Digitala Vetenskapliga Arkivet

Endre søk
Begrens søket
1 - 20 of 20
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Börjesson, Josefine
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Larsson, Madelene
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Med kraft och vilja 2010: alkohol- och drogförebyggande arbete inom Socialstyrelsens stöd till frivilligorganisationer2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten syftar till att ge en bild av den forsknings- och utvecklingsverksamhet som genomförts av forskarteamet vid Örebro universitet som knutits till Socialstyrelsens projektportfölj. Fokus ligger på 2010 års utlysning.

    Satsningen började 2002 genom att Socialstyrelsen fick medel från Socialdepartementet att fördela till frivilligorganisationers alkohol- och drogförebyggande arbete. Trettiotvå organisationer med totalt 39 projekt delade på 25 miljoner. Sedan dess har årligen nya medel utlysts. År 2010 var den totala summan som Socialstyrelsen hade att fördela 15 miljoner. Det var 38 organisationer som fick medel att bedriva 54 olika projekt, varav 21 var nya projekt. Dessutom har ett projekt disponerat anslag från tidigare år eftersom det blivit fördröjt. Av dessa tillhör 14 organisationer kategorin alkohol- och drogorganisationer medan betydligt fler, 24 organisationer, beviljats medel trots att de inte har alkohol- och drogförebyggande arbete som sin primära huvudinriktning. Detta ligger helt i linje med den nationella handlingsplanen som önskar ett brett engagemang i det förebyggande arbetet. Majoriteten av projekten riktar sig till målgruppen barn och ungdom. I projektportföljen ingår även projekt riktade till invandrare, barn i riskzon, unga tjejer och föräldrar.

    Under året som gått har ett fungerande, värdefullt och givande samarbete fortsatt mellan forskarteamet vid Örebro universitet och de olika organisationerna inom satsningen. Ett samarbete byggt på såväl gemensamma projektledarträffar, olika former av projektmöten samt diskussioner kring utvärdering med enskilda organisationer. Projekten har halvårsvis redovisat sin verksamhet till forskarteamet. En sammanställning är gjord i rapporten Verksamhetsrapport 2010 - Med kraft och vilja.

    Under åren har ett antal olika fördjupningsstudier planerats och genomförts inom ramen för Socialstyrelsens projektportfölj. Beredningsgruppen har prioriterat angelägna projekt för detta och forskarteamet har sökt utforma dessa inom ramen för de tillgängliga medel som avsatts. I detta har planeringen varit långsiktig trots att budget endast kunna avsättas för ett år i taget.

    Det övergripande syftet med fördjupningsstudierna är att med de tillgängliga resurserna som utgångspunkt ge en fördjupad kunskap kring ett mindre antal projekt som genomförs av frivilligorganisationer. Avsikten är att genomföra vissa forskningsinsatser kring dessa projekts planering, genomförande och effekter på kort och lång sikt.

    Fyra fördjupningsstudier som forskarteamet arbetat med under flera år presenteras under del 2 i rapporten. Två av dessa är utvärderingar av föräldrastödsprogram som båda genomförts av IOGT-NTO, Stark och klar och Föräldrar Tillsammans. Den tredje studien är utvärderingen av projektet Mål utan alkohol som genomförts i samarbete med SvFF, IOGT-NTO och före detta Alkoholkommittén. Maia-projektet, som bedrevs av länsstyrelsen i Örebro med stöd från Statens folkhälsoinstitut, avslutades år 2010 och presenteras som den fjärde fördjupningsstudien.

    Det pågår en planering av nya fördjupningsstudier. Huvudfokus är på insatser riktade direkt till barn och ungdomar. Det finns mycket som visar på behovet av kunskapsutveckling (se t.ex. Babor et al., 2010). Barn och ungdomar behöver få kunskap om alkohol och droger för att utveckla positiva kunskaper, attityder och beteende som minskar skadorna av alkohol och droger för individ och samhälle. Inom den pågående satsningen finns en rad projekt som har möjlighet att ge kunskap om olika metoder för detta arbete.

    De satsningar som finns idag inom projektportföljen ger förutsättningar för att utveckla effektstudier med skolan som arena och med fritiden som arena, studier av program med genusperspektiv och studier av förebyggande insatser för utvalda grupper.

    De fördjupningsstudier som nu planeras innehåller bland annat effektstudier av kontraktsmetoden Smart och skolprogrammet Triaden. Undersökningar ska också genomföras av vilka som deltar och med vilken effekt. Detta kommer också genomföras inom en rad genusinriktade insatser och verksamheter till särskilt utvalda grupper. I det följande redovisas läget i mitten av april 2011.

    Inom ramen för forskarteamets verksamhet har en nationell konferens arrangerats vartannat år vid Örebro universitet. Dessa har benämnts Reflektion kring prevention och konferenser har genomförts 2006, 2008 och 2010. Konferensen som arrangerades 18-19 maj 2010 hade fokus på evidens och samverkan för ett bättre alkohol- och drogförebyggande arbete. Alla pratar om evidens men vad innebär det egentligen? Hur kan vi vidareutveckla vårt arbete så att det blir målinriktat och effektivt? Idag är många engagerade i det förebyggande arbetet. Hur kan vi vidareutveckla samverkan mellan aktörer som idéburna organisationer, kommuner, landsting, stat och näringsliv?

    Medverkande var forskare, politiskt ansvariga och sakkunniga inom såväl ideell som offentlig sektor som gav sin syn på preventionsarbete och samverkan. Fokus var ett reflekterande möte och den utvecklande dialogen deltagarna emellan. Totalt deltog 111 personer på konferensen. Av dessa var tretton externa föreläsare och 21 personer var projektledare inom Socialstyrelsens satsning som medverkade för att presentera sina projekt och dess erfarenheter på enskilda seminarier.

    I forskningsprogrammet ingår fem frågor: att vara projektledare, vikten av kompetensstöd, verksamhetsdokumentation som metod, mervärdet av att vara ideell organisation och den praktiknära forskningen om förebyggande metoder. I denna rapport berörs de tre sistnämnda frågorna.

    För att ytterligare utveckla verksamhetsdokumentationen som metod gjordes bland annat en bedömning av olika delar av rapporteringen. Totalt har 55 bidragsbeslut tagits när det gäller 2010 års anslag. Av dessa var några av sådan karaktär att de inte ingår i denna projektredovisning. Därför kommer verksamhetsredovisningen att granskas för 50 projekt. Det är dock tre projekt som inte gjort den efterfrågade redovisningen.

    Det finns många mervärden med att frivilligorganisationer bedriver alkohol- och drogförebyggande arbete. Ett mervärde som studerats särskilt under de senaste årens satsning är omfattningen av de personella resurserna och den påtagliga kraft och vilja som finns att engagera sig ideellt i olika projekt. Detta har varit möjligt genom att projekten i sina rapporteringar fått redovisa hur de personella resurserna inom projektet sett ut. Störst antal personer arbetar utan ersättning inom projekt såväl år 2008 som år 2010, det vill säga som ideell medverkar (406 av 771 personer år 2008 och 451 av 940 år 2010). Därefter kommer den grupp som deltar i projektets arbete i egenskap av sin ordinarie tjänst (201 och 247 respektive år).

    För att undersöka forskningsstrategin genomfördes en fallstudie över den valda ansatsen (Eriksson et al., 2011). Målsättningen med studien var att beskriva och analysera den Socialstyrelsefinansierade satsningen under åren 2003-2009 med speciell betoning på forskning och utveckling för en evidensbaserad praktik. Studien A Research Strategy Case Study of Alcohol and Drug Prevention by Non-Governmental Organizations in Sweden 2003-2009 går i sin helhet att läsa på nätet  i open-access tidskriften Substance Abuse Treatment, Prevention, and Policy 2011, 6:8 (www.substanceabusepolicy.com).

    FoU-programmet har genom den goda samverkan med olika parter lyckats utveckla, genomföra och rapportera en lång rad fördjupningsstudier, vilka skapat unika möjligheter att belysa förebyggande arbete om barn, ungdomar och föräldrars situation.

    Ett stort tack till alla inom de frivilligorganisationerna som på olika sätt medverkat till att denna satsning på alkohol- och drogförebyggande arbete och forskning har kunnat genomföras. Utan den insatsen hade vårt arbete varit helt omöjligt.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Börjesson, Josefine
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Larsson, Madelene
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Verksamhetsrapport 2010 : Med kraft och vilja: alkohol- och drogförebyggande arbete inom Socialstyrelsens stöd till frivilligorganisationer2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för regeringens program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor (ANDT) har Socialstyrelsen utlyst medel till frivilligorganisationer för alkohol- och drogförebyggande arbete. Denna rapport redovisar genomförd verksamhet under 2010 inom de 54 projekt som fått stöd.

    Syftet med verksamhetsdokumentationen är att genomföra en redovisning av den genomförda verksamheten och därigenom ge Socialstyrelsen den redovisning som staten kräver av bidragsmottagare. Dokumentationen syftar också till att ge en fördjupad kunskap om alkohol- och drogförebyggande arbete inom frivilligorganisationer.

    Denna redovisning bygger på inlämnade ansökningar och verksamhetsrapporter från frivilligorganisationer som beviljats anslag inom ramen för utlysningen av medel till alkohol- och drogförebyggande arbete. Projektens verksamhetsrapporter bygger i sin tur på den mall för verksamhetsdokumentation, som utformats inom vårt FoU-arbete. Dessa mallar syftar till att fungera som ett stöd för reflektion och systematisk dokumentation. De återkommande projektledarträffarna har möjliggjort att metodiken utvecklats och att ett givande erfarenhetsutbyte kommit till stånd. I årets huvudrapport diskuterar vi verksamhetsrapporteringen som metod.

    Under 2010 omfattade Socialstyrelsens projektportfölj verksamheter inom 38 organisationer med 54 olika projekt. Dessa redovisas i rapporten efter organisation i bokstavsordning. Varje projekt inleds med fakta om organisationen som genomför verksamheten. Därefter redovisas sökta och beviljade medel, projektets bakgrund, mål och inriktning, resurser – ekonomi, personal, ideell kraft och samarbetsparter samt vad som genomförts, uppnådda resultat och projektets fortsatta verksamhet. Beskrivningen avslutas med några korta kommentarer från forskarteamet.

    Forskarteamet har gemensamt men i olika omfattning arbetat med verksamhetens dokumentation, som byggs upp av organisationernas egna verksamhetsrapporter och reflektioner. Särskilt ansvariga för årets redovisning har varit Ingela Fredriksson och Madelene Larsson. Madelene hade ansvaret för arbetet med verksamhetsdokumentationen under våren 2010 fram till att hon var föräldraledig (juli 2010-mars 2011). Ingela har arbetat med rapportens sammanställning och uppföljande kontakter med organisationer sedan november 2011. Vi har alla bidragit till olika delar av rapporten, läst den och står därmed gemensamt för den.

    Att denna rapport kommer till stånd beror på alla de projektledare som inom de olika organisationerna medverkat i rapporteringen och delat med sig av sitt projekt, glädjeämnen och svårigheter. Ett stort tack till alla som bidragit till rapporten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Börjesson, Josefine
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro universitet, Hälsoakademin. Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Larsson, Madelene
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Verksamhetsrapport 2011 Med kraft och vilja: ANDT- förebyggande arbete inom Statens Folkhälsoinstituts stöd till idéburna organisationer2012Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Inom ramen för regeringens program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor (ANDT) har Statens Folkhälsoinstitut utlyst medel till idéburna organisationer för ANDT- förebyggande arbete. Denna rapport bygger på inlämnade ansökningar, delrapporter och verksamhetsrapporter från idéburna organisationer som beviljats anslag inom ramen för utlysningen under 2011.

    Syftet med verksamhetsdokumentationen är att ge en samlad bild av den verksamhet som genomförs av idéburna organisationer inom ANDT- området och därmed kunna tjäna som underlag till Statens Folkhälsoinstituts för den redovisning som staten kräver av bidragsmottagare. Dokumentationen syftar också till att ge en fördjupad kunskap om ANDT- förebyggande arbete inom idéburna organisationer.

    Projektportfölj

    Under 2011 innefattar Statens Folkhälsoinstituts projektportfölj 80 projekt som drivs av idéburna organisationer. Denna rapport innefattar 62 stycken av dessa projekt vilka har ingått i forskarteamet vid Örebro universitets uppdrag att dokumentera och följa. Under 2011 omfattade forskarteamets uppdrag verksamheter inom 47 organisationer med 62 olika projekt inom Statens Folkhälsoinstituts totala projektportfölj.

    Metod

    Mallar för ansökningar och verksamhetsrapporter är utformade av Statens Folkhälsoinstitut på webbaserade formulär. Dessa skickas in direkt till Statens Folkhälsoinstitut och följer deras riktlinjer och innehåll som gäller för alla sökande. Det vill säga inte bara idéburna organisationer utan även kommuner, landsting/länsstyrelser, universitet/högskolor och privata företag/stiftelser. Deras rapporteringsmall har större fokus på regeringens övergripande politiska mål för respektive område inom ANDT- strategin och frågorna relateras till dessa i större utsträckning än till respektive projekts målformulering och uppsatta resultatmål.

    Tidigare verksamhetsrapporter har byggt på en rapportmall som utformats inom FoU-arbetet där organisationerna lämnat in alla verksamhetsrapporter direkt till forskarteamet. Dessa har haft en annan utformning och större omfattning. Årets verksamhetsrapport har därför ett delvis annat innehåll än tidigare år.

    Mallen för delrapporten är utformad av forskarteamet vid Örebro universitet. Denna skickades ut av forskarteamet till alla projektledare som i sin tur rapporterade tillbaka direkt till forskarteamet. Delrapporten fokuserar på eventuella förändringar som kan ha skett från den ursprungliga projektplanen enligt ansökan.

    Projekten redovisas i rapporten efter organisation i bokstavsordning. Varje projekt inleds med fakta om organisationen som genomför verksamheten. Därefter redovisas projektet under följande huvudrubriker: Ansökta och beviljade medel, Bakgrund, Projektets mål och inriktning – ansökan, Förändringar av projektplanen enligt delrapport, Genomförande och resultat enligt slutrapport samt För mer information om projektet kontakta. Underrubrikerna kan variera något för att på bästa sätt återge projektens egna beskrivningar. I slutet av rapporten redogör forskarteamet för några sammanfattande erfarenheter. Där ges också en lite utförligare sammanfattande bild av organisationernas delrapporter. Under rubriken Ansökta och beviljade medel framgår de 13 projekt som i år har fått ett slutanslag av Statens Folkhälsoinstitut.

    Forskarteamet står som gemensam författare av rapporten och har på olika sätt och i olika omfattning bidragit till den. Ingela Fredriksson har haft ett särskilt ansvar för årets verksamhetsrapport.

    Att denna rapport kommer till stånd beror på alla de projektledare som inom de olika organisationerna medverkat i rapporteringen och delat med sig av sina erfarenheter. Ett stort tack till alla som bidragit till rapporten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Börjesson, Josefine
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Larsson, Madelene
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro universitet, Hälsoakademin. Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Med kraft och vilja 2011: ANDT-förebyggande arbete inom Statens folkhälsoinstituts stöd till idéburna organisationer2012Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Förord: Inom ramen för regeringens satsning på alkohol- och drogförebyggande insatser har Statens folkhälsoinstitut (FHI) gett stöd till ett flertal frivilligorganisationer eller organisationer inom den idéburna sektorn, som denna viktiga verksamhet allt oftare kallas. Inom ramen för dessa medel har vår forskargrupp fått möjlighet att bedriva olika former av FoU. Vi har i vårt arbete tänkt långsiktigt även om medlen numera beviljas ett år i taget.Denna årets rapport har till syfte att lyfta fram olika insatser under 2011. Verksamheterna som ingår i FHI:s projektportfölj beskrivs kortfattat i denna rapport men en mer utförlig redovisning med kontaktuppgifter finns i rapporten Verksamhetsrapport 2011 - Med kraft och vilja.Målsättningen med denna rapport är att i del I beskriva satsningens uppbyggnad och inriktning – utgångspunkter och perspektiv, projektportföljen 2011och vårt arbetssätt. Del II ger en översikt av FoU-verksamheten – pågående studier, att vara projektledare 2011 och planeringen inför konferensen Reflektion kring prevention 2012. Del III ger några perspektiv och reflektioner kring årets arbete.Medverkande i rapporten är forskarteamet som består av forskarassistent Camilla Pettersson (Fil.Dr.), projektsekreterarna Madelene Larsson (doktorand), Susanna Geidne (doktorand), Josefine Börjesson (doktorand och disputerade i psykologi i Umeå hösten 2011) och Ingela Fredriksson samt professor Charli Eriksson. Under året har medarbetare varit föräldralediga periodvis på deltid eller heltid. Detta medförde, i kombination med andra externa forskningsanslag, att vi har varit flera personer som delat på arbetet under året. Vi har bidragit med olika delar i rapporten men alla har läst och står gemensamt för rapporten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Eriksson, Charli C-G
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Fröding, Karin
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Academic practice-policy partnerships for health promotion research: experiences from three research programs2014Inngår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 42, nr 15 Suppl, s. 88-95Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The development of knowledge for health promotion requires an effective mechanism for collaboration between academics, practitioners, and policymakers. The challenge is better to understand the dynamic and ever-changing context of the researcher-practitioner-policymaker-community relationship.

    AIMS: The aims were to explore the factors that foster Academic Practice Policy (APP) partnerships, and to systematically and transparently to review three cases.

    METHODS: Three partnerships were included: Power and Commitment-Alcohol and Drug Prevention by Non-Governmental Organizations in Sweden; Healthy City-Social Inclusion, Urban Governance, and Sustainable Welfare Development; and Empowering Families with Teenagers-Ideals and Reality in Karlskoga and Degerfors. The analysis includes searching for evidence for three hypotheses concerning contextual factors in multi-stakeholder collaboration, and the cumulative effects of partnership synergy.

    RESULTS: APP partnerships emerge during different phases of research and development. Contextual factors are important; researchers need to be trusted by practitioners and politicians. During planning, it is important to involve the relevant partners. During the implementation phase, time is important. During data collection and capacity building, it is important to have shared objectives for and dialogues about research. Finally, dissemination needs to be integrated into any partnership. The links between process and outcomes in participatory research (PR) can be described by the theory of partnership synergy, which includes consideration of how PR can ensure culturally and logistically appropriate research, enhance recruitment capacity, and generate professional capacity and competence in stakeholder groups. Moreover, there are PR synergies over time.

    CONCLUSIONS: The fundamentals of a genuine partnership are communication, collaboration, shared visions, and willingness of all stakeholders to learn from one another

  • 6.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Green, Sofia
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Hulldin, Johanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Larsson, Madelene
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Med kraft och vilja 2013. ANDT-förebyggande arbete inom Statens folkhälsoinstituts stöd till idéburna organisationer2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenterar forskarteamet en samlad reflektion kring idéburna organisationers roll och redovisar en lägesrapport kring arbetet med FoU inom satsningen.

    I kapitel 1 presenteras den nationella ANDT-strategin och idéburna organisationers arbete i relation till den. Insatser för att nå nationella strategins mål krävs av flera sektorer i samhället. I de årliga åtgärdsprogrammen inom strategin är ett prioriterat mål "Ett ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet" (prioriterat mål 3.5). Som Regeringskansliet konstaterar är ett naturligt led i fördjupningen av det förebyggande arbetet att samverka med idéburna organisationerna inom området. De idéburna organisationerna har viktiga roller i det drogpolitiska arbetet och bidrar med insatser som aktivt leder till att klyftan mellan dagens situation och målbilderna minskas.

    Kapitel 2 handlar om hur ANDT-förebyggande arbete värderas. Kravet på att verksamheter skall vara evidens- eller kunskapsbaserade gäller alltfler områden. I detta kapitel diskuteras frågan om kunskapsbasering utifrån olika faser i kunskapsutvecklingen. I kapitlet presenteras en standard för kvalitetet på studier av effekt, effektivitet och spridbarhet i stor skala för preventionsprogram. Vidare presenteras evidens- och kunskapsbaserat arbete och praktiska aspekter att ta hänsyn till.

    I kapitel 3 ges perspektiv på hur idéburna organisationers arbete värderas. Det påverkas bland annat av syftet till varför de ges statliga bidrag, hur detta stöd ser ut, varför det skall värderas och vad som skall värderas. Andra aspekter att ta hänsyn till är vilka värden i den idéburna verksamheten som skall mätas, vilka de ska jämföras med och vem som ska värdera eller utvärdera verksamheten. I kapitlet lyfts också frågan "Ska de idéburna verksamheternas insatser värderas utifrån deras resultat eller finns det andra mervärden som utifrån de idéburna organisationernas särart kan bidra med något ytterligare?". Ett resonemang förs också kring vad som ska värderas.

    Kapitel 4 handlar om framgångsrikt ANDT-förebyggande arbete. Det inleds med en belysning av metoder och komponenter som genom tidigare forskning visat resultat i det ANDT-förebyggande arbetet. Detta görs i relation till ANDT-strategins mål och till de idéburna organisationernas arbete. Kapitlet forsätter sedan med ett avsnitt som handlar om framgångsrikt organisationsarbete och forskarteamets erfarenheter av de idéburna organisationernas arbete.

    I kapitel 5 förs ett resonemang kring de idéburna organisationernas unika möjligheter som kan ge mervärden i det ANDT-förebyggande arbetet. Kapitlet bygger dels på forskarteamets samlade erfarenheter (2003-2013) och dels på röster från projektledarna inom satsningen. Kapitlet avslutas med ett resonemang kring bidragsgivning till idéburna organisationers ANDT-förebyggande arbete.

    I kapitel 6 presenteras forskningsprogrammets etik, metodik och praktik. Forskningsprogrammet syftar till att öka kunskapsbasen för det ANDT-förebyggande arbetet genom att samverka med idéburna organisationer, som erhållit medel från Folkhälsomyndigheten, i studier av det förebyggande arbetets förutsättningar, genomförande och resultat. Forskningen fyller ett behov av mer kunskap om det förebyggande arbete som ingår i regeringens ANDT-strategi. Forskningsprogrammet omfattar en rad komponenter som redovisas, som utvecklats för att skapa goda förutsättningar för en praktiknära preventionsforskning och ett förtroendefullt samarbete mellan idéburna organisationer och forskarteamet vid Örebro universitet.

    I kapitel 7 ges en överblick av de projekt som ingår i Folkhälsomyndighetens projektportfölj år 2013 och kapitel 8 innehåller en presentation av konferensen Reflektion kring prevention.

    Kapitel 9-14 ger en presentation av forskarteamets aktuella fördjupningsstudier. Projektledarstudien (kapitel 9) som påbörjades år 2003 i och med att FoU-satsningen inleddes, bygger på att ett hundratal projektledare delat med sig av sina erfarenheter av att vara projektledare i en idéburen organisation. Det övergripande syftet med studien är att belysa vilka projektledarna är inom satsningen, bidra till ett lärande om projektledandets konst samt belysa mervärdet av att förebyggande arbete bedrivs av idéburna organisationer. Studien Skolan som arena för ANDT-förebyggande arbete (kapitel 10) påbörjades 2011 med huvudinriktningen att utvärdera två drogförebyggande program som genomförs i skolan – kontraktsmetoden och Triaden. Organisationerna som genomför interventionerna är SMART och Team 49. Studien avser att studera om de skolbaserade preventionsprogrammen har någon effekt på barn och ungdomars drogbruk. Fritiden som arena för ANDT-förebyggande arbete (kapitel 11) är en studie om ungdomars hälsa och fritidsverksamhet. Syftet med studien är att öka kunskapen om betydelsen av ungdomars fritidsaktiviteter. Studien vill se vilken betydelse idéburna organisationers insatser under fritiden har för ungdomars utveckling och drogfria uppväxt. Två organisationer som bedriver fritidsverksamhet deltar i studien; Fritidsforum och Verdandi Tensta/Rinkeby. Studien Genusinriktad ANDT-prevention har som

    övergripande syfte att förbättra kunskapsbasen för det alkohol- och drogförebyggande arbetet bland unga tjejer. I en longitudinell studie följs utvecklingen hos unga tjejer 12-25 år med särskild inriktning på psykisk hälsa. Studien avser att försöka identifiera vad genusanpassade verksamheter betyder för dessa unga tjejer. I studien ingår två organisationer; Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor (KSAN) och Tjejzonen.

    I kapitel 13 presenteras studien Kraft och vilja att nå fram. Studien inriktas på ANDT-förebyggande arbete inom projekt inriktade mot olika etniska och sociala målgrupper, innefattande både barn och vuxna, som kan anses befinna sig i riskzon på olika sätt. Förhoppningen är att kunna visa på värdet av att idéburna organisationer bedriver insatser för olika etniska och socialt utsatta grupper. Centralt för studien är att kartlägga vilka som deltar i de idéburna organisationernas verksamheter, och vad deltagandet betyder för de som deltar.

    I kapitel 14 presenteras Protecting You – Protecting Me, en studie av förmedling av kunskap om hälsa under skolår 1-5. Forskningsprojektet avser att i en kontrollerad efterundersökning se på betydelsen av genomförandet av programmet Protecting You – Protecting Me (PYPM) som är ett amerikanskt preventionsprogram kring alkohol, droger, mediciner och trafik. Den vetenskapliga frågeställningen är om undervisningen bidrar till att barnen utvecklar kunskap och medvetenhet om hjärna, hälsa och goda levandsvanor, som på sikt kan förebygga alkoholbruk och droganvändning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Green, Sofia
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Larsson, Madelene
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Med kraft och vilja 2012: ANDT-förebyggande arbete inom Statens folkhälsoinstituts stöd till idéburna organisationer2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att fördela medel till alkohol- och drogförebyggande arbete som bland annat bedrivs av idéburna organisationer. Inom ramen för denna satsning drivs ett forskningsprogram med syfte att öka kunskapsbasen för det ANDT-förebyggande (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) arbetet. FoU-satsningen innehåller insatser för att främja en god dokumentation av verksamheterna och en systematisk uppföljning av det förebyggande arbetets förutsättningar, genomförande och resultat. En förutsättning för denna praktiknära forskning är ett respektfullt partnerskap mellan myndigheter, praktiker och forskare. Forskarteamet har också ansvaret för att vartannat år genomföra en nationell konferens (2006, 2008, 2010, 2012), Reflektion kring prevention, där de idéburna organisationernas arbete har varit i fokus.

    Forskningsprogrammets syfte är att öka kunskapsbasen för det ANDT-förebyggande arbetet genom att samverka med idéburna organisationer i studier av det förebyggande arbetets förutsättningar, genomförande och resultat.

    Forskningsprogrammet har följande delsyften: I. Att utveckla och tillämpa en forskningsstrategi för studier av idéburna organisationers ANDT-förebyggande arbete – samverkan och vetenskaplig ledning av forskningen, II. Att göra vetenskaplig uppföljning av ett urval projekt och övriga projekt ges anvisningar, råd och stöd för dokumentation av verksamheten, III. Att följa och sprida aktuell kunskap, IV. Att årligen presentera rapporter till Statens folkhälsoinstitut. Dessa delsyften utgör rapportens fyra första delar:

    I. Utveckla och tillämpa en forskningsstrategi

    Samverkan har under året bland annat skett genom två gemensamma projektledarträffar: 20/3 (27 personer) och 27/9 (30 personer). Båda träffarna hade temat projektledning och erfarenhetsutbyte. Under året har möten genomförts med organisationer för att tillsammans diskutera utveckling av utvärderingar och studier av enskilda projekt. Den särskilda verksamhetsrapporten, som redovisar alla projekt inom satsningen under 2011 presenterades i maj 2012.

    Den vetenskapliga ledningen innebär att med god kvalitet planera och genomföra forskning. Det innebär bland annat att få prövat forskningen av den regionala etiska nämnden och att söka ekonomiska anslag för verksamheten, vilket görs för att möjliggöra fördjupat vetenskapligt arbete. Våra publikationer kvalitetsgranskas. En viktig del i år är Susanna Geidnes doktorsavhandling The Non-Governmental Organization as a Health Promoting Setting – Examples from Alcohol Prevention Projects conducted in the Context of National Support to NGOs, som granskades vid den offentliga disputationen den 28 september 2012.

    II. Vetenskapligt följa

    Under året har tre fördjupningsstudier pågått med datainsamling och analys: Fördjupningsstudier kring skolan som arena (Triaden och Smart), fritiden (Fritidsforum och Verdandi Stockholmskretsen) och genusinriktad ANDT-prevention (Tjejzonen och KSAN). Slutrapporten om det tidigare projektet Föräldrar tillsammans presenterades. En ny fördjupningsstudie har också planerats under året: Kraft och vilja att nå fram - en studie av ANDT-prevention bland några etniska och sociala grupper.

    I årets rapport redovisas projektledarnas erfarenhet av det preventiva arbetet som framkommit genom de fem projektledarenkäter som genomförts under åren.

    III. Följa och sprida kunskap

    Forskarteamet presenterar resultaten som feedback till organisationerna inom sex månader efter datainsamlingen. Därefter publiceras resultaten internationellt, vetenskapligt och på en rad olika sätt för att nå olika målgrupper. Inom ramen för forskningsprogrammet har under året en doktorsavhandling publicerats - Susanna Geidne: The Non-Governmental Organization as a Health Promoting Setting – Examples from Alcohol Prevention Projects conducted in the Context of National Support to NGOs, Örebro universitet, 2012.

    Vi har under året också presenterat erfarenheter från vårt arbete genom vetenskapliga artiklar, rapporter samt presentationer vid svenska och internationella konferenser. Den fjärde konferensen Reflektion kring prevention genomfördes under två dagar i juni 2012. Konferensen var en framgång och en mötesplats för personer från idéburna organisationer och andra aktörer.

    IV. Rapportera till Statens folkhälsoinstitut

    Under året har tre olika rapporter lämnats till Statens folkhälsoinstitut. Verksamhetsrapport 2011 med kraft och vilja, 2012:1, Med kraft och vilja 2011, 2012:2 samt Föräldrar Tillsammans- en longitudinell interventionsstudie av stöd till tonårsfamiljer 2007-2010, 2012:3.

    V. Reflektera och arbeta

    För kunskapsutveckling är det centralt att tänka och arbeta systematiskt. Det är positivit att kunskapsutveckling är integrerad i satsningen. Den akademiska basen är en tillgång. Samarbetet med organisationerna har fungerat bra både generellt och i fördjupningsstudierna. Samverkan ger möjligheter men samverkan behöver vårdas. Bland utmaningarna i arbetet med att utveckla kunskap kan nämnas balansen mellan forskningskvalitet och praktisk relevans. Det gäller att producera relevant kunskap för praktiker och beslutsfattare, men samtidigt göra det på ett vetenskapligt och professionellt acceptabelt sätt. Därför har samarbetet inom denna satsning ett stort mervärde. Att tillsammans reflektera och dela erfarenheter är berikande och skapar ett mervärde i forskningsarbetet som fortsätter i linje med det pågående arbetet. Det är för oss en glädje att få bidra till utvecklingen inom ett område med så mycket kraft och vilja.

    Fulltekst (pdf)
    Med kraft och vilja 2012. ANDT-förebyggande arbete inom Statens folkhälsoinstituts stöd till idéburna organisationer
  • 8.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Green, Sofia
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Larsson, Madelene
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Verksamhetsrapport 2012 Med kraft och vilja: ANDT-förebyggande arbete inom Statens folkhälsoinstituts stöd till idéburna organisationer2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syfte: Inom ramen för regeringens program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor (ANDT) har Statens Folkhälsoinstitut utlyst medel till idéburna organisationer för ANDT-förebyggande arbete. Denna rapport bygger på inlämnade ansökningar, delrapporter och verksamhetsrapporter från idéburna organisationer som beviljats anslag inom ramen för utlysningen under 2012.

    Syftet med verksamhetsdokumentationen är att ge en samlad bild av den verksamhet som genomförs av idéburna organisationer inom ANDT-området och därmed kunna tjäna som underlag till Statens folkhälsoinstitut för den redovisning som staten kräver av bidragsmottagare. Dokumentationen syftar också till att ge en fördjupad kunskap om ANDT- förebyggande arbete inom idéburna organisationer.

    Projektportfölj: Denna rapport innefattar 48 projekt som drivs av idéburna organisationer som beviljats medel för ANDT-förebyggande arbete inom ramen för Statens folkhälsoinstituts projektportfölj. Dessa projekt har ingått i forskarteamet vid Örebro universitets uppdrag att dokumentera och följa. Under 2012 omfattade forskarteamets uppdrag verksamheter inom 37 organisationer med 48 olika projekt.

    Metod: Mallar för ansökningar och verksamhetsrapporter är sedan 2011 utformade av Statens folkhälsoinstitut på webbaserade formulär. Dessa skickas in direkt till Statens folkhälsoinstitut och följer deras riktlinjer och innehåll som gäller för alla sökande. Det vill säga inte bara idéburna organisationer utan även kommuner, landsting/länsstyrelser, universitet/högskolor och privata företag/stiftelser. Deras formulär för ansökan och rapport utgår från regeringens övergripande politiska mål för respektive område inom ANDT- strategin och frågorna relateras till dessa.

    Tidigare verksamhetsrapporter har byggt på en rapportmall som utformats inom FoU-arbetet där organisationerna lämnat in alla verksamhetsrapporter direkt till forskarteamet. Dessa har haft en annan utformning och större omfattning. Årets verksamhetsrapport har därför ett delvis annat innehåll än tidigare år.

    Mallen för delrapporten är utformad av forskarteamet vid Örebro universitet. Denna skickades ut av forskarteamet till alla projektledare som i sin tur rapporterade tillbaka direkt till forskarteamet. Delrapporten fokuserar på eventuella förändringar som kan ha skett från den ursprungliga projektplanen enligt ansökan.

    Projekten redovisas i denna rapport i bokstavsordning efter organisation. Varje projekt inleds med fakta om organisationen som genomför verksamheten. Därefter redovisas projektet under följande huvudrubriker: Ansökta och beviljade medel, Bakgrund, Projektets mål och inriktning enligt ansökan, Förändringar av projektplanen, Genomförande och resultat enligt slutrapporten samt För mer information om projektet kontakta. All text baseras på projektens egna skrivningar i ansökningar och rapporter och försöker i möjligaset mån återge deras egna upplevelser av projektet. Underrubrikerna kan variera något för att på bästa sätt återge projektens egna beskrivningar. I slutet av rapporten redogör forskarteamet för några sammanfattande erfarenheter kring ansökningarna, delrapporterna och verksamhetsrapporterna.

    Fulltekst (pdf)
    Verksamhetsrapport 2012 Med kraft och vilja. ANDT-förebyggande arbete inom Statens folkhälsoinstituts stöd till idéburna organisationer
  • 9.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Leisure-time youth-center as health-promotion settings2016Licentiatavhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Leisure time is an important part of young people’s lives. Despite this, leisure-time settings have hitherto had only a minor role in setting-based health-promotion initiatives. Improving adolescents’ quality of leisuretime activities can reduce social differences in health, thus youth-centers can be appropriate settings for promoting health. However, young people with immigrant backgrounds participate less in organized leisure-time activities.

    The overall aim of this study is to explore young people’s leisure time as their health-promotion setting in two NGO-run youth-centers in multicultural, socially deprived suburbs in Sweden.

    This study took a practice-based approach using a mixture of methods in close collaboration with the youth-centers. Data collection was done through surveys with young people (n = 207) and interviews with young people and leaders (n = 16). Study I, about who participates in youthcenter activities, used an explanatory mixed method. Study II, about the youth-centers’ strategies, used an explorative qualitative method with an inductive content analysis.

    This study shows that youth-centers have great potential to be a healthpromotion setting if their strategies include some important factors, both in theory and in daily practice. To be a health-promotion setting, a youthcenter needs to be open and inclusive for its target group, foster supportive relationships, emphasize youth empowerment, and integrate family, school, and community in its strategies.

    Local knowledge about young people's backgrounds, needs, interests, and motivations to attend youth-center activities – as well as good contact with young people's families – is important because it can increase participation in leisure-time activities for young people in multicultural and socio- economically disadvantaged neighborhoods and can thus help to reduce social inequalities in health.

    Fulltekst (pdf)
    Introductory chapter
    Download (pdf)
    Cover
  • 10.
    Fredriksson, Ingela
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Green, Sofia
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Larsson, Madelene
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Alcohol, drug, tobacco and doping prevention by non-governmental organizations in Sweden 2003–20122015Inngår i: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 25, nr Suppl. 3Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background:  In Sweden, there is a strong political belief that non-governmental organizations (NGOs) are important in health promotion and prevention, particularly in the areas of alcohol, drugs, doping and tobacco (ANDT). The Government therefore annually allocates about 2 million euros for this work. This study highlights the involved NGOs, added values and obstacles within NGOs ANDT prevention and conditions required for a successful preventive work.

    Method:  The study is based on 375 project grants including 190 unique projects implemented by 60 NGOs between the years 2003–2012 (Figure 1). In surveys every two years, a total of 168 questionnaires were answered by 112 different project leaders. Both quantitative and qualitative methods were used for analysis.

    Results:  There is a wide range and variety of different NGOs working with ANDT prevention. Added value of NGOs prevention work is that they counterbalance the public sector, have a familiarity and cultural competence that are important for the target groups and they possess a unique force in its voluntariness. Perceived barriers are shortterm project funds, time constraints, limited target group, lack of knowledge and trust from the surrounding society. Successful ANDT prevention requires a well-functioning organization with clear structures and support functions, a goal-oriented and knowledge-based work, support from the public sector and R & D as well as collaboration between different actors.

    Conclusion:  With good organisational conditions and proper support NGOs can be an important complement to public ANDT prevention. They have an ability to reach and attract vulnerable target groups not reached by public interventions. There is a unique power and determination in NGOs.

    Main messages:  NGOs play an important role and are an important complement within ANDT prevention. NGOs uniqueness creates an important added value in ANDT prevention.

    Fulltekst (pdf)
    ANDT prevention
  • 11.
    Fredriksson, Ingela
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Fritiden som arena för hälsofrämjande arbete: exempel från två ungdomsverksamheter2016Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 93, nr 2, s. 138-153Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Fritiden är en betydande del av ungdomars liv och en viktig arena för ungdomars utveckling av en god hälsa. Syftet med studien är att öka medvetenheten om betydelsen av ungdomars fritidsaktiviteter i ett hälsofrämjande perspektiv. Datainsamling har skett genom enkäter (n=207) och intervjuer (n=16) inom två fritidsverksamheter. Studien visar att fritidsverksamheter har goda förutsättningar att vara hälsofrämjande arenor om några viktiga faktorer inkluderas i verksamhetens strategier både i teorin och i det dagliga arbetet: 1) Aktiv och genomtänkt rekrytering, 2) Naturlig övergång från barnaktiviteter till ungdomsaktiviteter, 3) Verksamhet i närområdet, 4) Lokal kännedom om bakgrund, behov, intressen och motiv för deltagande, 5) Öppna och inkluderande mot målgruppen, 6) Främja stödjande relationer, 7) Betona ungdomars empowerment och 8) Integrera familj, skola och samhälle.

  • 12.
    Fredriksson, Ingela
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Important Strategies for Youth Centers to be Health-Promoting Settings2015Inngår i: Health Science Journal, ISSN 1791-809X, Vol. 10, nr 1, artikkel-id 13Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Adolescence is a time that offers many opportunities for good health. It is also when the foundations for future patterns of adult health are established. Leisure time is a significant part of young people’s lives, and is often spent together with peers, it could therefore be a crucial arena for helping adolescents develop their full potential and attain the best possible health in the transition to adulthood. Since many young people spend their leisure time at youth centers they can play an active role in health promotion and be a health-promoting setting.

    This study aims to explore different strategies at two NGO-driven youth centers in multicultural, socially deprived suburbs in Sweden, and to determine what factors are important for making the youth centers health-promoting settings.

    Method and findings: The study includes data from seven individual interviews with staff and six group interviews with youth at two youth centers. The groups consisted of three to five members with different ages (13–17 years), ethnicities, experiences and number of years at the center, totally 26 young people. An inductive qualitative content analysis was performed to analyze the interviews. The two youth centers studied are located in suburbs of two top-ten (by population) cities in Sweden. Both suburbs are characterized by apartment blocks and a high proportion of people with immigrant backgrounds and lower socio- economic status. The results show that youth centers can be health-promoting settings when their strategies include some important factors, both in theory and in daily practice.

    Conclusion: To be a health-promoting setting a youth center needs to be open and inclusive towards its target groups, foster supportive relationships, emphasize youth empowerment, and integrate family, school and community into its strategies.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Fredriksson, Ingela
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Green, Sofia
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Hulldin, Johanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Larsson, Madelene
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Projektportföljen 2014 Med kraft och vilja: ANDT-förebyggande arbete inom Folkhälsomyndighetens stöd till idéburna organisationer2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för regeringens program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor (ANDT) har Folkhälsomyndigheten utlyst medel till idéburna organisationer för ANDT-förebyggande arbete. Denna projektsammanställning bygger på ansökningar från de idéburna organisationer som beviljats anslag inom ramen för utlysningen under 2014. 

    Syftet med projektsammanställningen är att ge en samlad bild av den verksamhet som genomförs av idéburna organisationer inom ANDT-området under 2014. Den ger en kort beskrivning av varje projekt och innehåller kontaktuppgifter till organisationerna och projektledarna. Förhoppningen är att kontaktuppgifterna ska främja och underlätta samverkan och erfarenhetsutbyte mellan olika projekt inom satsningen.

    Sammanställningen innefattar 36 projekt som drivs av 32 olika idéburna organisationer. Dessa ingår i forskarteamet vid Örebro universitets uppdrag att dokumentera och följa.

    Projekten redovisas i bokstavsordning efter organisation. Varje projekt inleds med fakta om organisationen som genomför verksamheten. Därefter redovisas projektet under följande huvudrubriker: Ansökta och beviljade medel, Projektsammanfattning, Projektets verksamhet 2014 samt Kontaktuppgifter. All text baseras på projektens egna ansökningar och försöker i möjligaste mån återge organisationernas egen beskrivning av projektet.

    Forskarteamets nuvarande medlemmar har alla deltagit i arbetet och står gemensamt för sammanställningen. Särskilt ansvarig för årets projektsammanställning har Ingela Fredriksson varit.

    Fulltekst (pdf)
    Projektportföljen 2014 Med kraft och vilja. ANDT-förebyggande arbete inom Folkhälsomyndighetens stöd till idéburna organisationer.
  • 14.
    Fredriksson, Ingela
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Green, Sofia
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Larsson, Madelene
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Jordmån för ett framgångsrikt ANDT-förebyggande arbete inom den idéburna sektorn2014Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 91, nr 1, s. 30-44Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Regeringsföreträdare och representanter för civila sektorn förutspår fortsatt växande idéburet engagemang, allt fler idéburna aktörer samt ökad professionalisering inom sektorn. Detta innebär att olika kunskaper och kompetenser blir allt viktigare för de idéburna organisationerna. Syftet med artikeln är att belysa jordmån för att kunna bedriva ett framgångsrikt ANDT-förebyggande arbete (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) inom en idéburen organisation. I resultatet framhålls vikten av att samhällets förebyggande aktörer accepterar varandras styrkor samt kompletterar varandra utifrån dessa. För att nå framgång i det förebyggande arbetet lyfts vikten av ett strukturerat, målinriktat, forsknings- och kunskapsbaserat arbete. Att vissa ekonomiska och politiska förutsättningar är uppfyllda framhålls också som viktigt för att nå framgång. Likaså en närmre kontakt och ett utökat samarbete mellan myndigheter, idéburna och forskare.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Geidne, Susanna
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Dalal, Koustuv
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Two NGO-run youth-centers in multicultural, socially deprived suburbs in Sweden: Who are the participants?2015Inngår i: Health, ISSN 1949-4998, Vol. 7, nr 9, s. 1158-1174Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: Leisure-time is an important part of young people’s lives. One way to reduce social differences in health is to improve adolescents’ living conditions, for example by enhancing the quality of after-school activities. Multicultural, socially deprived suburbs have less youth participation in organized leisure-time activities. This study explores who the participants are at two NGO-run youth-centers in multicultural, socially deprived suburbs in Sweden and whether socio-demographic, health-related, and leisure-time factors affect the targeted participation. Methods: The study can be seen as an explanatory mixed-methods study where qualitative data help explain initial quantitative results. The included data are a survey with youth (n = 207), seven individual interviews with staff, and six focus-groups interviews with young people at two youth-centers in two different cities. Results and Conclusions: The participants in the youth-centers are Swedish born youths having foreign-born parents who live with both parents, often in crowded apartments with many siblings. Moreover they feel healthy, enjoy school and have good contact with their parents. It seems that strategies for recruiting youths to youth-centers have a large impact on who participates. One way to succeed in having a more equal gender and ethnicity distribution is to offer youth activities that are a natural step forward from children’s activities. The youth-centers’ proximity is also of importance for participation, in these types of neighborhoods.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Geidne, Susanna
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Leisure-time as a health-promoting setting: experiences from youth-centers in Sweden2015Inngår i: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 25, nr Suppl. 3Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Leisure-time is an important part of young people’s lives. Despite this, leisure-time settings have hitherto had a minor role in setting-based health-promotion initiatives. Improving adolescents’ quality of leisure-time activities can reduce social differences in health. Youth centers can therefore be good settings for promoting health. However, young people with immigrant backgrounds participate less in organized leisure-time activities. The aim of the study is to increase awareness of the importance of young people's leisure-time activities in a health promotion perspective. Further questions like who participate and why, what they gain, and what particular strategies the different youth-centers use in their everyday work will be presented.                                                                           

    Methods: In this practice-based longitudinal study data were collected 2012-2014 at two youth-centers in multicultural, socially deprived suburbs using surveys with 12-16 year old adolescents (n=207). Individual interviews with staff (n=7) and focus-groups interviews with adolescents (6 groups, 50 % girls). Moreover individual interviews (n=3) were made with cooperation partners in the neighborhoods. Quantitative, qualitative and mixed methods were used for analysis.                                                                                           

    Results: Most of the participants are second generation immigrants. They feel healthy, enjoy school, and feel quite safe in their neighborhoods. They participate in youth-centers to do fun and interesting activities, to see friends as well as to have leaders that care about them. If factors like support from youth-center leaders, influence, gender equality or alcohol and drug rules are important for making adolescents use less alcohol or feel better will also be revealed. Strategies for recruiting youth to youth-centers are central to succeeding.    

    Conclusions: Youth centers can be health-promoting settings when their strategies include some important factors, both in theory and in daily practice.                                           Main messages: Leisure-time activities are underestimated health promoting settings. Youth-centers can be a health-promoting setting.

  • 17.
    Geidne, Susanna
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper.
    What motives are important for participation in leisure-time activities at Swedish youth centres?2016Inngår i: Health Education Journal, ISSN 0017-8969, E-ISSN 1748-8176, Vol. 75, nr 8, s. 972-985Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: This study aimed to explore the motives of young people in multicultural suburbs for participating in youth-centre activities.

    Design and setting: The study employed practice-based research with a focus on collaboration and methodological diversity. Data on motives for participation were collected in spring 2013 at two nongovernmental organisation (NGO)-run youth centres located in the suburbs of two cities in Sweden using surveys and focus-group interviews.

    Method: The study used mixed methods, with qualitative data being used to help explain initial quantitative findings. Statistical analysis was conducted using measures of competence and social motives. Qualitative analysis used both deductive and inductive content analysis.

    Results: Study findings suggest that motives concerning competence development and socialising are insufficient to account for why young people in multicultural, socially disadvantaged suburbs participate in youth-centre activities. The study highlights the importance of additional motives influencing participation in leisure-time activities. The additional motives of ‘fun/undemanding’ and ‘support’ were found to be important to most young people in this study.

    Conclusion: Study findings suggest that motives for participation in youth-centre activities have to do with characteristics of the participants, of the neighbourhood in which the centre is located and the specific type of unstructured leisure-time activity. Future motive measurement scales should include items concerning socioeconomic status, activities provided and young people’s degree of influence over the activities in which they participate.

  • 18.
    Geidne, Susanna
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Green, Sofia
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Larsson, Madelene
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Projektledare inom den idéburna sektorns ANDT-förebyggande arbete.2014Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 91, nr 1, s. 5-17Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I Sverige ges stora summor till det civila samhället och betydelsen av dess kunskap, erfarenhet och engagemang är en vital del av arbetet med att nå målen i ANDT-strategin. Sedan 2003 är ett forskarteam vid Örebro universitet engagerade för forskning, dokumentation och stöd till idéburna organisationerna inom regeringens ANDT-satsning. Kunskap om de som arbetar ANDT-förebyggande inom idéburna organisationerna är viktig då dessa personer ofta har en betydande roll för projektens resultat. Denna artikel belyser projektledarnas bakgrund, arbetsuppgifter samt deras roll som projektledare. Vår ”typiska” projektledare har många likheter med ideellt engagerade, men även med de som arbetar med ANDT-förebyggande inom det offentliga. Samtidigt är de en heterogen grupp beroende av vilka organisationer de representerar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Green, Sofia
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Pettersson, Camilla
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Geidne, Susanna
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Larsson, Madelene
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Mervärden och hinder med idéburna organisationers ANDT-förebyggande arbete2014Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 91, nr 1, s. 18-29Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Att idéburna organisationer är viktiga aktörer i ANDT-förebyggande arbetet (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) råder det enighet om både i litteraturen och i politiska dokument. Däremot behövs mer kunskap kring det unika med den ideella sektorns arbete. Denna artikel syftar till att belysa mervärden och hinder med att idéburna organisationer arbetar ANDT-förebyggande. En enkätundersökning har genomförts med projektledare inom idéburna organisationer. Resultaten visar att det är i relation till offentlig verksamhet som projektledarna beskriver många upplevda mervärden och hinder. Mervärden och hinder är också i hög grad relaterade till den idéburna organisationens särart. Svårigheter med samverkan och de möjligheter man ser att tillsammans kunna skapa ett framgångsrikt arbete är andra viktiga faktorer liksom hinder som uppkommer på grund av kortsiktig finansiering.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Larsson, Sandra
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Fredriksson, Ingela
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Eriksson, Charli
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Kraft och vilja att nå fram: Etniska grupper som mål och medel i ANDT-förebyggande arbete 2003-20142015Rapport (Annet vitenskapelig)
1 - 20 of 20
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf