Change search
Refine search result
1 - 24 of 24
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Björk, Johannes
    et al.
    Lindsköld, Linnéa
    University of Borås, Swedish School of Library and Information Science.
    Biblioteks- och kulturpolitisk debatt i svensk press 2006-20072008In: Nordisk kulturpolitisk tidskrift, ISSN 1403-3216, E-ISSN 2000-8325, Vol. 11, no 1, p. 27-54Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This essay takes its empirical starting point in the cultural and library policy debate that took place right before the governmental election in Sweden, September 2006. The concern of the essay is two-folded. At first, we want to show how the appropriation of certain ideological and political concepts, in times of election, tends to organize the multiplicity of rationalities and subjects into binary relations. Such binary relation is often in Swedish cultural political climate defined as social-conservative versus neoliberal or conservative. As for the social-conservative formation, we connect the uses of concepts to an immanent idea of a national subject and historical coherence; whereas for the political right we connect the use of concepts to a wider neo-liberal turn in the Swedish political language. Secondly, in a political-philosophical reflection, we will argue that the contemporary decline of cultural policy discourse on the level of governmentality is not at all adequate. Rather, we observe tendencies that points to a more complex, web like, cultural policy that have taken it’s turn into other institutional positions, from where it can continue following a somewhat social-conservative agenda. However, we are convinced that the cultural policy debate, if it wants to remain vital, needs to discuss it’s meta-political, conceptual and form related issues, rather than keep dwelling on factual matters.

  • 2.
    Frenander, Anders
    et al.
    University of Borås, Swedish School of Library and Information Science.
    Lindsköld, Linnéa
    University of Borås, Swedish School of Library and Information Science.
    Harding, Tobias
    Mangset, Per
    Vestheim, Geir
    University of Borås, Swedish School of Library and Information Science.
    Arkitekter på armlängds avstånd? Att studera kulturpolitik2010Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boken innehåller sex nyskrivna eller tidigare publicerade uppsatser som på ett grundläggande sätt introducerar historieskrivning, begrepp och teorier som är nödvändiga för studier av den moderna kulturpolitiken.

  • 3.
    Lindsköld, Linnéa
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    "Att komma in i dom andras läsningar": En studie av barns upplevelser av Sommarboken2015Report (Other academic)
  • 4.
    Lindsköld, Linnéa
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Att organisera skönlitterärt arbete i den sena välfärdsstaten: De skandinaviska författarförbunden och författarfunktionen2019Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att synliggöra villkor för författares skönlitterära arbete i den sena välfärdsstatengenom en analys av författarfunktionen utifrån centrala frågor som de skandinaviska författarförbunden drivit 2008– 2015. Materialet består av förbundens verksamhetsberättelser. Min analys visar att förbundens syn på skönlitterärt arbete bör förstås utifrån den traditionella, moderna författarfunktionen. Det skönlitterära arbetet betraktas som ett hantverk, varför förbundens primära ambition formuleras i termer av att säkerhetsställa författarnas ersättning och yttrandefrihet. Viktigt är dock även att säkerställa läsare – en idé som i sin tur kan knytas till den välfärdsbaserade kulturpolitiken och dess mål att sprida kvalitativ kultur till folket. Här kan vissa nationella skillnader observeras. De danska förbunden är kritiska till bibliotekens arbetssätt, medan man i Norge och Sverige föreställer sig ett läsfrämjande arbete baserat just på samarbeten med bibliotek och folkbildningsrörelser.

  • 5.
    Lindsköld, Linnéa
    University of Borås, Swedish School of Library and Information Science.
    Betydelsen av kvalitet: Det svenska litteraturstödet 1975-20092011Conference paper (Other academic)
  • 6.
    Lindsköld, Linnéa
    University of Borås, Swedish School of Library and Information Science.
    Betydelsen av kvalitet: en studie av diskursen om statens stöd till ny, svensk skönlitteratur 1975-20092013Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to explore the conceptions of aesthetic quality used in Swedish literature policy through a study of the discourse of the state support to new, Swedish fiction 1975-2009. This support scheme is a quality-based retrospective grant, introduced in 1975, aiming to guarantee the quality and versatility of book publishing. It is explored as an expression of cultural policy in a welfare policy setting, where the autonomy of the arts is a central concept. The quality of the book is the foremost criterion for the award of support and quality assessment is carried out by a work group consisting of authors, critics, librarians and researchers. The empirical part of the study analyses arguments concerning state support forwarded in the debate from political documents, articles in newspapers and trade press, debate books and also in six interviews with former members of the workgroups from the 1970s and the 2000s. A discourse policy analysis is used to examine the discourse of the support, how it is legitimized and the conceptions of aesthetic quality embedded in the discourse. The results show that for stakeholders state support is highly legitimate. The support is discursively connected to welfare politics and democracy, even though it is aimed at artifacts, not citizens. It is legitimized as being a support to book production, not for mediating literature. There has been a shift in the conception of quality, from being identified in a negative sense to a positive sense. A professional concept of quality as a driving force is used by the workgroup. The shift towards explicating quality can be seen as a way of protecting the concept of quality in a time where it is perceived as being under threat. The use of quality as the foremost criterion can be seen as resistance against shifts in cultural policy that are perceived as adaptations to market values or politicization. The results render visible the political aspects of the concept of quality in state support.

  • 7.
    Lindsköld, Linnéa
    University of Borås, Swedish School of Library and Information Science.
    Contradicting Cultural Policy: A comparative study of the cultural policy of the Nordic radical right.2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Culture is a central concept for the Nordic radical right parties, but little research has been done on the cultural policy of the parties. This article is a comparative overview of the party programs of four Nordic radical right parties during the latest decade. It relates the cultural policies of the radical right to the predominantly welfare-based corporatist cultural policy of the Nordic countries. Through a discursive policy analysis two problem representations are found: That multiculturalism is seen as a threat against national culture and that public funding is seen as a threat against freedom. The parties share a common understanding of cultural policy, with minor differences. There is an underlying conflict in the discourse: While the parties argue that the political governance of art needs to be limited, they are, at the same time, deeply involved in how cultural expressions and cultural life should be defined.

  • 8.
    Lindsköld, Linnéa
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT. Centrum för kulturpolitisk forskning.
    Contradicting Cultural Policy: A comparative study of the cultural policy of the Scandinavian radical right2015In: Nordisk kulturpolitisk tidskrift, ISSN 1403-3216, E-ISSN 2000-8325, no 1, p. 8-26Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Culture is a central concept for the Scandinavian radical right parties, but little research has been done on the cultural policy of these parties. This article is a comparative overview of the party programs of three Scandinavian radical right parties published during the latest decade. It relates the cultural policies of the radical right to the predominantly welfare-based corporatist cultural policy of the Scandinavian countries. Through a discursive policy analysis two problem representations have been identified: The view of multiculturalism as a threat to national culture and the view that public funding is a threat to freedom. The parties share a common understanding of cultural policy, with minor differences. There is an underlying conflict in the discourse: While the parties argue that the political governance of art needs to be limited, they are, at the same time, deeply involved in how cultural expressions and cultural life should be defined. By shedding light on the radical right cultural policy agenda it may be possible to politicize the cultural policy discourse overall and acknowledge the ideological dimension of cultural policy.

  • 9.
    Lindsköld, Linnéa
    University of Borås, Swedish School of Library and Information Science.
    Crisis alert!: Perceptions of the book market crisis in the Swedish literature policy discourse 1975-19892012Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The paper studies what demands stakeholders put on Swedish literature policy during a (perceived) book market crisis. This is done by a discourse analysis of the debates on the crisis made in newspapers and specialized press during 1975-1989. The results show that there are two opposing positions in the discourse: those who want more and those who want less government intervention on the book market. For the first position the state aid to fiction is seen as a guarantee for a qualitative and diverse book market. The latter position however sees the state aid as a threat because it undermines the free market. A moral view on the publishing occupation is visible in where publishers who don’t take “responsibility” are seen as a cause of the book market crisis. Morality is used to protect literature from market values, but to focus on moral delegitimizes the autonomy of the art.

  • 10.
    Lindsköld, Linnéa
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    En flerfaldig mångfald: Reflektioner kring mångfaldsbegreppet i svensk kulturpolitik 1972–20162017In: Vem får vara med?: Perspektiv på inkludering och integration i kulturlivet i de nordiska länderna / [ed] Kulturanalys Norden, Stockholm: Kulturanalys Norden , 2017, p. 61-74Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this chapter is to trace the conceptual history of diversity in Swedish cultural policy. Earlier research on diversity in cultural policy has mainly been devoted to ethnic understandings of the concept from 1995 and onwards. A longer perspective makes it possible to follow a cultural policy in transition. Cultural policy is conceptualised as a practice that reinforces certain values in a nation. The material consists of cultural policy documents published during the time period. Three overlapping understandings are found: diversity as variation (from 1972), ethnic diversity (from 1995) and an umbrella-concept (from 2007) including different social categories. The results reveal that the understanding of the concept has changed from being anti-commercialism to including private actors and 240 freedom of choice to achieve diversity. Another change has been a shift in focus from groups to individuals. Diversity may be seen as an outside goal, and a result of immigration policy and discrimination laws and not coming from inside the cultural field. However, it is mostly perceived as a positive concept, used to legitimate a cultural policy in liberal, heterogenic societies since the market cannot guarantee diversity by itself. A risk is that the concept will become too vague when it is used for many different aspects of cultural policy.

  • 11.
    Lindsköld, Linnéa
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Ett användbart kvalitetsbegrepp: Kvalitetsbedömning i litteraturpolitiken2016In: Kvalitetsforståelser: Kvalitetsbegrepet i samtidens kunst og kultur / [ed] Knut Ove Eliassen & Øyvind Prytz, Oslo: Norsk kulturråd , 2016, p. 162-182Chapter in book (Other academic)
  • 12.
    Lindsköld, Linnéa
    Department of Arts and Cultural Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Google as a political subject:  The Right to be Forgotten debate 2014-20162018In: Online information review (Print), ISSN 1468-4527, E-ISSN 1468-4535, Vol. 42, no 6, p. 768-783Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose – The aim of the study is to create knowledge on how Google and Google search are discursively constructed as a political subject suitable or not suitable for governing in the debate regarding the Right to be Forgotten ruling (RTBF).

    Design/Methodology/Approach – 28 texts are analysed using a Foucauldian discourse analysis focusing on political problematisations in the media and in blogs.

    Findings – Google is conceptualised as a commercial company, a neutral facilitator of the world and as a judge of character. The discourse makes visible Google’s power over knowledge production. The individual being searched is constructed as a political object that is either guilty or innocent, invoking morality as a part of the policy. The ruling is framed as giving individuals power over companies, but the power still lies within Google’s technical framework.

    Originality/value – The ruling opens up an empirical possibility to critically examine Google. The value of the study is the combination of focus on Google as a political subject and the individual being searched to understand how Google is constructed in the discourse.

  • 13.
    Lindsköld, Linnéa
    University of Borås, Swedish School of Library and Information Science.
    Kvalitet och genus: En komparativ studie av tre kulturområden: litteratur, teater och museum2009Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Genusperspektiv har varit frånvarande i den kulturpolitiska forskningen, föreliggande paper vill ändra på detta genom att samla texter om svensk kulturpolitik och genus inom tre olika kulturområden: litteratur, teater och museum. Den teoretiska ramen tar sin utgångspunkt i en problematisering av den estetik som utvecklades av framför allt Immanuel Kant i slutet av 1700-talet. Kant utvecklade tanken att konst bör uppfattas som skild från samhället och bedömd på egna grunder med ett eget värde. FD Kristina Fjelkestam kritiserar Kants estetikdiskurs ur ett genusperspektiv, det hon vill visa är att estetiska begrepp, och värderingar om vad som är god eller kvalitativ konst, inte är oskyldiga eller apolitiska utan är med och formar politiken och vice versa. Syftet med papret är att genom en komparativ studie visa exempel på hur ett genusperspektiv har använts samt vad som är gemensamt och vad som skiljer sig åt i genusarbetet mellan de olika områdena relaterat till hur kvalitet diskuteras. I litteraturexemplet studeras recensioner av Maja Lundgrens Myggor och tigrar (2007) och Lars Noréns En dramatikers dagbok (2008). I exemplet om teater så redogörs bland annat för SOU 2006:42 Plats på scen och det sista exemplet om museum så utgår från Ds 2003:61 Genus på museer. Resultaten visar bland annat att konst som handlar om män upplevs som allmängiltig, medan konst som handlar om kvinnor upplevs som specifik och därför sämre. Det finns en klar bild inom kulturområdena om vad kvalitet och konst är eller bör vara som sedan krockar med så kallade ”perspektiv” som jämställdhet, på så sätt positioneras kvalitet och jämställdhet mot varandra. De skillnader mellan kulturområdena som funnits beror till viss del på utgångspositionerna för de texter som studerats, men det går att urskilja att kroppen (rätten till personlig integritet) är i fokus i teaterexemplet tillsammans med organisatoriska frågor. På museet är det forskning och vidareutbildning som prioriteras för att öka jämställdhet. Inom litteraturen, som inte är platsbunden som de övriga exemplen, så är det upplevelsen av texten som är i fokus, det vill säga att det upplevs som att män skriver mer kvalitativt och än kvinnor, även om de skriver på samma sätt. Avslutningsvis noteras att det finns ett intresse för frågor om genus och kulturpolitik, men det saknas ordentliga teoretiska forskningsarbeten.

  • 14.
    Lindsköld, Linnéa
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Review of: Wright, David. Understanding cultural taste: sensation, skill and sensibility. New York: Palgrave Macmillan, 20152016In: The International Journal of Cultural Policy, ISSN 1028-6632, E-ISSN 1477-2833Article, book review (Other academic)
  • 15.
    Lindsköld, Linnéa
    University of Borås, Swedish School of Library and Information Science.
    Svensk litteraturpolitik i förändring: Debatterna om förlaget En bok för alla 1992 och 20072012In: Nordisk Tidsskrift for informations- og kulturformidling, ISSN 2245-2931, E-ISSN 2245-294X, Vol. 1, no 1/2, p. 43-53Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Denna komparativa studie av debatterna om förlaget En bok för alla 1992 och 2007 granskar förändring i svensk litteraturpolitik under de senaste 20 åren. Förlaget startades 1976 och fick statligt bidrag för att ge ut kvalitetslitteratur till lågt pris, vid två tillfällen hotades bidragen att dras in och debatter bröt ut. Med diskursanalytisk metod undersöks hur debattörerna formulerar sig om förlaget och hur litteraturpolitiken beskrivs. Resultatet visar att det rådde en hegemoni i debatten 1992, år 2007 är den uppluckrad och det råder en kamp om att få definiera nyckelbegrepp som läsfrämjande och kommersiell. År 2007 märks det en konflikt mellan värdeargument där kvalitativ skönlitteratur alltid bör stödjas och marknadsekonomiska värdeargument där marknaden ses som kapabel att uppfylla delar av litteraturpolitiken utan statens inblandning. Detta kan tolkas som att det pågår en teknokratisering av den svenska litteraturpolitiken.

  • 16.
    Lindsköld, Linnéa
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Text och kvalitet mellan konst och byråkrati2015In: Kvalitet text makt: Ett triangeldrama / [ed] Christer Wigerfelt, Göteborg: Tidskriftsverkstan i Väst , 2015, 1, p. 37-45Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 17.
    Lindsköld, Linnéa
    University of Borås, Swedish School of Library and Information Science.
    Utmaningar för konstpolitiken i individualismens tidevarv2012In: Nordisk kulturpolitisk tidskrift, ISSN 1403-3216, E-ISSN 2000-8325, no 1/2, p. 126-131Article, book review (Other academic)
  • 18.
    Lindsköld, Linnéa
    University of Borås, Swedish School of Library and Information Science.
    Vem är konstnär och vem siter i publiken? Genus och kulturpolitik2010In: Arkitekter på armlängds avstånd? Att studera kulturpolitik / [ed] Anders Frenander, Valfrid , 2010, p. 74-87Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vem står på scen och vem sitter i publiken? Vem skapar och vem står modell? Är det en slump att majoriteten av alla teaterregissörer i Sverige är män samtidigt som majoriteten i teaterpubliken är kvinnor? Och vad beror det på att kvinnor läser fler böcker än män? Att kultursfären är könssegregerad, det vill säga att män och kvinnor dominerar inom olika områden, går lätt att urskilja genom statistisk över könsfördelningen i olika yrken. Svårare är att svara på frågan om varför det är så. En början till ett svar är att det i samhället finns olika förväntningar på vad män och kvinnor bör göra, hur de bör uppträda, vad de bör arbeta med och göra på sin fritid. Detta är inga uttalade regler utan normer och historiska och kulturella förväntningar som utvecklats under flera hundra år. Ojämställdhet mellan könen är knappast unik för kulturvärlden, överallt i samhället finns det stereotypa och traditionella syner på vad män och kvinnor förväntas vara och vilja göra. Samhället och konst/ kultur påverkar och påverkas av varandra. Därför är det intressant att se vad som tas upp och vad som inte tas upp i konsten, vad som blir populärt och vad som blir ett fiasko. För det handlar om makt, makten att bestämma vad som är bra eller dålig konst, makten att bestämma vem eller vad som ska framställas. Kultur beskrivs ofta som en fri och obunden kraft, men det är viktigt att ifrågasätta ett sådant påstående. En som gjort det är förre kulturministern Leif Pagrotsky som skrev: Som nybliven kulturminister blev jag förvånad över att scenkonstområdet låg så långt efter när det gäller jämställdhet och har en sådan övervikt av manliga chefer. Kulturen har för mig alltid varit en plats för nyskapande och föregångstänkande. (SOU 2006:42, s. 15)

  • 19.
    Lindsköld, Linnéa
    University of Borås, Swedish School of Library and Information Science.
    What’s the “problem” represented to be in the Swedish state support to fiction?2010Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Through the allocation of funding Swedish literature policy aims to guarantee quality and diversity by supporting broad and versatile book publishing. By using the WPR-approach, a methodology based on critical discourse analysis created by Carol Bacchi, it is possible to explore ways in which the “problems” that underlie the construction and legitimization of state support to new, Swedish fiction are represented. The analysis reveals that quality and “good books” are key concepts in the literature policy, always used but seldom defined. Fiction is treated as something that everyone should read, but there is a qualitative difference between “good” fiction and “trivial” fiction. Quality is considered to be a neutral concept even though it contains normative/traditional views, for example, on gender. Support is appreciated by both politicians and publishing companies and it is seen as apolitical even though it comes from the state and is based on the notion of quality.

  • 20.
    Lindsköld, Linnéa
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Helgason, Jon
    Erlanson, Erik
    Henning, Peter
    Forbidden Literature – Case Studies on Censorship: Reports from an Anthology Project2019Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The following paper will present the key outcome of the research anthology project Forbidden Literature – Case Studies on Censorship, slated for publication in 2019. Through a number of case studies dealing with censorship’s past and present, in liberal democracies as well as in totalitarian regimes, the project reveals an historical continuum in which literature constantly appears as a phenomenon in need of regulation. Short reports of two case studies will be presented, exploring decisive aspects of the relationship between literature and society, the social and aesthetic function of literature and their transformations. The first case study deals with forms of literary analysis taking place in the courtroom, exemplified by an obscenity trial against a Swedish avant-garde comic magazine in 1989. The second study analyses cases in which Swedish city libraries have refused to acquire, or provide clients with, certain non-fiction works –highlighting an increasingly common conflict between public cultural policies and constitutional principles such as the freedom of speech. Together, the two studies show how the historical mode of visibility of literary texts is formed and transformed along with our understanding of what literature is and what it is able to do.

  • 21.
    Lindsköld, Linnéa
    et al.
    University of Borås, Swedish School of Library and Information Science.
    Johannisson, Jenny
    University of Borås, Swedish School of Library and Information Science.
    Sandin, Amira Sofie
    University of Borås, Swedish School of Library and Information Science.
    Läsningen av den goda boken: Litteraturpolitik som demokratipolitik2012In: Läsarnas marknad, marknadens läsare: en forskningsantologi utarbetad för Litteraturutredningen / [ed] Ulla Carlsson, Jenny Johannisson, Nordicom , 2012, p. 337-341Chapter in book (Other academic)
  • 22.
    Lindsköld, Linnéa
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Lundh, Anna Hampson
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Hedemark, Åse
    Uppsala universitet.
    Knowledges of Reading: An Analysis of Swedish Literature Policy 2012-20132018Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The paper explores problematisations of reading in current Swedish literature policy through a discourse analysis of the Swedish Government Commission report on Literature from 2012 and the following Government bill from 2013. The analysis focuses on problematisations of the reading citizen and the knowledge practices that have made these problematisations possible. A central problematisation is the declining reading literacy of children and youth, threatening children's learning and development; democracy; "the culture of reading"; Sweden's economic competitiveness; and the market for Swedish literature. This problematisation produce dividing practices around problematic non-readers and themore desirable readers. Other dividing practices can be identified around youth/adult, pupil/teacher, child/parent, and son/father where the latter should educate the former about the virtues of reading. Underpinning these problematisations are knowledge practices where instrumental policy actions, based on seemingly rational, objective, and empirical research is paired with humanistic building values.

  • 23.
    Lindsköld, Linnéa
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Stavrum, Heidi
    Telemark Research Institute.
    Hunting high and low: Comparing the use of quality in Scandinavian cultural policy2015Conference paper (Other academic)
  • 24.
    Lundh, Anna Hampson
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT. Curtin University.
    Lindsköld, Linnéa
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Läsning, tradition och förhandling (LÄST): Läsaktiviteter i svenska klassrum 1967–19692018In: Resultatdialog 2018, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2018, p. 73-76Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I detta projekt har vi analyserat inspelade svensklektioner från slutet av 1960-talet med fokus på hur läsundervisningen organiserades. Resultaten visar att faktaorienterad informationsläsning gavs stort utrymme vid denna tid. Möjligheterna att försjunka i skönlitteratur var däremot få. Idag ses faktaorienterad läsning ofta som problematisk och som en ny företeelse som hänger samman med teknikutvecklingen. Vårt projekt visar att denna typ av läsning är en del av en längre tradition.

1 - 24 of 24
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf