Digitala Vetenskapliga Arkivet

Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 60
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Alexander Glazunov (1865-1936): Konsertvals nr 12017Ingår i: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, nr 1, s. 48-48Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Alfred Schnittke (1934-1998): (K)ein Sommernachtstraum2016Ingår i: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, nr 2, s. 60-60Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Alfred Schnittke kallade sig polystylist, han bekände sig inte till någon speciell genre. Istället är hans musik ofta en blandning av nytt och gammalt, och man kan höra likheter och t o m citat från enskilda tonsättare i hans musik, Nono, Stockausen, Mahler, Mozart, Tjajkovskij, Bach, Chopin, likaväl som inslag av Jazz, tango mm.

  • 3.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Artist in residence: Hélène Grimaud2017Ingår i: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, nr 1, s. 10-14Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En intervju med pianisten Hélène Grimaud om en pianists inre arbete med repertoar och lite om de vägar en kvinnlig pianist måste hantera som en manlig pianist slipper.

  • 4.
    Karlsson, Katarina A.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Beethoven Pianokonsert no 4, Bruckner Symfoni no 22019Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Text i konsertprogram för orkesterkonsert från Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet. En beskrivning av ljudbilder; hur instrumentgrupperna balanseras i inspelningar av Bruckners symfonier, respektive vid live-framföranden, samt Beethovens inre ljudbilder som döv och drabbad av tinnitus.

  • 5.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Bela Bartók (1881-1945): Konsert för orkester2016Ingår i: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, nr 1, s. 35-35Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    1943 när den här musiken skrevs hade Bela Bartok två år kvar att leva. Han hade kommit till USA på flykt från ett Europa i krig och hankat sig fram några magra år i New York. Men under tiden komponerade han vidare som alltid. Arbete var hans liv och nöje också, om man så vill. Likt ett barn vilade han genom att göra andra saker, musiketnolog var han först och främst, dvs nedtecknare och insamlare av folkmusik. Och det var bl a detta omätliga bibliotek, mer än 13 000 melodier, han var så mån om att rädda undan andra världskriget. Otaliga resor i Ungern, Rumänien, Bulgarien, Slovakien, Turkiet företog han med en fonograf som minneshjälp, dessemellan komponerade han, ovanpå det en hel massa undervisning som inkomst och omväxling, och så förstås hans omfattande verksamhet som konsertpianist i många länder. Musiken Bela Bartok skrev var i högsta grad påverkad av all musik han sett och hört på sina insamlingsresor, men i de senare verken hör man också hur fascinerad Bartok var av barockmästarna. Insamlandet av folkmusik såg dock Bartok själv som sin största och viktigaste gärning.

  • 6.
    Karlsson, Katarina A.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Bruckner & The Kingdom of Silence2019Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Clara Schumann (1891-1895): Tre romanser op 22, arr för stråkkvartett2017Ingår i: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, nr 2, s. 52-52Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Karlsson, Katarina A.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Den lättjefulla kromatiken2019Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Dimitrij Sjostakovitj (1906-1975): Violinkonsert nr 22017Ingår i: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, nr 1, s. 48-49Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Shostakovitch sista tid i livet komplicerades av sviktande hälsa, relationen till nästa generation ryska tonsättare, och relationen till kommunistpartiet. Hans andra violinkonsert tillägnades David Oistrakh. Det ansågs nyskapande och mycket svårt vid urpremiären 1967, men är idag del av standardrepertoaren för violinsolister.

  • 10.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Edvard Grieg, Pianokonsert a-moll2016Ingår i: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, nr 3, s. 36-37Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Elfrida Andrée (1841-1929): Stråkkvartett i A-dur2017Ingår i: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, nr 2, s. 51-51Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Emilie Luise Friderica Mayer: Faust-uvertyr2017Ingår i: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasinArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Emilie Luise Friderica Mayer som levde 1812-1883 var med sina 8 symfonier, 15 konsertouvertyrer, mycket musik för piano, röst, fiol med mera, en av 1800-talets mest framstående tonsättare med stora publiksuccéer även under sin levnad. Skamligt bortglömd av eftervärlden.

  • 13.
    Karlsson, Katarina A.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Female archetypes: appropriating female caricatures by re-interpretation2019Ingår i: Nordic Summer University Circle 7 Artistic Research | Performing Heterotopia: Winter Symposium 2019 Departures, Deviations and Elsewheres, 7–10 March 2019, European Humanities University, Vilnius, Abstracts and Bios, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Female archetypes in women satire emanate from Ancient Roman time and are still in use. Their purpose was to ridicule and/or categorise women. One typical example is the elderly, love sick woman. She occurs in early, Roman comedy, in operas by Mozart and in slapstick today. She can also be portrayed as a witch. An other one is the young woman, too young to know about love, but old enough to long for it. 

    The partakers are invited to try out and play with various vocal technics which makes this paper an investigation in artistic methods as well as artistic pedagogy. How do the archetypes manifest physically and emotionally in the voice and the body? In addition the paper asks how unique an individual voice is. Do ancient female archetypes still lurk within the new liberal concept of the unique individual?

  • 14.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Från häxbål till dirigentpult2015Ingår i: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, nr 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En krönika som jämför synen på kvinnlighet och musik på 1600-talet och idag. Den tar bland annat upp fördomar som möter kvinnliga dirigenter 2015 och jämför dem med pamfletter som skrevs mot musik i början av 1600-talet i England.

    ”Måttfulla och kyska harmonier bör tillåtas. Ljuv, förkvinnligande musik använder den ohederliga konsten att låta rösten vibrera och leder till ett lättjefullt liv. Detta bör avlägsnas från våra starka och djärva tankar. Kromatiska harmonier ska lämnas åt de oblygt fräcka, till den blomkrönta, horaktiga musiken.”

  • 15.
    Karlsson, Katarina A.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Helena Munktell, Leonard Bernstein, Emmanuel Séjourné, Sergei Rachmaninov: orkesterverk2019Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Text i konsertprogram från Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet. Tillkomsten av fyra orksterverk; Bränningar av Munktell, Concerto for Marimba and Strings av Séjourné, On the waterfront av Bernstein och Symfoniska danser av Rachmaninov.

  • 16.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Hur ska jag vara?: Förväntningar på en ung, engelsk adelsdam under tidigt 1600-tal2018Ingår i: Allvarligt talat: Berättelser om livet / [ed] Maria Sjöberg, Göteborg: Makadam Förlag, 2018, s. 279-298Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vilka förväntningar hade samtiden på en aristokratisk dam i England under tidigt 1600-tal? Genom att se vad den samtida musik och text som korsade Frances Howards (1590-1632) väg säger om kvinnligt beteende visar denna artikel i detalj vilken omöjlig uppgift en kvinna vid hovet hade. Kvinnor skulle vara båda sexuellt lättillgängliga, trofasta och kyska. Fördomsfull historieskrivning har lagt skulden för ett mord och en betydande hovskandal på en ung kvinnas axlar. Än idag bär hon skulden, genom ett porträtt som fortfarande är ett av de mest populära på National Portrait Gallery i London.

  • 17.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Igor Stravinsky2016Ingår i: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, s. 23-26Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ej belagd 180509

    Igor Stravinskys liv och karriär, belyst genom konflikterna mellan och Robert Craft, Nadia Boulanger och Stravinskys barn. Dessa konflikter fick stor betydelse för den musik Stravinsky skrev och hur historien om Stravinsky har skrivits. Idag betraktas med rätta Robert Crafts uppgifter om Stravinsky och dennes musik med stor skepsis.

  • 18.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Igor Stravinsky (1882-1971): Petrusjka (1947)2016Ingår i: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, nr 4, s. 41-41Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Johannes Brahms2016Ingår i: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, nr 1, s. 24-27Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Hur tonsättaren Johannes Brahms skildrats i text och bild, hur formandet av ett manligt geni går till. Exempel ges från musikhistoriker och skribenter, både från historien och nutid. …”Brahms som skägglös 30-åring: dragen fortfarande vackra, men nu en aggressiv underläpp och en myndig blick.” Brahms mor däremot: “liten, sjuklig, halt, alldagligt ansikte, fast med lysande ögon som Johannes fick ärva”.

  • 20.
    Karlsson, Katarina A.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Kammarkonsert: Mendelssohn Hensel - Stråkkvartett, Sjostakovitj - Stråkkvartett nr 5, Dvorák - Stråkkvartett nr 10 "Den slaviska"2019Ingår i: Podiet: Göteborgs symfonikers konsertmagasin, nr 2, s. 32-33Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En jämförelse mellan levnadsförhållandena för tre tonsättare, två män och en kvinna, under 18- och 1900-talet. 

  • 21.
    Karlsson, Katarina A.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Kammarkonsert: Mozart - Pianokvartett nr 2 i Ess-dur, Brahms - Pianokvartett nr 3 C-moll2020Ingår i: Podiet: Göteborgs symfonikers konsertmagasin, nr 3, s. 51-52Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Jämförelser mellan Mozart och Brahms liv och sätt att skriva musik

  • 22.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Kvinnliga berättarjag i engelska lutsånger2014Ingår i: Tidig Musik, ISSN 1400-5123, Vol. 34, nr 2, s. 14-16Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Varför skulle män vilja lyssna på sånger som handlar om det de fruktar mest av allt? Kvinnlig otrohet och manlig impotens? Mellan 1597 och 1622 blev det populärt att skriva lutsånger i England. Sexhundra lutsånger publicerades under den här korta perioden. Läkaren, poeten, musikteoretikern och latinisten, Thomas Campion var den mest produktive i genren.

  • 23.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Kärlekssånger - en täckmantel för förbjudna begär2016Ingår i: Svensk tidskrift för musikforskning, E-ISSN 2002-021X, Vol. 98, s. 45-69Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Kärlek är det vanligaste ämnet för en sång, så har det kanske alltid varit. Men kärlek har också alltid varit en täckmantel för att utöva makt, hot, förföljelse eller förbjudna begär. I det tidiga 1600-talets London kunde kärlekssånger med kvinnliga berättarjag framförda inom aristokratiska, manliga grupper tjäna som en förevändning att uttrycka samkönat begär medan kärlekssånger med manliga berättarjag ofta använder samma retorik som dagens kvinnomisshandlare. Inte bara texterna är aktiva i berättelserna, även musiken understryker texternas underströmmar. Själva den kroppsliga aktiviteten att sjunga dessa sånger lägger till information som förblir dold vid en genomläsning, eller ett instrumentalt framförande.

  • 24.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Kärlekssånger och verbala övergrepp: Sångarens kropp - ett forskningsverktyg2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Konferensbidraget visar hur sångarpraktiken finner information i historiska källor som varken läsning eller genomspelning på instrument kan hitta. Hur tonsättaren Thomas Campion använder musikalisk gestik på värdeladdade ord som bara kan utföras om kroppen utför rörelser som i sin tur väcker emotionella associationer och minnen.

  • 25.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Love Songs; a means to express male dominance and sexual violence endlessly sweetened by music.2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    How love songs excuse and diminish violence against women while wrapping it up in a seductive, musical disguise.

  • 26.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Music - the trojan horse2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    How music via the bodily practice sneaks in to our beings, while the consiousness remains igonarant of what bodily activity is going on. Thus an emotional understanding can enter the body although the brain rejects it. 

  • 27.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Olivier Messiaen2017Ingår i: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, nr 1, s. 31-33Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Ett porträtt av tonsättaren Olivier Messiaen som problematiserar hans sätt att återberätta omständigheterna kring tillblivelsen och uppförandet av "Kvartett vid tidens ände", ett av hans mest centrala och betydande verk.

  • 28.
    Karlsson, Katarina A.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Requiem: Mozart, Boulanger, Rautavaara2019Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Samuel Barber (1910-1981): Uvertyr till skandalskolan2016Ingår i: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, nr 4, s. 66-66Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det mest kända Samuel Barber skrivit är Adagio for strings. Det åtta minuter långa stycket har blivit själva sinnebilden för sorg och snoddes rakt av till filmmusiken för Sagan om ringen, del två. Medan det var mycket ståhej runt att John Williams musik till filmen Stjärnornas krig var inspirerad av Gustav Holst, var det knäpptyst när Howard Shore lade beslag på Barbers Adagio. Ändå ändrade Shore inte mycket, till och med tonarten är densamma. Enda skillnaden är att Barber använder stråkar och Shore kör. Men fyra år innan Adagiot (1931) komponerade Barber sitt första stycke för full orkester, Uvertyr till skandalskolan. Själva pjäsen “Skandalskolan” skrevs 1777 av Richard Sheridan. Det verkar naturligt att Barber skulle dras till något sådant; för det första var han som sångare inspirerad av text, för det andra var han intresserad av humor och ironi. Dialogen i skandalskolan handlar till stor del om skvaller. Med sina dissonanser och rytmiska accenter är musiken ganska lik den musik Stravinsky skrev tjugo år tidigare. Barber hävdade själv att han inte försökte komponera i någon speciell stil: “Jag skriver vad jag känner. Jag är ingen självmedveten tonsättare.”

  • 30.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Sergej Prokofjev (1891-1953): Symfoni nr 6 Ess-dur op 1112016Ingår i: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, nr 3, s. 73-73Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 31.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Shostakovich cellokonsert no 22015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Shostakovich symfoni no 12015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 33.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Shostakovich symfoni no 42015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 34.
    Karlsson, Katarina A.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Sibelius, Holmès, Copland, Brahms2019Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 35.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Singing as a method of inquiry2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Singing as a method of inquiry Abstract: In this paper I will argue that singing can be used as a powerful method of inquiry into historical material. In the last fifty years or so, scholars and performers of Early Music have collaborated to create music with the ambition of making it more historically trustworthy. The word “authentic,” seldom used these days, has been replaced with “historically informed” and gradually musicologists have been replaced by practicing musicians who have begun to develop new research methodologies using their own practice. Thomas Campion (1567-1620) wrote a large number of lute songs. By singing the songs, the synergetic effect of singing – listening – sensing – feeling, makes meanings come alive in a way that escapes the eye when only reading them, or the ear when only playing them on an instrument. The synergetic effect is also enhanced by the fact that these songs were influenced by the emblematic tradition, so popular among renaissance intellectuals. An emblem consists of the combination of a motto, a picture and a poem. By letting the eyes, so to speak, wander between the motto, the picture and the poem, the spectator was supposed to understand the contents of the emblem in a way that neither of the three ingredients could reach on their own. This understanding was reached by involving more than one of the bodily senses - a kind of synergetic effect. These emblems were recognized also outside of books, in so-called applied emblematics, when there was no picture there to see. Campion was familiar to emblems and used them. Since the reader of Campion’s songs was already supposed to experience the song in a synergetic way, singing as a method of inquiry becomes even more useful.‬ I will show this by singing, analyzing and describing some of Thomas Campion's songs.

  • 36.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Sjostakovitj: Pianotrio nr 22017Ingår i: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasinArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Shostakovitchs pianotrio nr 2 skrevs i slutet av 2:a världskriget. Den tillägnades elev Fleischmann som hade stupat vid Leningrad, men också offren för förintelsen. Shostakovitch hade svårt att anpassa sig till den sovjetiska kulturpolitiken som menade att konstens uppgift var att vara optimistisk.

  • 37.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Söndag 28 februari, kammarkonsert GSO Barock2016Ingår i: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, nr 3, s. 50-51Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 38.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Tchaikovsky konsertouvertyren Stormen2015Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    The Campion Code: The Lute Songs of Thomas Campion and Homosocial Culture in Renaissance England.2011Ingår i: Love, Friendship, Marriage:: 32nd Annual Medieval and Renaissance Forum, The Public Heritage Institute at Regis College, april 15-16, 2011. / [ed] Florio, Raffaele och Andrews, Aniesha, Phi Press , 2011Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ABSTRACT In the late sixteenth and early seventeenth centuries London was the capital of culture. Shakespeare, Dowland and Inigo Jones produced immortal art. The printing of lute songs was also in high fashion. In less than thirty years, 600 lute songs were published and printed in London. Thomas Campion (1567-1620) was a medical doctor, poet, musical theorist and composer. He wrote 112 songs and no less than ten percent had female personas. Most of the female personas occurred in the songbooks dedicated to Sir Thomas Monson (1569-1641), an M.P., Master of the Armory at the Tower and Master Falconer to James I. This article will show how these songs were tailor made for a homosocial coterie around Sir Thomas Mounson and how the songs with female personas in particular could have been an arena for codified messages on homoeroticism.

  • 40.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    The Essentially Feminine—an investigation through artistic practice in Early Modern music2013Ingår i: Symposium on Critical Heritage : Excavate Repressions: Srishti School of Art, Design and Technology, in Collaboration with Gothenburg University, Sweden, 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The territoriality of 'masculine' and 'feminine' is an ongoing process, where boarders are constantly stretched and moved. To even use the word 'feminine' is a challenge and in combination with the word 'essential' it is yet more provoking. However, the notion of feminity is interesting, since it is used by the PR-industry as something absolute and desirable for women. This project wants to unviel the cultural heritage of the notion of femininity in the past, to learn something about power structures today. “The woman is putrefaction with a pretty face”1 From the Malleas Maleficarum (1487), that book on witchcraft that served as instruction manual for the Spanish inquisition, to the way in which women are presented in much of twentieth century American rap music, the archetype of the ”wicked woman” permeates western cultural history. Musical discourse has never been immune to the use of gendered terminology. Mysogyny is part of our cultural heritage.

  • 41.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Think’st thou to seduce me then?: Impersonating female personas in songs by Thomas Campion (1567-1620)2011Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This dissertation is in the field of Artistic Research in Music Interpretation. It is a study of songs with female personas written by Thomas Campion, investigated through performance practice and a critical reading of historical research carried out on the English Renaissance. The study is inspired by gender- and queer theory and looks at the function of the songs within their socio-cultural context. Since the songs seems to have been used and performed in a homosocial society, the study also discusses the possibility of male bonding and same-sex desire as part of the songs’ hidden or overt messages. The dissertation consists of a thesis in two parts, a newly-made transcription from the original lute tablature of the fourteen chosen songs, and a CD-recording, documenting different modes of interpretation, including the following accompaniments for the songs: a clavichord, tuned in meantone, a positive organ tuned in meantone, a modern guitar and a female vocal quartet. Four of the arrangements for female vocal quartet are also included in the transcription appendix. The aim of the dissertation is to find out how the songs worked in their society and what impact their historical function can have on a contemporary musical practice. The aim is also to find hidden layers of the songs and try to make these layers come alive in musical practice today. The act of singing is used as means of inquiry. Part II of the thesis describes how a singer can work with contradicting stories behind the songs in order to make the music come alive. In the transcriptions, discrepancies between earlier editions and Campion’s original music have also been found and corrected.

  • 42.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Tonsättarporträtt: George Gershwin2015Ingår i: Podiet : Göteborgs symfonikers konsertmagasin, nr 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En av de båtar som nådde New York från Europa under 1890-talet innehöll en ryskjudisk immigrant som viftade så ivrigt med hatten när han såg frihetsgudinnan att han tappade den i vattnet. I hattbandet hade han stuckit in adressen till den enda person han kände i det nya landet. Det säger en hel del om New Yorks invandrartäthet att Moishe Gerrshovitz, som inte kunde ett enda engelskt ord, ändå hittade sin kontakt.

  • 43.
    Karlsson, Katarina A.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Tonsättarporträtt John Dowland 1563-16262019Ingår i: Podiet: Göteborgs symfonikers konsertmagasin, nr 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ett kåserande tonsättarporträtt som beskriver de sociokulturella villkoren under tonsättaren John Dowlands liv, hans karriär och hans musikstil.

  • 44.
    Karlsson, Katarina A.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Viardot, Strauss och Strauss: Cendrillon, Läderlappen, Rosenkavaljeren2019Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 45.
    Karlsson, Katarina A.
    University of Gothenburg.
    Who is singing and what is the impact?: Artistic Research into Singing2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Av de 112 sånger Thomas Campion lät publicera mellan 1603-1617 hade 10 % kvinnliga berättarjag. De ingår i en manlig kvinnoparodisk berättartradition Om dessa sånger verkligen sjöngs av kvinnor råder det delade meningar om. P gr a sångernas ekivoka innehåll blir det stor skillnad om man tänker sig en kvinnlig eller manlig sångare. Rör det sig om någons sorts drag-show? I sin framställning av "a secret love or two" visar Katarina Karlsson hur musiken understödjer textens dubbel- och undermeningar samt att ornamentik och "tidstrogen" röstproduktion skymmer sångernas innehåll.

  • 46.
    Karlsson, Katarina A. (Upphovsman)
    University of Gothenburg.
    Barocka kvinnoideal: Det essentiellt feminina – en konstnärligt gestaltande undersökning genom förmodern musik2014Konstnärlig output (Ogranskad)
    Abstract [sv]

    Barocka kvinnoideal skildrade genom musik av Campion, Händel, Zelenka, Telemann, Lully, Rebel. Muntlig presentation av Katarina A Karlsson som utgår från forskningsprojektet "Det essentiellt feminina – en konstnärligt gestaltande undersökning genom förmodern musik". Presentationen belyser hur genus skapas i förmodern musik och dess relevans idag.

  • 47.
    Karlsson, Katarina A. (Författare till filmmanus, etc.)
    University of Gothenburg, Sweden.
    Carin Malmlöf-Forssling – Utan musik kan jag inte leva2016Konstnärlig output (Ogranskad)
    Abstract [en]

    I år är det 100 år sen Carin Malmlöf-Forssling föddes – en framgångsrik och prisbelönt tonsättare. Men hon fick kämpa för att bli tagen på allvar och det dröjde länge innan hennes musik gavs ut. Hon var framgångsrik, fick ta emot både medalj från Kungliga Musikaliska Akademien och Kurt Atterbergpriset. På 1950-talet tillbringade hon en månad i Paris med den världsberömda läraren Nadia Boulanger. Men det är något som skaver i berättelsen om Carin Malmlöf-Forssling. Kampen för att bli tagen på allvar, ansträngningen att komma igen efter att ha lagt sitt konstnärsskap åt sidan under 30 år för äktenskapsplikter, samtidigt som hon envist påstod att hon gjort karriär på samma villkor som män. Det dröjde ända till 1985 innan hennes musik kom ut på skiva. Hur hänger det ihop? Hur kan vi förstå detta idag? Och hur låter hennes musik? I programmet medverkar människor som kände tonsättaren, men också tonsättarkollegan Paula af Malmborg Ward och professor i genusvetenskap Lena Martinsson. En dokumentär av Katarina A Karlsson.

  • 48.
    Karlsson, Katarina A. (Författare till dialog, Författare till förord, introducerande material, etc., Röst, tal, Upphovsman, Regissör)
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Claras salong2019Konstnärlig output (Ogranskad)
  • 49.
    Karlsson, Katarina A. (Författare till sångtext, Kompositör, tonsättare)
    University of Gothenburg, Sweden.
    Ett eget rum2017Konstnärlig output (Ogranskad)
  • 50.
    Karlsson, Katarina A. (Författare till filmmanus, etc.)
    University of Gothenburg, Sweden.
    Häxmusik2014Konstnärlig output (Ogranskad)
    Abstract [en]

    Varför är häxor förknippade med påsken, och vilken musik är knuten till dem? Till blåkulle-farande, djävuls-bolande och häx-kalasande behövs musik! Men hur låter den? som 10-åriga Britta i Lillängen sa på 1600-talet: “en ynkelig låt och pipande, skri som av människor som jag såg ligga i ugnar fulla med eld”? Eller är det som puritanerna sa, harmonier och toner som lockar till ett liv i horaktighet och lättja? I P2 dokumentär, “Häxmusik” förklaras varför det just är kvinnor som är häxor, och mer om den olycklige tonsättaren prins Carlo Gesualdo da Venosa och hans häxäventyr - det slutade extremt illa som mycket annat i hans liv. Fredrik Skott, från folklivsarkivet berättar om seden att “gå påskkärring”, och Per Faxneld, doktorand i religionshistoria, beskriver satans roll i myterna om häxor. Idag är skällsordet återerövrat, de finns människor som med stolthet kallar sig häxor,Linda Brakhus och medverkar i programmet. Tonsättare har i alla tider blivit kreativa av att fantisera om övernaturliga krafter. Häxor sjunger, men djävlar spelar fiol och tillsammans dansar de och inspirerar till musik från black metal till dragspelsmelodier.

12 1 - 50 av 60
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf