Change search
Refine search result
1 - 7 of 7
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Dannefjord, Per
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Studies.
    Eriksson, Magnus
    Linnaeus University, The University Administration.
    Punk, klass och karriär2013In: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys, ISSN 2000-6225, E-ISSN 2000-6217, Vol. 1, no 1, p. 97-113Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Punken, musikstilen och ungdomsrörelsen som bröt fram under andra halvan av 1970-talet, är samtidigt både omskriven och svår att ringa in. Med sin undersökning av vad punken betytt som socialt sammanhang för dem som var med, lägger Per Dannefjord och Magnus Eriksson en pusselbit till vår förståelse av denna ökända ungdomskultur. I artikeln jämför de den sociala bakgrunden och den nuvarande klasspositionen för den första generationens punkare i Sverige, aktiva mellan 1978 och 1982. Tvärtemot vad olyckskorpar under ”punkeran” trodde, visar det sig att punkarna lyckats bättre vad gäller både utbildningsnivå och social position jämfört med sin generation som helhet. Dannefjord och Eriksson ger två förklaringar till framgången: dels att punkens socialt brokiga sammansättning skapade en miljö där nya möjligheter blev synliga för framför allt ungdomar med arbetarbakgrund; dels att punken erbjöd läroprocesser som gav resurser som kunde utnyttjas i yrkes- och utbildningskarriärer inom framför allt kultursektorn.

  • 2.
    Eriksson, Magnus
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Social Sciences.
    Mellan bakgrund och framtidsdröm: Växjöstudenternas utbildningsval, studieorienteringar och värderingar2004Report (Other academic)
  • 3.
    Eriksson, Magnus
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Social Sciences.
    Studentbarometern2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En generell bild av växjöstudenten är att denne är mellan 20- och 24 år, ofta är en kvinna och kommer från en ort inte alltför långt från Växjö. En majoritet av studenterna är även ensamstående och har inga barn. Det är naturligtvis en förenklad bild men säger kanske en del om vem som är student på högre nivå på Växjö Universitet. Jag kan inte uttala mig om vilken effekt universitetsstatusen har fått på rekryteringen av studenter, eftersom en majoritet av respondenterna började studera på Växjö Högskola hösten 1998. Det är möjligt att Växjö Universitet appellerar till människor som inte bor i Växjös närområde i högre grad än Växjö Högskola, men det kan jag inte uttala mig om i denna studie.

    En majoritet av respondenterna har svarat att de faktiskt sökte till Växjö Universitet/Högskola som första alternativ, men det är viktigt att framhålla att detta ofta verkar bero mer på praktiska orsaker än något annat. Närheten till Växjö har varit viktig, men även band till familj, flick- eller pojkvän har varit viktiga motiv till studier i Växjö. Det ska dock framhållas att universitetets/ högskolans goda rykte till viss del ha varit viktigt för 1/5 av respondenterna. Det är viktigt att påpeka att detta goda rykte inte verkar ha något att göra med Universitetets internationella profil att göra. Att det främst är i den äldsta gruppen studenter som i högst utsträckning valt Växjö på grund av dess närhet är kanske inte så konstigt med tanke på att mobiliteten då ofta tenderar att minska på grund av familjebildning, sociala band till den ort där man lever etc. Det verkar även vara främst praktiska skäl som gjort att de studenter som inte valde Växjö Universitet/Högskola som första alternativ. Det verkar således som en majoritet av studenterna som medverkat i denna studie främst tänkt i praktiska banor och i mindre utsträckning givit uttryck för statusmässiga skäl.

    Vad gäller finansiering av studier så visar denna undersökning att en mycket stor del av studenterna uppbär studiemedel, men det är inte det enda sättet att finansiera sina studier. Bland kvinnorna så är förvärvsarbete det sätt, efter studiemedel, som i denna grupp används för finansiera studierna. Bland de manliga studenterna är det bidrag från föräldrar/ make/ maka/ sambo etc som efter studiemedel är det sätt varpå de flesta finansierar studierna. Det är intressant i sig att så många studenter, från olika grupper finansierar sina studier från andra källor än studiemedlet. En förklaring kan vara att studiemedlet inte anses räcka till.

    Att besöka restaurang/ pub/bar och att besöka café är populärt bland studenterna. Det kan betyda att studenterna faktiskt besöker Växjö centrum oftare än vad många hävdar. Men det behöver dock inte betyda att studenterna lämnar själva campusområdet. Det finns flera caféer, restauranger, pubar och barer på universitetsområdet, vilket innebär att dessa aktiviteter inte nödvändigtvis behöver innebära att studenterna tar sig in till centrala Växjö. Aktiviteter som i

    störst utsträckning finns att tillgå i centrala Växjö, som konsert, teater, bio, museum, etc är de aktiviteter som är minst populära.

    Det är viktigt att framhålla att studenter långt ifrån är en homogen grupp, vilket fritidsfrågorna (se tabell 8, sid 11) visar. Det finns stora skillnader mellan kvinnor och män, exempelvis vad gäller besök på restaurang/bar/pub. Det finns även stora skillnader mellan de olika åldersgrupperna vad gäller de flesta fritidsaktiviteterna. De äldre studenterna går mindre på restaurang/pub/bar och tar i större utsträckning del av olika organiserade kulturuttryck. Utifrån detta kan man dra slutsatsen att studenterna har olika behov, det är en heterogen grupp.

    Tillgången till dator-, internet- och e-postadresser är stor eller mycket stor bland studenterna på Växjö Universitet. Det finns dock skillnader i främst användandet av datorer. Även om de flesta svarat att de har tillgång till dator, så visar empirin att unga studenter och män är de mer aktiva datoranvändarna, och att främst kvinnliga studenter men även den äldsta gruppen studenter är de mindre aktiva datoranvändarna. Även om kvinnor i nästan lika hög utsträckning har tillgång till dator som männen har så har de inte tillgång till internet, e-postadress i samma utsträckning som männen. Kvinnor surfar, chattar och använder inte e-post i samma utsträckning som de manliga studenterna. Studenter i den yngsta studentgruppen har i minst utsträckning tillgång till dator och internet men är trots det mer aktiva datoranvändare än den äldsta studentgruppen, där 25 procent uppgivit att de mycket sällan eller aldrig surfar på internet. Även i detta fall ser vi att studenterna inte är en homogen grupp. Studenterna har olika förutsättningar och olika kunskaper, vad gäller datorer, vilket kanske borde uppmärksammas mer.

  • 4.
    Eriksson, Magnus
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Social Sciences.
    Studenter och utbildningar vid ett nytt universitet: Växjöstudenternas bakgrund, utbildningsval och arbetsmarknad2009Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att utifrån olika ansatser ge en bred bild av ett relativt nyetablerat universitet. Genom att fokusera på studenters utbildningsval och motiv utifrån deras bakgrunder och erfarenheter i relation till Växjö universitets olika typer av utbildningar, vill jag studera förutsättningar för formningen av lärosätets utbildningsmiljö samt konsekvenser för studenternas vidare öden. Växjö universitets studenter och utbildningar studeras i relation till andra lärosätens studenter och utbildningar i ett historiskt och nutida perspektiv. De Växjöstudenter som jag koncentrerar mig på är den stora grupp högskolenybörjare som studerar på helfart som finns vid universitetet. Dessutom beskrivs och analyseras olika utbildningsprograms studenter och deras utbildningsmotiv i den lokala utbildningsmiljön.  Ett antal övergripande frågeställningar vägleder arbetet:

     

    • Vilka är Växjö universitets utbildningar och dess studenter jämfört med andra lärosäten?
    • Vilka studenter rekryterar universitetets olika utbildningar?
    • Vilka är studenternas motiv till valet av utbildningar?
    • Hur ser relationen ut mellan bakgrund, motiv och utbildning?

     

    [1] För mer ingående diskussion om studentgruppen, se kapitel 2, och appendix, kapitel 2.

  • 5.
    Eriksson, Magnus
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Social Sciences.
    Växjöstudenternas bakgrund och boende: projekt Student 20012001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta är en redovisning av en del av ett mera omfattande projekt, Student 2001. Detta Projekt syftar till ge en bred bild av den brokiga grupp människor som växjöstudenter utgör. Bakgrunden till projektet var att det fanns en begränsad kunskap om Växjö universitets studenter. Vi behövde veta mer om de behov och krav som studenterna, den personal som arbetar på universitetet och andra intressenter har och ställer på Växjö universitet och Växjö kommun. Under läsåret 2000-2001 har därför en omfattande och systematisk studie av 1500 studenters bakgrund, studievanor, fritidsvanor etc genomförts. Denna rapports huvudsakliga syfte är att redovisa studenters boende. I rapporten ges också kortare beskrivningar av studenters bakgrund, attityder till Växjö och flytta-eller-stanna-problematiken.

  • 6.
    Eriksson, Magnus
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Studies.
    Lundberg, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Media and Journalism.
    Olofsson, Gunnar
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Studies.
    Det lilla universitetet: En bild av Växjö universitet 20022013In: Studenterna och deras utbildningar vid ett nytt universitet / [ed] Eva Fasth & Gunnar Olofsson, Lund: Arkiv förlag & tidskrift, 2013, 1, , p. 312p. 29-45Chapter in book (Other academic)
  • 7.
    Eriksson, Magnus
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Social Sciences.
    Lundberg, Eva
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Social Sciences.
    Olofsson, Gunnar
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Social Sciences.
    Växjöstudenterna och deras universitet: en studie av studenternas bakgrund, förhållningssätt och studievanor (projekt Student 2001)2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Undersökningen “Student 2001” gav upphov till ett mycket rikt och omfattande material. Med detta material kan vi beskriva, belysa och förstå en mängd aspekter av växjöstudenternas väg till och genom universitetet.

    Redan från början hade vi idén om ett brett projekt som berörde, drog in och intresserade så många som möjligt som har med Växjös studenter att göra. Sålunda genomfördes projektet i nära samarbete med Växjö kommun och Studentkåren, vilket bl a innebar att dessa båda kom att få egna frågemoduler inom projektets ram.Även inom universitet kändes det angeläget att försöka göra Student 2001 till ett slags ”allemansegendom”. Här involverades aktivt personer och grupper, som kunde föra fram de intressen som institutioner och olika studentnära avdelningar inom universitetet kunde tänkas ha.

    Samarbetet resulterade i att ett mycket omfattande frågeformulär skickades ut till en stor grupp växjöstudenter. Formuläret besvarades trots detta förvånansvärt väl och vi fick in ett fantastiskt datamaterial!

    Redovisningen av projektet genomförs, enligt idén om största möjliga involvering - i flera steg: Steg ett innebar en skriftlig rapport till Växjö kommun: Eriksson, M, Lundberg, E, Olofsson, G (2002): Växjöstudenterna – bakgrund och boende.

    Därefter inledde vi en serie specialskräddade muntliga presentationer för projektets olika intressenter, vilket innebär att fokus läggs på sådant som den aktuella gruppen är särskilt betjänt av att få del av. Till varje sådan presentation har vi därför tagit fram ett antal specifika tabeller och diagram, som lämnats för vidare diskussion och analys av intressenterna själva. Vid dagens datum har vi genomfört ett femtontal sådana specialpresentationer och räknar med ytterligare ett antal under hösten.

    Den här rapporten, Växjöstudenterna och deras universitet- en studie av bakgrund, förhållningssätt och studievanor utgör steg tre och ska sammanfatta och ge överblick över projektet. Här riktar vi oss till den allmänt intresserade och till den som vill öka sin kunskap om dagens studenter vid ett av de tre nya svenska universiteten.

1 - 7 of 7
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf