Digitala Vetenskapliga Arkivet

Change search
Refine search result
1 - 19 of 19
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Eklund, Anna
    SMHI, Core Services.
    Isläggning och islossning i svenska sjöar1999Report (Other academic)
  • 2.
    Eklund, Anna
    SMHI, Core Services.
    Istjocklek på sjöar - en statistisk bearbetning av SMHIs mätningar1998Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SMHI har utfört mätningar av istjocklek på sjöar sedan 1930-talet, men någon   sammanställning av dessa mätningar har tidigare inte gjorts. Delar av materialet har använts i uppdragsverksamhet i samband med kraftverksutbyggnad i älvar och för säsongsvis sammanställning av isläget i SMHis  årsböcker  mellan  1970 och 1980 (SMHI,  1970-1980).

    I denna rapport har en statistisk och geografisk sammanställning gjorts för istjock:leken på sjöar. Analysen är gjord för 34 sjöar i landet med i de flesta fall cirka 40 års mätserier.

    Rapporten är tänkt att användas som ett uppslagsmaterial för dem som arbetar med is på sjöar och närliggande frågor. Den är också ett hjälpmedel vid utformningen av SMHis framtida stationsnät för istjock:lek på sjöar.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Eklund, Anna
    SMHI, Core Services.
    Snöns vatteninnehåll Modellberäkningar och statistik för Sverige1999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Statistik över snötäckets utbredning och snödjup i Sverige finns sammanställt i flera rapporter (varav den senaste är i Sveriges Nationalatlas (SNA), Klimat,sjöar och vattendrag (1995)).Kartsammanställningar av snöns vatteninnehålI för hela Sverige finns däremot endast i form av snölastberäkningar (Eriksson och Taesler 1995) och de bygger på, ett mindre och betydligt glesare underlagsmaterial än snödjupsmätningarna.

    I denna studie har tvä olika modellberäkningar. som är Sverige-täckande, använts för att beräkna och göra statistik över snöns vatteninnehåll i Sverige. De två beräkningssystemen är dels den synoptiska vattenbalansen, där hydrologiska beräkningarna görs för synoptiska stationer utifrån nederbörds-och temperaturmätdata (använd period 1968-1997) och dels Sveriges vattenbalansberäkning för perioden 1961-1990. Båda beräkningssätten grundas på HBV-modellen, som beskriver hur nederbörden ackumuleras som snö vid minusgrader, smälter och rinner genom marken samt bildar avrinning. Den synoptiska vattenbalansheräkningen ger förhållandena vid ca 175 meteorologiska stationer i ett område på ca 400 km2 runt respektive station. Sveriges vattenbalansberäkning ger ett medelvärde för rutor om 625 km2 i enlighet med topografiska kartans indelning.

    Snödjupsmäningar utförs i en punkt, medan modellberäkningarna redovisa förhållandena för större areor. Det är därför svårt att jämföra dem, men ett försök att verifiera modellberäkningarna mot snödjupsmätningar visar att överensstämmelsen för snölagd period var relativt god för beräkningen enligt den synoptiska vattenbalansmetoden. medan den verkar något osäkrare för Sveriges vattenbalans.

    Kartläggningen enligt de synoptiska vattenbalansberäkningarna visar att medianvärdet för vatteninnehållet i snön ligger mellan 10 och 30 mm i södra Sverige, 50 och 150 mm i Norrlands inland och upp mot 400 mm i fjällen. Det maximala vatteninnehället för en 30-årsperiod ligger mellan 50 och 200 mm i södra Sverige, 150 och 250 mm i Norrlands inland samt upp mot som mest 600 och 700 mm i fjällen. Vill man räkna om vatteninnehållet till snölast på marken gäller att 1 mm vatten på 1myta motsvarar 1 l eller 1 kg vatten.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Eklund, Anna
    SMHI, Core Services.
    Vattentemperaturer i sjöar, sommar och vinter - resultat från SMHIs mätningar1998Report (Other academic)
  • 5.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Bergström, Sten
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Dahné, Joel
    SMHI, Professional Services.
    Lindström, Lena
    SMHI, Core Services.
    Olsson, Jonas
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Simonsson, Lennart
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Sveriges framtida klimat: Underlag till Dricksvattenutredningen2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The latest results from climate research have been used to produce detailed analyses of Sweden’s future climate. The results build on the climate scenarios that have been used by the UN’s climate panel in its Fifth Assessment Report (AR5). Two scenarios have been used in this analysis: RCP4.5, which significantly limits future emissions, and RCP8.5, which is a more conservative “business as usual” scenario. Calculations of the future climate and water availability are based on new material and some new conditions compared to analyses previously presented by SMHI. The calculated changes in precipitation, temperature, water availability and flooding are broadly the same as earlier reports. The use of the RCP8.5 scenario, with its high future concentration of greenhouse gases, strengthens the effects compared to previous analyses. Since the results of the UNs climate panel (AR5) were presented as late as 2013, the material produced by SMHI has involved intensive development. The results have required new methodologies and will continue to be evaluated by SMHI. Analyses have been made for a number of parameters that are relevant to the supply of drinking water. The table below summarises the results. Parameter Change Airtemperature Increasing in the whole country, in particular in northern Sweden, mainly during winter. Average precipitation Increasing in the whole country, in particular inland Norrland, mainly during winter and spring. Extreme short-term precipitation Increasing in the whole country, mainly for short-term heavy showers. Water availability Increasing in the whole country except for eastern Götaland. The increase is greatest during the winter. Decreasing during summer, in particular in eastern Götaland. 100-year floods and 200-year floods Increasing in large areas of the country. Decreasing in inland Norrland and the northern coast as well as north west Svealand. Low river flows Becoming more common in Götaland and Svealand, particularly in eastern Götaland. Sea levels Raised sea levels, with the greatest net rise in southern Sweden. Temperature Climate calculations show an increase in the mean annual temperature during the current century, but with a large spread of the result. The largest increase is calculated for the north, which is in agreement with earlier results from both SMHI and IPCC. The difference between the two emission scenarios is small for the period 2021-2050 but increases towards the end of the century. The RCP4.5 scenario implies an increase of around 3 degrees on average by 2100, compared to the period 1961-1990. The increase is greater for RCP8.5, giving an average of around 6 degrees by 2100. Precipitation Average precipitation is calculated to increase for the whole country in the future. The greatest increase is expected for inland Norrland. The difference between the two emission scenarios is small for the period 2021-2050 but increases by the end of the century. An increase is expected during all seasons, but mostly for winter and spring. Extreme short-term precipitation is calculated to become more intensive in a future climate. This applies particularly to short torrential showers. Water availability and flow In the future, an increase in water availability is expected in large parts of the country, particularly in northern Sweden and along the West Coast. Southern Sweden can instead expect a reduction which is due to increased evaporation. For large parts of the country the spring floods are expected to be lower and the winter floods will increase. The change in water availability differs between the seasons. During summer a decreasing in water availability is expected in large parts of the country, in particular in eastern Götaland. Extreme floods are expected to occur less often in inland Norrland, the northern coastal areas and for north western Svealand. In the rest of the country, extreme floods are expected to be more common. New calculations show that a larger part of Sweden’s area could be susceptible to stronger extreme floods compared to earlier calculations. In the future, more days with low river flows are expected in Götaland and large parts of Svealand. The greatest change is expected in eastern Götaland. This is a result of increased evaporation due to the rise in temperature. Sea level The global sea level is expected to rise in the future. A calculated upper limit for the increase has been put at about 1 m by the year 2100 according to the latest evaluation from IPCC. The land rise counteracts the rise in sea level, in particular for northern Sweden. Precipitation Average precipitation is calculated to increase for the whole country in the future. The greatest increase is expected for inland Norrland. The difference between the two emission scenarios is small for the period 2021-2050 but increases by the end of the century. An increase is expected during all seasons, but mostly for winter and spring. Extreme short-term precipitation is calculated to become more intensive in a future climate. This applies particularly to short torrential showers. Water availability and flow In the future, an increase in water availability is expected in large parts of the country, particularly in northern Sweden and along the West Coast. Southern Sweden can instead expect a reduction which is due to increased evaporation. For large parts of the country the spring floods are expected to be lower and the winter floods will increase. The change in water availability differs between the seasons. During summer a decreasing in water availability is expected in large parts of the country, in particular in eastern Götaland. Extreme floods are expected to occur less often in inland Norrland, the northern coastal areas and for north western Svealand. In the rest of the country, extreme floods are expected to be more common. New calculations show that a larger part of Sweden’s area could be susceptible to stronger extreme floods compared to earlier calculations. In the future, more days with low river flows are expected in Götaland and large parts of Svealand. The greatest change is expected in eastern Götaland. This is a result of increased evaporation due to the rise in temperature. Sea level The global sea level is expected to rise in the future. A calculated upper limit for the increase has been put at about 1 m by the year 2100 according to the latest evaluation from IPCC. The land rise counteracts the rise in sea level, in particular for northern Sweden.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Axén Mårtensson, Jenny
    SMHI, Core Services.
    Bergström, Sten
    SMHI, Core Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Framtidens vattentillgång i Mälaren, Göta älv, Bolmen, Vombsjön och Gavleån Underlag till Dricksvattenutredningen2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Together with the reference group for climate change, the governmental investigation on drinking water has selected a few locations for more detailed case studies of the future drinking water supply. As a basis, SMHI has developed this climate analysis for the five catchment areas for Mälaren, Göta älv, Bolmen, Vombsjön and Gavleån.

    There is currently a high risk of flooding around Mälaren, but an increased regulation capacity at Slussen in Stockholm and a new regulation schedule will significantly reduce the risk of flooding. The increase in regulation capacity also provides for better management of any extreme inflows in the future. If the sea level rise is large (1 metre globally) then the water levels in Mälaren will sometimes be high, but the flood risk is not expected to be as great as today. Calculations also show that low water levels in Mälaren will be common in the future.

    The discharge in Göta älv is mostly controlled by the water level in Vänern together with the volume of water released from Vänern to Göta älv. In the future it is expected that both high and low water levels will be more common in Vänern. This means that it high and low water flows will be more common in Göta älv. However this could change if the regulation strategy for Vänern is changed.

    Future inflow to Bolmen is calculated to increase during the winter and decrease during spring and summer. It is expected that low inflow to the lake will be more common, while the 100-year inflow is expected to increase slightly.

    The average inflow to Vombsjön is expected to increase slightly, with a large seasonal variation showing increased inflow in the winter and a reduction during spring and summer. The summer period of low inflow is expected to be longer.

    The average flow in Gavleån is calculated to increase in the future, with a large seasonal variation. Spring floods are expected to ecrease and instead the winter flow will be greater. During the summer the flow is expected to decrease and the period of low flow will be longer.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Gardelin, Marie
    SMHI, Professional Services.
    Lindroth, Anders
    SMHI.
    Vinteravdunstning i HBV-modellen - jämförelse med mätdata2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Avdunstningen är den del i vattenbalansen som är minst känd på grund av att den är svår att mäta. Minst studerad är avdunstningen vintertid. I denna studie har avdunstningsmätningarfrån Norunda, norr om Uppsala, använts för de fem vintrarna 1994/1995 till 1998/1999. Mätningarna har utförts inom NOPEX-projektet (Northern Hemisphere Climate-processes Land-surface Experiment). Den beräknade avdunstningen i HBV-modellen har jämförts med dessa mätningar för att få en uppfattning om den modellberäknade avdunstningens kvalitet. För beräkning av avdunstningen i HBV-modellen används främst två olika metoder, dels avdunstning beräknad med Penmans formel, dels temperaturberoende avdunstning enligt Thornthwaites metod. En rad olika varianter av dessa båda metoder har testats i simuleringar med HBV-modellen, t.ex. avdunstningsberäkningar med och utan interceptionsmagasin.

    Den uppmätta avdunstningens storlek och variation är i stort sett likartad under de olika vintrarna trots att vintrarna haft mycket olika karaktär. De fyra första vintrarna var avdunstningens dygnsmedelvärde från oktober till mars mellan 0,20 och 0,24 mm. Det sker en betydande avdunstning även vid tillfällen då marken är snötäckt, i medeltal 0, 15 mm/dygn.

    Tidigare har man antagit att HBV-modellen underskattar avdunstningen under vintern. Man har i modellberäkningarna tvingats att korrigera snönederbörden med en faktor ner till 0, 7 för att få vattenbalansen att stämma. De jämförelser som här gjorts mellan uppmätt och beräknad avdunstning visar dock att man i de flesta fall i detta område inte gör någon underskattning av vinteravdunstningen. Av de metoder som idag används för att beräkna avdunstning ger Penman-ETF bättre resultat än Thornthwaitemetoden. Införandet av ett interceptionsmagasin till Penman-ETF-simuleringen ger en förbättring av vinteravdunstningen.

    Det är svårt att göra några generella förändringar av avdunstningsberäkningarna i HBVmodellen baserat på denna studie, eftersom de slutsatser som dragits vid denna undersökning endast gäller för vinterperioden i Norunda. Nya rutiner för avdunstningsberäkningarna bör även grundas på studier av avdunstningen under övrig tid av året, det vill säga den period då avdunstningen har betydligt större inverkan på vattenbalansen. Visst samband har påvisats mellan avdunstningen vintertid och ångtrycksdeficit. Försök bör göras att inkludera denna variabel i avdunstningsberäkningarna i HBV-modellen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Tofeldt, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Professional Services.
    Andersson, Maria
    SMHI, Professional Services.
    Ivarsson, Cajsa-Lisa
    SMHI, Professional Services.
    German, Jonas
    SMHI.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Core Services.
    Vattennivåer, tappningar, vattentemperaturer och is i Hjälmaren Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Calculations have been made for how the water release, water abstraction, water temperature and ice extent are expected to change in Lake Hjälmaren up to the year 2100 due to global warming.The most noticeable effects of the future climate on Lake Hjälmaren are expected to be:

    • More frequent low water levels
    • No change in the highest water levels (the calculated maximum water level)
    • An increase in water temperature
    • A shorter ice cover period.

    The water level in Lake Hjälmaren is only expected to change by a small amount in the future climate. The most obvious change is that low water levels will be more frequent, especially during the summer and autumn. This is due to an expected increase in evaporation, both from vegetation in the lake’s catchment area and from the surface of the lake. Currently the water level is lower than 21.6 m for about one month per year onaverage. In the future the water level is expected to be lower than 21.6 m for about 3.5 months.For the highest water levels (calculated maximum water level) an increase is shown for the high emission scenario (RCP8.5) while changes are expected to be small for the scenario with limited emission of greenhouse gases (RCP4.5).The water temperature in Lake Hjälmaren is expected to increase by about half a degree by the middle of the century and by 1 to 2.5 degrees by the end of the century. The number of days per year where the surface water temperature exceeds 20 degrees is expected to increase from the current value of around 7 weeks per year to about 9 weeks per year by the middle of the century and up to 12 weeks per year by the end of the century. Currently Lake Hjälmaren is covered with ice every winter. In the future climate it is expected that there will be some winters without ice coverage. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Lundgren Kownacki, Karin
    SMHI, Core Services.
    Stensen, Katarina
    SMHI, Core Services.
    Elenius, Maria
    SMHI, Professional Services.
    Engblom, Anna
    SMHI, Core Services.
    Goltsis Nilsson, Maud
    SMHI, Core Services.
    Hjerdt, Niclas
    SMHI, Core Services.
    Ndayizigiye, Tharcisse
    SMHI, Core Services.
    Strömqvist, Johan
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Temnerud, Johan
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Ökad kunskap om vattenuttag i Sverige: Rapportering av regeringsuppdrag2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kort sammanfattning av rapporten till webbplatsen där den laddas upp:

     

    SMHI har under 2018–2020 arbetat i projekt med ett regeringsuppdrag om att förbättra informationen om Sveriges vattenuttag. Arbetet är beskrivet i rapporten ”Ökad kunskap om vattenuttag i Sverige” som i sin tur bygger på en rad delrapporter som är bilagor till rapporten. Under arbetets gång har SMHI haft ett stort samarbete med andra myndigheter och branschorganisationer.

     

    I dagsläget finns viss information om vattenuttag i Sverige, men informationen är långt ifrån heltäckande och det finns ett stort behov av att öka kunskapen. Det är nödvändig i arbetet med klimatanpassning och för planeringen av användningen av vattenresurserna. I förlängningen är det en fråga om att säkra dricksvatten- och livsmedelsförsörjningen, framför allt i de mest utsatta områdena i sydöstra delen av Sverige.

     

    Projektet har bland annat arbetat med att beräkna vattenuttag för bevattning, djurhållning och hushåll med enskilt vatten samt gjort en kartläggning av vattenkraftens uttag och arbetat med frivillig insamling av industriers vattenuttag. Vi har också utrett hur länsstyrelsens tillsyn kan utvecklas för att få in mer vattenuttagsdata samt om det går att införa ett lagkrav på att rapportera vattenuttagsdata.

    Detta uppdrag har tagit flera steg mot en bättre kunskap om Sveriges vattenuttag, men det återstår också mycket arbete och det är viktigt att arbetet med vattenuttag får fortsatta resurser de närmaste åren. För att på lång sikt få en bild över Sveriges vattenuttag behöver arbetet fortsätta med länsstyrelsernas tillsyn, lagkrav på rapportering av vattenuttag, beräkningar av bevattningsuttag samt frivillig insamling från industrier. Arbetet behöver utföras i samverkan med berörda samhällsaktörer. Samarbete behövs även kring informationsklassning och datahantering av vattenuttagsdata.

    Download full text (pdf)
    Ökad kunskap om vattenuttag i Sverige
    Download full text (pdf)
    Bilaga_01 Tillsynskampanj vattenuttag Resultat-PM
    Download full text (pdf)
    Bilaga_02 Rapport SCB-Industrivatten och SMP 2019
    Download full text (pdf)
    Bilaga_03 Behovsrapport_vattenuttag
    Download full text (pdf)
    Bilaga_04 PM_enskilda hushålls vattenuttag
    Download full text (pdf)
    Bilaga_05 PM_Vattenkraftens_uttag_vattenuttag
    Download full text (pdf)
    Bilaga_06 insamling_industrier
    Download full text (pdf)
    Bilaga_07 DjurgardarsVatten2020v2
    Download full text (pdf)
    Bilaga_08 Dricksvatten2020
    Download full text (pdf)
    Bilaga_09 PM_antal_vattenuttag
    Download full text (pdf)
    Bilaga_10 PM_Vattenbalans och vattenanvändning per län
    Download full text (pdf)
    Bilaga_11 Omvärldsanalys_vattenuttag_20200911
    Download full text (pdf)
    Bilaga_12 Tekniskrapport-vattenuttag i S-HYPE
    Download full text (pdf)
    Bilaga_13 Vattenuttag - tillsyn
    Download full text (pdf)
    Bilaga_14 PM rapportering uppgifter om vattenuttag och vattenåterförsel 2020-09-02 Agnes advokatbyrå
    Download full text (pdf)
    Samverkansmöten, presentationer och genomförda workshops
  • 10.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Stensen, Katarina
    SMHI, Core Services.
    Alavi, Ghasem
    SMHI, Professional Services.
    Jacobsson, Karin
    SMHI, Professional Services.
    Sveriges stora sjöar idag och i framtiden.: Klimatets påverkan på Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Kunskapssammanställning februari 2018.2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs den klimatrelaterade problematiken kring landets fyra störstasjöar i ett tidsperspektiv fram till 2100. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren ärmycket olika till sin karaktär, men vissa gemensamma problem finns. Av sjöarna är detVänern som har de största problemen i dagens klimat och fram till slutet av detta sekel,medan Mälaren troligtvis är den sjö som kommer få störst problem i ett längretidsperspektiv.Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändradevattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilketger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna.En gemensam svårighet för klimatanpassning kring de stora sjöarna är att det inte ärtydligt vem som ska ta ansvar och kostnader för klimatanpassningsåtgärder. Detta är etthinder för att komma vidare med de problem som idag finns för Vänern och för denlångsiktiga klimatanpassningen av Mälaren, bortom detta sekel.Gemensamt för sjöarna är också att det finns behov av ytterligare underlag kring: Samhällsekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna för sjöarna Analyser av hur ekosystemen i de enskilda sjöarna påverkas av varmare vattenoch kortare perioder med is. Modellering av hur råvattenkvaliteten förändras i framtiden. Mer observationer för att fånga upp klimateffekter i sjöarna.Till varje sjö har en referensgrupp bestående av representanter för olika intressen kringsjöarna bildats. Mycket av det som beskrivs i rapporten är underlag som tagits fram inomramen för projektet och frågeställningar som kommit upp under möten medreferensgrupperna, men även befintlig litteratur har använts.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Stensen, Katarina
    SMHI, Core Services.
    Alavi, Ghasem
    SMHI, Professional Services.
    Jacobsson, Karin
    SMHI, Professional Services.
    Sveriges stora sjöar idag och i framtiden. Klimatets påverkan på Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Kunskapssammanställning februari 2018.2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs den klimatrelaterade problematiken kring landets fyra största sjöar i ett tidsperspektiv fram till 2100. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren är mycket olika till sin karaktär, men vissa gemensamma problem finns. Av sjöarna är det Vänern som har de största problemen i dagens klimat och fram till slutet av detta sekel, medan Mälaren troligtvis är den sjö som kommer få störst problem i ett längre tidsperspektiv.

    Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändrade vattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilket ger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna.

    En gemensam svårighet för klimatanpassning kring de stora sjöarna är att det inte är tydligt vem som ska ta ansvar och kostnader för klimatanpassningsåtgärder. Detta är ett hinder för att komma vidare med de problem som idag finns för Vänern och för den långsiktiga klimatanpassningen av Mälaren, bortom detta sekel.

    Gemensamt för sjöarna är också att det finns behov av ytterligare underlag kring:

    • Samhällsekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna för sjöarna
    • Analyser av hur ekosystemen i de enskilda sjöarna påverkas av varmare vatten och kortare perioder med is.
    • Modellering av hur råvattenkvaliteten förändras i framtiden.
    • Mer observationer för att fånga upp klimateffekter i sjöarna.

    Till varje sjö har en referensgrupp bestående av representanter för olika intressen kring sjöarna bildats. Mycket av det som beskrivs i rapporten är underlag som tagits fram inom ramen för projektet och frågeställningar som kommit upp under möten med referensgrupperna, men även befintlig litteratur har använts.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Tofeldt, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    Andersson, Maria
    SMHI, Professional Services.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Professional Services.
    German, Jonas
    SMHI.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Rasmusson, Maria
    SMHI, Professional Services.
    Harbman, Ulrika
    SMHI, Professional Services.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Core Services.
    Vattennivåer, tappningar, vattentemperaturer och is i Vänern. Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Beräkningar har gjorts för hur vattennivåer, tappningar, vattentemperatur och is beräknas förändras i Vänern fram till 2100 på grund av den globala uppvärmningen. De tydligaste förändringarna i Vänern och Göta älv i ett framtida klimat beräknas bli att:  Det blir vanligare med låga nivåer i Vänern.  Det blir vanligare med höga nivåer i Vänern.  Det blir vanligare med låga tappningar i Göta älv.  Det blir vanligare med höga tappningar i Göta älv.  Det blir högre vattentemperaturer.  Det blir kortare perioder med is. I denna rapport redovisas nya beräkningar för Vänerns nivåer som ersätter de tidigare beräkningarna från 2010 (Bergström m.fl. 2010).

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Eklund, Anna
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Tofeldt, Linda
    SMHI, Professional Services.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Professional Services.
    Johnell, Anna
    SMHI, Professional Services.
    German, Jonas
    SMHI.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Rasmusson, Maria
    SMHI, Professional Services.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Core Services.
    Vattennivåer, tappningar, vattentemperaturer och is i Vättern Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Calculations have been made for how the water level, water release, water temperature and ice extent are expected to change in Lake Vättern up to the year 2100 due to global warming.The most noticeable effects of the future climate on Lake Vättern are expected to be:

    • More frequent low water levels
    • Less frequent high water levels
    • No change in the highest water levels (the calculated maximum water level)
    • An increase in water temperature
    • A shorter ice cover period.

    With a warmer climate the evaporation is expected to increase, both from vegetation in the lake’s catchment area as well as directly from the surface of the lake. This means that the water level in Lake Vättern is expected to be lower in the future. Calculations show that the average water level in Lake Vättern is expected to drop by one to two decimetres by the end of the century, with about the same reduction for all seasons.The number of days per year where the water level is below 88.3 m is expected to increase from the present value of around 1.5 months to about 3 months by the middle of the century and 4-6 months by the end of the century. The highest levels, the calculated maximum water level, are expected to remain unchanged in the future.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Fremling, Sven
    et al.
    SMHI.
    Karlin, Thore
    SMHI.
    Raab, Birgitta
    SMHI, Core Services.
    Edquist, Eva
    SMHI, Core Services.
    Eklund, Anna
    SMHI, Core Services.
    Is på sjöar och älvar: Erfarenheter sammanställda av statshydrolog Sven Fremling 1951. Bearbetade 1991 och 1997 av Thore Karlin och Birgitta Raab2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report can be viewed as a textbook about ice on lakes and rivers. The dynamic of the ice freeze-up, growth and break-up in lakes and rivers is described. The formation of cracks, ice folds and ice shove are described as well as what happens when water penetrates the top of the ice.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Granström, Carl
    et al.
    SMHI.
    Häggström, Martin
    SMHI, Core Services.
    Lindell, Sten
    SMHI, Professional Services.
    Olofsson, Judith
    SMHI, Core Services.
    Eklund, Anna
    SMHI, Core Services.
    Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under höga flöden i Götaland - juni och juli 20072007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos och varningstjänsts arbete 26 juni till 20 juli 2007 med flödessituationen i sydvästra Sverige. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för den aktuella tiden.Det höga flödet uppkom på grund av intensivt regnande i slutet på juni. På en del platser föll över 100 mm på ett dygn. Fortsatt regnande gjorde det som i början av juni såg ut som en torr sommar till en blöt sommar med höga flöden och översvämningar. Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska, prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser.SMHI gör dagligen automatiska prognoser för över 80 st utvalda avrinningsområden i Sverige. Under det aktuella flödet utfördes ett antal manuella specialanpassade prognoser med högre kvalitet för det drabbade området. Generellt var prognoserna av medelgod kvalité. Under flödet arbetade SMHI ca 650 arbetstimmar utöver det som är normalt för perioden för varningstjänst.SMHI har under perioden skickat ut 17 flödesvarningar och 4 hydrologiska informationer. Träffsäkerheten i årets hydrologiska varningar utvärderas i november varje år och ingår därför inte i denna rapport.Efter flödessituationen skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. Enkäten avsåg perioden juni-juli 2007.En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHI:s tjänster var positivt.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Sjökvist, Elin
    et al.
    SMHI, Samhällsplanering.
    Björck, Emil
    SMHI, Professional Services.
    Carlsson, Daniel
    SMHI, Samhällsplanering.
    Eklund, Anna
    SMHI, Samhällsplanering.
    Jacobsson, Karin
    SMHI, Samhällsplanering.
    Johnell, Anna
    SMHI, Samhällsplanering.
    Södling, Johan
    SMHI, Samhällsberedskap.
    Zabori, Julia
    SMHI, Samhällsplanering.
    Jämförelse länsanalyser och scenariotjänst2023Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The county analyzes (Sjökvist et al. 2015) were published by SMHI in 2015 with the aim to produce county-wise climate data based on results from the IPCC's fifth assessment report (AR5, 2013). In 2021, SMHI published a new climate scenario web service (www.smhi.se/klimat), containing updated data from climate research. As both the methodology, calculation methods and level of detail have been developed and updated, differences between the results in the county analyzes and the scenario service are expected. This report aims to clarify the differences between the two datasets and explain what these differences are due to, in support of old and new users of SMHI's climate data.

    Download full text (pdf)
    Jämförelse länsanalyser och scenariotjänst
  • 17.
    Stensen, Katarina
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Core Services.
    Eklund, Anna
    SMHI, Core Services.
    Vattentemperaturer och is i Mälaren Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar hur vattentemperatur och is beräknas förändras i Mälaren tillmitten av seklet och fram till 2100 på grund av den globala uppvärmningen.Beräkningarna är gjorda med en sjömodell där Mälaren är uppdelad i två bassänger. Dekallas västra Mälaren och östra Mälaren.De tydligaste förändringarna i Mälaren i ett framtida klimat beräknas bli högrevattentemperaturer både på ytan och på botten samt kortare period med is. Iberäkningarna har två framtidsscenarier använts, vilka baseras på mängden växthusgaser iatmosfären. I det högre scenariot, vilket motsvarar fortsatta utsläpp med dagensutsläppsnivåer, ökar vattentemperaturen mer jämfört med scenariot där utsläppen avväxthusgaser är begränsade.Sammanfattning av resultaten för klimatscenarierna: Den årliga perioden som Mälaren är täckt med is beräknas minska med enmånad till två månader mot slutet av seklet. Ytvattnets medeltemperatur beräknas öka 1,5 till 2,5 grader för bådabassängerna. Förändringen är ungefär lika stor under hela året. Bottenvattnets medeltemperatur väntas öka mellan 1 till 2 grader i den grundarevästra bassängen och 0,5 till 1,5 grader i den djupare östra bassängen.Förändringen är ungefär lika stor under hela året. Maxtemperaturen ökar något mer än medeltemperaturen för både ytvatten ochbottenvatten. Den period som ytvattnets dygnsmedeltemperatur är över 20 grader, ökar medcirka en månad upp till en och en halv månad.Medeltemperaturen och maxtemperaturen för dagens klimat är beräknad utifråntidsperioden 1997-2015 och utifrån 2032-2050 och 2080-2098 för ett framtida klimat.Maxtemperaturen är det högsta värdet som beräknas uppnås under perioden.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Stensen, Katarina
    et al.
    SMHI, Core Services.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    SMHI, Professional Services.
    Sjökvist, Elin
    SMHI, Professional Services.
    Andersson, Elinor
    SMHI, Core Services.
    Eklund, Anna
    SMHI, Core Services.
    Vattentemperaturer och is i Mälaren Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden2018Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Vedin, Haldo
    et al.
    SMHI.
    Eklund, Anna
    SMHI, Core Services.
    Alexandersson, Hans
    SMHI.
    The rainstorm and flash flood at Mount Fulufjallet in August 1997: The meteorological and hydrological situation1999In: Geografiska Annaler. Series A, Physical Geography, ISSN 0435-3676, E-ISSN 1468-0459, Vol. 81A, no 3, p. 361-368Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The flood at Mount Fulufjallet, 30-31 August 1997 was caused by the most furious rainstorm ever documented in Sweden. Private measurements on the mountain show nor less than 276 mm over 24 hours, and the distribution of severe damage suggests even higher amounts in other parts of the mountain. The precipitation was connected to a front attacking a high pressure that had been dominating the weather in Sweden for several weeks, but orographic lifting on the east-facing slopes of the mountain may partly have caused the extreme intensity. In River Fulan. one of the upper branches of River Dalalven, the discharge peaked at a diurnal mean value of 233 m(3)/s, the highest since measurements began in 1913. At the stream Tangan and the new common outlet of the streams Store and Lilla Goljan, both locations with a normal discharge of only around 1 m(3)/s, instantaneous values of approximately 300 m(3)/s have been estimated, corresponding to values close to the normal discharge at the mouth of River Dalalven on the coast of the Sea of Bothnia.

1 - 19 of 19
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf