Holmberg, Maria Simonsen  , Cham: Palgrave Macmillan, 2021, s. 99-135Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    For a long time, histories of the rise of the modern encyclopedia were mainly histories of publications: chronologies of large-scale, alphabetically organized reference works, successfully completed in one country after another, from the late 1600s onwards. Since none of the Scandinavian countries managed to publish general encyclopedias in the eighteenth century, researchers assumed that encyclopedic practice “reached” the northern periphery at a later date. However, the geographical expansion of a literary practice and the history of its most successful, printed outcomes do not necessarily share the same milestones. In this chapter, Linn Holmberg explores a number of stranded encyclopedias in eighteenth-century Sweden, detected partly through the periodical press, partly through archival research. The first part examines glimpses of encyclopedic projects seen through the journal Lärda tidningar (1745–1773). The second part reconstructs the encyclopedic efforts of two officials of the Swedish Bureau of Mines, who worked on an encyclopedia of mining and metallurgy for almost forty years (c. 1743–1787). By examining the motivations and circumstances underpinning the initiation, abandonment, and transformations of these projects, the study aspires to produce new insights into the early formation of alphabetical encyclopedic practice in eighteenth-century Sweden.

  • 12.
    Holmberg, Linn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Sven Rinman's Bergwerks lexicon (1788–1789) and the emergence of mining encyclopedias in preindustrial Europe2024Ingår i: Specialized dictionaries and encyclopedias, 1650–1800: A tribute to Frank Kafker / [ed] Jeff Loveland & Stéphane Schmitt, Liverpool: Liverpool University Press, 2024, s. 345-384Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Holmberg, Linn
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    The forgotten encyclopedia: the Maurists' dictionary of arts, crafts, and sciences, the unrealized rival of the Encyclopédie of Diderot and d'Alembert2014Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In mid-eighteenth century Paris, two Benedictine monks from the Congregation of Saint-Maur – also known as the Maurists – started compiling a universal dictionary of arts, crafts, and sciences. The project was initiated simultaneously with what would become one of the most famous literary enterprises in Western intellectual history: the Encyclopédie of Diderot and d’Alembert. The latter started as an augmented translation of Ephraim Chambers’s Cyclopaedia, but it was constructed with another French dictionary as its ideological counterpart: the Jesuits’ Dictionnaire de Trévoux. While the Encyclopédie eventually turned into a controversial but successful best-seller, considered as the most important medium of Enlightenment thought, the Benedictines never finished or published their work. After a decade, the manuscripts were put aside in the monastery library, and were soon forgotten. For about two hundred and sixty years, the Maurists’ dictionary material has largely escaped the attention of researchers, and its history of production has been unknown.

         This dissertation examines the history and characteristics of the Maurists’ enterprise. The manuscripts are compared to the Encyclopédie and the Dictionnaire de Trévoux, and the project situated within its monastic environment of production, the history of the encyclopedic dictionary, and the Enlightenment culture. The study has an interdisciplinary character and combines perspectives of History of Science and Ideas, History of Monasticism, History of Encyclopedism, and History of the Book. The research procedure is distinguished by a microhistorical approach, where the studied materials are analyzed in a detailed manner, and the research process included in the narrative. 

         The dissertation shows that the Maurists early found themselves in a rival situation with the embryonic Encyclopédie, and that the two projects had several common denominators that distinguished them from the predecessors within the genre. At the same time, the Maurists were making a dictionary unique in the eighteenth century, which assumed a third position in relation to the works of the encyclopédistes and the Jesuits. The study provides new perspectives on the Encyclopédie of Diderot and d’Alembert, the intellectual activities of the Congregation of Saint-Maur, as well as the editor in charge of the Maurist dictionary: Dom Antoine-Joseph Pernety, otherwise known for his alchemical writings. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    L. Holmberg - The Forgotten Encyclopedia
    Ladda ner (pdf)
    spikblad
  • 14.
    Holmberg, Linn
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    The Maurists' in the age of enlightenment: modernity, identity and secularized knowledge production within a monastic community in eighteenth-century France2010Ingår i: Bulletin du CERCOR, ISSN 0762-6460, nr 34, s. 142-155Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Holmberg, Linn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    The Maurists' unfinished encyclopedia2017Bok (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this ground-breaking study, Linn Holmberg provides new perspectives on the Enlightenment ‘dictionary wars’ and offers a fascinating insight into the intellectual reorientation of a monastic community in the Age of Reason.

    In mid-eighteenth-century Paris, two Benedictine monks from the Congregation of Saint-Maur – also known as the Maurists – began working on a universal dictionary of arts, crafts, and sciences. At the same time, Diderot and D’Alembert started to compile the famous Encyclopédie. The Benedictines, however, never finished or published their work and the manuscripts were left, forgotten, in the monastery archive. In the first study devoted to the Maurists’ unfinished encyclopedia, Holmberg explores the project’s origins, development, and abandonment and sheds new light on the intellectual activities of its creators, the emergence of the encyclopedic dictionary in France, and the Encyclopédie of Diderot and D’Alembert.

    Holmberg adopts a multidisciplinary approach to the challenges of studying a hitherto unexplored and incomplete manuscript. By using codicology and handwriting analysis, the author reconstructs the drafts’ order of production, estimates the number of compilers and the nature of their work, and detects comprehensive editorial interferences made by nineteenth-century conservators at the Bibliothèque nationale de France. Holmberg’s meticulous work proves, with textual evidence, the Maurist dictionary’s origins as an augmented translation of a mathematical dictionary by Christian Wolff. Through comparing the Maurists’ manuscripts to the Encyclopédie and the Jesuits’ Dictionnaire de Trévoux, the author highlights striking similarities between the Benedictine project and that of Diderot and D’Alembert, showing that the philosophes were neither first with their encyclopedic innovations, nor alone in their secular Enlightenment endeavours. 

  • 16.
    Holmberg, Linn
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    The unknown rival of the encyclopédie: the Maurists' abandoned dictionary of arts, crafts and sciences2013Ingår i: Frühneuzeit-Info, ISSN 0940-4007, Vol. 24, s. 81-89Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Holmberg, Linn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Why Explore Stranded Encyclopedias?2021Ingår i: Stranded Encyclopedias, 1700–2000: Exploring Unfinished, Unpublished, Unsuccessful Encyclopedic Projects / [ed] Linn Holmberg, Maria Simonsen, Cham: Palgrave Macmillan, 2021, s. 3-34Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Influential publications have long occupied central positions in histories of literature, philosophy, and science. The history of encyclopedias is no exception. With the ongoing digitization and increasing accessibility of historically important reference works, this trend is in fact still being reinforced. In this chapter, however, Linn Holmberg argues that by shifting our attention from successful publications to projects that somehow “failed,” we can deepen our understanding of modern encyclopedic practice—its development, challenges, motivations, and geographical expansion. Here, the concepts of stranded and strandedness can function as simple yet powerful analytical tools to compare cases where intellectual ambitions and practical outcomes have parted ways, and to explore the complex relationships between the finished and the unfinished, the printed and the non-printed, the complete and the uncomplete, the updated and the outdated, as well as the successfully and unsuccessfully disseminated. After all, all human undertakings run the risk of being stranded—of not reaching a desired destination, or of not being fulfilled as planned. Studying stranded encyclopedias means taking seriously the many obstacles facing those who pursue complete knowledge, and uncovering what it takes for large-scale enterprises to be realized and made public in various historical contexts.

  • 18.
    Holmberg, Linn
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Simonsen, Maria
    Stranded Encyclopedias, 1700–2000: Exploring Unfinished, Unpublished, Unsuccessful Encyclopedic Projects2021Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this book, fourteen scholars turn to the archives to challenge the way the history of modern encyclopedism long has been told. Rather than emphasizing successful publications and famous compilers, they explore encyclopedic enterprises that somehow failed. With a combined attention to script, print, and digital cultures, the volume highlights the many challenges facing those who have pursued complete knowledge in the past three hundred years. By introducing the concepts of stranded and strandedness, it also provides an analytical framework for approaching aspects often overlooked in histories of encyclopedias, books, and learning: the unpublished, the unfinished, the incomplete, the unsuccessfully disseminated, and the no-longer-updated. By examining these aspects in a new and original way, this book will be of value to anyone interested in the history of encyclopedism and lexicography, the history of knowledge and ideas, and the history of books, writing, translating, and publishing.

1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf