Insights into the development of civic values, attitudes, knowledge, skills and behaviours are greatly demanded by adults worried about a seemingly steady decline in the societal interest of their offspring. Hence, the collection of studies in this special issue on civic engagement in adolescence is not only timely and enlightening, but it also has the potentials to contribute to research in different disciplines on various dimensions, mechanisms and normative models of civic engagement. The studies reveal some promising attempts to bring civil themes into the field of adolescent development. However, to overcome some conceptual, methodological and empirical shortcomings, future developmental studies in the area need to be substantially improved by considering cultural and institutional conditions, by focussing on processes across various everyday life contexts, by merging theories from different disciplinary fields, by conceptualizing adolescents as changeable subjects, and by delineating untested and unwarranted normative assumptions.
The future of the EU largely depends on the extent to which it will survive its young citizens’ everyday evaluations. Essentially, youths are assessing its fairness, efficiency, and trustworthiness to promote a life in which their dreams about such things as happiness, justice, and health can be fulfilled. Simultaneously, the young Europeans closely follow how European governance structure manages to avoid poverty, climate change, corruption, and other societal dysfunctions.
Medborgarnas politiska deltagande och samhällsengagemang ses ofta som en av demokratins livsnerver. Samtidigt sägs engagemanget vara på väg att urholkas – politiska partier tappar medlemmar, det blir allt svårare att finna kandidater till förtroendeposter. Den moderna medborgaren framstår som en solitär individualist. Detta är en vanlig situationsbeskrivning, men är det den enda?
I Jourhavande medborgare introduceras forskningen om politiskt engagemang och griper sig samtidigt an ett antal centrala frågor, såsom: Vad föder, göder och föröder engagemanget? Vilka uttryck tar det sig, och hur organiseras det? I boken beskrivs samhällsengagemanget i dagens Sverige med bilden av den jourhavande medborgaren - ett mer mångfacetterat och föränderligt engagemang än tidigare, men inte nödvändigtvis mindre.
Erik Amnå för ett samtal med sin mor Elizabeth Amnå om hennes samhällsengagemang och reflekterar mot bakgrund av detta över sitt eget.
Bilden av den svenska medborgaren som slö och oengagerad är fel. I själva verket är medborgarna ständigt beredda att rycka in –om det behövs. Men den svenska demokratin behöver fördjupas. För första gången ska vi lösa konflikter med medborgare som inte ser ut som våra spegelbilder
En kurs i samhällsorientering för alla nyanlända i Sverige ger dem bättre chans till delaktighet och jämlikhet. Utan kunskap om samhällets grundläggande värderingar saknas en viktig förutsättning för att kunna leva och verka i Sverige. Statens skyldighet bör vara att tillhandahålla samhällsorientering som tar fasta på tre kunskapsområden – värden (de konstitutionella grundvalarna), välfärdsstaten (de offentliga institutionerna) och vardagslivet (praktiskt tillämpad kännedom om hur välfärdsstaten fungerar). Kommunerna bör erbjuda varje nyanländ person minst 60 timmars utbildning, utan att dela in dem i traditionella kategorier efter etniska eller religiösa identiteter, skriver Erik Amnå i ett förslag som i dag överlämnas till integrationsminister Nyamko Sabuni.
Ökande populism och krympande utrymme för civilsamhället är frågor som idag står på fler och fler organisationers dagordningar. Nu är hög tid att reflektera över civilsamhällets roll för att bevara och utveckla demokratin. Här återger vi Erik Amnås anförande från Ledarskapsarenan, som arrangeras av Ideel Arena, i Sånga Säby, 30 januari 2020.
In this chapter, I want to first address how our Swedish cultural frame can be understood as composed by a combined set of values consisting of Lutheran religious values and state-individualistic orientations. In the following section, the institutional mechanisms are in focus; some of them indeed contested, but claimed to be of strong importance for deepening democracy. Then a case is introduced on how to deal politically with cultural diversity in Sweden when it comes to public education, namely the governmental commission on a Swedish imam training. Finally, some preliminary policy implications in order to handle diversity in a universal welfare state are recommended.