Change search
Refine search result
1 - 27 of 27
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ahl, Astrid
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Olofsson, Åke
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Taube, Karin
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of language studies.
    Studenter med dyslexi inom högre utbildning i Sverige och Storbritannien2010In: Dyslexi : aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, ISSN 1401-2480, no 3, p. 4-9Article in journal (Other academic)
  • 2.
    Frost, Jorgen
    et al.
    Bredtvet Resource Centre, Norway.
    Madsbjerg, Sigrid
    Niedersoe, Jan
    Olofsson, Åke
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Sorensen, Peer
    Oslo University.
    Semantic and phonological skills in predicting reading developmen: from 3-16 years of age2005In: Dyslexia, ISSN 1076-9242, E-ISSN 1099-0909, Vol. 11, no 2, p. 79-92Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The present longitudinal study investigated the relationship between pre-school semantic skills (vocabulary, comprehension and sentence construction), phonological awareness and later word decoding and reading comprehension skills. More than 200 Danish children were followed from a speech therapist screening at the age of three, through a phonological group screening at six, word decoding tests in Grade 2, sentence reading tests in Grades 3, 4, and 6, and to a text reading test in Grade 9 (age 16). The predictor variables consisted of both standardized test results, professional ratings, and a factor of interest in books. The results showed that both the semantic variables and interest in books at the age of three and the phonological variables at the age of six predicted reading development significantly at the age of 16. In addition the results demonstrated changing main effect from semantic and phonological variables on reading development. Phonological awareness at the age of 6 seemed to have the greatest influence on reading at the beginning of Grade 2 compared to the semantic variables at the age of three. On all other measures in time, the semantic variables had the greatest influence.

  • 3.
    Gruber, Michael
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Olofsson, Åke
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Phonological representations and processes in dyslexia: Perception of sine wave speechManuscript (Other academic)
  • 4.
    Gruber, Michael
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Olofsson, Åke
    Sine-wave replicas of natural speechManuscript (Other academic)
  • 5.
    Herkner, Birgitta
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Allodi, Mara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Olofsson, Åke
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Early identification or broken promises?: a comparison of literacy assessment performance in 112 Swedish third graders2014In: European Journal of Special Needs Education, ISSN 0885-6257, E-ISSN 1469-591X, Vol. 29, no 2, p. 237-246Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The national standardised literacy assessment (NSLA) for Swedish Language was introduced in 2009 as a grade-three compulsory assessment and includes the assessment of reading ability. It was introduced as a measure of relatively early identification of reading difficulties among nine-years old students. The primary objective of this study was to examine whether the NSLA is able to identify students with word decoding problems from a sample of third graders (N = 112; n = 57 girls; n  = 55 boys) attending six schools in a Swedish municipality. Eleven students (10%) performed below the cut-off value for word decoding ability in students of this age group. Only three of these students were identified as not achieving the goals posed by the NSLA. In contrast, eight students with low word decoding ability managed to meet the NSLA requirements. Gender differences were observed, since all of the students who passed the NSLA, notwithstanding having low performance in WD, were boys. Although the NSLA was specifically introduced at this level to identify weakness in reading at an early stage, the results of this study indicate that approximately three quarters of students with poor word decoding ability may remain unidentified by the NSLA. These findings call into question the validity of the NSLA in recognising pupils in need of additional support in reading.

  • 6.
    Kjeldsen, Ann-Christina
    et al.
    Åbo Akademi University.
    Kärnä, Antti
    University of Turku.
    Niemi, Pekka
    University of Turku.
    Olofsson, Åke
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Witting, Katarina
    Åbo Akademi University.
    Gains from training in phonological awareness in kindergarten predict reading comprehension in grade 92014In: Scientific Studies of Reading, ISSN 1088-8438, E-ISSN 1532-799X, Vol. 18, no 6, p. 452-467Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The effects of a kindergarten training program in phonological awareness with 209 Swedish-speaking children were followed up until the end of Grade 9. Initial levels of letter knowledge and phonological awareness were positively associated with the level of decoding skill in Grade 3 but not with its growth afterward. The intervention group performed significantly better in decoding in Grade 3, and the difference was maintained until Grade 6. The trained children also scored higher in Grade 9 reading comprehension. Although the results give empirical support for a connection between early phonological awareness training, later word decoding development, and still later reading comprehension, the theoretical explanation for the link between especially word decoding and reading comprehension is far from clear.

  • 7.
    Kjeldsen, Ann-Christina
    et al.
    Department of Special Education, Abo Academy University, Finland .
    Niemi, Pekka
    Department of Psychology, University of Turku, Turku, Finland.
    Olofsson, Åke
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Training phonological awareness in kindergarten level children: consistency is more important than quantity2003In: Learning and instruction, ISSN 0959-4752, E-ISSN 1873-3263, Vol. 13, p. 349-365Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this study, we show that the benefits of phonological training upon reading skills, aptly demonstrated by Lundberg, Frost, and Petersen (Reading Res. Q., 23 (1988) 263), can be obtained even in less favourable conditions featuring a smaller dose of training in a kindergarten culture impregnated by knowledge of phonological awareness and reading. As a consequence, the control group in the present study demonstrated vastly better pre-school reading skills than the one in Lundberg et al. (1988). One experimental group received a training dose of only 60% of that administered by Lundberg et al. (1988). The results replicated those of Lundberg et al. (1988) even for the group with a 60% training dose. A significant gain in word reading was maintained until the end of grade 2 both for mainstream pupils and childrenat- risk. A spelling gain was observed only for children-at-risk in grade 2. It is suggested that training must be strictly systematic in order to be effective. The results are discussed in terms of metacognitive insights into reading that are gained through training in phonological awareness.

  • 8.
    Levlin, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of language studies.
    Sullivan, Kirk
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of language studies.
    Olofsson, Åke
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Oral language skills in grade 3 among a group of Swedish students with weak word-decoding and reading comprehension in grade 2.2013Conference paper (Refereed)
  • 9.
    Levlin, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of language studies.
    Sullivan, Kirk
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of language studies.
    Olofsson, Åke
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Språklig förmåga hos en grupp elever med svag avkodning och läsförståelse i åk 2.2012Conference paper (Refereed)
  • 10.
    Levlin, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of language studies.
    Sullivan, Kirk
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of language studies.
    Olofsson, Åke
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Språkligförmåga hos en grupp elever med svag avkodning och läsförståelse i åk 2.2013Conference paper (Refereed)
  • 11.
    Olofsson, Åke
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Early writing among ancient Vikings and today´s pre-schoolers: a cognitive developmental perspective on reading acquisition and alphabets as effective artefacts2008In: Paedagogica historica, ISSN 0030-9230, E-ISSN 1477-674X, Vol. 44, no 1-2, p. 167-178Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The present paper reports some observations on pre-school children’s spontaneous as well as adult-supported spelling behaviour and makes comparisons between aspects of these early literacy activities and some features of spellings from mostly twelfth- to fourteenth-century Norwegian runic inscriptions. The runic inscriptions originate from a post-Viking time period where formal schooling was rare and exclusively based on the Latin alphabet. It is argued that runic literacy was serving several important functions in the society and that runic literacy skill was learned in an everyday sociocultural context and that this learning process in a critical way was supported by one major artefact – the runic alphabet itself. It is concluded that there are fundamental similarities between the learning activities among the children of today and the thirteenth-century self-supported print explorer. The basic commonality is alphabetical knowledge and it is concluded that primary knowledge of the actual alphabet is, and has always been, essential for the initial stage of reading acquisition.

  • 12.
    Olofsson, Åke
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Fonologisk bevidsthed2012In: Dysleksi og andere vanskeligheder med skriftsproget / [ed] Stefan Samuelsson m. fl., Köpenhamn: Dansk psykologisk Forlag, 2012, p. 22-35Chapter in book (Refereed)
  • 13.
    Olofsson, Åke
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Fonologisk medvetenhet2009In: Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket / [ed] Stefan Samuelsson, Stockholm: Natur & kultur , 2009, p. 16-31Chapter in book (Other academic)
  • 14.
    Olofsson, Åke
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Fula ord och fina ord: Likheter i motivation and kreativitet hos lärande skrivare idag och på tidig medeltid?2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Det råder stor enighet om att en av skolans viktigaste uppgifter är att se till att barnen lär sig läsa och skriva. Mindre enighet råder om vilka metoder som ska användas och hur balansen ska se ut mellan formell undervisning och lekfullt lärande. Kritiska frågor rör vilka element i läsekonsten som är de viktigaste för nybörjarläsaren och vilka faktorer som bidrar till utveckling av naturligt och spontant lärande. Kan man över huvud taget tänka sig läsinlärning utan skola? Genom jämförelser mellan läs- och skrivaktiviteter hos dagens förskolebarn, i åldern ca 4 till 7 år, och arkeologiska fynd av runskrift från tidig medeltid i Norge belyses hur kunskapsöverföring och kunskapsrepresentation kan beskrivas på ett likartat sätt trots stora skillnader i tid och organisation. Runfynden utgörs bland annat av skrift på träpinnar. Trä är ett material som är billigt och lättbearbetat och skrivandet kan tekniskt sett ha gått snabbt. Träpinnar och stickor med runskrift har bevarats väl i vissa norska hamnområden, och skriftens innehåll kan tolkas än idag. Fynden visar på kreativitet och skapande hos den lärande som tyder på avancerade modeller och god förståelse för relationen mellan talat och skrivet språk och för betydelsen av alfabetet (futhork) som ett viktigt verktyg (artefakt). Exempel på kunskap som kan ha funnits men under årens lopp försvunnit är betydelsen av alfabetets ordning och frågan om alfabetets struktur. Finns det någon användbar information i alfabetets ordningsföljd? Runraden (runalfabetet) hade våningar, varför har det latinska alfabetet inte det? Det arkeologiska materialet visar också på motivationshöjande element som inte på något sätt står efter påhittigheten bland dagens unga. Kan det vara ett problem att lära barnen skriva när vi inte har någon kontroll över vad de sedan använder skrivandet till?

  • 15.
    Olofsson, Åke
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Läsinlärningens första år: läsa rätt, läsa snabbt, svåra och lätta ord2009In: Resultatdialog 2009: aktuell forskning om lärande, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2009, , p. 5p. 110-114Chapter in book (Other academic)
  • 16.
    Olofsson, Åke
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Phonemic awareness and learning to read: a longitudinal and quasi-experimental study1985Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Phonemic awareness is the ability to attend to the formal, phonetic or phonemic, aspects of spoken language. Skill in analysis of speech sounds and synthesis of phonetic segments into real words has often been found to correlate with success in reading acquisition. The nature of this relationship was investigated by postulating a causal model for the effect of phonemic awareness in kindergarten on reading and spelling skill in the first school years. The quantitative implications of this model were estimated with path-analysis in a kindergarten - grade 3 passive observational study. In order to experimentally test the effect of phonemic awareness a 8 week training program in kindergarten was evaluated using a quasi- experimental design in field settings. The effects of this program were evaluated in kindergarten, in grade 1 and in grade 2. Methodological problems in evaluation research were discussed. The results from the quasi- experimental study was further elucidated applying structural equation modeling with latent variables (LISREL).

    Clear effects of the training program were found on phonemic awareness tasks in grade 1 and on spelling in grade 2. More subtle effects were found on reading and spelling of simple words in grade 1. No effect was found on rapid silent word decoding. The LISREL analysis was interpreted in favour of a model with phonemic awareness effecting phonological processing which in turn is essential for the early reading development.

    The results were interpreted as supporting an interactive-compensatory limited capacity model of reading. Phonemic awareness helps the child to understand the alphabetical principle and ensures the development of an effective system for representing written language. Trained children find it easier to learn spelling-sound relations.

  • 17. Olofsson, Åke
    Stimulans och uppföljning av läs- och skrivutveckling i förskolan.2006In: Tionde Nordiska Barnspråkssymposiet. 18-20 november 2005. Gävle., Gävle: Högskolan i Gävle , 2006Conference paper (Other academic)
  • 18.
    Olofsson, Åke
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    The dyslexic reader and the Swedish language.2003In: Dyslexia: Cross linguistic comparisons, London: Whurr , 2003, p. 137-156Chapter in book (Refereed)
  • 19.
    Olofsson, Åke
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Till minne av Ingvar Lundberg2013In: Dyslexi, ISSN 1401-2480, no 4, p. 27-27Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 20.
    Olofsson, Åke
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Ahl, Astrid
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Taube, Karin
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of language studies.
    Dyslexia and study skills in higher education: learning and teaching2011In: The Eighteen Annual Conference of the Society for the Scientific Study of Reading,  St Pete Beach, Florida, July 13-16, 2011, 2011Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: To investigate how dyslexia affects university students' ability to benefit from higher education, to describe the strategies that students with these problems use, and to examine the higher education institutions' support for these students.

    Method: Structured and semi-structured interviews, self-reports and testing of 36 university students and interviewes with 30 lecturers from 3 Swedish higher education institutions (teacher training and nursing).

    Results: The students with dyslexia were found to have problems with a number of skills and academic tasks, e.g. note taking and expressing ideas in writing. Many of them described that their difficulties were long-standing and had been experienced already in elementary school, but the nature of their problems often change over time. The students seemed to make use of resources available to them, including additional time for examinations, access to dyslexia tutors and support with information technology.

    Conclusions: The results suggest that there are significant knowledge gaps in the educational institutions regarding people who have dyslexia, especially for students not identified formally and explicitly in the compulsory school. Such students may have a very different educational background compared to the traditional group with dyslexia and may be in need for a special type of support. It is suggested that knowledge about students with dyslexia is of great importance for the design of higher education in order to cope with new groups of students.

  • 21.
    Olofsson, Åke
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Ahl, Astrid
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Taube, Karin
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of language studies.
    Learning and study strategies in university students with dyslexia: Implications for teaching2012In: Procedia - Social and Behavioral Sciences, ISSN 1877-0428, E-ISSN 1877-0428, Vol. 47, p. 1184-1193Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study examined how dyslexia affects students' ability to benefit fromhigher education, the strategies that successful students with these problemsuse, and the support offered by the higher education institutions. Results frominterviews, self-reports and testing of 53 university students and 42 lecturersfrom 3 Swedish universities showed that students with dyslexia have problemswith a number of skills and academic tasks, e.g. note taking and expressingideas in writing. Many of the students described that their difficulties werelong-standing and had been experienced already in elementary school. Thestudents seemed to compensate via additional time for examinations, access todyslexia tutors and support by information technology. The results indicate thatthere are significant knowledge gaps in the educational institutions regardingstudents who have dyslexia.

  • 22.
    Olofsson, Åke
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Ahl, Astrid
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Taube, Karin
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of language studies.
    Universitetsstudenter med dyslexi: Läsförmåga och studiestrategier2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Många länder strävar efter ett breddat intag till universitetsstudier och att öka andelen ungdomar som går vidare till högskolestudier. Samtidigt som rekryteringen vidgas ökar antalet studenter med dyslexi i högre utbildning. Denna studie undersöker universitetsstudenter med dyslexi, hur deras studiesituation ser ut, samt de strategier som studenter med dessa problem använder.

    Resultat av intervjuer, självrapporter och test från 52 studenter, huvudsakligen vid lärar- och sjuksköterskeutbildningar, visar att studenterna har tydliga svårigheter med snabb och effektiv ordavkodning men att de använder många olika kompensatoriska metoder för att klara sina studier. Studiemoment som upplevs som särskilt krävande är att göra föreläsningsanteckningar, akademiskt skrivande och att läsa engelsk kurslitteratur. Kompensation sker både med hjälp av stöd som ges av universitetet, som exempelvis förlängd tid vid skriftliga examinationer och användning av informationsteknologi, samt genom egna personliga strategier. Resultaten indikerar att det finns stora kunskapsgap hos institutionerna när det gäller studenter som har dyslexi.

  • 23.
    Olofsson, Åke
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Gruber, Michael
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Residual deficits in phonological processing, orthographic knowledge and word decoding: A longitudinal study from childhood to adult ageManuscript (Other academic)
  • 24.
    Olofsson, Åke
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Söderberg Juhlander, Pernilla
    Linnéuniversitetet.
    Ord & Bild, Bild & Ord: Gruppscreening av ordavkodning för åk 1 och 22013 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Materialet Ord & Bild, Bild & Ord, avses mäta elevernas ordavkodningsförmåga i en tidig fas i läsutvecklingen. Idén är att de två grupptesten ska vara ett lättanvänt och lätträttat screeningmaterial för klassläraren som vill kunna följa elevernas ordavkodningsutveckling på grupp- och individnivå under de första skolåren, samt för att upptäcka elever som kan behöva extra stöd.

  • 25.
    Olofsson, Åke
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Taube, Karin
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of language studies.
    Ahl, Astrid
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science, Child and Youth education, Special Education and Counselling.
    Academic Achievement of University Students with Dyslexia2015In: Dyslexia, ISSN 1076-9242, E-ISSN 1099-0909, Vol. 21, no 4, p. 338-349Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Broadened recruitment to higher education is on the agenda in many countries, and it is also widely recognized that the number of dyslexic students entering higher education is increasing. In Sweden, as in many other European countries, higher education institutions are required to accommodate students with dyslexia. The present study focuses on the study outcome for 50 students with diagnosed dyslexia, mainly in teacher education and nurses’ training, at three universities in Northern Sweden. The students trusted their own ability to find information on the Internet but mistrusted their own abilities in reading course books and articles in English and in taking notes. The mean rate of study was 23.5 European Credit Transfer and Accumulation System credits per semester, which is slightly below the national baseline of 26.7. The results show that more than half of the students are examined at a normal rate of study but that about one fifth have a very low rate of study.

  • 26.
    Olofsson, Åke
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Taube, Karin
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of language studies.
    Ahl, Astrid
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Att studera på universitet med dyslexi: Universitetsstudenter med dyslexi: lärandestrategier, studieresultat och konsekvenser för undervisningen2013In: Resultatdialog 2013, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2013, p. 161-169Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad händer när personer med dyslexi blir universitetsstudenter? De allra flesta klarar studiemålen, men några har lägre studietakt. Det visar sig att studenter med dyslexi till stor del kan beskrivas som långsamma läsare. De hinner inte läsa allt som de borde läsa och de har svårigheter med att hinna anteckna och med att skriva tentor, rapporter och uppsatser.

    De använder varierande hjälpmedel, både sådant stöd som universitetet ger och personliga metoder och strategier.

    Bland universitetslärarna finns meningar om att studenter med dyslexi innebär merarbete och en viss oro över hur studenterna skall klara sig i sin framtida yrkesutövning efter examen. Positiva tecken är att flera relativt enkla detaljer i undervisningens upplägg som gynnar studenter med dyslexi också är värdefulla för samtliga studenter.

  • 27.
    Taube, Karin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of language studies.
    Fredriksson, Ulf
    Stockholms universitet.
    Olofsson, Åke
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever: Delrapport från SKOLFORSK-projektet2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vetenskapsrådet har fått regeringens uppdrag att ”svara för genomförandet av validerade karläggningar av svenska och internationella forskningsresultat med relevans för skolväsendet” (Utbildningsdepartementet, 2013). Kartläggningarna ska utgöra underlag för ”systematiska sammanställningar av forskningsresultat med relevans för verksamhet inom skola och förskola som en planerad ny myndighet, som regeringen avser att inrätta, kommer att ha i uppdrag att genomföra” (Utbildningsdepartementet, 2013). Denna rapport redovisar kartläggningen av området Läs- och skriv och syftar till att öka måluppfyllelsen och förbättra kunskapsresultaten genom att visa på forskning som är praktiskt användbar i skolväsendet och därmed öka kunskaperna kring hur barn lär sig läsa och skriva.

    Den allmänna teoretiska utgångspunkten var att läsning på ett förenklat sätt kan betraktas som produkten av ordavkodning och språkförståelse, den så kallade ”simple view of reading” (Gough & Tunmer, 1986) och på motsvarande sätt betraktas skrivning som produkten av stavning och ideation/tankebyggande (Juel, Griffit & Gough, 1986; jfr även Skrivning = Inkodning X Budskapsförmedling, Hagtvet, 2009).

    Syftet var att ta reda på vilket vetenskapligt stöd som finns för att barns läs- och skrivutveckling förbättras av olika metoder för att stimulera barns fonologiska medvetenhet, lära barn kopplingar mellan bokstäver och ljud, förbättra deras läsflyt samt öka deras läsförståelse, kunskap om ord och lust att läsa och skriva och av användning av datorer vid läs- och skrivundervisning.

     Då antalet vetenskapliga artiklar med ett innehåll som är relevant för dessa frågeställningar är mycket stort beslöts att endast använda meta-analyser och systematiska översikter för att besvara dem. Genom sökningar främst via databaserna Ebsco, Scopous och Proquest fann vi ca 70 meta-analyser och systematiska översikter som tillsammans inkluderade drygt 4000 studier. Fokus har varit på sådana analyser och översikter som helt eller delvis behandlar läs- och skrivundervisning för åldersgruppen 6-12-åringar.

    Kartläggningen visade att utveckling av fonologisk medvetenhet kan påverkas genom pedagogiska insatser och sådan verksamhet ger positiva effekter på läsutvecklingen under de första skolåren. Det kausala sambandet mellan träning i fonologisk medvetenhet och utveckling av ordavkodning är robust på så sätt att det verka gälla generellt över olika språk och alfabetiska skrivsystem och insatserna kan implementeras med varierande metoder och i olika utbildningskontext. Dock finns resultat som tyder på att införande och genomförande kräver kompetens och fungerar bättre under strukturerade förhållanden. Resultaten tyder på att träning i fonologisk medvetenhet har störst effekt när övningarna är explicita och när fokus ligger på fonemnivå (phonemic awareness, ungefär fonemmedvetenhet eller fonematisk medvetenhet). Stimulering av fonologisk medvetenhet har särskilt stor betydelse för barn som har förhöjd risk att få svårigheter med läsinlärning men effekten är aningen lägre när barnen är äldre.

       Explicit och systematisk undervisning om samband mellan bokstäver, språkljud och talade ord har mer positiv effekt på barns läsutveckling än ingen eller osystematisk läsundervisning. Systematisk undervisning om bokstäver och ljud bör dock vara integrerad med annan läsundervisning (högläsning, språkliga aktiviteter etc.) för att skapa ett balanserat läsprogram. Undervisning om ords betydelsebärande delar morfem har tydliga och positiva effekter på ordläsning och stavning. Effekterna var starkare för elever med lässvårigheter än för elever utan sådana och när undervisningen var integrerad med annan undervisning. Att läsa med flyt är en viktig förutsättning för läsförståelse. Metoden ”upprepad läsning” med ledning och återkoppling leder till bättre flyt vid läsning av samma text. Det är dock osäkert om upprepad läsning med återkoppling leder till bättre läsning av en annan text. Ordkunskapsundervisning har större inflytande på läsförståelse hos barn med läsproblem än hos elever som inte har sådana problem. Ett antal undervisningsstrategier befanns förbättra läsförståelsen. Även kombinationer av strategier är effektivt. Klassrumsdiskussioner för att förbättra läsförståelsen var ofta effektiva i att stödja elevers bokstavliga förståelse och förmåga att dra slutsatser men relativt få av metoderna var speciellt effektiva i att stödja elevers kritiska tänkande, resonerande och argumenterande om texter. En metod som syftade till att öka elevers läsengagemang och därmed deras läsförståelse gav positiva effekter på deras läsmotivation, ledde till att de läste mer, var mer engagerade i sin läsning och läste klart bättre. Elevernas läs- och skrivutveckling bör noga följas och åtgärder vidtas när en elev råkar i svårigheter. Unga elever i risk för svårigheter bör ges explicit och systematisk undervisning om fonologisk medvetenhet och bokstav-ljud-kopplingar. En-till-en-interventioner kan leda till förbättrade läsresultat för många elever som annars riskerar att få lässvårigheter och misslyckas i skolan. Lite äldre elever i risk för svårigheter är mest betjänta av läsförståelseundervisning eller undervisning som kombinerar flera metoder. En förändrad kursplan ger oftast små effekter på elevers läsprestationer.

      De flesta sätt som undersökts vad det gäller skrivundervisning har mer eller mindre positiva resultat. Undervisning där eleverna fick lära sig att planera, revidera och redigera sina texter tycktes vara mest effektiv. Däremot är det mer tveksamt om undervisning kring grammatik påverkar kvalitén på det som eleverna skriver. Skrivande verkar allmänt ha en positiv effekt på läsning och lärande i andra skolämnen.

    Användning av datorer i samband med läs- och skrivundervisning ger i regel positiva effekter, men dessa effekter är oftast relativt små. Effekterna tycks vara större för skrivundervisning än för läsundervisning. När användning av datorer i skrivundervisning jämförs med andra former för skrivundervisning så ger många av dessa undervisningsformer, så som t.ex. undervisning om skrivstrategier, i regel bättre resultat än metoder med datoranvändning.

    Vad som kan förändra elevers prestationer är strategier som i grunden förändrar vad elever och lärare gör tillsammans varje dag; ”interventions that change the core teaching practices of classroom teachers, using extensive training, coaching and follw-up to help teachers make effective and lasting changes in their daily teaching” (Slavin, 2013, s. 390). Lärares utbildning och yrkesskicklighet står i centrum och därmed lärarutbildningarnas ansvar att erbjuda de blivande lärarna adekvata kunskaper.

    Att systematiskt söka efter meta-analyser och systematiska översikter och sammanställa resultaten från dessa, ger en möjlighet att få en snabb överblick över resultaten från ett stort antal vetenskapliga skrifter. En sådan överblick visar tydligare vad forskningen har att säga än vad enskilda artiklar kan visa. Det finns visserligen nackdelar med att använda sig av meta-analyser och systematiska översikter t ex brister i de ingående artiklarna men fördelen bedöms vara större än nackdelarna.

    Utifrån den här genomförda kartläggningen rekommenderas den nya myndigheten, Skolforskningsinstitutet, att göra meta-analyser och systematiska översikter kring läsning och skrivning tillgängliga för en bredare publik. Eventuellt genom att länka till analyser och översikter på liknande sätt som gjorts av Dansk Clearinghouse for Uddannelseforskning och Kunnskapssenter for utdanning på deras webbplatser. Vidare kan Skolforskningsinstitutet initiera och stödja eller själv genomföra ett arbete med att fortlöpande ta fram översikter av forskning kring läs- och skrivundervisning samt att initiera eller genomföra sådana översikter inom områden som inte täckts av denna studie, men som är av intresse t.ex. läs- och skrivundervisning på andraspråk. Slutligen rekommenderas att Skolforskningsinstitutet initierar arbete med att ta reda på hur svensk lärarutbildning och undervisningspraxis i skolan ser ut i relation till vad denna kunskapsöversikt kommit fram till. En kartläggning av rådande faktiska förhållanden skulle kunna utgöra en god plattform för fortsatt planering av arbetet för att öka måluppfyllelse och förbättra kunskapsresultat på läs- och skrivområdet.

1 - 27 of 27
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf