Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 2 av 2
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Enochsson, Ann-Britt
    et al.
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Forsling, Karin
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Student teachers discussing literature: A comparison between online and offline discussions2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An important element in the professional development of student teachers in most European countries is their progression towards becoming reflective practitioners - reflecting on and in practice (Schön, 1987) - and this can be evidenced in both oral and written forms of assessment. These two evaluative processes - oral feedback (for example in seminars) and written reflections (for example in reflective journals or assignments) are seen as different modes; some students who do not perform well in writing might be better in oral discussions, and vice-versa. A key difference in terms of how these two modes are performed is that while oral discussion is generally interactional, written assignments are typically completed in solitude. Thus students who prefer written mode do not get the same feedback as in a discussion, while those who prefer discussion may struggle with the lone nature of the written form. In this paper we compare outcomes of student teachers use of both oral classroom and written online-forum discussions for reflections on course literature, with the aim of examining each mode in facilitating reflective practice. Initial findings indicate that both modes have benefits and drawbacks. Further analysis which explores the interaction between modal preference and modal presentation, and the implications for online peer-collaboration, are discussed

  • 2.
    Forsling, Karin
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Digital kompetens i förskolan2011Ingår i: KAPET.Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, ISSN 1653-4743, Vol. 1, nr 1, s. 76-95Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln diskuterar betydelsen av en digital kompetens hos barn och vuxna i dagens förskola utifrån frågor som: Har små barn en digital kompetens? Behövs en digital kompetens i förskolan? Om den behövs, för vems skull? Hur kan digital kompetens utvecklas i förskolan? Vilken blir pedagogernas roll i samband med detta och vilka kompetenser behöver de?  Några avhandlingar inom området lyfts, samt ett forskningsområde som kallas medielek. Några europeiska förskolor/barnverksamheter får stå som exempel på hur barn och vuxna utvecklar en digital kompetens tillsammans. Forskning visar att de förskolor som jobbar aktivt med informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och medier har en stor kompetens, en klar medvetenhet och tydliga mål för arbetet med digitala verktyg. Vi lever i en medieberusad värld och det innebär att vi inte längre kan ställa oss frågan om IKT är bra för barn. Frågan blir istället: vad, när och hur och vi pedagoger får aldrig som vanligt, vare sig vi använder krita, papper, penna, dator som verktyg - aldrig glömma den viktigaste pedagogiska frågan: varför.

1 - 2 av 2
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf