Change search
Refine search result
1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Biology.
    Christiansson, Jonas
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Biology.
    Ålens möjlighet till passage av kraftverk: En kunskapssammanställning för vattendrag prioriterade i den svenska ålförvaltningsplanen samt exempel från litteraturen.2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The critical situation for European eel population was addressed in 2007 by a new Council Regulation (No 1100⁄2007⁄EC), which required all member states to develop national eel management plans. The goal of each of these national eel management plans is to allow with high probability the escapement of the silver eel to the sea is at least 40% of the best estimate of escapement biomass that would have existed if no anthropogenic influences had impacted the stock. The four main actions of the Swedish eel management plan are: 1) reduction of the fishery, 2) improved possibilities for downstream migration (reduced turbine mortality), 3) stocking of glass eel and 4) increased control measures.”Krafttag ål” was initiated in 2010 to contribute to reduced turbine mortality with the goal of allowing at least 40% of downstream migrating eels in rivers with hydropower dams to reach the sea. This letter of intent was signed by the Swedish hydropower industry and the Swedish Agency for Marine and Water Management. The reduced turbine mortality shall be achieved by implementing measures where they are expected to give the largest effect (“most bang for the buck”). The Swedish rivers have been ranked in a priority list, with the following eleven rivers listed as “top priority rivers”: 1) Göta älv, 2) Motala ström, 3) Rönne å, 4) Lagan, 5) Norrström, 6) Mörrumsån, 7) Nyköpingsån, 8) Kävlingeån, 9) Örekilsälven, 10) Dalälven and 11) Skräbeån. These 11 rivers are believed to have the greatest potential for increasing survival of eels after rehabilitative measures have been implemented.According to the Swedish eel management plan, the silver eel mortality at all hydroelectric plants in the top priority rivers has been set to 70%. It is unclear how realistic the assumed passage mortality of 70% is, and thus the aim of this study is to obtain information about the passage conditions in the top priority rivers by: 1) collecting information about studies carried out in the top priority rivers, 2) estimating turbine-induced mortality in the top priority rivers using a newly developed model, and 3) identifying what is known and not known about eel downstream passage conditions in the top priority rivers and proposing future activities within this context.Estimates of silver eel escapement to the sea, based on a constant 70% turbine induced mortality (old estimate), generally differed from model estimates using empirical data (new estimate). In most cases the new estimate is higher than the old, i.e. more eels are expected to reach the sea, but in some cases the combined mortality is even higher than the assumed mortality of 70% per plant. In addition, eel production is not known for most rivers, which means that even with accurate estimates of passage survival will not help us in estimating total escapement to the sea. It is not even known if eels are still present in some of the rivers, and thus we recommend further investigations be conducted in these rivers. For the small rivers, such as Rönne å, Kävlingeån, Örekilsälven, Nyköpingsån, Skräbeån and Borgvikeälven, proven methods to improve passage or collect eels are available for implementation. In large rivers like Göta älv, Motala ström and Norrström, it is more difficult, but technically possible. We recommend that rehabilitative measures be implemented and tested in one or several of these large rivers.

    To reach the goals of Krafttag ål, more effort needs to be put into identifying the current situation and the current eel production in the top priority rivers. After identifying the most productive areas, actions are needed to ensure a sustainable eel production by enabling juvenile eels to reach these rearing areas. The next step will be to implement measures to allow silver eels to migrate from freshwater rearing areas to the sea. The current knowledge is rather good on such rehabilitative measures in small to medium sized rivers, whereas there is an urgent need to gain more knowledge about measures passing or collecting silver eels at plants in large rivers.

  • 2.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Biology.
    Christiansson, Jonas
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences.
    Andersson, Jonas
    Sahlberg, Tony
    Stein, Florian
    University of Potsdam.
    Olsson, Britt-Marie
    Alenäs, Ingemar
    Falkenbergs kommun.
    Tielman, Johan
    E.ON Vattenkraft.
    Ål i Ätran: En fallstudie för svensk ålförvaltning2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det europeiska ålbeståndet har minskat drastiskt under de senaste årtiondena och år 2007 antog därför EU en förordning, som innehåller åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål och som innebar att alla medlemsländer måste upprätta en nationell ålförvaltningsplan. I Sveriges ålförvaltningsplan anges minskad dödlighet i vattenkraftverk som en viktig åtgärd för att öka mängden blankålar som når havet. För att sådana åtgärder ska få stor effekt, måste man veta var mest ål produceras och vilken skada som orsakas av de kraftverk ålen passerar på sin väg mot havet. Denna kunskap är bristfällig för de flesta vattendrag i Sverige.

    Ätran har en lång historia som ett ålproducerande vattendrag soch lämpar sig väl för en fallstudie för svensk ålförvaltning för att belysa ålproduktionens omfattning, dess lokalisering och därmed åtgärdsnyttan. Blankålsfångst på sex platser i Ätrans avrinningsområde under 2010-2011 visade att Ätran prducerar minst 950 blankålar/år och den totala produktionen för hela Åtrans avrinningsområde skulle kunna vara >5500 blankålar/år. Vår studie visar att man utöver redan genomförda och beslutade åtgärder endast behöver åtgärda ytterligare ett kraftverk för att merparten av Åtyrans blankålar ska nå havet.

  • 3.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Biology.
    Stein, Florian
    University of Potsdam.
    Sahlberg, Tony
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Biology.
    Christiansson, Jonas
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Biology.
    Olsson, Britt-Marie
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Biology.
    Tielman, Johan
    E.ON Vattenkraft.
    Alenäs, Ingemar
    Falkenbergs kommun.
    Åtgärder för nedströmsvandrande fisk i reglerade vattendrag2012Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 4.
    Karlsson, Simon
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Department of Environmental and Life Sciences (from 2013).
    Christiansson, Jonas
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Department of Environmental and Life Sciences (from 2013).
    Calles, Olle
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Department of Environmental and Life Sciences (from 2013).
    Granö fiskavledare2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utvinning av vattenkraft från Granö kraftstation påbörjades på slutet av 1950-talet. Ålen har sedan dess varit hindrad att passera genom kraftverket av ett finmaskigt och höglutande nät under ålens vandringssäsonger. Den alternativa vägen runt stationen har varit med spillvatten eller ner i den gamla ålkistan placerad i intagskanalen. Det är okänt hur många ålar som faktiskt vandrat ut med spillvattnet, men fångsterna i den gamla ålkistan har varit begränsade och mängder med ålar har dött på nätet. Ålen är nu akut hotad och åtgärder att mildra kraftverkens negativa inverkan på utvandrande blankål har högsta prioritet.

    Till följd av problem med igensättning av den så kallade ålspärren uppstod ett dammbrott 2010. För att öka dammsäkerheten och effektiviteten för åluppsamling designades och uppfördes en ny fiskavledare med åluppsamlingsanläggning 2011. Granö fiskavledare är unik i sitt slag då den har intagsgaller av kompositmaterial, ställbara lutningar (30-40˚), samt flyktöppningar som leder till en uppsamlingsbur. Vattnet från uppsamlingen pumpas tillbaka till intagskanalen, för att undvika onödigt spill.

    En stor del av utvärderingen bestod i märkning och spårning av blankål i anslutning till avledaren. Märkningsförsöken under 2012 och 2013 visade att endast en liten proportion av fisken hittar flyktöppningarna och kommer till uppsamlingsburen, dessutom har skador på fisken kunna relateras till avledaren och uppsamlingsburen. Totalt har 284 ålar märkts och 475 har visuellt bedömts för skador efter passage genom avledaren eller referensfisket Havbältan. Trots två dåliga ålvandringsår har majoriteten av den radiomärkta fisken ankommit till avledaren och totalt har 15 fisk återfångades. Hydrauliska mätningar i flyktöppningarna visar att vattenflödena igenom avledarsystemet är låga och andelen (vatten genom avledaren/totalflöde) är långt under rekommenderat vilket kan vara en anledning till de få återfångsterna av fisk.

1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf