Digitala Vetenskapliga Arkivet

Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 6 av 6
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Näppä, Ulla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper, Onkologi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Dilemmas in palliative chemotherapy when approaching end-of-life2014Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Cytostatikabehandling som ges vid obotlig cancersjukdom kan minska tumörbörda och besvärande symtom som t. ex smärta. Behandlingen ökar livskvalitet och överlevnadstid i många fall och bör därför erbjudas alla patienter som kan ha nytta av den. Dock är cytostatika potenta läkemedel som kan ge besvärliga biverkningar. Diskussionen i många studier pekar på att den förväntade överlevnaden bör överstiga en månad för att behandlingen ska kunna ha avsedd effekt.

    Då cytostatikabehandling vid obotlig cancersjukdom inte kan bota patienten är det alltid en tidsfråga innan nyttan med behandlingen avtar för att till sist helt upphöra. Fortsatt behandling med cytostatika innebär då risk för enbart negativa effekter i form av ökad trötthet, nedsatt immunförsvar och till och med livsförkortning. Möjligheterna att klara av fortsatt cytostatikabehandling bedöms inför varje behandling med blodprover och klinisk bedömning. På sjukhus utan tjänstgörande onkologspecialist träffar patienten sjuksköterskan som ger behandlingen. Ansvarig läkare kontaktas när provsvar eller något i patientens tillstånd avviker från det vanliga.

    När sjukdomen framskrider och patientens allmänstillstånd börjar svikta, bör syftet med behandlingen utvärderas och överväganden göras huruvida den ska fortsätta, regimen förändras eller avslutas. Min erfarenhet, ur ett sjuksköterskeperspektiv, av palliativ vård och cytostatikabehandlingar givna till patienter med obotlig cancersjukdom, fick mig att vilja undersöka hur många patienter som behandlas i livets slutskede. Jag ville också ta reda på hur bedömningen av patienten inför behandlingen gick till och om den kunde förbättras, samt hur sjuksköterskan upplevde att ge cytostatikabehandlingar i sent sjukdomsskede.

    Syften

    Att utforska andelen patienter med obotlig cancer som behandlas med palliativ cytostatika under sista levnadsmånaden samt att finna utmärkande karakteristika för denna grupp patienter.

    Att utveckla och psykometriskt testa en kortfattad enkät utformad för bedömning av patientens allmäntillstånd vid palliativ cytostatikabehandling.

    Att identifiera situationer som sjuksköterskor kan uppleva som utmanande vid cytostatikabehandling av palliativa patienter med cancer.

    Att undersöka om rutinmässig användning av enkäten utvecklad i studie II påverkat andelen patienter som behandlas med palliativ cytostatika under sista levnadsmånaden, andel sjukhusinläggningar, dokumentation av allmäntillstånd, dokumentation av avslutande av behandling i journal och/eller dödsplats.

    Metod Alla inkluderade patienter i studierna hade cytostatikabehandlats med anledning av obotlig, epitelial cancer (utgående från organens slemhinneceller) och var 20 år eller äldre.  Deltagande sjuksköterskor arbetade på cytostatikabehandlingsmottagningar/avdelningar. Både pati-enter och sjuksköterskor kom från Jämtland, Västerbotten och/eller Norrbotten. I studie I jämfördes journaldata från avlidna patienter som cytostatikabehandlats under sista levnadsmånaden med dem som avslutat behandlingarna tidigare. I studie II erbjöds patienter att delta i utvecklingen av en enkät som tagits fram för att mäta allmäntillståndet före cytostatikabehandling. I studie III intervjuades sjuksköterskor som arbetar med att ge cytostatika och deras berättelser analyserades med narrativ metod. I studie IV jämfördes journaldata för avlidna patienter som använt enkäten från studie II med matchade kontroller och i tillämpliga frågor data från studie I.

    Resultat Studie I visade att 23 % av alla patienter som cytostatikabehandlats någon gång under sista året före sin död även fick cytostatikabehandling under sista levnadsmånaden. Studien visade också en samvariation mellan behandling sista levnadsmånaden och fler sjukhusvistelser inom en månad efter sista behandling, färre dokumenterade beslut att avsluta behandlingen samt att färre patienter från denna grupp avled i hemmet.

    I Studie II konstaterades att den utformade enkäten uppvisade tecken på såväl reliabilitet, validitet som förmåga att detektera när patientens allmäntillstånd försämrades.

    Studie III visade att palliativa cytostatika kan upplevas som potenta och oförutsägbara läkemedel, som kan skapa dilemman för de sjuksköterskor som genomför behandlingarna när de ges till patienter som är försvagade av sin cancersjukdom. Sjuksköterskorna upplevde att de ibland stod mitt emellan läkare, patienter och närstående inför behandlingsbeslut.

    Studie IV visade ingen statistiskt säkerställd effekt av rutinmässig monitorering av allmäntillståndet med det i studie II framtagna formuläret. Varken behandling under sista månaden i livet, sjukhusvistelser, dokumenterade beslut att avsluta behandling eller dödsplats påverkades. Däremot rapporterade sjuksköterskorna att formuläret gav dem värdefull information om patientens allmäntillstånd inför behandling.

    Klinisk nytta för framtiden Fynden i studien kan vara till nytta för alla inblandade i cytostatikabehandlingen; patienten, närstående, sjuksköterskan och läkaren. Särskilt i beslutsprocessen om cytostatikabehandlingen ska fortsättas eller avbrytas. Metoder för att bättre bedöma prognostiska faktorer inför cytostatikabehandling behöver utvecklas ytterligare. I en framtida studie skulle formuläret kunna vidareutvecklas för datoriserad användning så resultaten förs in i patientjournalen, där både sjuksköterska och läkare enklare skulle ha tillgång till dem innan behandlingsbeslut.

    Slutsatser Behandling med palliativ cytostatika nära livets slutskede kan skapa situationer som upplevs som dilemman, både för patienten och för vårdpersonalen. I studierna behandlades 23-25 % av patienterna med cytostatika under sista levnadsmånaden. Dessa patienter vårdades oftare på sjukhus och färre av dem dog i hemmet. Sjuksköterskorna beskrev att de i vissa fall upplevde sig vara "mitt i mellan" i beslutsprocessen om cytostatikabehandling skulle ges eller inte.

    Cytostatikabehandlingens oförutsägbarhet visade sig vara ett genomgående tema i avhandlingen. Oförutsägbarheten leder till att individanpassning för varje enskild patient är av största vikt. Försöket till formulärutveckling skulle kunna öka möjligheten att mer objektivt använda allmäntillstånd som en parameter inför behandlingsbeslut när patienten nalkas livets slut. Formuläret visade sig ge sjuksköterskorna värdefull information om patienternas upplevda allmäntillstånd även om denna studie inte visade statistiskt säkerställda skillnader mellan de som använde formuläret och kontrollgruppens patienter. För att ytterligare optimera beslutsfattandet vid palliativ cytostatikabehandling när livets slutskede nalkas krävs fortsatt forskning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Dilemmas in palliative chemotherapy when approaching end-of-life
    Ladda ner (pdf)
    errata
  • 2.
    Näppä, Ulla
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper, Onkologi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindqvist, Olav
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Axelsson, Bertil
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper, Onkologi.
    Avoiding harmful palliative chemotherapy treatment in the end of life: development of a brief patient-completed questionnaire for routine assessment of performance status2012Ingår i: The journal of supportive oncology, ISSN 1544-6794, Vol. 10, nr 6, s. 230-237Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Earlier studies have shown that up to 43% of patients with incurable cancer are treated with palliative chemotherapy in the last month of their lives. Although pretreatment blood tests are acceptable, the patient's general condition may not permit further palliative chemotherapy treatment (PCT). Presently, there is no patient self-assessment tool available to monitor performance status during PCT.

    OBJECTIVES: To describe the development process of the Performance Status in Palliative Chemotherapy (PSPC) questionnaire, and the testing of its psychometric properties.

    METHODS: The questionnaire was developed by the authors based on the Eastern Cooperative Oncology Group Performance Status Rating (ECOG PSR) scale as well as their clinical experience with PCT. Adult patients who were diagnosed with epithelial cancers (n = 118) were enrolled to test the PSPC questionnaire for reliability, sensitivity for change, and validity.

    RESULTS: After stepwise modifications of the PSPC questionnaire, psychometric tests revealed acceptable values for reliability (via a test-retest method), sensitivity for change (via a comparison of patients with progressive disease over time), and validity (via a comparison of the PSPC vs the Edmonton Symptom Assessment System [ESAS]).

    LIMITATIONS: At this stage of questionnaire development, we are unable to conclude whether the PSPC is superior to the conventional ECOG PSR in the evaluation of performance status and the prediction of chemotherapy response.

    CONCLUSION: Psychometric tests suggest that the PSPC questionnaire may be a useful patient-completed tool in the late stages of cancer disease to routinely monitor performance status in palliative chemotherapy treatments so as to minimize the risk of inflicting more harm than good.

  • 3.
    Näppä, Ulla
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper, Onkologi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindqvist, Olav
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Rasmussen, Birgit H
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Axelsson, Bertil
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper, Onkologi.
    Can a performance status questionnaire decrease palliative chemotherpy in the last months of life?Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: Physicians often offer further palliative chemotherapy treatments (PCT) late in the cancer disease trajectory, even when treatment benefits are doubtful.

    Objective: Our main aim was to investigate whether routine use of the Performance Status in Palliative Chemotherapy (PSPC) questionnaire would affect the proportions of patients receiving PCT during the last month of life, hospital admissions, documentation of performance status and the decisions to cease PCT, and/or place of death. A secondary aim was to gather registered nurses’ experiences of PSPC in routine use.

    Methods: Eighty incurable patients with cancer who had used the PSPC before PCT were compared to 160 matched controls, using non-parametric tests. Patients’ comments in the questionnaires were analyzed and nurses reflections collected in a work-journal.

    Results: No significant differences were found between users or non-users of the PSPC in terms of proportions receiving PCT during the last month of life. Higher proportions of patients older than 74 years received PCT than in previous studies (38% versus 17%). Nurses considered the questionnaires superior to verbal communication in providing accurate pictures of patients’ performance status.

    Limitations: The results of this interim analysis could have been more significant if the originally planned number of patients had been recruited.

    Conclusion: The proportion of patients receiving PCT during the last month of life was lower than in a previous study (25% versus 32%). As we found no significant differences between the study group and the control group, we cannot claim this to be an effect of PSPC use.

  • 4.
    Näppä, Ulla
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindqvist, Olav
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Learning, Informatics, Management and Ethics/Medical Management Centre, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm, Sweden.
    Rasmussen, Birgit H.
    Axelsson, Bertil
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper.
    Routine assessment of performance status during palliative chemotherapy when approaching end-of-life2016Ingår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 21, s. 266-271Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: Palliative chemotherapy treatment (PCT) offered late in the cancer disease trajectory may be problematic. It is not easy to accurately calculate whether the potential benefits will outweigh the side effects. This study investigates whether routine use of the Performance Status in Palliative Chemotherapy questionnaire (PSPC) affects the proportions of patients receiving PCT during the last month of life, care utilization, and documentation routines. A secondary aim was to gather registered nurses' experiences of the PSPC in routine use.

    Methods: Eighty incurable patients with cancer who had used the PSPC before PCT were compared to 160 matched controls, using non-parametric tests. Nurses' reflections on the PSPC were collected and reviewed.

    Results: No significant differences were found between users and non-users of the PSPC in terms of proportions receiving PCT during the last month of life. Higher proportions of patients older than 74 years received PCT than in previous studies (40% versus 17%). Nurses considered the questionnaires to be a valuable complement to verbal information when trying to acquire an accurate picture of patients' performance status.

    Conclusion: At this point in the development of the PSPC we did not find any significant decreases in the proportion of patients receiving PCT during the last month in life. However, as the nurses valued the PSPC, it can be used as a complementary tool in assessment of performance status until further research is conducted. 

  • 5.
    Näppä, Ulla
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper, Onkologi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindqvist, Olav
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Rasmussen Holritz, Birgit
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Axelsson, Bertil
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper, Onkologi.
    Palliative chemotherapy during the last month of life2011Ingår i: Annals of Oncology, ISSN 0923-7534, E-ISSN 1569-8041, Vol. 22, nr 11, s. 2375-2380Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: This study analyses the potential discriminative characteristics for patients with incurable cancer who received palliative chemotherapy during their last month of life.

    PATIENTS AND METHODS: The study includes all patients with epithelial cancer treated with palliative chemotherapy who died in 2008 in northern Sweden. Demographic parameters and care utilization data were registered. Data were analyzed using nonparametric methods.

    RESULTS: Of 374 included patients, 87 (23%) received chemotherapy during the last month of life. These patients had a significantly shorter survival time from first palliative treatment to death, were admitted more frequently to hospital, more often lacked a documented decision to cease treatment, and died less frequently at home.

    CONCLUSIONS: The results indicate covariations between palliative chemotherapy treatments in the last month of life and unfavorable patient outcomes. As almost one of four patients with incurable cancer received their last round of palliative chemotherapy <31 days before death, there is a potential for improved routines.

  • 6.
    Näppä, Ulla
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper, Onkologi.
    Rasmussen, Birgit H
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Axelsson, Bertil
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper, Onkologi.
    Lindqvist, Olav
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Learning, Informatics, Management and Ethics/Medical Management Centre, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Challenging situations when administering palliative chemotherapy: a nursing perspective2014Ingår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 18, nr 6, s. 591-597Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Palliative chemotherapy treatments (PCT) are becoming more common for patients with incurable cancer; a basic challenge is to optimize tumour response while minimizing side-effects and harm. As registered nurses most often administer PCT, they are most likely to be confronted with difficult situations during PCT administration. This study explores challenging situations experienced by nurses when administering PCT to patients with incurable cancer.

    Methods: Registered nurses experienced in administering PCT were asked in interviews to recall PCT situations they found challenging. Inspired by the narrative tradition, stories were elicited and analysed using a structural and thematic narrative analysis.

    Results: A total of twenty-eight stories were narrated by seventeen nurses. Twenty of these were dilemmas that could be sorted into three storylines containing one to three dilemmatic situations each. The six dilemmatic situations broadly related to three interwoven areas: the uncertainty of the outcome when giving potent drugs to vulnerable patients; the difficulty of resisting giving PCT to patients who want it; and insufficient communication between nurses and physician.

    Conclusion: Nurses who administer PCT are engaged in a complex task that can give rise to a number of dilemmatic situations. The findings may be interpreted as meaning that at least some situations might be preventable if the knowledge and insight of all team members – nurses, physicians, patients, and relatives – are jointly communicated and taken into account when deciding whether or not to give PCT. Forming palliative care teams early in the PCT trajectory, could be beneficial for staff and patients.

1 - 6 av 6
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf