Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 56
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Beckman, Linda
    et al.
    Faculty of Medicine and Health, School of Health Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden; Department of Public Health, Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    Svensson, Mikael
    Health Metrics, The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Eriksson, Charli
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Effects on alcohol use of a Swedish school-based prevention program for early adolescents: a longitudinal study2017In: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 17, article id 2Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: The aim of the study was to address the lack of evaluations of school-based substance use prevention programs and to conduct a quasi-experimental evaluation of the alcohol use part of the Triad intervention.

    Methods: Eleven Swedish intervention schools (285 pupils) and three control schools (159 pupils) participated in the evaluation. Baseline measurements were conducted in 2011 before the alcohol part in the prevention program was implemented in the intervention schools (school year 6, ages 12–13). We estimated an Intention-To-Treat (ITT) Difference-in-Difference (DD) model to analyze the effectiveness of the intervention on subsequent alcohol use measured in grades 7, 8 and 9.

    Results: The main results show no effect on the likelihood of drinking alcohol or drinking to intoxication.

    Conclusions: The lack of positive effects highlights the need for policy-makers and public health officials need to carefully consider and evaluate prevention programs in order to ensure that they are worthwhile from school, health, and societal perspectives.

  • 2.
    Beckman, Linda
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Department of Health Sciences (from 2013). Univ Orebro, Sch Hlth Sci, Fac Med Hlth, S-70182 Orebro, Sweden.;Karlstad Univ, Dept Publ Hlth, Univ Gaten 2, S-65188 Karlstad, Sweden..
    Svensson, Mikael
    Univ Gothenburg, Sahlgrenska Acad, Hlth Metr, Medicinaregatan 18G, S-41390 Gothenburg, Sweden..
    Geidne, Susanna
    Univ Orebro, Sch Hlth Sci, Fac Med Hlth, S-70182 Orebro, Sweden..
    Eriksson, Charli
    Univ Orebro, Sch Hlth Sci, Fac Med Hlth, S-70182 Orebro, Sweden..
    Effects on alcohol use of a Swedish school-based prevention program for early adolescents: a longitudinal study2017In: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 17, article id 2Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: The aim of the study was to address the lack of evaluations of school-based substance use prevention programs and to conduct a quasi-experimental evaluation of the alcohol use part of the Triad intervention. Methods: Eleven Swedish intervention schools (285 pupils) and three control schools (159 pupils) participated in the evaluation. Baseline measurements were conducted in 2011 before the alcohol part in the prevention program was implemented in the intervention schools (school year 6, ages 12-13). We estimated an Intention-To-Treat (ITT) Difference-in-Difference (DD) model to analyze the effectiveness of the intervention on subsequent alcohol use measured in grades 7, 8 and 9. Results: The main results show no effect on the likelihood of drinking alcohol or drinking to intoxication. Conclusions: The lack of positive effects highlights the need for policy-makers and public health officials need to carefully consider and evaluate prevention programs in order to ensure that they are worthwhile from school, health, and societal perspectives.

  • 3. Bortes, Cristian
    Eriksson, Charli (Contributor)
    Evaluating the effectiveness of the SMART contract-signing strategy in reducing the growth of Swedish Adolescents' substance use and problem behaviors2016In: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND:

    In 2013, around 40 % of the schools in Sweden had structured programs to prevent tobacco and alcohol debut in compulsory school. There has unfortunately been a lack of scientific evidence to support most of the prevention methods focusing on primary prevention in schools in Sweden. The aim and purpose of the present study is to evaluate the effectiveness of the Non-Governmental Organization SMART contract-signing strategy in reducing the growth of youth substance use and other problem behaviors amongst Swedish adolescents.

    METHODS:

    Students from five schools in a medium-sized Swedish municipality were surveyed in three waves from 7(th) to 9(th) grade of compulsory school. We used General Linear Model (GLM) repeated-measures ANOVA to test if the outcome measures smoking, use of snus and alcohol, drunkenness, delinquency, and bullying significantly changed different amounts over time in groups that had participated in the SMART program for long time, a short time, sporadically- or not at all. Groups were compared on demographic background variables, and outcome measures were assessed on all measurement occasions by a one-way ANOVA. The magnitude of group differences at the end of the study was estimated according to Cohen's d.

    RESULTS:

    Number of years with a contract has an effect on the levels of self-reported youth problems in 9(th) grade. We found small to medium-sized differences in measured outcomes between students who participated in the program for the longest period of time, 5 years, and who participated for the shortest time, 0-2 years.

    CONCLUSION:

    Findings suggests that the SMART program has preventive effects on adolescent substance use.

  • 4.
    Bortes, Cristian
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Eriksson, Charli
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    A longitudinal effect study of contract signing for preventing alcohol use among Swedish school children2015In: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 25, no Suppl. 3Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Around 40% of the primary schools in Sweden have programs to prevent tobacco and alcohol use. One popular program is carried out by the Non-Governmental Organization SMART. The aim is to prevent or postpone alcohol, tobacco and other drug use among children through positive reinforcement and signing of contracts. The contract in this longitudinal study also contains items on good conduct behavior. Are there differences in youth problem behaviors between those who signed the contract all years versus those who signed the contract shorter time? What factors characterize those who signed the contract all the years compared to the others?                                                                         

    Methods: Students in five schools in a middle-sized municipality in Sweden answered class-room questionnaires in three waves: 7th (n=432), 8th (n=458), and 9th (n=422) grade. Response rates were 88%. Students are divided into three groups, based on response at T3 on many years of contract signing: long-attendees, short-attendees, sporadic- or non-attendees. A repeated measure ANOVA was conducted to analyze changes over time. Binge drinking was the outcome measure in this analysis. Identifying predictors for duration of the contract signing will be analyzed with multiple logistic regressions.                              

    Results: Short-attendees, 40%, signed contract only two to four consecutive years starting in 4th grade. Long-attendees, 22.5%, signed contract five to six years. Sporadic- or non-attendees, 20.5%, signed contract only in some non-consecutive, or none of the years. 17.2% missing-response. Long-attendees have significant lower levels of binge drinking in 9th grade (M=1.72) compared to short-attendees (M=2.43) and sporadic- or non-attendees (M=2.41). F(2,408) = 9.52, p=<.001.                                             

    Conclusion: Schools are an important setting for alcohol and tobacco prevention. Promising results were found regarding binge drinking for students that were long-attendees in the program. Further analysis of different outcomes and predictors, mediators and moderators is on-going.                                                                                                                  

    Key messages:

    Schools are an important setting for alcohol and tobacco prevention.

    There is a need for longitudinal evaluations of preventive programs in national contexts.

  • 5. Bortes, Cristian
    et al.
    Geidne, Susanna
    Eriksson, Charli
    Evaluating the effectiveness of the SMART contract-signing strategy in reducing the growth of Swedish Adolescents’ substance use and problem behaviors2016In: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: In 2013, around 40 % of the schools in Sweden had structured programs to prevent tobacco and alcohol debut in compulsory school. There has unfortunately been a lack of scientific evidence to support most of the prevention methods focusing on primary prevention in schools in Sweden. The aim and purpose of the present study is to evaluate the effectiveness of the Non-Governmental Organization SMART contract-signing strategy in reducing the growth of youth substance use and other problem behaviors amongst Swedish adolescents. Methods: Students from five schools in a medium-sized Swedish municipality were surveyed in three waves from 7th to 9th grade of compulsory school. We used General Linear Model (GLM) repeated-measures ANOVA to test if the outcome measures smoking, use of snus and alcohol, drunkenness, delinquency, and bullying significantly changed different amounts over time in groups that had participated in the SMART program for long time, a short time, sporadically- or not at all. Groups were compared on demographic background variables, and outcome measures were assessed on all measurement occasions by a one-way ANOVA. The magnitude of group differences at the end of the study was estimated according to Cohen’s d. Results: Number of years with a contract has an effect on the levels of self-reported youth problems in 9th grade. We found small to medium-sized differences in measured outcomes between students who participated in the program for the longest period of time, 5 years, and who participated for the shortest time, 0–2 years. Conclusion: Findings suggests that the SMART program has preventive effects on adolescent substance use.

  • 6.
    Bortes, Cristian
    et al.
    School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Eriksson, Charli
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Evaluating the effectiveness of the SMART contract-signing strategy in reducing the growth of Swedish Adolescents’ substance use and problem behaviors2016In: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 16, no 1, article id 519Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: In 2013, around 40 % of the schools in Sweden had structured programs to prevent tobacco and alcohol debut in compulsory school. There has unfortunately been a lack of scientific evidence to support most of the prevention methods focusing on primary prevention in schools in Sweden. The aim and purpose of the present study is to evaluate the effectiveness of the Non-Governmental Organization SMART contract-signing strategy in reducing the growth of youth substance use and other problem behaviors amongst Swedish adolescents.

    Methods: Students from five schools in a medium-sized Swedish municipality were surveyed in three waves from 7th to 9th grade of compulsory school. We used General Linear Model (GLM) repeated-measures ANOVA to test if the outcome measures smoking, use of snus and alcohol, drunkenness, delinquency, and bullying significantly changed different amounts over time in groups that had participated in the SMART program for long time, a short time, sporadically- or not at all. Groups were compared on demographic background variables, and outcome measures were assessed on all measurement occasions by a one-way ANOVA. The magnitude of group differences at the end of the study was estimated according to Cohen’s d.

    Results: Number of years with a contract has an effect on the levels of self-reported youth problems in 9th grade. We found small to medium-sized differences in measured outcomes between students who participated in the program for the longest period of time, 5 years, and who participated for the shortest time, 0–2 years.

    Conclusion: Findings suggests that the SMART program has preventive effects on adolescent substance use.

  • 7.
    Bortes, Cristian
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Eriksson, Charli
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Preventing Alcohol Consumption During Pregnancy: A Randomized Controlled Trial2015In: Health, ISSN 1949-4998, Vol. 7, no 3, p. 289-299Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim with this study is to report a brief alcohol intervention for preventing drinking during pregnancy. The Women’s Organizations Committee on Alcohol and Drug Issues (WOCAD) in Sweden developed a printed information material about alcohol in pregnancy, aiming to reach pregnant women before their first visit at a prenatal clinic. A randomized controlled trial was conducted between 2004 and 2005 to measure if the material had an effect. A total of 564 pregnant women are included in the study, between 17 and 46 years of age. Differences between intervention and control group were analyzed with cross-tabulations and chi-squared-tests. A logistic regression analysis was also conducted to determine predictors of abstention from alcohol at the first prenatal visit. Findings show that significantly more women who received the material did abstain completely from alcohol then those who did not receive the material (92% vs. 82%, p=.005). It is 2.6 times more likely that those who received the material did abstain completely from alcohol since pregnancy recognition at their first prenatal visit compared with those who did not receive it (OR=2,6, CI 1,3-5,1, p=. 005). The information brochure developed by WOCAD can be used in antenatal care to get more women to abstain from alcohol during pregnancy.

  • 8. Bortes, Cristian
    et al.
    Geidne, Susanna
    Eriksson, Charli
    Preventing Alcohol Consumption during Pregnancy: A Randomized Controlled Trial2015In: Health, ISSN 1949-5005Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to report on a brief alcohol intervention for preventing drinking during pregnancy. The Women’s Organizations Committee on Alcohol and Drug Issues (WOCAD) in Swe-den developed an informational brochure about alcohol during pregnancy, intended to reach pregnant women before their first visit at a prenatal clinic. A randomized controlled trial was conducted between 2004 and 2005 to measure whether the brochure had any effect. A total of 564 pregnant women between 17 and 46 years of age are included in the study. Differences between the intervention and control groups were analyzed with cross-tabulations and chi-squared tests. A multiple logistic regression analysis was also conducted to determine predictors of abstention from alcohol at the first prenatal visit. Findings show that significantly more of the women who received the brochure abstained completely from alcohol then of those who did not receive it (92% vs. 82%, p= 0.005). It was 2.6 times more likely that those who received the brochure had abstained completely from alcohol since pregnancy recognition at their first prenatal visit com-pared with those who did not receive it (OR = 2.6, CI 1.3 - 5.1, p = 0.005). We conclude that the in-formational brochure developed by WOCAD can be used in prenatal care to get more women to abstain from alcohol during pregnancy.

  • 9.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Börjesson, Josefine
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Larsson, Madelene
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Pettersson, Camilla
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Med kraft och vilja 2010: alkohol- och drogförebyggande arbete inom Socialstyrelsens stöd till frivilligorganisationer2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten syftar till att ge en bild av den forsknings- och utvecklingsverksamhet som genomförts av forskarteamet vid Örebro universitet som knutits till Socialstyrelsens projektportfölj. Fokus ligger på 2010 års utlysning.

    Satsningen började 2002 genom att Socialstyrelsen fick medel från Socialdepartementet att fördela till frivilligorganisationers alkohol- och drogförebyggande arbete. Trettiotvå organisationer med totalt 39 projekt delade på 25 miljoner. Sedan dess har årligen nya medel utlysts. År 2010 var den totala summan som Socialstyrelsen hade att fördela 15 miljoner. Det var 38 organisationer som fick medel att bedriva 54 olika projekt, varav 21 var nya projekt. Dessutom har ett projekt disponerat anslag från tidigare år eftersom det blivit fördröjt. Av dessa tillhör 14 organisationer kategorin alkohol- och drogorganisationer medan betydligt fler, 24 organisationer, beviljats medel trots att de inte har alkohol- och drogförebyggande arbete som sin primära huvudinriktning. Detta ligger helt i linje med den nationella handlingsplanen som önskar ett brett engagemang i det förebyggande arbetet. Majoriteten av projekten riktar sig till målgruppen barn och ungdom. I projektportföljen ingår även projekt riktade till invandrare, barn i riskzon, unga tjejer och föräldrar.

    Under året som gått har ett fungerande, värdefullt och givande samarbete fortsatt mellan forskarteamet vid Örebro universitet och de olika organisationerna inom satsningen. Ett samarbete byggt på såväl gemensamma projektledarträffar, olika former av projektmöten samt diskussioner kring utvärdering med enskilda organisationer. Projekten har halvårsvis redovisat sin verksamhet till forskarteamet. En sammanställning är gjord i rapporten Verksamhetsrapport 2010 - Med kraft och vilja.

    Under åren har ett antal olika fördjupningsstudier planerats och genomförts inom ramen för Socialstyrelsens projektportfölj. Beredningsgruppen har prioriterat angelägna projekt för detta och forskarteamet har sökt utforma dessa inom ramen för de tillgängliga medel som avsatts. I detta har planeringen varit långsiktig trots att budget endast kunna avsättas för ett år i taget.

    Det övergripande syftet med fördjupningsstudierna är att med de tillgängliga resurserna som utgångspunkt ge en fördjupad kunskap kring ett mindre antal projekt som genomförs av frivilligorganisationer. Avsikten är att genomföra vissa forskningsinsatser kring dessa projekts planering, genomförande och effekter på kort och lång sikt.

    Fyra fördjupningsstudier som forskarteamet arbetat med under flera år presenteras under del 2 i rapporten. Två av dessa är utvärderingar av föräldrastödsprogram som båda genomförts av IOGT-NTO, Stark och klar och Föräldrar Tillsammans. Den tredje studien är utvärderingen av projektet Mål utan alkohol som genomförts i samarbete med SvFF, IOGT-NTO och före detta Alkoholkommittén. Maia-projektet, som bedrevs av länsstyrelsen i Örebro med stöd från Statens folkhälsoinstitut, avslutades år 2010 och presenteras som den fjärde fördjupningsstudien.

    Det pågår en planering av nya fördjupningsstudier. Huvudfokus är på insatser riktade direkt till barn och ungdomar. Det finns mycket som visar på behovet av kunskapsutveckling (se t.ex. Babor et al., 2010). Barn och ungdomar behöver få kunskap om alkohol och droger för att utveckla positiva kunskaper, attityder och beteende som minskar skadorna av alkohol och droger för individ och samhälle. Inom den pågående satsningen finns en rad projekt som har möjlighet att ge kunskap om olika metoder för detta arbete.

    De satsningar som finns idag inom projektportföljen ger förutsättningar för att utveckla effektstudier med skolan som arena och med fritiden som arena, studier av program med genusperspektiv och studier av förebyggande insatser för utvalda grupper.

    De fördjupningsstudier som nu planeras innehåller bland annat effektstudier av kontraktsmetoden Smart och skolprogrammet Triaden. Undersökningar ska också genomföras av vilka som deltar och med vilken effekt. Detta kommer också genomföras inom en rad genusinriktade insatser och verksamheter till särskilt utvalda grupper. I det följande redovisas läget i mitten av april 2011.

    Inom ramen för forskarteamets verksamhet har en nationell konferens arrangerats vartannat år vid Örebro universitet. Dessa har benämnts Reflektion kring prevention och konferenser har genomförts 2006, 2008 och 2010. Konferensen som arrangerades 18-19 maj 2010 hade fokus på evidens och samverkan för ett bättre alkohol- och drogförebyggande arbete. Alla pratar om evidens men vad innebär det egentligen? Hur kan vi vidareutveckla vårt arbete så att det blir målinriktat och effektivt? Idag är många engagerade i det förebyggande arbetet. Hur kan vi vidareutveckla samverkan mellan aktörer som idéburna organisationer, kommuner, landsting, stat och näringsliv?

    Medverkande var forskare, politiskt ansvariga och sakkunniga inom såväl ideell som offentlig sektor som gav sin syn på preventionsarbete och samverkan. Fokus var ett reflekterande möte och den utvecklande dialogen deltagarna emellan. Totalt deltog 111 personer på konferensen. Av dessa var tretton externa föreläsare och 21 personer var projektledare inom Socialstyrelsens satsning som medverkade för att presentera sina projekt och dess erfarenheter på enskilda seminarier.

    I forskningsprogrammet ingår fem frågor: att vara projektledare, vikten av kompetensstöd, verksamhetsdokumentation som metod, mervärdet av att vara ideell organisation och den praktiknära forskningen om förebyggande metoder. I denna rapport berörs de tre sistnämnda frågorna.

    För att ytterligare utveckla verksamhetsdokumentationen som metod gjordes bland annat en bedömning av olika delar av rapporteringen. Totalt har 55 bidragsbeslut tagits när det gäller 2010 års anslag. Av dessa var några av sådan karaktär att de inte ingår i denna projektredovisning. Därför kommer verksamhetsredovisningen att granskas för 50 projekt. Det är dock tre projekt som inte gjort den efterfrågade redovisningen.

    Det finns många mervärden med att frivilligorganisationer bedriver alkohol- och drogförebyggande arbete. Ett mervärde som studerats särskilt under de senaste årens satsning är omfattningen av de personella resurserna och den påtagliga kraft och vilja som finns att engagera sig ideellt i olika projekt. Detta har varit möjligt genom att projekten i sina rapporteringar fått redovisa hur de personella resurserna inom projektet sett ut. Störst antal personer arbetar utan ersättning inom projekt såväl år 2008 som år 2010, det vill säga som ideell medverkar (406 av 771 personer år 2008 och 451 av 940 år 2010). Därefter kommer den grupp som deltar i projektets arbete i egenskap av sin ordinarie tjänst (201 och 247 respektive år).

    För att undersöka forskningsstrategin genomfördes en fallstudie över den valda ansatsen (Eriksson et al., 2011). Målsättningen med studien var att beskriva och analysera den Socialstyrelsefinansierade satsningen under åren 2003-2009 med speciell betoning på forskning och utveckling för en evidensbaserad praktik. Studien A Research Strategy Case Study of Alcohol and Drug Prevention by Non-Governmental Organizations in Sweden 2003-2009 går i sin helhet att läsa på nätet  i open-access tidskriften Substance Abuse Treatment, Prevention, and Policy 2011, 6:8 (www.substanceabusepolicy.com).

    FoU-programmet har genom den goda samverkan med olika parter lyckats utveckla, genomföra och rapportera en lång rad fördjupningsstudier, vilka skapat unika möjligheter att belysa förebyggande arbete om barn, ungdomar och föräldrars situation.

    Ett stort tack till alla inom de frivilligorganisationerna som på olika sätt medverkat till att denna satsning på alkohol- och drogförebyggande arbete och forskning har kunnat genomföras. Utan den insatsen hade vårt arbete varit helt omöjligt.

  • 10.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Börjesson, Josefine
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Larsson, Madelene
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Pettersson, Camilla
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Verksamhetsrapport 2010 : Med kraft och vilja: alkohol- och drogförebyggande arbete inom Socialstyrelsens stöd till frivilligorganisationer2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för regeringens program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor (ANDT) har Socialstyrelsen utlyst medel till frivilligorganisationer för alkohol- och drogförebyggande arbete. Denna rapport redovisar genomförd verksamhet under 2010 inom de 54 projekt som fått stöd.

    Syftet med verksamhetsdokumentationen är att genomföra en redovisning av den genomförda verksamheten och därigenom ge Socialstyrelsen den redovisning som staten kräver av bidragsmottagare. Dokumentationen syftar också till att ge en fördjupad kunskap om alkohol- och drogförebyggande arbete inom frivilligorganisationer.

    Denna redovisning bygger på inlämnade ansökningar och verksamhetsrapporter från frivilligorganisationer som beviljats anslag inom ramen för utlysningen av medel till alkohol- och drogförebyggande arbete. Projektens verksamhetsrapporter bygger i sin tur på den mall för verksamhetsdokumentation, som utformats inom vårt FoU-arbete. Dessa mallar syftar till att fungera som ett stöd för reflektion och systematisk dokumentation. De återkommande projektledarträffarna har möjliggjort att metodiken utvecklats och att ett givande erfarenhetsutbyte kommit till stånd. I årets huvudrapport diskuterar vi verksamhetsrapporteringen som metod.

    Under 2010 omfattade Socialstyrelsens projektportfölj verksamheter inom 38 organisationer med 54 olika projekt. Dessa redovisas i rapporten efter organisation i bokstavsordning. Varje projekt inleds med fakta om organisationen som genomför verksamheten. Därefter redovisas sökta och beviljade medel, projektets bakgrund, mål och inriktning, resurser – ekonomi, personal, ideell kraft och samarbetsparter samt vad som genomförts, uppnådda resultat och projektets fortsatta verksamhet. Beskrivningen avslutas med några korta kommentarer från forskarteamet.

    Forskarteamet har gemensamt men i olika omfattning arbetat med verksamhetens dokumentation, som byggs upp av organisationernas egna verksamhetsrapporter och reflektioner. Särskilt ansvariga för årets redovisning har varit Ingela Fredriksson och Madelene Larsson. Madelene hade ansvaret för arbetet med verksamhetsdokumentationen under våren 2010 fram till att hon var föräldraledig (juli 2010-mars 2011). Ingela har arbetat med rapportens sammanställning och uppföljande kontakter med organisationer sedan november 2011. Vi har alla bidragit till olika delar av rapporten, läst den och står därmed gemensamt för den.

    Att denna rapport kommer till stånd beror på alla de projektledare som inom de olika organisationerna medverkat i rapporteringen och delat med sig av sitt projekt, glädjeämnen och svårigheter. Ett stort tack till alla som bidragit till rapporten.

  • 11.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Börjesson, Josefine
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences. Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Larsson, Madelene
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Pettersson, Camilla
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Verksamhetsrapport 2011 Med kraft och vilja: ANDT- förebyggande arbete inom Statens Folkhälsoinstituts stöd till idéburna organisationer2012Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Inom ramen för regeringens program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor (ANDT) har Statens Folkhälsoinstitut utlyst medel till idéburna organisationer för ANDT- förebyggande arbete. Denna rapport bygger på inlämnade ansökningar, delrapporter och verksamhetsrapporter från idéburna organisationer som beviljats anslag inom ramen för utlysningen under 2011.

    Syftet med verksamhetsdokumentationen är att ge en samlad bild av den verksamhet som genomförs av idéburna organisationer inom ANDT- området och därmed kunna tjäna som underlag till Statens Folkhälsoinstituts för den redovisning som staten kräver av bidragsmottagare. Dokumentationen syftar också till att ge en fördjupad kunskap om ANDT- förebyggande arbete inom idéburna organisationer.

    Projektportfölj

    Under 2011 innefattar Statens Folkhälsoinstituts projektportfölj 80 projekt som drivs av idéburna organisationer. Denna rapport innefattar 62 stycken av dessa projekt vilka har ingått i forskarteamet vid Örebro universitets uppdrag att dokumentera och följa. Under 2011 omfattade forskarteamets uppdrag verksamheter inom 47 organisationer med 62 olika projekt inom Statens Folkhälsoinstituts totala projektportfölj.

    Metod

    Mallar för ansökningar och verksamhetsrapporter är utformade av Statens Folkhälsoinstitut på webbaserade formulär. Dessa skickas in direkt till Statens Folkhälsoinstitut och följer deras riktlinjer och innehåll som gäller för alla sökande. Det vill säga inte bara idéburna organisationer utan även kommuner, landsting/länsstyrelser, universitet/högskolor och privata företag/stiftelser. Deras rapporteringsmall har större fokus på regeringens övergripande politiska mål för respektive område inom ANDT- strategin och frågorna relateras till dessa i större utsträckning än till respektive projekts målformulering och uppsatta resultatmål.

    Tidigare verksamhetsrapporter har byggt på en rapportmall som utformats inom FoU-arbetet där organisationerna lämnat in alla verksamhetsrapporter direkt till forskarteamet. Dessa har haft en annan utformning och större omfattning. Årets verksamhetsrapport har därför ett delvis annat innehåll än tidigare år.

    Mallen för delrapporten är utformad av forskarteamet vid Örebro universitet. Denna skickades ut av forskarteamet till alla projektledare som i sin tur rapporterade tillbaka direkt till forskarteamet. Delrapporten fokuserar på eventuella förändringar som kan ha skett från den ursprungliga projektplanen enligt ansökan.

    Projekten redovisas i rapporten efter organisation i bokstavsordning. Varje projekt inleds med fakta om organisationen som genomför verksamheten. Därefter redovisas projektet under följande huvudrubriker: Ansökta och beviljade medel, Bakgrund, Projektets mål och inriktning – ansökan, Förändringar av projektplanen enligt delrapport, Genomförande och resultat enligt slutrapport samt För mer information om projektet kontakta. Underrubrikerna kan variera något för att på bästa sätt återge projektens egna beskrivningar. I slutet av rapporten redogör forskarteamet för några sammanfattande erfarenheter. Där ges också en lite utförligare sammanfattande bild av organisationernas delrapporter. Under rubriken Ansökta och beviljade medel framgår de 13 projekt som i år har fått ett slutanslag av Statens Folkhälsoinstitut.

    Forskarteamet står som gemensam författare av rapporten och har på olika sätt och i olika omfattning bidragit till den. Ingela Fredriksson har haft ett särskilt ansvar för årets verksamhetsrapport.

    Att denna rapport kommer till stånd beror på alla de projektledare som inom de olika organisationerna medverkat i rapporteringen och delat med sig av sina erfarenheter. Ett stort tack till alla som bidragit till rapporten.

  • 12.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Börjesson, Josefine
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Larsson, Madelene
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences. Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Pettersson, Camilla
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Med kraft och vilja 2011: ANDT-förebyggande arbete inom Statens folkhälsoinstituts stöd till idéburna organisationer2012Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Förord: Inom ramen för regeringens satsning på alkohol- och drogförebyggande insatser har Statens folkhälsoinstitut (FHI) gett stöd till ett flertal frivilligorganisationer eller organisationer inom den idéburna sektorn, som denna viktiga verksamhet allt oftare kallas. Inom ramen för dessa medel har vår forskargrupp fått möjlighet att bedriva olika former av FoU. Vi har i vårt arbete tänkt långsiktigt även om medlen numera beviljas ett år i taget.Denna årets rapport har till syfte att lyfta fram olika insatser under 2011. Verksamheterna som ingår i FHI:s projektportfölj beskrivs kortfattat i denna rapport men en mer utförlig redovisning med kontaktuppgifter finns i rapporten Verksamhetsrapport 2011 - Med kraft och vilja.Målsättningen med denna rapport är att i del I beskriva satsningens uppbyggnad och inriktning – utgångspunkter och perspektiv, projektportföljen 2011och vårt arbetssätt. Del II ger en översikt av FoU-verksamheten – pågående studier, att vara projektledare 2011 och planeringen inför konferensen Reflektion kring prevention 2012. Del III ger några perspektiv och reflektioner kring årets arbete.Medverkande i rapporten är forskarteamet som består av forskarassistent Camilla Pettersson (Fil.Dr.), projektsekreterarna Madelene Larsson (doktorand), Susanna Geidne (doktorand), Josefine Börjesson (doktorand och disputerade i psykologi i Umeå hösten 2011) och Ingela Fredriksson samt professor Charli Eriksson. Under året har medarbetare varit föräldralediga periodvis på deltid eller heltid. Detta medförde, i kombination med andra externa forskningsanslag, att vi har varit flera personer som delat på arbetet under året. Vi har bidragit med olika delar i rapporten men alla har läst och står gemensamt för rapporten.

  • 13.
    Eriksson, Charli C-G
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Fröding, Karin
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Pettersson, Camilla
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Academic practice-policy partnerships for health promotion research: experiences from three research programs2014In: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 42, no 15 Suppl, p. 88-95Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The development of knowledge for health promotion requires an effective mechanism for collaboration between academics, practitioners, and policymakers. The challenge is better to understand the dynamic and ever-changing context of the researcher-practitioner-policymaker-community relationship.

    AIMS: The aims were to explore the factors that foster Academic Practice Policy (APP) partnerships, and to systematically and transparently to review three cases.

    METHODS: Three partnerships were included: Power and Commitment-Alcohol and Drug Prevention by Non-Governmental Organizations in Sweden; Healthy City-Social Inclusion, Urban Governance, and Sustainable Welfare Development; and Empowering Families with Teenagers-Ideals and Reality in Karlskoga and Degerfors. The analysis includes searching for evidence for three hypotheses concerning contextual factors in multi-stakeholder collaboration, and the cumulative effects of partnership synergy.

    RESULTS: APP partnerships emerge during different phases of research and development. Contextual factors are important; researchers need to be trusted by practitioners and politicians. During planning, it is important to involve the relevant partners. During the implementation phase, time is important. During data collection and capacity building, it is important to have shared objectives for and dialogues about research. Finally, dissemination needs to be integrated into any partnership. The links between process and outcomes in participatory research (PR) can be described by the theory of partnership synergy, which includes consideration of how PR can ensure culturally and logistically appropriate research, enhance recruitment capacity, and generate professional capacity and competence in stakeholder groups. Moreover, there are PR synergies over time.

    CONCLUSIONS: The fundamentals of a genuine partnership are communication, collaboration, shared visions, and willingness of all stakeholders to learn from one another

  • 14.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Green, Sofia
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Hulldin, Johanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Larsson, Madelene
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Pettersson, Camilla
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Med kraft och vilja 2013. ANDT-förebyggande arbete inom Statens folkhälsoinstituts stöd till idéburna organisationer2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenterar forskarteamet en samlad reflektion kring idéburna organisationers roll och redovisar en lägesrapport kring arbetet med FoU inom satsningen.

    I kapitel 1 presenteras den nationella ANDT-strategin och idéburna organisationers arbete i relation till den. Insatser för att nå nationella strategins mål krävs av flera sektorer i samhället. I de årliga åtgärdsprogrammen inom strategin är ett prioriterat mål "Ett ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet" (prioriterat mål 3.5). Som Regeringskansliet konstaterar är ett naturligt led i fördjupningen av det förebyggande arbetet att samverka med idéburna organisationerna inom området. De idéburna organisationerna har viktiga roller i det drogpolitiska arbetet och bidrar med insatser som aktivt leder till att klyftan mellan dagens situation och målbilderna minskas.

    Kapitel 2 handlar om hur ANDT-förebyggande arbete värderas. Kravet på att verksamheter skall vara evidens- eller kunskapsbaserade gäller alltfler områden. I detta kapitel diskuteras frågan om kunskapsbasering utifrån olika faser i kunskapsutvecklingen. I kapitlet presenteras en standard för kvalitetet på studier av effekt, effektivitet och spridbarhet i stor skala för preventionsprogram. Vidare presenteras evidens- och kunskapsbaserat arbete och praktiska aspekter att ta hänsyn till.

    I kapitel 3 ges perspektiv på hur idéburna organisationers arbete värderas. Det påverkas bland annat av syftet till varför de ges statliga bidrag, hur detta stöd ser ut, varför det skall värderas och vad som skall värderas. Andra aspekter att ta hänsyn till är vilka värden i den idéburna verksamheten som skall mätas, vilka de ska jämföras med och vem som ska värdera eller utvärdera verksamheten. I kapitlet lyfts också frågan "Ska de idéburna verksamheternas insatser värderas utifrån deras resultat eller finns det andra mervärden som utifrån de idéburna organisationernas särart kan bidra med något ytterligare?". Ett resonemang förs också kring vad som ska värderas.

    Kapitel 4 handlar om framgångsrikt ANDT-förebyggande arbete. Det inleds med en belysning av metoder och komponenter som genom tidigare forskning visat resultat i det ANDT-förebyggande arbetet. Detta görs i relation till ANDT-strategins mål och till de idéburna organisationernas arbete. Kapitlet forsätter sedan med ett avsnitt som handlar om framgångsrikt organisationsarbete och forskarteamets erfarenheter av de idéburna organisationernas arbete.

    I kapitel 5 förs ett resonemang kring de idéburna organisationernas unika möjligheter som kan ge mervärden i det ANDT-förebyggande arbetet. Kapitlet bygger dels på forskarteamets samlade erfarenheter (2003-2013) och dels på röster från projektledarna inom satsningen. Kapitlet avslutas med ett resonemang kring bidragsgivning till idéburna organisationers ANDT-förebyggande arbete.

    I kapitel 6 presenteras forskningsprogrammets etik, metodik och praktik. Forskningsprogrammet syftar till att öka kunskapsbasen för det ANDT-förebyggande arbetet genom att samverka med idéburna organisationer, som erhållit medel från Folkhälsomyndigheten, i studier av det förebyggande arbetets förutsättningar, genomförande och resultat. Forskningen fyller ett behov av mer kunskap om det förebyggande arbete som ingår i regeringens ANDT-strategi. Forskningsprogrammet omfattar en rad komponenter som redovisas, som utvecklats för att skapa goda förutsättningar för en praktiknära preventionsforskning och ett förtroendefullt samarbete mellan idéburna organisationer och forskarteamet vid Örebro universitet.

    I kapitel 7 ges en överblick av de projekt som ingår i Folkhälsomyndighetens projektportfölj år 2013 och kapitel 8 innehåller en presentation av konferensen Reflektion kring prevention.

    Kapitel 9-14 ger en presentation av forskarteamets aktuella fördjupningsstudier. Projektledarstudien (kapitel 9) som påbörjades år 2003 i och med att FoU-satsningen inleddes, bygger på att ett hundratal projektledare delat med sig av sina erfarenheter av att vara projektledare i en idéburen organisation. Det övergripande syftet med studien är att belysa vilka projektledarna är inom satsningen, bidra till ett lärande om projektledandets konst samt belysa mervärdet av att förebyggande arbete bedrivs av idéburna organisationer. Studien Skolan som arena för ANDT-förebyggande arbete (kapitel 10) påbörjades 2011 med huvudinriktningen att utvärdera två drogförebyggande program som genomförs i skolan – kontraktsmetoden och Triaden. Organisationerna som genomför interventionerna är SMART och Team 49. Studien avser att studera om de skolbaserade preventionsprogrammen har någon effekt på barn och ungdomars drogbruk. Fritiden som arena för ANDT-förebyggande arbete (kapitel 11) är en studie om ungdomars hälsa och fritidsverksamhet. Syftet med studien är att öka kunskapen om betydelsen av ungdomars fritidsaktiviteter. Studien vill se vilken betydelse idéburna organisationers insatser under fritiden har för ungdomars utveckling och drogfria uppväxt. Två organisationer som bedriver fritidsverksamhet deltar i studien; Fritidsforum och Verdandi Tensta/Rinkeby. Studien Genusinriktad ANDT-prevention har som

    övergripande syfte att förbättra kunskapsbasen för det alkohol- och drogförebyggande arbetet bland unga tjejer. I en longitudinell studie följs utvecklingen hos unga tjejer 12-25 år med särskild inriktning på psykisk hälsa. Studien avser att försöka identifiera vad genusanpassade verksamheter betyder för dessa unga tjejer. I studien ingår två organisationer; Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor (KSAN) och Tjejzonen.

    I kapitel 13 presenteras studien Kraft och vilja att nå fram. Studien inriktas på ANDT-förebyggande arbete inom projekt inriktade mot olika etniska och sociala målgrupper, innefattande både barn och vuxna, som kan anses befinna sig i riskzon på olika sätt. Förhoppningen är att kunna visa på värdet av att idéburna organisationer bedriver insatser för olika etniska och socialt utsatta grupper. Centralt för studien är att kartlägga vilka som deltar i de idéburna organisationernas verksamheter, och vad deltagandet betyder för de som deltar.

    I kapitel 14 presenteras Protecting You – Protecting Me, en studie av förmedling av kunskap om hälsa under skolår 1-5. Forskningsprojektet avser att i en kontrollerad efterundersökning se på betydelsen av genomförandet av programmet Protecting You – Protecting Me (PYPM) som är ett amerikanskt preventionsprogram kring alkohol, droger, mediciner och trafik. Den vetenskapliga frågeställningen är om undervisningen bidrar till att barnen utvecklar kunskap och medvetenhet om hjärna, hälsa och goda levandsvanor, som på sikt kan förebygga alkoholbruk och droganvändning.

  • 15.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Green, Sofia
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Larsson, Madelene
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Pettersson, Camilla
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Med kraft och vilja 2012: ANDT-förebyggande arbete inom Statens folkhälsoinstituts stöd till idéburna organisationer2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att fördela medel till alkohol- och drogförebyggande arbete som bland annat bedrivs av idéburna organisationer. Inom ramen för denna satsning drivs ett forskningsprogram med syfte att öka kunskapsbasen för det ANDT-förebyggande (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) arbetet. FoU-satsningen innehåller insatser för att främja en god dokumentation av verksamheterna och en systematisk uppföljning av det förebyggande arbetets förutsättningar, genomförande och resultat. En förutsättning för denna praktiknära forskning är ett respektfullt partnerskap mellan myndigheter, praktiker och forskare. Forskarteamet har också ansvaret för att vartannat år genomföra en nationell konferens (2006, 2008, 2010, 2012), Reflektion kring prevention, där de idéburna organisationernas arbete har varit i fokus.

    Forskningsprogrammets syfte är att öka kunskapsbasen för det ANDT-förebyggande arbetet genom att samverka med idéburna organisationer i studier av det förebyggande arbetets förutsättningar, genomförande och resultat.

    Forskningsprogrammet har följande delsyften: I. Att utveckla och tillämpa en forskningsstrategi för studier av idéburna organisationers ANDT-förebyggande arbete – samverkan och vetenskaplig ledning av forskningen, II. Att göra vetenskaplig uppföljning av ett urval projekt och övriga projekt ges anvisningar, råd och stöd för dokumentation av verksamheten, III. Att följa och sprida aktuell kunskap, IV. Att årligen presentera rapporter till Statens folkhälsoinstitut. Dessa delsyften utgör rapportens fyra första delar:

    I. Utveckla och tillämpa en forskningsstrategi

    Samverkan har under året bland annat skett genom två gemensamma projektledarträffar: 20/3 (27 personer) och 27/9 (30 personer). Båda träffarna hade temat projektledning och erfarenhetsutbyte. Under året har möten genomförts med organisationer för att tillsammans diskutera utveckling av utvärderingar och studier av enskilda projekt. Den särskilda verksamhetsrapporten, som redovisar alla projekt inom satsningen under 2011 presenterades i maj 2012.

    Den vetenskapliga ledningen innebär att med god kvalitet planera och genomföra forskning. Det innebär bland annat att få prövat forskningen av den regionala etiska nämnden och att söka ekonomiska anslag för verksamheten, vilket görs för att möjliggöra fördjupat vetenskapligt arbete. Våra publikationer kvalitetsgranskas. En viktig del i år är Susanna Geidnes doktorsavhandling The Non-Governmental Organization as a Health Promoting Setting – Examples from Alcohol Prevention Projects conducted in the Context of National Support to NGOs, som granskades vid den offentliga disputationen den 28 september 2012.

    II. Vetenskapligt följa

    Under året har tre fördjupningsstudier pågått med datainsamling och analys: Fördjupningsstudier kring skolan som arena (Triaden och Smart), fritiden (Fritidsforum och Verdandi Stockholmskretsen) och genusinriktad ANDT-prevention (Tjejzonen och KSAN). Slutrapporten om det tidigare projektet Föräldrar tillsammans presenterades. En ny fördjupningsstudie har också planerats under året: Kraft och vilja att nå fram - en studie av ANDT-prevention bland några etniska och sociala grupper.

    I årets rapport redovisas projektledarnas erfarenhet av det preventiva arbetet som framkommit genom de fem projektledarenkäter som genomförts under åren.

    III. Följa och sprida kunskap

    Forskarteamet presenterar resultaten som feedback till organisationerna inom sex månader efter datainsamlingen. Därefter publiceras resultaten internationellt, vetenskapligt och på en rad olika sätt för att nå olika målgrupper. Inom ramen för forskningsprogrammet har under året en doktorsavhandling publicerats - Susanna Geidne: The Non-Governmental Organization as a Health Promoting Setting – Examples from Alcohol Prevention Projects conducted in the Context of National Support to NGOs, Örebro universitet, 2012.

    Vi har under året också presenterat erfarenheter från vårt arbete genom vetenskapliga artiklar, rapporter samt presentationer vid svenska och internationella konferenser. Den fjärde konferensen Reflektion kring prevention genomfördes under två dagar i juni 2012. Konferensen var en framgång och en mötesplats för personer från idéburna organisationer och andra aktörer.

    IV. Rapportera till Statens folkhälsoinstitut

    Under året har tre olika rapporter lämnats till Statens folkhälsoinstitut. Verksamhetsrapport 2011 med kraft och vilja, 2012:1, Med kraft och vilja 2011, 2012:2 samt Föräldrar Tillsammans- en longitudinell interventionsstudie av stöd till tonårsfamiljer 2007-2010, 2012:3.

    V. Reflektera och arbeta

    För kunskapsutveckling är det centralt att tänka och arbeta systematiskt. Det är positivit att kunskapsutveckling är integrerad i satsningen. Den akademiska basen är en tillgång. Samarbetet med organisationerna har fungerat bra både generellt och i fördjupningsstudierna. Samverkan ger möjligheter men samverkan behöver vårdas. Bland utmaningarna i arbetet med att utveckla kunskap kan nämnas balansen mellan forskningskvalitet och praktisk relevans. Det gäller att producera relevant kunskap för praktiker och beslutsfattare, men samtidigt göra det på ett vetenskapligt och professionellt acceptabelt sätt. Därför har samarbetet inom denna satsning ett stort mervärde. Att tillsammans reflektera och dela erfarenheter är berikande och skapar ett mervärde i forskningsarbetet som fortsätter i linje med det pågående arbetet. Det är för oss en glädje att få bidra till utvecklingen inom ett område med så mycket kraft och vilja.

  • 16.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Green, Sofia
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Larsson, Madelene
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Pettersson, Camilla
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Verksamhetsrapport 2012 Med kraft och vilja: ANDT-förebyggande arbete inom Statens folkhälsoinstituts stöd till idéburna organisationer2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syfte: Inom ramen för regeringens program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor (ANDT) har Statens Folkhälsoinstitut utlyst medel till idéburna organisationer för ANDT-förebyggande arbete. Denna rapport bygger på inlämnade ansökningar, delrapporter och verksamhetsrapporter från idéburna organisationer som beviljats anslag inom ramen för utlysningen under 2012.

    Syftet med verksamhetsdokumentationen är att ge en samlad bild av den verksamhet som genomförs av idéburna organisationer inom ANDT-området och därmed kunna tjäna som underlag till Statens folkhälsoinstitut för den redovisning som staten kräver av bidragsmottagare. Dokumentationen syftar också till att ge en fördjupad kunskap om ANDT- förebyggande arbete inom idéburna organisationer.

    Projektportfölj: Denna rapport innefattar 48 projekt som drivs av idéburna organisationer som beviljats medel för ANDT-förebyggande arbete inom ramen för Statens folkhälsoinstituts projektportfölj. Dessa projekt har ingått i forskarteamet vid Örebro universitets uppdrag att dokumentera och följa. Under 2012 omfattade forskarteamets uppdrag verksamheter inom 37 organisationer med 48 olika projekt.

    Metod: Mallar för ansökningar och verksamhetsrapporter är sedan 2011 utformade av Statens folkhälsoinstitut på webbaserade formulär. Dessa skickas in direkt till Statens folkhälsoinstitut och följer deras riktlinjer och innehåll som gäller för alla sökande. Det vill säga inte bara idéburna organisationer utan även kommuner, landsting/länsstyrelser, universitet/högskolor och privata företag/stiftelser. Deras formulär för ansökan och rapport utgår från regeringens övergripande politiska mål för respektive område inom ANDT- strategin och frågorna relateras till dessa.

    Tidigare verksamhetsrapporter har byggt på en rapportmall som utformats inom FoU-arbetet där organisationerna lämnat in alla verksamhetsrapporter direkt till forskarteamet. Dessa har haft en annan utformning och större omfattning. Årets verksamhetsrapport har därför ett delvis annat innehåll än tidigare år.

    Mallen för delrapporten är utformad av forskarteamet vid Örebro universitet. Denna skickades ut av forskarteamet till alla projektledare som i sin tur rapporterade tillbaka direkt till forskarteamet. Delrapporten fokuserar på eventuella förändringar som kan ha skett från den ursprungliga projektplanen enligt ansökan.

    Projekten redovisas i denna rapport i bokstavsordning efter organisation. Varje projekt inleds med fakta om organisationen som genomför verksamheten. Därefter redovisas projektet under följande huvudrubriker: Ansökta och beviljade medel, Bakgrund, Projektets mål och inriktning enligt ansökan, Förändringar av projektplanen, Genomförande och resultat enligt slutrapporten samt För mer information om projektet kontakta. All text baseras på projektens egna skrivningar i ansökningar och rapporter och försöker i möjligaset mån återge deras egna upplevelser av projektet. Underrubrikerna kan variera något för att på bästa sätt återge projektens egna beskrivningar. I slutet av rapporten redogör forskarteamet för några sammanfattande erfarenheter kring ansökningarna, delrapporterna och verksamhetsrapporterna.

  • 17.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Larsson, Madelene
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Pettersson, C.
    A research strategy case study of alcohol and drug prevention by non-governmental organizations2011In: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 21, no suppl 1, p. 242-242Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Background

    Alcohol and drug prevention is high on the public health agenda in many countries. In Sweden in 2002 an innovative project portfolio including an integrated research and competence-building strategy for non-governmental organizations (NGOs) was designed by the National Board of Health and Welfare (NBHW).

    MethodsThe embedded case study includes 135 projects in 69 organizations and 14 in-depth process or effect studies. The data in the case study has been compiled using multiple methods - administrative data; interviews, questionnaires, focus group discussions and seminars; and documentation of implementation; consultations with the NBHW and the NGOs; and a literature review. Annual reports have been submitted each year and three bi-national conferences Reflections on preventions have been held.

    Results

    A broad range of organizations have been included in the NBHW project portfolio. A minority of the project were run by Alcohol or drug organizations, while a majority has children or adolescents as target groups. In order to develop a trustful partnership between practitioners, national agencies and researchers a series of measures were developed and implemented: meeting with project leaders, project dialogues and consultations, competence strengthening, support to documentation, in-depth studies and national conferences. A common element was that the projects were program-driven and not research-driven interventions. The role of researchers as technical advisors was suitable for the fostering of a trustful partnership for research and development. The independence of the NGOs was regarded as important for the momentum in the project implementation. The research strategy also includes elements of participatory research.

    Conclusions

    This research strategy case study shows that it is possible to integrate research into alcohol and drug prevention programs run by NGOs, and thereby contribute to a more evidencebased practice. A core element is developing a trustful partnership between the researchers and the organizations. Moreover, the funding agency must acknowledge the importance of knowledge development and allocating resources to a research group that is capable of cooperating with practitioners and NGOs.

  • 18.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Larsson, Madelene
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Pettersson, Camilla
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    A research strategy case study of alcohol and drug prevention by non-governmental organizations in Sweden 2003-20092011In: Substance Abuse Treatment, Prevention, and Policy, ISSN 1747-597X, E-ISSN 1747-597X, Vol. 6, article id 8Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This research strategy case study shows that it is possible to integrate research into alcohol and drug prevention programs run by NGOs, and thereby contribute to a more evidence-based practice. A core element is developing a trustful partnership between the researchers and the organisations. Moreover, the funding agency must acknowledge the importance of knowledge development and allocating resources to research groups that is capable of cooperating with practitioners and NGOs.

  • 19.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Larsson, Madelene
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Pettersson, Camilla
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Alcohol and Drug Prevention by Non-Governmental Organizations in Sweden 2003–2009 – A Study of National Board of Health and Welfare Grants to Research and DevelopmentManuscript (preprint) (Other academic)
  • 20.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Larsson, Madelene
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Pettersson, Camilla
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Med kraft och vilja: alkohol- och drogförebyggande arbete inom Socialstyrelsens stöd till frivilligorganisationer 2003-20092010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I det alkohol- och drogförebyggande arbetet har frivilligorganisationer eller som de numera oftast benämns de idéburna organisationerna viktiga roller att spela. Syftet med denna rapport är att ge en översiktlig belysning av frivilligorganisationers alkohol- och drogförebyggande verksamheter. Avgränsningen är att det är organisationer som fått medel från Socialstyrelsens särskilda utlysning 2003-2009. Rapporten syftar också till att ge en bild av den forsknings- och utvecklingsverksamhet som genomförts av forskarteamet vid Örebro universitet som knutits till Socialstyrelsens projektportfölj.

    År 2009 var den totala summan som Socialstyrelsen hade att fördela var 15 miljoner. Det var 29 organisationer som fick medel att bedriva 40 olika projekt, varav hälften var nya projekt. Dessutom har fyra projekt disponerat anslag från tidigare år eftersom de av olika anledningar blivit fördröjda. Majoriteten av projekten riktar sig till målgruppen barn och ungdom. I projektportföljen ingår även projekt riktade till invandrare, föreningar, barn i riskzon, unga tjejer, föräldrar och arbetsliv. IOGT-NTO är den organisation som beviljats medel för flest projekt, totalt tio (inklusive UNF och IOGT-NTO:s Juniorförbund).

    Boken består av tre delar. Den första delen behandlar satsningens uppbyggnad och inriktning. Satsningen började 2003 genom att Socialstyrelsen fick medel från Socialdepartementet att fördela till frivilligorganisationers alkohol- och drogförebyggande arbete. Trettiotvå organisationer med totalt 31 projekt delade på 25 miljoner kronor för den första tvåperioden. Därefter har årligen nya medel utlysts. Det totala anslaget 2003-2009 har varit 95 miljoner men ansökningar omfattande 866 miljoner inkom till Socialstyrelsen. Utbetalningar har gjorts till 135 projekt varav vart fjärde projekt fått mer än 500 000 kronor. Under perioden är det 28 projekt som fått 1 miljon eller mer. Satsningen har mobiliserat 69 olika organisationer att arbeta med alkohol- och drogprevention. Av dessa var nio alkohol- och drogorganisationer medan övriga hade huvudinriktning som socialt arbete, stödorganisation, idrott, studieförbund, etnisk grupp, kristen verksamhet, nätverk och paraplyorganisation.

    Socialstyrelsens satsning innebar ett nytänkande. En utgångspunkt var att skapa en projektportfölj med en bred samamsättning av organisationer, för att mobilisera många krafter i det alkohol- och drogförebyggande arbetet. I satsningen har ingått handledning till projektledare, kompetensstöd genom bland annat återkommande projektledarträffar och en integrerad FoU-satsning. Forskarteamet vid Örebro universitet har genom detta beretts möjlighet att bidra till kunskapsutvecklingen inom det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Boken är skriven gemensamt av Charli Eriksson, Susanna Geidne, Madelene Larsson och Camilla Pettersson.

    Forskarteamet vid Örebro universitet arbetar med en kunskapssyn som omfattar såväl vetenskaplig och praktisk kunskap som praktisk klokhet. Den integrerade FoU-satsningen har innehållit insatser för att främja verksamhetsdokumentation, systematisk uppföljning och långsiktiga insatser. Ett syfte är att belysa mervärde och hinder med att verksamheten bedrivs av frivilligorganisationer. I FoU-satsningen ingår studier kring projektledandets konst, kompetensstödet samt särskilda fördjupningsstudier inom vissa utvalda projekt. I samband med dessa studier har ett omfattande datamaterial insamlats genom enkäter besvarade av 9752 elever och 4796 föräldrar samt 423 personer som deltagit i andra enkäter och/eller intervjuer. Detta material används både för att belysa värdet av olika förebyggande insatser och studier av mer generella frågor kring barn, ungdom, familj, livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

     

    En central del i FoU-programmet är samverkan med organsiationerna. Under åren som gått har ett fungerande, värdefullt och givande samarbete upparbetats mellan forskarteamet vid Örebro universitet och de olika organisationerna inom satsningen. Ett samarbete byggt på såväl gemensamma projektledarträffar, olika former av projektmöten som enskild stöttning.

    Med gott samarbete kommer flera mervärden. I denna rapport belyses bland annat hur samarbetet på ett värdefullt sätt underlättat för forskarteamet och Socialstyrelsen att följa projekten genom deras arbete. Verksamhetsrapporter och kontakt med projektledarna har bidragit till att kunskaper kring projektens framgångar och svårigheter har kunnat identifieras. Likaväl framgår det i rapporten hur det goda samarbetet möjliggjort ett flertal fördjupade studier då forskarteamet exempelvis har fått värdefull hjälp vid datainsamlingar. En FoUsatsning av detta slag bygger på ett respektfullt partnerskap mellan forskargruppen och praktikerna.

    I bokens andra del beskrivs fördjupningsstudier sinom fem olika områden, som behandlas i separata kapitel. Under de första åren av satsningen bedrevs en studie inom området graviditet. Den randomiserade studien inom KSAN:s projekt om tidiga informationsinsatser visade att det är möjligt att nå och påverka gravida kvinnor tidigt under graviditeten och inte bara de redan medvetna. Budskapet att graviditet är en period då man inte chansar tycks nå fram.

    Det är sju olika fördjupningsprojekt som haft barn och ungdomar i fokus. Dessa projekt har omfattats av olika FoU-insatser i samarbete med forskarteamet vid Örebro universitet. Några av projekten har inom olika arenor arbetat med att nå och engagera barn och unga. Detta gäller projekt bedrivna av Riksförbundet SMART, Hassela Solidaritet, Svenska Ishockeyförbundet och IOGT-NTO. Därefter följer några projekt som har särskild vikt på ledarskap och policyutveckling.

     

    Riksförbundet SMART når många ungdomar med sin kontraktsmetod.Resultat från fördjupningsstudien visar på samband mellan kontrakt och elevernas alkohol- och tobakskonsumtion. Slutsatsen från föräldrastudien är att trots att kontraktsmetoden i huvudsak är en ungdomsinriktad metod har den betydelse för föräldrarna i sitt föräldraskap. Framförallt när det gäller frågor om tobak, alkohol, narkotika, stöld och snatteri. Flera externa faktorer bidrog till att SMART:s verksamhet i Västernorrland inte kunde utvärderas på ett optimalt sätt.

    Hassela Solidaritets projekt Kamratstöd i Skolan (KiS) bedrevs i Hudiksvall. Majoriteten av eleverna känner till vilka som är kamratstödjare på skolan och anger att det finns en grupp på skolan som ingriper vid mobbning om det skulle förekomma. Den allra viktigaste egenskapen hos en KiS:are är att man kan lita på att han eller hon inte pratar med andra elever om det som eleven berättat om. KiS:arna själva ser att deras uppgift är att förebygga mobbning och utanförskap på skolan. Det gick dock inte att se några effekter av kamratstödsverksamheten när det gäller skoltrivsel och mobbning. Detta kan bero på att projektet till en början bara omfattade delar av skolan och att en insats som denna behöver också långsiktighet för att nå resultat.

    Svenska Ishockeyförbundet bedrev projekt Skolambassadörer. Det byggde påbesök av en idrottsförebild i skolan för att sätta igång samtal om alkohol bland ungdomar. Detta kombinerades med prova-på-aktiviteter. En erfarenhet var att projekt som skall genomföras lokalt i föreningar behöver stöd och styrning från en central organisation. Den modell för skolambassadörer som projektarbete på ishockeygymnasier skulle kunna överföras till andra idrotter.

    IOGT-NTO bedrev inledningsvis programmet Våga och studiecirkeln Ung och Kung. Våga-programmet har utsatts för en del oförtjänad kritik. Många har hänvisat till den effektutvärdering som genomförts av programmet, trots att den gjordes på en annan version av programmet. Det hade varit mycket värdefullt om forskarteamet kunnat genomföra en effektutvärdering av programmet inom ramen för Socialstyrelsens satsning, men då forskarteamet involverades efter att projektet påbörjats var detta inte möjligt. Uppföljningen av studiecirkeln Ung och Kung visar positiva resultat. Många föräldrar menade att Ung och Kung har haft betydelsen för samtalen med sina barn om viktiga frågor under tonårstiden. Majoriteten av föräldrarna menade också att studiecirkeln haft betydelse för gränssättningen hemma.

    Verdandi Stockholmskretsens förebyggande ungdomsverksamhet bedrev projektet Bli trygg i Tensta – Rinkeby Möt oss. Forskarteamet genomförde en fördjupningsstudie med externa medel. Verdandis ungdomar tycker att verksamheten är mycket bra och de önskar att fler kan få vara delaktiga och växa upp med tillgång till en likadan ungdomsverksamhet på deras ort/närsamhälle. Utifrån utvärderingen, som gjordes, kan följande framgångsfaktorer anses vara av betydelse för denna verksamhet: Tillit till verksamheten, Allas lika värde, Ungdomarnas inflytande och påverkansmöjlighet, Medlemskap, Föräldrars vetskap och delaktighet i verksamheten, Metodutbildning för ledare, Gemensamma regler, Ideellt engagemang, Lättillgänglig lokal och En möjliggörande kraft i form av en demokratisk processledare. En slutsats som kan dras utifrån utvärderingen är att verksamheten är byggd efter ungdomarnas villkor, med stor respekt för ungdomars möjlighet att få och ta ansvar. Mellanrummet mellan barndom och vuxenlivet är en viktig period i livet där socialt förebyggande arbete med ungdomar kan ha stor betydelse. Projektet är avslutat, men verksamheten drivs vidare inom Verdandi Stockholmskretsen i Tensta/Rinkeby.

    IOGT-NTO:s Juniorförbund bedrev projektet Junis Sisters. Syftet med projektet var att stärka unga tjejers självbild och självkänsla och synliggöra deras behov. Genom att utbilda och coacha äldre tjejer att fungera som bra förebilder för yngre tjejer var syftet att dessa tjejer skulle skapa en stark skyddsfaktor i samhället. Deltagandet i verksamheten var god. Projekt som Junis Sisters som arbetar med ideella unga ledare kräver god ledarvård för att ledarna ska trivas och känna engagemang och meningsfullhet i sitt arbete. De tjejer som engagerades som ledare i detta projekt gick inte att behålla mer än en termin. Projektet är avslutat, men ambitionen inom Junis är att verksamheten ska drivas vidare som en del av Junis ordinarie verksamhetsprogram.

    Svenska Fotbollförbundet (SvFF) beslutade 2004 att starta en treårig satsning för att förbättra kunskapen och öka medvetenheten i sina föreningar om fotbollens sociala ansvar och alkoholförebyggande möjligheter. Arbetet initierades av statliga Alkoholkommittén och i samarbete mellan SvFF, IOGTNTO och Alkoholkommittén skapades projektet Mål utan alkohol. Forskarteamet fick uppdraget av Alkoholkommittén att utvärdera projektet. Det som kännetecknar samtliga föreningars tankar om en alkohol- och drogpolicys innehåll är ord som sunt förnuft, möjlig att följa samt efterlevnadsbar. Att ungdomar inte skall dricka alkohol och använda tobak är självklart, men föreningarna skiljer sig åt när det gäller hanteringen av vuxnas alkoholbruk, till exempel hur fester med vuxna medlemmar ska hanteras. Att alkohol inte ska förekomma i samband med träningar, cuper och läger är man eniga om, däremot huruvida alkohol i samband med aktiviteter med sponsorer får förekomma eller inte finns det olika uppfattningar kring. Det finns vissa skillnader mellan föreningarnas syn på policyarbetet beroende på om man är en elitförening eller en breddförening. Att arbeta med en policy är dock tidskrävande. Det är centralt att den inte bara hamnar i en bokhylla utan att den integreras i den dagliga verksamheten.

    Föräldrar är i fokus i kapitel 6, som inleds med att belysa betydelsen av föräldrar och familjen för ungdomars alkoholkonsumtion. Vidare ges en översikt av framgångsrika föräldrastödsprogram som syftar till att minska ungdomars alkohol- och drogkonsumtion. Forskarteamet har haft möjlighet att utveckla fördjupade effektstudier av två program riktade till föräldrar. Det gäller två program som bedrivs av IOGT-NTO; Stark och klar och Föräldrar Tillsammans. Vidare har program bedrivna av IOGT Centro i Göteborg och Sveriges Makalösa föräldrar studerats.

    IOGT-NTO: Stark och klar är ett föräldrastödsprogram som syftar till att stärka vuxna i sin roll som tonårsföräldrar, vilket i förlängningen kan leda till att tonåringarna kan stå emot trycket att dricka alkohol och prova narkotika. Metoden bygger på samtal mellan de vuxna och tonåringen och innehåller återkommande aktiviteter under hela högstadietiden. Forskarteamet har följt Stark och klar med datainsamlingar före, under och efter programmets genomförande. Det är en stor utmaning att få föräldrar att delta i ett föräldrastödsprogram. Det visade sig att högutbildade föräldrar deltog i större utsträckning än lågutbildade. Föräldrarna angav bristen på behov och tid som de två vanligaste orsakerna till att inte delta. Preliminära resultat från effektstudien av Stark och klar visar att programmet påverkar föräldrar att bibehålla en restriktiv attityd till ungdomar och alkohol. Stark och klar har också haft en effekt på ungdomars intensivkonsumtion av alkohol. Fördjupade analyser pågår och en vetenskaplig artikel kommer att färdigställas under 2010. Bland de föräldrar som deltagit i Stark och klar var det 44 procent i skolår 9 som ansåg att programmet hade underlättat gränssättningen för deras barn.

    IOGT-NTO: Föräldrar Tillsammans syftar till att stärka vuxna i sin roll som tonårsföräldrar. Detta ska i sin tur minska alkoholkonsumtionen bland högstadieelever och därmed minska riskerna för att de ska råka illa ut. Programmet vänder sig till föräldrar med barn i skolår 7-9. Materialet bygger på att föräldrar tillsammans kommer överens om regler och förhållningssätt kring alkohol och att vuxna håller på 18-årsgränsen. Forskningen kring Föräldrar Tillsammans är en randomiserad studie av programmets genomförande i 13 skolor. Där har en elev- och föräldraenkät genomförts innan interventionens start, under och efter genomförandet. Programmet startade i skolår 7 och skolår 8 på 7 interventionsskolor som jämförs med kontrollskolor. De första analyserna av programmet utifrån frågan Vad uppnår vi med att starta programmet i skolår 8? tyder på att flickor som ännu inte i skolår 8 har konsumerat alkohol kan skjuta upp sin alkoholdebut. Föräldrarna i interventionsgruppen kan genom medverkan i programmet påverkas till att behålla sin restriktiva attityd gentemot ungdomar och alkohol. Efter sista datainsamlingen våren 2010 kommer fördjupade analyser att genomföras på hela materialet som samlats in 2008-2010.

    IOGT Centro i Göteborg fick under perioden 2005-2006 medel för projektet Föräldrastöd. Syftet var att ge barn som växt upp med en anhörig med kemiskt beroende eller med en förälder som suttit i fängelse rätt till adekvat föräldrastöd. Projektets primära målgrupp var föräldrar som levt med eller i närheten av kemiskt beroende och föräldrar som suttit i fängelse. IOGT Centro riktade sig till en mycket viktig grupp föräldrar, men att rekrytera föräldrar för deltagande i föräldragrupper var svårare än organisationen hade väntat sig. Utvärdering av projektet var inte möjlig, då få föräldragrupper kom till stånd.

    Sveriges Makalösa föräldrar är en organisation som arbetar för att förbättra situationen för ensamstående föräldrar och deras barn. Projekt har bestått av många olika aktiviteter där kartläggning av ensamstående föräldrar samt föräldrastöd har varit de två huvudsakliga inriktningarna. Föräldrarna hade positiva erfarenheter av deltagande i självhjälpsgrupp. Den lokala undersökningen gav viktig kunskap, men det var svårt att nå politiker/tjänstemän med information från en frivilligorganisation trots fin utformning av resultaten i form av en liten tidning. Verksamhet för ensamstående föräldrar behövs, men behoven i olika stadsdelar/städer kan se olika ut.

     

    Genom att Socialstyrelsen gett samma forskarteam i uppdrag att utvärdera flera projekt kan data användas för att besvara viktiga, generella frågor kring alkohol- och drogförebyggande arbete som inte bara är projektspecifika. Det är en viktig folkhälsofråga att utjämna ojämlikheter i hälsa mellan olika grupper i samhället. Därför bör man vid planering och genomförande av föräldrastödsinsatser noga överväga om det finns grupper som är extra viktiga att nå. Pappor som besvarat enkäten hade en mer tillåtande attityd till ungdomar och alkohol än mammor och att de var mer benägna än mammor att ha barn som blivit bjudna på alkohol i hemmet. Detta visar på vikten av att involvera pappor i arbetet med att förebygga alkoholkonsumtion bland ungdomar.

     

    Metoder att begränsa tillgänglighet har starkt stöd från vetenskapliga studier. I kapitel 7 ges en kort översikt av metoder som används för att begränsa den fysiska tillgången på droger, främst alkohol. Inom detta område har forskarteamet två särskilda aktiviteter.

    UNF:s folkölsprojekt är inriktat på att följa upp lagen om förbudet att sälja folköl till minderåriga. UNF har sedan 70-talet arbetat med folkölskontroller, det vill säga att ungdomar under 18 år försöker köpa folköl i livsmedelsbutiker, bensinstationer etcetera. Det som skiljer folkölsprojektet från UNF:s tidigare arbete med folkölskontroller är en jämförelse mellan de två modellerna konfrontation och samarbete som komplement till folkölskontrollerna. I konfrontationsmodellen arbetar den lokala föreningen med att konfrontera butiker, ägare och kommun med resultat från folkölskontrollerna genom media eller på andra sätt. Samarbetsmodellen bygger på att UNF för en dialog med handlarna och att kontrollresultaten endast lämnas till handlarna själva. Ett avtal knyts och de butiker som sköter sig lyfts fram i media. Forskarteamets uppföljning av verksamheten visade att den görs med hög kvalitet och genomförs med systematik och målinriktning. Genom intervjuer har butiksansvariga fått komma till tals och berättelser från provköp gav information om hur ungdomar får köpa alkohol. Forskarteamets fördjupningsstudie visar att arbeta med en strukturerad metod gav signifikant bättre resultat än att arbeta utan en. Konfrontationsmetoden visade sig var mer lyckosam än samarbetsmetoden. Det tar tid att utveckla en väl fungerande strategi, kanske till och med mer tid med samarbetsmetoden än med konfrontationsmetoden. En viktig lärdom var vikten av att bygga nätverk med olika aktörer i kommunerna.

    Under 2009-2010 deltar forskarteamet i ett externfinansierat projekt, i Örebro län, Maiaprojektet, som genom en myndighetsgemensam satsning vill minska tillgängligheten av illegal alkohol för ungdomar.

    Under de första åren ingick områdesbaserade projekt i Socialstyrelsens satsning. Dessa projekt bedrevs under satsningens tre första år. De var från början inte utvalda till fördjupade studier eftersom utvärdering av sådana insatser kräver stora resurser och är förenade med avsevärda metodproblem. Under den första perioden av satsningen ökade dock intresset för de områdesbaserade projekten och för områdesbaserat förebyggande arbete i stort. Detta föranledde under 2005-2006 en särskild studie som genomfördes av Carolina Wittenfelt, som medverkar som författare i kapitel 8.

    Söder mot narkotika bedrev sin verksamhet på Södermalm i Stockholm. Den innefattade flera delprojekt och samverkanspartners. Trots en omfångsrik verksamhetsrapportering från projektet samt intervjuer och projektbesök var det svårt att få en heltäckande bild av hur alla delprojekt och aktiviteter har sett ut och vem som gjort vad inom de olika delarna. I många fall var Söder mot narkotika en sammanhållande kraft mellan ett stort antal olika intressenter, medan man i andra fall enbart funnits med som en del av andra nätverk och samarbeten. En reflektion kring detta är att man inom ett projekt av det här slaget bör arbeta mer kontinuerligt för att förankra och sprida information om sin verksamhet, speciellt om det sker omstruktureringar inom viktiga enheter. Målen för projektet framstod tidigt som tämligen orealistiska, inte minst för samordnaren själv. Man fick tidigt börja skära ned i de omfattande aktiviteter som planerats och efter de tre projektåren var det enbart en bråkdel av dessa som genomförts. De verksamheter som faktiskt kom igång och det kontaktnät som byggts upp var något som man inom projektet var nöjd med och som även uppskattades av personer utanför projektet (till exempel en rådgivningsbyrå). Men, i ljuset av det som Söder mot narkotika hade som mål i sin ursprungliga ansökan, uppfyllde inte projektet förväntningarna. Samordnaren för Söder mot narkotika hade en avgörande betydelse för samordningen i detta nätverk och för de andra aktiviteterna inom projektet. Samordnarens enskilda betydelse var både på gott och ont – å ena sidan blev det tydligt för alla vem man skulle kontakta och få information av, å andra sidan var projektet beroende av att hon skulle finnas kvar. Utan samordnaren skulle det förmodligen bli svårt att hålla liv i det nätverk som byggts upp.

     

    MOTGIFT på Gotland hade nio primära mål som gällde under hela projekttiden 2003-2005. Dessa var att genomföra samlade, effektiva insatser mot narkotika och narkotikamissbruk, att öka medvetenhet och kunskap om drogrelaterade problem (primärt narkotika), att åstadkomma attitydförändringar till bruket av narkotika hos ungdomar, att engagera ungdomar i arbetet mot narkotika, att erbjuda råd och stöd och snabba insatser, att fler vuxna ska göra medvetna insatser mot narkotikamissbruk, att minska efterfrågan på narkotika, att minska tillgången på narkotika samt att koppla arbetet till befintlig och kommande forskning om preventiva insatser. Projektledaren menade å ena sidan att MOTGIFT ska samverka med alla krafter som finns mot narkotikan, men å andra sidan arbetade projektledaren hellre med det lokala näringslivet eftersom han ville undvika för mycket byråkrati. En reflektion som även rör andra projekt är frågan vad en frivilligorganisation bör eller inte bör göra. Inom MOTGIFT hade frågan handlat om huruvida man skall använda privata narkotikahundar i sin verksamhet eller ej. Den operativa nivån i MOTGIFT bestod enbart av projektledaren (även om styrelsen till viss del också spred MOTGIFT:s budskap på olika sätt). En avgörande fråga för den typen av projekt är hur verksamheten ska bli hållbar även om projektledaren lämnar projektet. MOTGIFT:s övergripande mål var att skapa en opinion för ett narkotikafritt Gotland. Det fanns dock en tendens till att förlora det lokala perspektivet. Hemsidan och de tidningar som gavs ut till exempel visade på MOTGIFT:s intresse för drogfrågor/politik i stort. Styrelsen var också något splittrad om vad som var målet för MOTGIFT:s arbete, några fokuserade på det lokala medan andra tänkte större, nationellt och till och med internationellt.

     

    Projektet Verdandi Tensta-Rinkebys drogpreventiva arbete bland ungdomar drivs av Verdandi Stockholmskretsen och avdelningen Tensta/Rinkeby. Projektet byggde till stor del på att ungdomar engageras i det drogförebyggande arbetet och att de får möjlighet att utforma verksamheten och på så sätt påverka sin vardag. Verdandis arbete med ungdomar i Tensta har utvecklats från en enskild ungdomsverksamhet till att successivt växa till ett områdesomfattande engagemang. Projektet omfattar alla ålderskategorier och strävar efter att ge ett stöd till barn och ungdomar under hela vardagen, på både skoltid och fritid. Ungdomar som utbildats till att bli ungdomsledare på den lokala ungdomsgården har gått vidare till att utgöra stödpersoner på den lokala skolan, vilket gör att de är igenkända i flera sammanhang. Projektets operativa nivå består av flera personer, huvudsakligen ungdomar. Den drivande kraften är dock projektledaren, som med sin erfarenhet och sitt engagemang får saker att hända. Även i Verdandis områdesprojekt väcks alltså en fundering kring vad som händer med verksamheten om projektledaren inte finns kvar. Verdandis verksamhet i Tensta har blivit omtalat. Projektet har ofta fått besök av personer från andra stadsdelar och kommuner och från olika frivilligorganisationer som är nyfikna på deras verksamhet. Vad är det som gör att en ungdomsverksamhet i ett så komplext område som Tensta kan bli så framgångsrikt? Inom projektet talar ungdomarna om att det är projektledarens förtjänst, hans engagemang och tilltro på deras kompetens, som gör att verksamheten fungerar. Projektledaren menar att det stora arbetet görs av ungdomarna själva, och att han bara är en igångsättare.

    Områdesprogrammen lyfter fram tre viktiga frågor. Hur kan alkohol- och drogfrågorna integreras i det lokala folkhälsoarbetet? Det är viktigt att det inte blir flera parallella och ibland till och med konkurrerande spår. En andra viktig fråga är hur den ideella kraften och de frivilliga organisationerna kan delta i det lokala arbetet på ett målinriktat och bra sätt? Här skiljer sig erfarenheterna mycket åt mellan Sverige och andra länder med en mindre utvecklad offentlig sektor. Vilka lärdomar kan vi dra av detta? En tredje viktig fråga gäller om området kan beforskas på ett konstruktivt sätt. Hur kan kunskap nås om områdesbaserade insatser, sammansatta insatser och universell prevention?

    I bokens tredje del behandlas några olika perspektiv på alkohol- och  drogförebyggande arbete. Kapitel 9 inleds med frågan: Hur används Internet i alkohol- och drogförebyggande? Internet är ett mycket kraftfullt instrument. Det kan användas till att marknadsföra alkohol och droger på ett inte önskat sätt. Särskilda insatser görs av svenska myndigheter för att motverka detta. Det är också klart att de olika sätt som Internet kan användas i det förebyggande arbetet innehåller stora möjligheter. Under 2008 påbörjades en fördjupningsstudie inom området. I de senaste rapporteringarna från projektledarna har bland annat efterfrågats om och hur deras organisationer och projekt använder Internet i arbetet. Majoriteten av organisationerna har en egen hemsida medan var tredje projekt har en egen sida för projektet.

    Inom projektportföljen har Internet använts med fokus på förmedling av Act now, Hassela Gotlands projekt Reagera mera och Hasslea Skåne i projektet Vet du vad ditt barn gör på Internet? Internet används som medium för intervention av IOGT-NTO:s Juniorförbund för utveckling av hemsidan Solsidan. Andra exempel på användning är Alma Europas projekt Saving the city, KAMP för projektet Gräset gör dig inte grönare samt KRIS Rikskris Unga Kris i projektet E-screening för ungdomar i riskzonen. Professionell utveckling är ett tredje användningsområdeför INternet, IOGT-NTO:s projekt Webb-baserat verktyg och KSAN:s Bella Net är exempel. En fjärde användning av Internet ärforskningsinstrument, vilket bland annat görs av IOGT-NTO inom projektet Minska riskbruk av alkohol bland vuxna med betoning på unga vuxna i arbetslivet.Forskningen har tagit fart kring detta och en mer systematisk uppföljning av tidigare projekt är viktig. Om en hemsida utvecklas kräver den underhåll och återkommande uppdateringar. För att på bästa sätt kunna stödja utvecklingen söker vi nu kunskap inom området genom uppföljningar, samtal, diskussioner och litteratursökningar.

    I kapitel 9 redovisas även vissa insatser när det gäller arbetsplatsbaserat förebyggande. Under åren är det få projekt som fått medel för detta. Barn i riskzonen är ett annat tema inom projeketportföljen. Här har JuUnis under senare år tillfrågat kommunerna för att belysa behovet av stöd till barn som växer upp i familjer med missbruk. Hela Människan har utbildat vuxna för att bli vettig vuxen. Blå Bandet har genomfört en särskild satsning i en kommun för att ge information om alkohol ur ett barnperspektiv till alla som arbetar inom BVC, MVC, förskolor och familjecentraler. I kapitel 9 beskrivs kortfattat också de åtta olika tjejprojekt som ingått i satsningen.

    Det avslutande kapitlet med övergripande forskningsfrågor tar upp att vara projektledare inom en frivilligorganisation, kompetensstöd, dokumentation av verksamheter, mervärdet med den ideella kraften och reflekterar kring praktiknära kunskapsutveckling.

    Att vara projektledare i en frivillig organisation skiljer sig lika mycket åt som deras respektive organisationer gör. Organisationerna inom Socialstyrelsens satsning är en mycket heterogen grupp med avseende på deras storlek, förankring i samhället, ideologi och historia. Det material som samlats in under åren i och med projektledarenkäterna innehåller många intressanta delar om projektledarskapets förutsättningar i en frivilligorganisation. De deltagande organisationerna i satsningen har bland annat olika förutsättningar, till exempel storlek, förankring i samhället, ideologi och historia. Könsfördelningen är relativt jämnt fördelat över åren, vilket innebär att det går att göra jämförelser mellan män och kvinnor på många frågor. Analyser och bearbetning av projektledarenkäterna har bara påbörjats. Förhoppningen är att kunna fortsätta arbetet och göra en fördjupad dokumentation och rapport av det material som finns. Eftersom fyra projektledarenkäter samlats in vartannat år från 2003 finns ett stort och intressant material att lära om projektledningens konst.

    Inom satsningen har fortbildning, projektledarträffar och handledning erbjudits som kompetensstöd till projektledarna. Detta har följts upp med enkäter, intervjuer och skriftlig dokumentation av forskarteamet.

    En intressant fråga är mervärdet av den ideella kraften. Vilka resurser mobiliseras  inom projekten inom Socialstyrelsens projektportfölj? År 2003-2004 uppskattades att för varje person som anställdes fanns tre personer som medverkade ideellt och nästan tre personer som medverkade inom ramen för sin tjänst samt nästan en person som köpts in eller hade någon annan anställningsform. Bedömningen för 2008 års projekt var att det för varje anställd fanns fyra personer som medverkade ideellt, två som medverkade inom tjänsten samt en person som exempelvis hade praktik eller medverkar i annan form. Detta antyder att mobilisering av personella resurser ger ett stort mervärde till det stöd som medlen från Socialstyrelsen utgör.

    Det är naturligt för forskarteamet att göra reflektioner kring praktiknära forskning och kunskapsutveckling. Behovet att gå från teori till tillämpning är ett förhållande som framhålls som en stor utmaning inom den internationella folkhälsoforskningen. Ju längre från grundforskningen man kommer mot den praktiska tillämpningen desto mindre är kunskapen. Därför behövs satsning av den typ som forskarteamets verksamhet utgör. Framgångsrik forskning om prevention kräver ett gott och nära samarbete mellan praktiker och forskare. Ett respektfullt partnerskap behöver utvecklas. Att arbeta med en budget år från år kan försvåra om inte omöjliggöra långsiktiga insatser. Genom att forskarteamet valt att ändå tänka långsiktigt har en unik möjlighet till kunskapsväxt utvecklats.

    Intresset och öppenheten för utvärdering och forskning har varit stort hos frivilligorganisationerna inom denna satsning. Arbetssättet inom forskningen har varit att återkommande diskutera med och återföra resultaten till organisationerna. Organisationerna från sin sida har medverkat till att det mycket omfattande FoU-arbetet har kunnat genomföras. De har medverkat praktiskt genom att distribuera enkäter och förankra utvärderingen lokalt. Detta har bidragit till kvaliteten i den praktiknära forskningen. En andra viktig förutsättning för utvecklingen inom detta område är att den statliga byråkratin kan möta den ideella kraften. Socialstyrelsen, som av många betraktas som en traditionell myndighet, har genom sättet att organisera denna satsning visat på framsynthet.

    Mervärdet i denna satsning är den kraft och vilja som mobiliseras inom de frivilliga organisationerna. I arbetet deltar såväl alkohol- och drogorganisationer som andra organisationer. Detta gör att många grupper kan nås genom de olika insatserna. Det finns nya idéer som kan prövas på ett flexibelt sätt. Det senaste årets projekt med Internet är exempel på det. Organisationerna kan driva frågor på ett innovativt och gränsöverskridande sätt. UNF:s folkölsprojekt är också ett sådant exempel. Beslutsprocesserna inom frivilligorganisationerna bygger på ett aktivt deltagande och engagemang, vilket är en styrka.

    Nackdelar med dagens krav på att metoder skall vara evidensbaserade kan hämma frivilligorganisationernas möjligheter om kraven på utvärdering blir alltför stora. Genom denna satsning har det skapats möjlighet till lärande och kunskapsbildning genom stödet från forskarteamet. Dock är önskemålen större än vad som är möjligt att leva upp till inom ramen för befintliga resurser. En annan nackdel är att projekttiden är ett år. Beredningsgruppen har dock i några fall kunna satsa på samma projekt flera år i några fall, vilket gett intressanta möjligheter.

    För att utvärdering och forskning inte bara skall vara en punktinsats kopplat till ett enskilt projekt krävs en medveten planering och basresurser. Det var inte möjligt att vid den första planeringen av FoU-insatserna förutse hur utvecklingen skulle bli. Vår strategi har varit att bygga upp en verksamhet som möjliggör studier av processer, samt kort- och långsiktiga effekter. Även om vi kom in relativt tidigt i satsningen fanns det inte möjlighet att göra fördjupade studier kring några projekt som påbörjats dessförinnan. I ett idealläge skapas en organisatorisk bas för forskningen helt integrerad redan från början av verksamhetens planering.

    FoU-programmet har genom den goda samverkan med olika parter lyckats utveckla, genomföra och rapportera en lång rad fördjupningsstudier, vilka skapat unika möjligheter att belysa förebyggande arbete om barn, ungdomar och föräldrars situation.

    En stilla eftertanke är att verksamheten inom den ideella sektorn är mycket omfattande. Vi har i vårt arbete blivit mycket inspirerade av det fantastiska arbete som förekommer i många av projekten i Socialstyrelsens projektportfölj. Ett helt forskningsinstitut skulle utan några större problem kunna vara fullt sysselsatt med detta intressanta område.

    Ett stort tack till alla inom frivilligorganisationerna som på olika sätt medverkat till att denna satsning på alkohol- och drogförebyggande arbete och forskning har kunnat genomföras. En stöttepelare av ovärderlig betydelse har varit vår kontaktperson vid Socialstyrelsen under alla år Åke Setréus. Utan dessa insatser hade vårt arbete varit helt omöjligt.

  • 21.
    Fredriksson, Ingela
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Eriksson, Charli
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Green, Sofia
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Larsson, Madelene
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Pettersson, Camilla
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Alcohol, drug, tobacco and doping prevention by non-governmental organizations in Sweden 2003–20122015In: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 25, no Suppl. 3Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background:  In Sweden, there is a strong political belief that non-governmental organizations (NGOs) are important in health promotion and prevention, particularly in the areas of alcohol, drugs, doping and tobacco (ANDT). The Government therefore annually allocates about 2 million euros for this work. This study highlights the involved NGOs, added values and obstacles within NGOs ANDT prevention and conditions required for a successful preventive work.

    Method:  The study is based on 375 project grants including 190 unique projects implemented by 60 NGOs between the years 2003–2012 (Figure 1). In surveys every two years, a total of 168 questionnaires were answered by 112 different project leaders. Both quantitative and qualitative methods were used for analysis.

    Results:  There is a wide range and variety of different NGOs working with ANDT prevention. Added value of NGOs prevention work is that they counterbalance the public sector, have a familiarity and cultural competence that are important for the target groups and they possess a unique force in its voluntariness. Perceived barriers are shortterm project funds, time constraints, limited target group, lack of knowledge and trust from the surrounding society. Successful ANDT prevention requires a well-functioning organization with clear structures and support functions, a goal-oriented and knowledge-based work, support from the public sector and R & D as well as collaboration between different actors.

    Conclusion:  With good organisational conditions and proper support NGOs can be an important complement to public ANDT prevention. They have an ability to reach and attract vulnerable target groups not reached by public interventions. There is a unique power and determination in NGOs.

    Main messages:  NGOs play an important role and are an important complement within ANDT prevention. NGOs uniqueness creates an important added value in ANDT prevention.

  • 22.
    Fredriksson, Ingela
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Eriksson, Charli
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Fritiden som arena för hälsofrämjande arbete: exempel från två ungdomsverksamheter2016In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 93, no 2, p. 138-153Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Fritiden är en betydande del av ungdomars liv och en viktig arena för ungdomars utveckling av en god hälsa. Syftet med studien är att öka medvetenheten om betydelsen av ungdomars fritidsaktiviteter i ett hälsofrämjande perspektiv. Datainsamling har skett genom enkäter (n=207) och intervjuer (n=16) inom två fritidsverksamheter. Studien visar att fritidsverksamheter har goda förutsättningar att vara hälsofrämjande arenor om några viktiga faktorer inkluderas i verksamhetens strategier både i teorin och i det dagliga arbetet: 1) Aktiv och genomtänkt rekrytering, 2) Naturlig övergång från barnaktiviteter till ungdomsaktiviteter, 3) Verksamhet i närområdet, 4) Lokal kännedom om bakgrund, behov, intressen och motiv för deltagande, 5) Öppna och inkluderande mot målgruppen, 6) Främja stödjande relationer, 7) Betona ungdomars empowerment och 8) Integrera familj, skola och samhälle.

  • 23.
    Fredriksson, Ingela
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Eriksson, Charli
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Important Strategies for Youth Centers to be Health-Promoting Settings2015In: Health Science Journal, ISSN 1791-809X, Vol. 10, no 1, article id 13Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Adolescence is a time that offers many opportunities for good health. It is also when the foundations for future patterns of adult health are established. Leisure time is a significant part of young people’s lives, and is often spent together with peers, it could therefore be a crucial arena for helping adolescents develop their full potential and attain the best possible health in the transition to adulthood. Since many young people spend their leisure time at youth centers they can play an active role in health promotion and be a health-promoting setting.

    This study aims to explore different strategies at two NGO-driven youth centers in multicultural, socially deprived suburbs in Sweden, and to determine what factors are important for making the youth centers health-promoting settings.

    Method and findings: The study includes data from seven individual interviews with staff and six group interviews with youth at two youth centers. The groups consisted of three to five members with different ages (13–17 years), ethnicities, experiences and number of years at the center, totally 26 young people. An inductive qualitative content analysis was performed to analyze the interviews. The two youth centers studied are located in suburbs of two top-ten (by population) cities in Sweden. Both suburbs are characterized by apartment blocks and a high proportion of people with immigrant backgrounds and lower socio- economic status. The results show that youth centers can be health-promoting settings when their strategies include some important factors, both in theory and in daily practice.

    Conclusion: To be a health-promoting setting a youth center needs to be open and inclusive towards its target groups, foster supportive relationships, emphasize youth empowerment, and integrate family, school and community into its strategies.

  • 24. Fredriksson, Ingela
    et al.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Eriksson, Charli
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Leisure-time as a health-promoting setting: experiences from youth-centers in Sweden2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives

    Leisure-time is an important part of young people’s lives. Despite this, leisure-time settings have hitherto had a minor role in setting-based health-promotion initiatives. Improving adolescents’ quality of leisure-time activities can reduce social differences in health. Youth-centers can therefore be appropriate settings for promoting health. However, young people with immigrant backgrounds participate less in organized leisure-time activities.

    The aim of the study is to increase awareness of the importance of young people's leisure-time activities in a health-promotion perspective. Further questions like who participate and why, what they gain, and what particular strategies the different youth-centers use in their everyday work will be presented.

    Methods

    In this practice-based longitudinal study data were collected 2012-2014 at two youth-centers in multicultural, socially deprived suburbs using surveys with 12-16 year old adolescents (n=207). Individual interviews with staff (n=7) and group-interviews with adolescents (6 groups, 50 % girls). Moreover individual interviews (n=3) were made with cooperation partners in the neighborhoods. Quantitative, qualitative and mixed methods were used for analysis.

    Results

    Most of the participants are second generation immigrants. They feel healthy, enjoy school, and feel quite safe in their neighborhoods. They participate in youth-centers to do fun and interesting activities, to see friends as well as to have leaders that care about them. The youth-centers’ proximity is also of importance for participation, in these types of neighborhoods. Strategies for recruiting youth to youth-centers are central to succeeding. Who the participants are and in what neighborhood the leisure-time activity is placed in are closely connected to the motives.

    To be a health-promoting setting, a youth-center needs to be open and inclusive, foster supportive relationships, emphasize youth empowerment, and integrate family, school and community in their strategies.

    Conclusions

    Youth-centers can be health-promoting settings when their strategies include some important factors, both in theory and in daily practice.

  • 25.
    Fredriksson, Ingela
    et al.
    Faculty of Medicine and Health, School of Health Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Eriksson, Charli
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Leisure-time youth centres as health-promoting settings: Experiences from multicultural neighbourhoods in Sweden2018In: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 46, no Suppl. 20, p. 72-79Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aims: The aim of this paper is to advocate for the importance of meaningful leisure time for young people from a health promotion perspective using experiences from two youth centres in multicultural neighbourhoods in Sweden.

    Methods: In this practice-based study, data were collected between 2012 and 2014 at two youth centres in multicultural, socially deprived suburbs in Sweden using surveys with 12- to 16-year-old adolescents (n = 207), seven individual interviews with staff and three cooperation partners in the neighbourhoods, and six group interviews with adolescents (50% girls). Quantitative, qualitative and mixed methods were used for analysis.

    Results: As part of the youth centres’ strategies, they are open and inclusive, foster supportive relationships, emphasise youth empowerment, and integrate family, school and community in their work. The youth centres are health-promoting settings with regard to four of the action areas in the Ottawa Charter: build healthy public policy, create supportive environments, strengthen community actions and develop personal skills.

    Conclusions: There is a need for a variety and a combination of various structured and unstructured leisure-time activities because young people’s background and life situation plays a role for their participation in leisure time activities. We conclude that youth centres are well placed to be or to become health-promoting settings if the activities takes place in a structured environment.

  • 26.
    Fredriksson, Ingela
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Green, Sofia
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Hulldin, Johanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Larsson, Madelene
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Pettersson, Camilla
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Eriksson, Charli
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Projektportföljen 2014 Med kraft och vilja: ANDT-förebyggande arbete inom Folkhälsomyndighetens stöd till idéburna organisationer2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för regeringens program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor (ANDT) har Folkhälsomyndigheten utlyst medel till idéburna organisationer för ANDT-förebyggande arbete. Denna projektsammanställning bygger på ansökningar från de idéburna organisationer som beviljats anslag inom ramen för utlysningen under 2014. 

    Syftet med projektsammanställningen är att ge en samlad bild av den verksamhet som genomförs av idéburna organisationer inom ANDT-området under 2014. Den ger en kort beskrivning av varje projekt och innehåller kontaktuppgifter till organisationerna och projektledarna. Förhoppningen är att kontaktuppgifterna ska främja och underlätta samverkan och erfarenhetsutbyte mellan olika projekt inom satsningen.

    Sammanställningen innefattar 36 projekt som drivs av 32 olika idéburna organisationer. Dessa ingår i forskarteamet vid Örebro universitets uppdrag att dokumentera och följa.

    Projekten redovisas i bokstavsordning efter organisation. Varje projekt inleds med fakta om organisationen som genomför verksamheten. Därefter redovisas projektet under följande huvudrubriker: Ansökta och beviljade medel, Projektsammanfattning, Projektets verksamhet 2014 samt Kontaktuppgifter. All text baseras på projektens egna ansökningar och försöker i möjligaste mån återge organisationernas egen beskrivning av projektet.

    Forskarteamets nuvarande medlemmar har alla deltagit i arbetet och står gemensamt för sammanställningen. Särskilt ansvarig för årets projektsammanställning har Ingela Fredriksson varit.

  • 27.
    Fredriksson, Ingela
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Green, Sofia
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Pettersson, Camilla
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Larsson, Madelene
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Eriksson, Charli
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Jordmån för ett framgångsrikt ANDT-förebyggande arbete inom den idéburna sektorn2014In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 91, no 1, p. 30-44Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Government representatives and representatives of the civil sector predicts continued growth in civil society commitment, more and more actors in NGOs (Non-Governmental Organizations) and increased professionalization of the sector. This means that different knowledge and skills are increasingly important for the NGOs. The aim of this article is to describe preconditions for conducting a successful ANDT prevention (Alcohol, Drugs, Doping, Tobacco) within a NGO. This result emphasizes the importance of community prevention stakeholders accepting each other’s strengths and complementarities. The importance of a structured, goal-oriented, research and knowledge-based work for success in prevention work is emphasized. Important for success is that certain economic and political conditions are fulfilled. Similarly, a closer contact and cooperation between government agencies, non-profit and researchers is also needed.

  • 28.
    Fröding, Karin
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Larsson, Madelene
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Problematic gambling in deaf and hearing-impaired young people in Sweden2015In: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 25, no Suppl. 3Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

     Background: Problematic gambling is a public health problem. Deaf and hearing-impaired young people are a high-risk group regarding health and lifestyles. There are indications that young people with disabilities gamble to a greater extent than adolescents without disabilities. Whether this applies specifically to the group deaf and hearing-impaired adolescents is a knowledge gap. This pilot study aims to investigate the prevalence and type of gambling problems in deaf students (16-19 years old) and to identify the group's risk and protective factors for problematic gambling.

    Methods: Data from the study Life & Health -Young People conducted in Örebro County, Sweden 2014 was used. This is a total, cross-sectional survey of young people's living conditions, lifestyles and health.  Students in grade 2 (17-18 years old) in upper secondary school were included in this study (n=2468, 75% response rate). A systematic search has also been conducted.

    Results: A systematic search of the literature of problem gambling in the hard-of-hearing group reveals that this is an un-researched area. This could be one of the first studies researching gambling problems in this particular target group. Around 17 % of the total sample has gambled for money several times a month. Almost 8 % of this sample has some type of hard-of-hearing. The first results indicate that the hard-of-hearing group is gambling for money to a higher extent than normal hearing students.

    Conclusions: There is a need to increase knowledge about gambling and problematic gambling in deaf and hearing-impaired adolescents. Knowledge about gambling in this target group will lay the foundation for the development of methods to counteract gambling problems which could improve the health within this high-risk group.

    Main messages: There is a lack of research on problem gambling in the hard-of-hearing group.

    There are indications that the hard-of-hearing group gambles for money to a higher extent than others young people.

  • 29.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    "Sunt förnuft och rim och reson…”: - en kvalitativ utvärdering av Svenska fotbollsförbundets projekt Mål utan alkohol2009Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 30.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    The non-governmental organization as a health promoting setting: examples from alcohol prevention projects conducted in the context of national support to NGOs2012Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
  • 31.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    The Sports club as a health promoting setting: an example from an alcohol policy intervention in Swedish football clubs2013Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Objective: A single sports club, taken in isolation, can appear to be a quite small health-promoting setting. However, taken together, sport clubs and diverse forms of organized sports reach a quite substantial portion of the population, which makes the sports club a health promoting setting with great potential. To become a health-promoting setting, sports clubs need to take a comprehensive approach to their activities, aims, and purposes, for example to work with policies. The objective is to present an alcohol policy intervention conducted in Swedish football clubs.

    Methods: For policy interventions to work, implementation is important. Based on Durlak and DuPre’s (2008) framework for effective implementation an analytical tool was developed for a sports club setting to analyze the football clubs implementation of alcohol policies. The policy intervention was initiated by the Swedish Football Association together with the national Alcohol committee and the Swedish temperance organization. The result is based on 15 interviews with project leaders and board members in eight football clubs.

    Results: The implementation process is thoroughly manifested in the football clubs alcohol policy work. Six recommendations for successful implementation of alcohol policies in sports clubs are discussed; an explicit message; fit; internal policy dissemination; alcohol policy as a part of overall policy; support; and actors.

    Conclusions: Sports clubs have potential to be or become a health promoting setting, however this is not something that happens automatically. The recommendations highlights the importance of good planning of a policy project, both when starting a policy intervention and also when a club just wants to develop some kind of policy. If the policy project is well planned, it will have more of an effect on the sports club’s environment and everyday activities.

  • 32.
    Geidne, Susanna
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Beckman, Linda
    School of Health Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Edvardsson, Ingrid
    School of Health Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Hulldin, Johanna
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Prevalence and risk factors of electronic cigarette use among adolescents: Data from four Swedish municipalities2016In: Nordic Studies on Alcohol and drugs, ISSN 1458-6126, Vol. 33, no 3, p. 225-240Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aims: To assess the prevalence rates and risk factors of electronic cigarette (e-cigarette) use, with special focus on e-cigarettes containing nicotine, among grade 9 students (aged 15–16 years) in four different municipalities in Sweden.

    Methods: A cross-sectional sample of 665 adolescents was collected in April 2014. The data was analysed using binary logistic regression analysis.

    Results: The results show that 26% of adolescents in this study have smoked e-cigarettes (have ever used), while 19% have smoked e-cigarettes with nicotine or do not know whether or not they contained nicotine. The strongest risk factor for ever having used e-cigarettes (any type or with nicotine) was smoking conventional cigarettes. Having tried cigarettes and having tried snus, as well as using or having used alcohol and having smoked a water pipe were also statistically significant risk factors for ever use of any type of e-cigarettes but not for use of e-cigarettes with nicotine. There was no gender difference.

    Conclsuisons: Our result show that the use of ecigarettes tends to cluster with the use of other substances, such as other tobacco products and alcohol. As a relatively large share of the participating adolescents, more than a fourth, had smoked e-cigarettes, this rather new phenomenon requires monitoring as a part of the tobacco control.

  • 33.
    Geidne, Susanna
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Eriksson, Charli
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    How do minors succeed in buying beer in Sweden?2008In: Nordic Studies on Alcohol and Drugs, ISSN 1455-0725, Vol. 25, no 2, p. 115-127Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aims: This study examines the compliance with the law against selling beer to under-aged persons in Sweden. It also analyses determinants of compliance and the importance of checking IDs. The paper also aims to reveal the strategies used by youths when purchasing beer.

    Methods & Data: The study is the result of a close collaboration between the Swedish Youth Temperance Movement (UNF) and researchers at Örebro University. UNF has been responsible for the purchase attempts, and the research team for the analyses. The data consists of 681 purchase attempts in seven cities in Sweden during 2003-2004.

    Results: Almost half of the purchase attempts made by under-aged persons (14-17 years old) resulted in successfully buying beer. The study reveals that the genders of the check-out clerk and the buyer are significant with regard to both selling/buying beer and asking for ID. The proportion of sales was significantly higher among girls than boys, both in total and when they were asked for ID first.

    Conclusions: The study shows that under-aged teenagers succeed in purchasing beer in Sweden despite the present legislation. Some succeed because of the tricks they use, and some because of the check-out clerk’s negligence. The procedure used in the present study – letting under-aged persons attempt to purchase beer – resembles the situation for ordinary teenagers trying to buy beer under normal circumstances.

  • 34.
    Geidne, Susanna
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Eriksson, Charli
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Working with or against the stores?: A non-governmental organization working with alcohol purchase attempts2009In: Health Education, ISSN 0965-4283, Vol. 109, no 3, p. 259-278Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose – The purpose of this paper is to describe and analyse the implementation by a non-governmental organization (NGO) of an intervention with two different strategies – one employing confrontational approaches, the other cooperative ones – aiming to reduce the rate of successful purchase attempts (PAs) of medium-strength beer in Sweden.

    Design/methodology/approach – The Swedish Youth Temperance Movement (UNF) has been responsible for the development and implementation of the intervention, and a research team at Örebro University for the evaluation. The outcome analysis is based on 1,475 PA from 25 Swedish cities during 2003-2006. Annual reports, discussions and telephone interviews have been used to understand the intervention process.

    Findings – In 40 per cent of all registered PAs, beer is sold to minors. In the eight cities using a structured strategy, there is a significant decrease from 2003 to 2006 (44-27 per cent; p<0.001). The confrontation method, compared to no model, is more than four times (OR?=?3.8; CI 2.0-7.0) more likely to yield a positive result. Compared to the cooperation method, it is even more likely to yield a positive result (OR?=?4.7; CI 2.1-10.7).

    Practical implications – Working with a structured strategy gives significantly better results than working without one. The confrontation method is more successful than the cooperation method. Developing a preventive strategy takes time, cooperation perhaps requiring even more time to succeed than confrontation. The result reveals the importance of building local networks in the municipalities.

    Originality/value – The advocacy for Swedish alcohol policy by the young members of UNF and participatory research is a unique combination.

     

     

     

     

     

     

     

     

    Purpose

     

    – The purpose of this paper is to describe and analyse the implementation by a non-governmental organization (NGO) of an intervention with two different strategies – one employing confrontational approaches, the other cooperative ones – aiming to reduce the rate of successful purchase attempts (PAs) of medium-strength beer in Sweden.

     

    Design/methodology/approach

     

     

    – The Swedish Youth Temperance Movement (UNF) has been responsible for the development and implementation of the intervention, and a research team at Örebro University for the evaluation. The outcome analysis is based on 1,475 PA from 25 Swedish cities during 2003-2006. Annual reports, discussions and telephone interviews have been used to understand the intervention process.

     

    Findings

     

    – In 40 per cent of all registered PAs, beer is sold to minors. In the eight cities using a structured strategy, there is a significant decrease from 2003 to 2006 (44-27 per cent; p =

    0.001).

    The confrontation method, compared to no model, is more than four times (OR=

     

     

    3.8; CI 2.0-7.0) more likely to yield a positive result. Compared to the cooperation method, it is even more likely to yield a positive result (OR =

    4.7; CI 2.1-10.7).

     

    Practical implications

     

     

    – Working with a structured strategy gives significantly better results thanworking without one. The confrontation method is more successful than the cooperation method.

    - Developing a preventive strategy takes time, cooperation perhaps requiring even more time to succeed than confrontation. The result reveals the importance of building local networks in the municipalities.

     

     

    Originality/value

     

     

    – The advocacy for Swedish alcohol policy by the young members of UNF and participatory research is a unique combination.

     

     

     

  • 35.
    Geidne, Susanna
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Dalal, Koustuv
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Eriksson, Charli
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Two NGO-run youth-centers in multicultural, socially deprived suburbs in Sweden: Who are the participants?2015In: Health, ISSN 1949-4998, Vol. 7, no 9, p. 1158-1174Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: Leisure-time is an important part of young people’s lives. One way to reduce social differences in health is to improve adolescents’ living conditions, for example by enhancing the quality of after-school activities. Multicultural, socially deprived suburbs have less youth participation in organized leisure-time activities. This study explores who the participants are at two NGO-run youth-centers in multicultural, socially deprived suburbs in Sweden and whether socio-demographic, health-related, and leisure-time factors affect the targeted participation. Methods: The study can be seen as an explanatory mixed-methods study where qualitative data help explain initial quantitative results. The included data are a survey with youth (n = 207), seven individual interviews with staff, and six focus-groups interviews with young people at two youth-centers in two different cities. Results and Conclusions: The participants in the youth-centers are Swedish born youths having foreign-born parents who live with both parents, often in crowded apartments with many siblings. Moreover they feel healthy, enjoy school and have good contact with their parents. It seems that strategies for recruiting youths to youth-centers have a large impact on who participates. One way to succeed in having a more equal gender and ethnicity distribution is to offer youth activities that are a natural step forward from children’s activities. The youth-centers’ proximity is also of importance for participation, in these types of neighborhoods.

  • 36.
    Geidne, Susanna
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Eriksson, Charli
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Leisure-time as a health-promoting setting: experiences from youth-centers in Sweden2015In: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 25, no Suppl. 3Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Leisure-time is an important part of young people’s lives. Despite this, leisure-time settings have hitherto had a minor role in setting-based health-promotion initiatives. Improving adolescents’ quality of leisure-time activities can reduce social differences in health. Youth centers can therefore be good settings for promoting health. However, young people with immigrant backgrounds participate less in organized leisure-time activities. The aim of the study is to increase awareness of the importance of young people's leisure-time activities in a health promotion perspective. Further questions like who participate and why, what they gain, and what particular strategies the different youth-centers use in their everyday work will be presented.                                                                           

    Methods: In this practice-based longitudinal study data were collected 2012-2014 at two youth-centers in multicultural, socially deprived suburbs using surveys with 12-16 year old adolescents (n=207). Individual interviews with staff (n=7) and focus-groups interviews with adolescents (6 groups, 50 % girls). Moreover individual interviews (n=3) were made with cooperation partners in the neighborhoods. Quantitative, qualitative and mixed methods were used for analysis.                                                                                           

    Results: Most of the participants are second generation immigrants. They feel healthy, enjoy school, and feel quite safe in their neighborhoods. They participate in youth-centers to do fun and interesting activities, to see friends as well as to have leaders that care about them. If factors like support from youth-center leaders, influence, gender equality or alcohol and drug rules are important for making adolescents use less alcohol or feel better will also be revealed. Strategies for recruiting youth to youth-centers are central to succeeding.    

    Conclusions: Youth centers can be health-promoting settings when their strategies include some important factors, both in theory and in daily practice.                                           Main messages: Leisure-time activities are underestimated health promoting settings. Youth-centers can be a health-promoting setting.

  • 37.
    Geidne, Susanna
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Eriksson, Charli
    Örebro University, School of Health Sciences.
    What motives are important for participation in leisure-time activities at Swedish youth centres?2016In: Health Education Journal, ISSN 0017-8969, E-ISSN 1748-8176, Vol. 75, no 8, p. 972-985Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: This study aimed to explore the motives of young people in multicultural suburbs for participating in youth-centre activities.

    Design and setting: The study employed practice-based research with a focus on collaboration and methodological diversity. Data on motives for participation were collected in spring 2013 at two nongovernmental organisation (NGO)-run youth centres located in the suburbs of two cities in Sweden using surveys and focus-group interviews.

    Method: The study used mixed methods, with qualitative data being used to help explain initial quantitative findings. Statistical analysis was conducted using measures of competence and social motives. Qualitative analysis used both deductive and inductive content analysis.

    Results: Study findings suggest that motives concerning competence development and socialising are insufficient to account for why young people in multicultural, socially disadvantaged suburbs participate in youth-centre activities. The study highlights the importance of additional motives influencing participation in leisure-time activities. The additional motives of ‘fun/undemanding’ and ‘support’ were found to be important to most young people in this study.

    Conclusion: Study findings suggest that motives for participation in youth-centre activities have to do with characteristics of the participants, of the neighbourhood in which the centre is located and the specific type of unstructured leisure-time activity. Future motive measurement scales should include items concerning socioeconomic status, activities provided and young people’s degree of influence over the activities in which they participate.

  • 38.
    Geidne, Susanna
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Green, Sofia
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Pettersson, Camilla
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Larsson, Madelene
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Eriksson, Charli
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Projektledare inom den idéburna sektorns ANDT-förebyggande arbete.2014In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 91, no 1, p. 5-17Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In Sweden large grants are given to civil society and the importance of its knowledge, experience and dedication is a vital part to achieve the objectives within the governmental ANDT-strategy. Since 2003, a research team at Örebro University is engaged for research, documentation and support to NGOs within this governmental investment.  Knowledge about persons working with ANDT prevention in NGOs is important because these people often have a significant role for the project. This paper highlights the project managers' background, tasks, and their role as project manager. Our "typical" project manager has many similarities with Swedish volunteers, but also with those who work with ANDT prevention within the state. However, they are a heterogeneous group concerning the organizations they represent.

  • 39.
    Geidne, Susanna
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Fröding, Karin
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Larsson, Madelene
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Gambling among adolescents with and without hearing loss2016In: Asian Journal of Gambling Issues and Public Health, ISSN 2195-3007, Vol. 6, article id 8Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives: This exploratory study investigates the prevalence of gambling, preferred types of gambling, and problem gambling in Swedish young people aged 15–18 years with and without hearing loss.

    Methods: A cross-sectional health survey was conducted in Örebro County, Sweden in 2014. A standardized questionnaire was distributed to 4888 students, and 4329 filled it. There were 318 (8 %) students with hearing loss. The response rate was 82 %. The 2-item Lie/Bet questionnaire (Johnson et al. in Psychol Rep 80:83–88, 1997) was used for measuring problem gambling.

    Results: More students with hearing loss had gambled during their lifetime (35 %) and in the past year (25 %) than their hearing counterparts (lifetime: 24 %; past-year: 19 %). More students with hearing loss compared to normal hearing students were identified as problem gamblers (7.7 % compared to 4.3 %).

    Conclusion: More research is needed on gambling among people with hearing loss as well as other disabilities.

  • 40.
    Geidne, Susanna
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Gianotta, Fabrizia
    Uppsala universitet, Uppsala, Sweden.
    Pettersson, Camilla
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Eriksson, Charli
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    “SMART - The contract concept”: a Swedish program preventing alcohol and tobacco use among youth2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Theoretical background

    From a public health perspective, adolescent´s drug use is a phenomenon of concern. Multi-component interventions and parental support programs are effective in reducing adolescent’s drug use.  However those types of interventions usually do not reach parents with low Socio Economic Status (SES). School based interventions are the most appropriate to reach all youth, independently of their SES. To test this assumption, this study aims at describing the youth that participate in a popular school based intervention in Sweden.  The program is called “SMART - the contract concept” and has a long history in Sweden, involving around 30 000 youth each year, 10 to 16 years old. It consists in “a contract” where the adolescent commit not to smoke or drink alcohol and to behave properly. A requirement is that the contract is signed by the adolescent’s parent. The schools use positive reinforcement to sustain the youth’s choice by offering benefits and discounts. The aim of the program is to prevent and/or postpone various drug debuts.

    Research question and significance

    This study investigates whether SES is related to the participation in the program. The effects of duration of participation on alcohol and cigarettes use, delinquency, type of relationship with peers and parents are also analyzed.

    Methods

    A cross-sectional analysis, using self-report questionnaires collected in five schools in a middle-sized city in Sweden, is used in the present study, which is the first part in an on-going longitudinal study.  486 students in grade 7 (89 % response rate, 50% girls) participated. The majority of students and parents were born in Scandinavia (90%/83%). We performed ANCOVAs and multinomial logistic regressions.

    Results and interpretation of findings

    Students born in Scandinavia were more likely to have participated in school years 5 and 6 compared to students born elsewhere. They were also more likely to stay in the program until school year 7. Gender did not affect the participation. Students that never signed the contract were more often alcohol consumer, committed higher number of delinquent acts, have less established rules at home and have a worse relationship with their parents than those who signed the contract at least once. Finally the results clearly show that the longer the students stayed in the program, independently of SES, the less they smoke, drink alcohol and commit delinquent acts. The well-known and wide-spread but never evaluated program “the contract concept” shows promising results in this study.

  • 41.
    Geidne, Susanna
    et al.
    Örebro universitet.
    Jerlinder, Kajsa
    University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies, Department of Health and Caring Sciences, Sports science.
    How can sport clubs for non-disabled youth include children and adolescents with disabilities?2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Severe obesity and a sedentary leisure-time are more common among young people and adults with disabilities than in the rest of the population. Young people with disabilities participate in sports to a lesser extent than other adolescents. That physical activity has positive effects on children and adolescents, such as reduced risk of diabetes, overweight and obesity, anxiety and depression are understood. The positive effects of participation in organized sport and physical activity are at least as great for children and young people with disabilities as children and young people without disabilities. One of the most important tasks of various actors is to find ways to increase physical activity and the health of children and youth with disabilities. Sports clubs are identified as potential and attractive environments for physical activity, but also for social and mental health. The reasons why children and young people with disabilities participate to a lower extent in organized sport is complex and barriers can be deriving from many different levels. However, barriers have been studied more than what can facilitate participation in organized sport. Therefor the aim of this study is to present the first results from a systematic international and scientific literature review of how sport clubs for non-disabled youth can include children and adolescents with disabilities in their activities.

    Articles (with inclusion criteria of studies focusing on children and adolescents, disability, physical activity, engagement in organized sports, inclusive sport settings) from a 20 years period were selected. Studies with topics that concerned physical education, medical, physical activity without an organized sport agenda, elite sport or equipment issues were excluded. 

    The results will focus on which type of sport, target group and countries the examples are from, but foremost on how sport clubs for non-disabled youth actually do to include children and adolescents with disabilities in their activities.

    It is essential to establish a knowledge base for effective interventions towards the target group at hand. If more children and youth with disabilities participate in organized sports several positive health benefits can be achieved.

  • 42.
    Geidne, Susanna
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Jerlinder, Kajsa
    Högskolan i Gävle, Gävle, Sweden.
    How can sport clubs for non-disabled youth include children and adolescents with disabilities?2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Severe obesity and a sedentary leisure-time are more common among young people and adults with disabilities than in the rest of the population. Young people with disabilities participate in sports to a lesser extent than other adolescents. That physical activity has positive effects on children and adolescents, such as reduced risk of diabetes, overweight and obesity, anxiety and depression are understood. The positive effects of participation in organized sport and physical activity are at least as great for children and young people with disabilities as children and young people without disabilities. One of the most important tasks of various actors is to find ways to increase physical activity and the health of children and youth with disabilities. Sports clubs are identified as potential and attractive environments for physical activity, but also for social and mental health. The reasons why children and young people with disabilities participate to a lower extent in organized sport is complex and barriers can be deriving from many different levels. However, barriers have been studied more than what can facilitate participation in organized sport. Therefor the aim of this study is to present the first results from a systematic international and scientific literature review of how sport clubs for non-disabled youth can include children and adolescents with disabilities in their activities.

    Articles (with inclusion criteria of studies focusing on children and adolescents, disability, physical activity, engagement in organized sports, inclusive sport settings) from a 20 years period were selected. Studies with topics that concerned physical education, medical, physical activity without an organized sport agenda, elite sport or equipment issues were excluded. 

    The results will focus on which type of sport, target group and countries the examples are from, but foremost on how sport clubs for non-disabled youth actually do to include children and adolescents with disabilities in their activities.

    It is essential to establish a knowledge base for effective interventions towards the target group at hand. If more children and youth with disabilities participate in organized sports several positive health benefits can be achieved.

  • 43.
    Geidne, Susanna
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Jerlinder, Kajsa
    Faculty of Health and Occupational Studies, University of Gävle, Gävle, Sweden.
    How sports clubs include children and adolescents with disabilities in their activities. A systematic search of peer-reviewed articles2016In: Sport Science Review, ISSN 2066-8732, E-ISSN 2069-7244, Vol. XXV, no 1-2, p. 29-52Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Young people with disabilities participate in sports to a lesser extent than other adolescents. That physical activity has positive effects on young people are understood. Sports clubs are identified as potential environments for physical activity. The reasons why young people with disabilities participate to a lower extent in organized sport is complex and barriers can be deriving from many different levels. However, barriers have been studied more than what can facilitate participation in organized sport. Therefor the aim of this study is to increase the understanding of how sports clubs include children and adolescents with disabilities in their activities. The results of this systematic search are presented using the three research questions: What are the characteristics of the sports clubs that include young people with disabilities?; How are the young people with disabilities included in sports clubs’ activities?; and finally Why are young people with disabilities included in the sports activities?. A vision must be to go from adapting physical activity for disabled persons to adapting physical activity for all people, because the diversity of people’s reasons for doing sports, their differing backgrounds and their uniqueness all demand it. This will result in more people doing sports for longer in life.

  • 44.
    Geidne, Susanna
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Jerlinder, Kajsa
    Högskolan i Gävle, Gävle, Sweden.
    Jämlik idrott och funktionsnedsättningar2019In: Idrotten och (o)jämlikheten: I medlemmarnas eller samhällets intresse? / [ed] Johan R Norberg, Centrum för idrottsforskning , 2019, p. 133-148Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Hur kan föreningsidrotten passa alla oavsett förutsättningar? Forskning visar att föreningar måste bli bättre på att anpassa ordinarie aktiviteter, snarare än att skilja grupper åt. En jämlik idrottsrörelse kräver en mångfald av aktiviteter – alla vinner på att all organiserad idrott inte ser likadan ut.

  • 45.
    Geidne, Susanna
    et al.
    Örebro University, School of Health Sciences.
    Kokko, Sami
    University of Jyväskylä, Jyväskylä, Finland.
    Lane, Aoife
    Athlone Institute of Technology, Athlone, Ireland.
    Ooms, Linda
    Mulier Institute, Utrecht, the Netherlands.
    Vuillemin, Anne
    Université Côte d’Azur, LAMHESS, Nice, France.
    Seghers, Jan
    KU Leuven, Leuven, Belgium.
    Koski, Pasi
    University of Turku, Rauma, Finland.
    Kudlacek, Michail
    Palacký University, Olomouc, Czech Republic.
    Johnson, Stacyey
    Université Côte d’Azur, LAMHESS, Nice, France.
    Van Hoye, Aurélie
    APEMAC, University of Lorraine, Nancy, France.
    Health Promotion Interventions in  Sports Clubs: Can We Talk About  a Setting-Based Approach?: A  Systematic Mapping Review2019In: Health Education & Behavior, ISSN 1090-1981, E-ISSN 1552-6127, Vol. 46, no 4, p. 592-601Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Many researchers and authorities have recognized the important role that sports clubs can play in public health. In spite of attempts to create a theoretical framework in the early 2000s, a thorough understanding of sports clubs as a setting for health promotion (HP) is lacking. Despite calls for more effective, sustainable, and theoretically grounded interventions, previous literature reviews have identified no controlled studies assessing HP interventions in sports clubs. This systematic mapping review details how the settings-based approach is applied through HP interventions in sports clubs and highlights facilitators and barriers for sports clubs to become health-promoting settings. In addition, the mapped facilitators and barriers have been used to reformulate previous guidelines of HP in sports clubs. Seven databases were searched for empirical research published between 1986 and 2017. Fifty-eight studies were included, principally coming from Australia and Europe, describing 33 unique interventions, which targeted mostly male participants in team sports. The settings-based approach was not yet applied in sports clubs, as more than half of the interventions implemented in sports club targeted only one level of the socio-ecological model, as well as focused only on study participants rather than the club overall. Based on empirical data, the analysis of facilitators and barriers helped develop revised guidelines for sports clubs to implement settings-based HP. This will be particularly useful when implementing HP initiatives to aid in the development of sports clubs working with a whole setting approach.

  • 46. Geidne, Susanna
    et al.
    Quennerstedt, Mikael
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Eriksson, Charli
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Rekommendationer för implementering av alkoholpolicyer i idrottsföreningar: resultat från en studie med åtta svenska fotbollsföreningar2012In: Folkhälsostämman 2012: folkhälsa för en hållbar framtid, Östersund: Statens folkhälsoinstitut , 2012, p. 38-38Conference paper (Other academic)
  • 47.
    Geidne, Susanna
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences.
    Quennerstedt, Mikael
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Eriksson, Charli
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    The implementation process of alcohol policies in eight Swedish football clubs2013In: Health Education, ISSN 0965-4283, E-ISSN 1758-714X, Vol. 113, no 3, p. 196-215Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose – Alcohol stands in an ambiguous relationship to sports, and there is a common belief that participation in sports prevents alcohol consumption. Although this is not always the case, sports clubs can be important settings for health promoting alcohol policy interventions .The purpose of this paper is to explore the process of implementing alcohol policies in eight football clubs in Sweden and, in particular, how the implementation process is conveyed in the clubs’ alcohol policy projects, the similarities and differences between this case study and Durlak and DuPre's implementation model and the recommendations for successful alcohol policy implementation in relation to the result.

    Design/methodology/approach – In total, 15 semi-structured interviews on the subject of sports’ club alcohol policies were conducted with project leaders and board members from eight sports clubs. The interviews were analysed using Durlak and DuPre's model of factors affecting implementation processes.

    Findings – The results show that almost all the factors in Durlak and DuPre's model were comprehensively manifested in the football clubs’ alcohol policy projects, although with slightly different significance and emphases.

    Practical implications – The results are discussed in relation to recommendations for successful alcohol policy implementation in sports clubs. Recommendations are presented in six areas: an explicit message; fit; internal policy dissemination; alcohol policy as a part of overall policy; support; and actors.

    Originality/value – Many sports clubs do an excellent job of implementing alcohol policies successfully and it is imperative to incorporate their “good” practices into research and provide assistance to those whose policies and practice are less developed.

  • 48.
    Geidne, Susanna
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Quennerstedt, Mikael
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Eriksson, Charli
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    The youth sports club as a health-promoting setting: an integrative review of research2013In: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 41, no 3, p. 269-283Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aims: The aims of this review is to compile and identify key issues in international research about youth sports clubs as health-promoting settings, and then discuss the results of the review in terms of a framework for the youth sports club as a health-promoting setting.

    Methods: The framework guiding this review of research is the health-promoting settings approach introduced by the World Health Organization (WHO). The method used is the integrated review. Inclusion criteria were, first, that the studies concerned sports clubs for     young people, not professional clubs; second, that it be a question of voluntary participation in some sort of ongoing organized athletics outside of the regular school curricula; third, that the studies consider issues about youth sports clubs in terms of health-promoting settings as described by WHO. The final sample for the review consists of 44 publications.

    Results: The review shows that youth sports clubs have plentiful opportunities to be or become health-promoting settings; however this is not something that happens automatically. To do so, the club needs to include an emphasis on certain important elements in its strategies and daily practices. The youth sports club needs to be a supportive and healthy environment with activities designed for and adapted to the specific age-group or stage of development of the youth.

    Conclusions: To become a health-promoting setting, a youth sports club needs to take a comprehensive approach to its activities, aims,  and purposes.

  • 49.
    Green, Sofia
    et al.
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Pettersson, Camilla
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Geidne, Susanna
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Larsson, Madelene
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Eriksson, Charli
    Örebro University, School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Sweden.
    Mervärden och hinder med idéburna organisationers ANDT-förebyggande arbete2014In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 91, no 1, p. 18-29Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    There is agreement both in literature and policy documents that civil society organizations are key players in ANDT prevention (Alcohol, Drugs, Doping, Tobacco). However, more knowledge is needed concerning the uniqueness of the voluntary sector’s work. This article aims to highlight the values and barriers with NGOs working with ANDT-prevention. A survey has been conducted with project managers in NGOs. The results show that project managers describe many perceived values and barriers in relation to the public sector. Values and barriers are also largely related to the uniqueness of the NGOs. Other important factors are difficulties with interaction and the ability to work together to create a successful work, as well as barriers that arise because of short term financing.

  • 50.
    Jerlinder, Kajsa
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies, Department of Health and Caring Sciences, Sports science.
    Geidne, Susanna
    Faculty of Medicine and Health, Örebro University.
    Documented inclusive physical activities for children and adolescents with disabilities withinsport clubs2017In: Nordic Sport Science Conference: 'The Double-Edged Sword of Sport: HealthPromotion Versus Unhealthy Environments’, 2017, p. 36-36Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Young people with disabilities participate to a lower extent in organized sport than their peers without disabilities. Research in this matter has previously focused on the complex barriers that restrict participation in sports clubs, rather then what can facilitate participation and inclusive activities. There is a need to study real examples of how sports clubs can include children and youth with disabilities in the sport program. An overview of inclusion in organized sports regarding children and adolescents with disabilities is lacking today. Therefor the aim of this study is to increase the understanding of how sports clubs include children and adolescents with disabilities in their activities. The results of this systematic search on documented inclusive physical activities within sport clubs shows that are few peer-reviewed studies that describe how (i) children and young people with disabilities are included in sports clubs’ regular, ongoing activities. The sports clubs rather worked with short term intervention-based activities in team-sports settings (what ii). The main documented reasons for sport clubs to inclusion in organized sport (why iii) were to increase the participation of youth with disabilities and to promote social contact between children with and without disabilities. The lack of documentation and the limited collective knowledge-based is discussed as a problem while implementing a successful inclusive approach on adapted physical activity in organized sport settings for all people longer time in life.

12 1 - 50 of 56
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf