Change search
Refine search result
1 - 11 of 11
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Andersson, Björn
    et al.
    Lebedinski, Lolo
    "...men ingen berättar om de fula sidorna..."Rapport från en FoU-cirkel för lokal mobilisering mot cannabis2013Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det finns många myter, fördomar och föreställningar kring cannabis, som är det mest använda narkotiska preparatet i Europa1. En av dem låter ungefär så här: – Cannabis, det växer ju i naturen, det kan väl inte vara farligt eller skadligt, det är ju naturligt, så då måste det väl vara ok. Men spice, det är ju konstgjord skit, det kan man inte ta, det är ju livsfarligt. Myten är, åtminstone när det gäller att avstå spice, dåligt förankrad i verkligheten, så som myter brukar vara. Tullens beslag av syntetiska droger ökar hela tiden och i topp ligger kemiskt framställd cannabis. I dagsläget finns 31 olika sorter spice, som alla är narkotikaklassade. Tillsammans med cannabis och hasch utgör de lejonparten av alla tullens beslag när det gäller droger som beställs via nätet och som kommer till sina beställare via posten. Till det kommer den mer traditionella smugglingen av drogerna med tillhörande gatulangning. Hemodlandet av cannabis både i form av enstaka plantor på fönsterbrädan eller i garderoben för eget bruk, och i form av ”yrkesmässig” odling för försäljning, verkar också öka. Enligt Tullverket ökar också shoppingturismen över Öresund, särskilt inför och under helger, när många åker över till Danmark för att fylla på sina egna lager av cannabis och cannabisharts2. Tillgången på såväl odlad cannabis som syntetiskt framställd sådan är med andra ord god, och cannabis är den vanligaste illegala drogen bland ungdomar i Sverige, och användningen ökar, hela tiden. Kunskapsläget kring cannabisanvändandet varierar från de riktigt insatta till dem som inte är riktigt lika insatta och som därför lätt förirrar sig in i myternas töcken. En del av den kunskap som finns har vi samlat i den här FoU-rapporten till stöd för en regional mobilisering mot cannabis i Västra Götaland.

  • 2. Lebedinski, Lolo
    Dialektisk beteendeterapi som arbetsplatsverktyg2013Report (Other academic)
  • 3.
    Lebedinski, Lolo
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Effektutvärdering av LPA-projektet2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande utvärdering är en effektutvärdering av LPA-projektet. I ett vidare utvärderingsperspektiv hör den hemma i kategorin produktinriktad eller summativ utvärdering eftersom den inriktar sig på att belysa resultaten och några av de långsiktiga effekterna av den utbildningssatsning som LPA-projektet utgör. Med effektutvärdering avses i det här fallet en mållös eller målfri utvärdering där utvärderingens fokus ligger på resultat och effekter av projektet utifrån deltagarnas och arbetsplatsernas perspektiv. LPA-projektet syftar alltså, som beskrivits ovan, till en från arbetsgivarsynvinkel efterfrågad och planerad social förändring på de arbetsplatser som ingår i projektet. Det är i första hand arbetsplatsernas behov av kompetent och välutbildad personal som står i centrum för projektet. Först i andra hand kommer den enskilde individens behov av och önskan om kompetensutveckling. I praktiken torde dock detta utgöra två sidor av samma mynt. Utvärderingens övergripande syfte är att lyfta fram och belysa de resultat som uppnåtts genom de önskade, planerade och genomförda förändringarna. Den centrala frågeställningen för utvärderingen blir därmed vilken eller vilka faktorer som, utifrån ett arbetsplatsbaserat lärande perspektiv, kan förklara resultatet. Effektutvärderingen syftar till att utifrån det ovan nämnda perspektivet belysa hur såväl deltagarna i projektet som deras arbetsplatser har påverkats av deltagandet i LPA-projektet. En central fråga är därvidlag: Om och i så fall hur handlandet i den dagliga verksamheten har förändrats som en följd av projektet. I någon mening handlar det alltså om att försöka mäta nyttan med projektet på såväl organisationsnivå som individnivå. Utvärderingen är också ett sätt att försöka belysa projektets styrkor och svagheter för såväl organisation som individ.

  • 4. Lebedinski, Lolo
    KomBas-projektet Kompetensutveckling för baspersonal Slutrapport från utvärderingen av projektet2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under perioden januari 2006 till december 2007 genomfördes SamKomprojektet (Samverkan och Kompetens) som en del av den nationella satsningen på psykiatri och socialtjänsten för personer med psykisk sjukdom och/eller psykiskt funktionshinder. Projektet syftade till ökad samsyn och ökat samarbete kring individer med psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder samt till kompetenshöjning för personal som möter dessa personer. De erfarenheter och slutsatser som drogs av SamKom-projektet när det gäller behov av fortsatta utbildningsinsatser för främst baspersonal har legat till grund för KomBas-projektet (Kompetensutveckling för Baspersonal) som därför kan sägas vara en fortsättning på SamKom i utbildningsdelen. Dessa erfarenheter har förvaltats av de lokala Psykiatriråden som utgör en etablerad struktur för samarbetet mellan kommuner, primärvård, psykiatri och brukarorganisationer i Sjuhärad/Södra Älvsborg. I varje kommun finns ett lokalt psykiatriråd med representanter för kommunens berörda verksamheter, primärvård och specialistpsykiatri. Ambitionen är att Brukarorganisationerna skall ingå i Psykiatriråden, men i några Psykiatriråd fattas fortfarande brukarmedverkan. De lokala Psykiatriråden gör årligen en kartläggning av det gemensamma kompetensutvecklingsbehovet som utmynnar i en gemensam handlingsplan för kompetensutveckling. Handlingsplanen förankras först i respektive organisation för beslut, och översänds därefter till Samverkansrådet för psykisk hälsa som gör bedömningar och prioriteringar samt initierar olika gemensamma utbildningsaktiviteter. I projektplanen för KomBas har det kartlagda utbildningsbehovet konkretiserats genom de utbildningar som skall genomföras under projekttiden. Efter projekttidens slut lever KomBas vidare under namnet KomBas 2. För fortsatta kompetensutvecklingsinsatser planeras även för ett KomBas 3 och ett KomBas 4. Den ursprungliga projektplanen har omformats till en kurskatalog. Kompetensutvecklingsinsatserna är gemensamma och organisationsöverskridande. De utgår från följande övergripande mål: • gemensam kunskapsbas • långsiktighet • evidensbaserad praktik • bemötandefrågor • brukar- och anhörigperspektiv • uppföljning Med den organisationsöverskridande kompetensutvecklingen vill man från de samverkande organisationernas sida skapa ett långsiktigt och återkommande utbildningsprogram för personal i kommun, psykiatri och primärvård i syfte att öka förståelsen för de olika organisationernas förutsättningar, öka kunskapen och skapa gemensam baskunskap.

  • 5. Lebedinski, Lolo
    Miltonprojektet: Integrerad Psykiatri Dubbeldiagnoser - en utvärdering SLUTRAPPORT2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    År 2005 beslutade riksdagen om en nationell satsning på psykiatri och socialtjänsten för personer med psykisk sjukdom och/eller psykiskt funktionshinder. Denna satsning utmynnade bl a i ett stort antal projekt på såväl lokal, regional och nationell nivå finansierade av de sk Miltonpengarna. Projektet Integrerad Psykiatri Dubbeldiagnoser är en del av denna satsning. I projektet har följande parter deltagit: Borås stad, Alingsås kommun, Bollebygds kommun, Herrljunga kommun, Lerums kommun, Marks kommun, Svenljunga kommun, Tranemo kommun, Ulricehamns kommun, Vårgårda kommun, Vuxenpsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus och Primärvården/Folktandvården Södra Älvsborg. Projekttiden har varit januari 2006 – december 2007. Föreliggande rapport är en slutlig utvärdering av projektet.

  • 6. Lebedinski, Lolo
    Miltonprojektet: SamKom - en utvärdering2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    År 2005 beslutade riksdagen om en nationell satsning på psykiatri och socialtjänsten för personer med psykisk sjukdom och/eller psykiskt funktionshinder. Denna satsning utmynnade bl a i ett stort antal projekt på såväl lokal, regional och nationell nivå finansierade av de sk Miltonpengarna. SamKom-projektet (Samsyn och Kompetens)ingår som en en del i denna satsning. I projektet har följande parter deltagit: Borås stad, Alingsås kommun, Bollebygds kommun, Herrljunga kommun, Lerums kommun, Marks kommun, Svenljunga kommun, Tranemo kommun, Ulricehamns kommun, Vårgårda kommun, Vuxenpsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus och Primärvården/Folktandvården Södra Älvsborg. Projekttiden har varit januari 2006 – maj 2008. Föreliggande rapport är den slutliga utvärderingen av projektet.

  • 7.
    Lebedinski, Lolo
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Studentbarometer vid Högskolan i Borås: 20082009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan tre år tillbaka genomför Högskolan i Borås en medarbetarenkät bland alla anställda vid lärosätet som en del av arbetsmiljö- och kvalitetsarbetet vid lärosätet. Som en naturlig del av och en utökning av detta arbete genomförs från och med 2008 också en Studentbarometer årligen. Föreliggande studentbarometer är därmed lärosätets första. Behovet av att inventera studenternas nöjdhet med lärosätet har uttryckts i olika sammanhang.Till viss del kan man bilda sig en uppfattning om graden av studenternas nöjdhet eller missnöjdhet med lärosätet genom de cykliskt återkommande alumniundersökningarna som görs vid Högskolan i Borås se. t.ex. (Sigrén, 2007). Resultatet av dessa utvärderingar är dock sällan eller aldrig så aktuella att de kan utgöra ett verktyg för delaktighet för de studenter som just nu studerar vid lärosätet. En studentbarometer är däremot ett sådant verktyg då den syftar till att bidra till förändringar genom att identifiera de brister som uppfattas råda här och nu. En Studentbarometer är inte någon vetenskaplig rapport med anspråk på att nå generaliserbara resultat över tid. Inte heller har den några krav på en valid svarsfrekvens, då de som svarar på Studentbarometerns frågor är de studenter som aktivt vill utnyttja sin rätt till delaktighet. Om man skulle avstå från att beakta inkomna svar utifrån perspektivet att svarsfrekvensen är låg, ger man uttryck för ett förhållningssätt som innebär att de studenter som inte svarar på Studentbarometerns frågor ges ett lika stort eller större inflytande än dem som engagerar sig genom att svara.

  • 8. Lebedinski, Lolo
    Uppföljning av de lokala Psykiatriråden i Sjuhärad/Södra Älvsborg 20112011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De intervjuer som jag gjorde med ordförandena i de lokala Psykiatriråden 2008 visade att det då hände ganska mycket i de lokala Psykiatriråden, men det rådde också osäkerhet om uppdraget och om hur det skulle utföras. Den bilden bekräftades av enkätsvaren i 2008 års uppföljning av de lokala psykiatriråden i Sjuhärd/Södra Älvsborg och till viss del är det samma resultat i den uppföljning av Psykiatriråden som jag har gjort under våren 2011. 2011 års uppföljning visar att det fortfarande är så att Psykiatriråden brottas med frågorna VAD, HUR och VARFÖR, och i någon mening också med frågan om vilka organisationer man vill ha med som ledamöter i råden. Det är främst två typer av organisationer som saknas, offentliga aktörer såsom t ex Arbetsförmedlingen, och Brukarorganisationerna. Överlag så är brukarrepresentationen i de lokala Psykiatriråden mycket låg. Det saknas också i flera råd fortfarande strukturer för hur arbetet i psykiatrirådet skall bedrivas. Det saknas verksamhetsplaner/ målbeskrivningar för arbetet i de Psykiatriråden. Det arbete/den samverkan som skall ske inom ramen för Psykiatrirådens uppdrag och mandat är inte alltid inskrivet i de olika medlemsorganisationernas verksamhetsplaner. Formaliseringsgraden är fortfarande låg. T ex så saknas det i vissa fall samverkansavtal mellan de samverkande organisationerna i de lokala Psykiatriråden. 2011 års uppföljning av psykiatriråden visar också att Psykiatriråden i ringa utsträckning är kända utanför sin egen krets på så sätt att ledamöterna i de olika Psykiatriråden sällan pratar om arbetet i Psykiatriråden med arbetskamrater och kollegor och därmed så får de heller inga frågor om arbetet i Psykiatriråden.

  • 9.
    Lebedinski, Lolo
    University of Borås, School of Health Science.
    Utvärdering av Närvårdskansliets geografiska lokalisering och organisatoriska placering2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utvärderingen utgår från de policydokument som finns för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg: Närvårdssamverkan Södra Älvsborg, Inriktning av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Politiskt antaget juni 2010 och Närvårdssamverkan Södra Älvsborg, Uppdrag och arbetsordning 2011–05–17. En bärande tanke när det gäller lokaliseringen av kansliet är att Närvårdskansliet ska vara ett ”rörligt kansli”. Det uttrycks inte explicit, men är en rimlig tolkning av de båda texterna ovan, att så ska vara fallet. Det tydligaste exemplet på detta är skrivningen att Närvårdskansliet ska ”delta och stödja respektive närvårdsområdes ledningsgrupp som adjungerad”. Detta innebär i praktiken att Närvårdskansliets medarbetare ska vara tillgängliga ute i respektive närvårdsområde. Utöver detta har kansliets medarbetare i stor utsträckning ”kontoret på fickan”. De flesta övriga möten förläggs också på annan plats och ort än där kansliet är beläget

  • 10.
    Lebedinski, Lolo
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Utvärdering av projektet Interkulturell mångfald i den öppna högskolan2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kursen Interkulturell mångfald i den öppna högskolan har drivits som ett pilotprojekt vid Högskolan i Borås under höstterminen 2006 i syfte att kompetensutveckla delar av högskolans personal i mångkulturella frågor. Kursen har vänt sig till såväl administrativ som undervisande personal. Den är delfinansierad av Europeiska socialfondens Mål 3 program. Syftet med kursen är att öka medvetenheten om att kulturell, etnisk och social bakgrund spelar roll i möten mellan människor. Målet är att deltagarna utifrån olika teoretiska perspektiv rörande mångkulturalism skall reflektera och analysera sin professionella roll utifrån olika perspektiv samt att de skall problematisera, analysera och diskutera hur identiteter bildas och hur vår syn på människor konstrueras.

  • 11. Lebedinski, Lolo
    Utvärdering av projektet Vita villan i Tranemo kommun. Ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden, programområde 2, ökat arbetskraftsutbud2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Vita Villan i Tranemo kommun riktades till arbetslösa ungdomar med svårigheter att genomföra arbete eller utbildning. För att dessa ungdomar inte skulle hamna i utanförskap och passivisering, med ohälsa som följd, startade projektet i maj 2009 med syftet att öka ungdomarnas förutsättningar till egenförsörjning och främja deras egna drivkrafter. Projektet avslutades i maj 2011. Ytterligare ett syfte med projektet Vita Villan har varit att utarbeta och pröva ett åtgärdspaket och en modell som ska implementeras i ordinarie verksamhet så att kommunen har möjlighet och beredskap att ta hand om unga vuxna i målgruppen vid nedåtgående konjunktursvängningar. Bakgrunden till projektet är att arbetslösheten bland unga vuxna i Tranemo kommun ökade drastiskt under hösten 2008, till följd av lågkonjunkturen. Tranemo kommun hade fram till 2008 en lång historia av låg arbetslöshet och hade under tidigare lågkonjunkturer klarat sig jämförelsevis bra. En stor del av invånarna och ungdomarna hade fått jobb på industrierna i kommunen genom kontakter och genom bekanta. Men detta förändrades i och med lågkonjunkturen 2008. Projektet är ett samverkansprojekt mellan olika förvaltningar i Tranemo kommun och Arbetsförmedlingen. Detta är en utvärdering av Vita Villan.

1 - 11 of 11
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf