The overall purpose of the article is to describe a joint learning process where both practicable and theoretically anchored knowledge are in the foreground. The empirical data derives from an EU project. In focus is a group of course leaders and their experiences of carrying out a training programme targeted for a group of individuals with a weak position on the labour market. The author brings out what happens when individuals try to understand perspectives from one another. The results demonstrate the knowledge that is developed when members of a project team are included in the entire research process, from the definition of problems to the analysis, presentation of results and suggestions of change. Further the outcome illustrates how an interactive research approach can be conducted in close co-operation with those concerned. Active participation, a structured learning process, critical reflections and common understanding then became essential prerequisites. Taken together the study reveals that it is possible to learn how to approach complex problems and situations. By communicating experiences and thoughts that could be attributed to interaction patterns in social relations, communication structures, emotions, influence and power, the course leaders and the researcher jointly created a learning environment where reflection, understanding and development-oriented learning were of vital importance.

The purpose of this article is to describe how the qualitative target “men’s violenceagainst women and violence in close in close relationships” has beenimplemented and integrated into the nursing program at Linnaeus University.Another purpose is to contribute with ideas and didactic methods within thefield of knowledge. The introductory part provides a brief background to theGovernment’s decision to add a new qualitative target in the Higher EducationOrdinance for seven vocational educations in 2018. Thereafter it ispresented how the qualitative target is implemented and integrated in threeof the nursing program’s courses. The description focuses on the work ofsystematically designing teaching and learning so that the courses’ examinationsare linked to learning outcomes, type of instructions and progression.

The overall aim with the study was to describe the knowledge building that was developed in a group of students who were trained nurses enrolled in a Swedish higher education programme. With a point of departure in an interactive research approach, the authors applied the dialogue seminar as method and pedagogical model. When the students in close to practice talks, shared their thoughts about how gender and gender equality could be experienced and understood, the dialogue seminar became useable. At the analysis of the stories which the students shared at the dialogue seminars, it became clear that most of the students had an ambivalent approach to gender equality. When they reflected on gender relations, they brought out the hierarchical and separate gender relations which they experienced as existing within healthcare. Furthermore, their professional lives seemed to be embedded in gender-related practices. An important conclusion is that the students’ reflections oscillated between critical reflection on conditions and critical reflection on processes within their own practice in healthcare. Another finding was that the students’ reflections in dialogue form became important in a learning process, not least in the light of that gender relations and gender equality only to a limited degree had been included in their nurse’s education at the basic level.

Inom det svenska försvaret pågår en av de största militära reformer som Sverige genomfört i modern tid. Från att ha varit ett invasionsförsvar ändras nu inriktningen mot ett rörligt, flexibelt insatsförsvar, som både kan försvara Sverige och medverka vid internationella insatser. I december 2004 fattade riksdagen ett beslut om Försvarsmaktens struktur under tiden 2005-2007. För Karlskronas del var beslutet av yttersta vikt, då det ger anvisningar om vilken verksamhet som skall bedrivas vid Sydkustens marinbas i Karlskrona.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa förståelsen för den påverkansprocess som ledde fram till försvarsbeslutet 2004 sett ur ett kommunalpolitiskt perspektiv. Studien omfattar tiden från det att överbefälhavare Håkan Syrén lämnade sitt underlag inför kommande försvarsbeslut till dess att riksdagen fattade beslut. De frågor som studien söker svar på är:

• Vilka hegemoniska diskurser respektive motdiskurser finns från det att överbefälhavaren lämnade sitt underlag i februari 2004 till dess att propositionen röstades igenom i riksdagen 15 december 2004?

• Hur uttrycks den politiska påverkansprocessen på lokal nivå?Avsikten är inte att utvärdera vare sig aktörer eller resultatet av försvarsbeslutet utan att skapa förståelse för försvarsbeslutsprocessen. I fokus står den påverkansprocess som lokala aktörer är en del av med målsättning att bibehålla Sydkustens marinbas. Studien kan därmed sägas sluta där en egentligen utvärdering skulle ha börjat. Den del av försvarsbeslutsprocessen som berör Flygflottiljen i Kallinge inkluderas inte i denna studie.

This article discusses experiences of on-going evaluation within a project funded by the EU Structural Funds. A question that is particularly illus-trated is how we, as on-going evaluators, have handled the dilemma be-tween closeness and involvement in the project in relation to distance and a critical approach. This dilemma is standard within action- and interac-tive research, and becomes particularly evident in a concrete reality within a project. The problem is important to illustrate, especially considering the fact that the on-going evaluation task is politically governed, that is, the EU requires that the customary evaluation be replaced with an on-going evaluation. Furthermore, on-going evaluation finds itself in a developmen-tal phase, where discussions are carried on about how to define the con-cept, and also on how the role as an on-going evaluator should be worked out. A possible outcome of this could be that the on-going evaluation be-comes far too uncritical, or critical, and with that cannot come up to ex-pectations. In this article the assumption is that the task of the on-going evaluator is to follow the development in a project, vis-á-vis established goals, with the purpose of creating practice-relevant knowledge. We also discuss the balancing that exists between being supportive of progress, giving constructive criticism, and not being regarded as far too critical. After having worked in an innovative development project for two years, we have been strengthened in our understanding that the interactive re-search approach, concept usage, theoretical connection and methodologi-cal knowledge constitute imperative demands, in order to handle the changes between closeness and distance.

Studien baseras på erfarenheter som följeforskare inom ett projekt, finansierat av Eu:s strukturfonder. Den europeiska regionala utvecklingsfonden ställer krav på att följeforskaren ska vara kritisk granskande, processtödjande och arbeta för att projektidén drivs mot uppställda mål. I uppdraget finns en problematik; nämligen hur följeforskaren hanterar dilemmat närhet och involvering i relation till distans och ett kritiskt förhållningssätt. Problemet är klassiskt inom såväl aktionsforskning som interaktiv forskning och blir särskilt tydligt i en konkret verklighet. Ett tänkbart utfall av detta skulle kunna vara att följeforskningen blir antingen okritisk eller kritisk och därmed inte infriar de förväntningar som ställs. Studien tar sin utgångspunkt i uppfattningen att följeforskarens primära uppdrag är att följa utvecklingen i ett projekt mot uppsatta mål med syfte att skapa lärande och återföra kunskap från de innovativa och nydanande momenten i projektet. 

Syfte

Studiens övergripande syfte är att beskriva den följeforskning som genomfördes i projekt Syster Gudruns fullskalelaboratorium i Blekinge för It i vård och omsorg (SGF). Ytterligare ett syfte är att reflektera över följeforskarens balansgång mellan att vara utvecklingsstödjande, ge konstruktiv kritik och att inte uppfattas som alltför kritisk.

Metod

Den interaktiva kritiska forskningen inom SGF handlade om att följeforskarna i dialog med deltagarna byggde upp gemensam och reflekterande kunskap. Primärt inriktades det processuella lärandet på diskussioner om projektidén i relation till uppsatta projekt- och effektmål. Reflektioner om projektets processtöd ledde fram till frågan hur kritisk man kan vara som följeforskare. För att kunna följa SGF:s utveckling mot uppsatta mål eftersträvades en pendling mellan att ibland följa projektets aktiviteter på nära håll för att vid andra tillfällen söka information på ett mer övergripande plan. De metoder som tillämpades var observationer, semistrukturerade intervjuer/samtal, lärandeseminarier samt dokumentanalys. Observatörsrollen kan närmast beskrivas som ett kontinuum från fullt deltagande till avskildhet från den situation/interaktion som studerades. Observationerna låg till grund för de semistrukturerade intervjuer/samtal som fortlöpande genomfördes med projektägare, projektledare och delprojektledare. Tillvägagångssättet skapade förutsättningar för följeforskarna att fånga the actor’s point of view, som utgjorde grund för alternativa tolkningar av skeenden. Lärandeseminarier innebar att projektgruppen regelbundet träffades och tillsammans genomlyste problemområden inom projektet.

Resultat

För att följeforskaren ska kunna inta ett kritiskt förhållningssätt och återföra väl underbyggda slutsatser krävs en vetenskaplig ansats. Följeforskning överensstämmer till stora delar med interaktiv forskning där mötet mellan olika perspektiv, delaktighet, lärprocess och gemensam kunskapsbildning är central. När följeforskningens kritiska granskning sätts i relation till projektdeltagarnas olika perspektiv framstår olika bilder av samma praktik. Sett ur ett sociologiskt perspektiv kan detta förstås utifrån att verkligheten är en social konstruktion. Denna konstruktion skapar en inifrån- och en utifrånvy, men även konflikter mellan konkurrerande fält. Vid analys av SGF framstod att projektets aktörer påverkades av spänningar på såväl individ- som strukturnivå. Detta kan förstås utifrån Bourdieus fältteori, Foucaults maktanalytik och den kunskapssociologi som företräds av Berger och Luckman. För följeforskaren och projektdeltagarna blir utmaningen att se konflikter som en produktiv medvetande- och lärprocess. De lärandeseminarier som genomfördes inom ramen för projektet blev följeforskningens viktigaste redskap för att kunna följa processer, egengranskning, synliggöra konkreta problem och öka förståelsen för olika perspektiv.

Studiens övergripande syfte är att fördjupa förståesen för jämställdhet inom en kommunal förvaltning utifrån tre teoretiska utgångspunkter; teoretiska perspektiv på organisation, könsperspektiv samt teorier om makt. I fokus står en grupp yrkesverksamma kvinnor och män. Vid genomförandet av den empiriska studien används observationer och kvalitativa intervjuer. När ett könsperspektiv är utgångspunkt vid studier av en organisation framträder könets betydelse på såväl struktur- som individnivå. I resultatet illustrerar en bild av både hinder och möjligheter för en jämställd organisation. De hinder som finns är hierarki, könssegregering, kunskapsbrist, kulturell kod samt språkbruk. Möjligherna utgörs av styrning, kunskap och metoder.

Sociologi för sjuksköterskor ger en introduktion till sociologiska och socialantropologiska begrepp, teorier och fenomen som är relevanta för sjuksköterskor. Genom olika exempel belyser författaren hur dessa kunskaper kan implementeras i mötet med patienter och brukare.

Boken inleds med en introduktion till samhällsvetenskapliga ämnen och belyser olika sätt att förstå sjukdom. Författaren beskriver också olika sociologiska teorier och centrala begrepp såsom identitet, roll, makt, vanmakt och motmakt. Avslutningsvis belyses några av de förändringar som ägt rum inom hälso- och sjukvården och vilka framtida utmaningar som väntar oss. I ett sådant perspektiv blir innovation och nytänkande framträdande.För att lösa de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför,samt öka kvaliteten på tjänsterna och patientsäkerheten, är det viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal förmår tänka innovativt och kan implementera nya lösningar.

Sociologi för sjuksköterskor vänder sig till blivande och redan yrkesverksamma sjuksköterskor.

Att vara chef inom en kommunal förvaltning innebär att utgöra en del av kommunens multifunktionella organisering, som i stor utsträckningstyrs av lagstiftning. Organisationen är skattefinansierad och förväntasbeakta delvis motstridiga krav såsom transparens, representation, kontroll, medbestämmande, likabehandling, öppenhet, offentlighet samt insyn i beslutsprocesser. Positionen kan närmast beskrivas som en balansakt där chefen i sin vardagsverklighet måste förhålla sig till de olika krav och förväntningar som ställs av politiker, medborgare och medarbetare. I chefskapet ingår även intern och extern informationsöverföring och ett ständigt flöde av horisontella och vertikala interaktioner. I föreliggande studie har en multimetodisk forskningsansats tillämpats i syfte att ringa in 202 kommunala chefers kommunikation genom användandet av olika digitala verktyg. Resultatet visar att de digitala verktyg som cheferna använde i sitt arbete förenklade och effektiviserade kommunikationen inom och utanför organisationen. Ett återkommande dilemma var att cheferna hade svårt att leva upp till normen om hur en chef bör vara. Fysisk närvaro i de verksamheter som man hade ansvar för upplevdes som ouppnåeligt, men tycktes heller inte krävas av medarbetarna. Organisationens digitala arbetsmiljö blev då ett sätt för cheferna att vara tillgängliga och skapa en kollaborativ kommunikation, något som stödjer idén om ett ledarskap, präglat av support.

Att vara chef inom en kommunal förvaltning innebär att utgöra en del av kommunens multifunktionella organisering, som i stor utsträckning styrs av lagstiftning. Organisationen är skattefinansierad och förväntas beakta delvis motstridiga krav såsom transparens, representation, kontroll, medbestämmande, likabehandling, öppenhet, offentlighet samt insyn i beslutsprocesser. Positionen kan närmast beskrivas som en balansakt där chefen i sin vardagsverklighet måste förhålla sig till de olika krav och förväntningar som ställs av politiker, medborgare och medarbetare. I chefskapet ingår även intern och extern informationsöverföring och ett ständigt flöde av horisontella och vertikala interaktioner. I föreliggande studie har en multimetodisk forskningsansats tillämpats i syfte att ringa in 202 kommunala chefers kommunikation genom användandet av olika digitala verktyg.  Resultatet visar att de digitala verktyg som cheferna använde i sitt arbete förenklade och effektiviserade kommunikationen inom och utanför organisationen. Ett återkommande dilemma var att cheferna hade svårt att leva upp till normen om hur en chef bör vara. Fysisk närvaro i de verksamheter som man hade ansvar för upplevdes som ouppnåeligt, men tycktes heller inte krävas av medarbetarna. Organisationens digitala arbetsmiljö blev då ett sätt för cheferna att vara tillgängliga och skapa en kollaborativ kommunikation, något som stödjer idén om ett ledarskap, präglat av support.

Strukturfonderna är EU:s viktigaste verktyg för att minska regionala skillnader inom och mel-lan medlemsländerna. I den tredje programperioden, 2007-2013, satsas med nationell medfi-nansiering mer än 30 miljarder kronor i olika strukturfondsprojekt. Det ekonomiska stödet ska användas till insatser för regional utveckling, sysselsättning och kompetenshöjning i Sverige.Under programperiodenhar utvärderingsupplägget ändrats till "on-going evaluation", följe-forskning, som syftar till att fortlöpande utvärdera projekten för få underlag till nya vägval och alternativa aktiviteter som bättre leder projekten mot effektmålen. Ytterligare förändring är att medlemsländerna ska visa att de utvecklar utvärderingskapacitet (evaluation capacity building) som kan ta sig an nya krav på följeforskning. Den europeiska kommissionen betonar även att erfarenheter och kunskaper från utvärderingsinsatserna kontinuerligt ska leda till lä-rande i program och projekt liksom till offentlig diskussion, public debate.

I föreliggande slutrapport redogörs för den följeforskning som genomförtsinom struktur-fondsprojektet Centrum för Telemedicin, CTM under tiden 2012-2013 där syftet var att utvär-dera projektets utveckling mot uppsatta mål. Centralt i denna lärande utvärdering har varit dialogen med projektledaren, projektdeltagarna och representanten för projektägaren. Rollen som följeforskare har inriktats på att vara stödjande, men också störande, det vill säga ifråga-sättande och kritisk.

Rapporten är indelad i fyra delar. Den första beskriver bakgrunden till projektet, dess syfte och mål. I den andra delen redogörs för följeforskningens metodologiska utgångspunkteroch därefter redovisas resultateti den tredje delen.I den avslutande delenförs ett framåtsyftande resonemang om vilka hållbara effekter som projektet bidragit med

Samverkan med det omgivande samhället i en samhällsvetenskaplig utbildning

Inledning

Projektet ”Integrerat lärande” har sin upprinnelse i ett genuint intresse för hur teoretisk och praktisk kunskap kan integreras inom högre utbildning genom samverkan med det omgivande samhället. Projektet genomfördes under tiden 2006-2009.

Syfte

Projektets övergripande syfte var att inom ramen för ett samhällsvetenskapligt kandidatprogram samverka med offentliga förvaltningar. Ytterligare ett syfte var att med utgångspunkt i en modell för fadderorganisationer implementera arbetsplatsanknutna studier som återkommande inslag inom programmets samtliga kurser.

Mål

• Utveckla ett samhällsvetarprogram, som innehåller arbetsplatsanknutna studier
• Integrera teoretisk och praktisk kunskap
• Skapa förutsättningar för ett ömsesidigt lärande mellan studenter och praktiker
• Utveckla en modell för fadderorganisationer

Metod och tillvägagångssätt

Interaktiv forskning är en avgränsad form av aktionsforskning som är lämplig när det handlar om att följa och påverka utvecklingen inom ett flerårigt projekt. Forskningen är praktiskt inriktad, bedrivs som en cyklisk process där deltagarna är centrala i forskningsprocessen. Utmärkande är också att förändring ses som en integrerad del av forskningen. Genom en systematisk dialog där reflektion och lärprocess är det centrala sker utbyte av kunskap. Forskarens helhetsförståelse och teorikunnande i relation till praktikerns inifrånvy ger ett perspektivseende som fördjupar kunskapsbildningen. I likhet med den kvalitativa forskningsansatsen är strävan att uppnå en nära, subjekt-subjekt relation mellan forskare, studenter och praktiker.

Vid genomförandet av projektet tillämpades metodtriangulering i form av fokusgrupper och innehållsanalys. Fokusgrupper innebar att vi vid återkommande tillfällen träffade representanter för fjorton organisationer och samhällsförvaltningar samt sociologistudenter. Vid dessa sammankomster diskuterades integrering av teori och praktik, konkreta förslag på utbildningens innehåll samt förutsättningar för ömsesidigt lärande. En av oss fungerade som moderator med uppgift att initiera nya infallsvinklar i det ämne som diskuterades medan den andra observerade och ansvarade för dokumentation. Innehållsanalysen av dokument utgjordes av studenters kursutvärderingar och reflektionsrapporter.

Resultat

I ett samarbete med fjorton fadderorganisationer utvecklades lärande i form av arbetsplatsanknutna studier. Inom varje organisation fanns en särskilt utvald kontaktperson som hjälpte studenten att hitta rätt med de frågor som skulle studeras. Det kunde exempelvis vara att med utgångspunkt i teorin studera organisationsstrukur, oganisationskultur, makt, beslutsfattande, jämställdshetsaspekten, arbetsplatsens användande av e-tjänster, frågor om projektledning, olika ekonomiska och juridiska styrmedel. De arbetsplatsanknutna studierna handlade även om att studenten reflekterade över en aspekt som hon/han vill belysa ytterligare genom teoretiska studier. Resultatet visade att såväl studenter som praktiker upplevde den gemensamma kunskapsbildning som en viktig form för expansivt lärande.

Denna slutrapport inleds med en beskrivning av följeforskningeninom projektet Syster Gud-runs fullskalelabi Blekinge för It i vård och omsorg. (SGF). Därefter belyses formalisering av processtöd och hållbart lärande inom SGF, horisontella kriterier, styrgruppen inom SGF, samt projektetsmåluppfyllelse. I rapportens avslutande konklusioner sammanfattas projektets styrkor och svagheter och en diskussion förs om hur kritisk man kan vara som följeforskare

Gender equality is a cornerstone of Swedish society. It means that women and men have the same opportunities, rights and obligations in all areas of life and can be seen as part of the social dimension of sustainable development. The definition implies that women and men can work and support themselves, combine work and care of children on the same terms and that neither sex in a relationship need to worry about being subjected to abuse or violence. In Sweden equal opportunities has been on the agenda for the past decade and beyond. Despite the Equal Opportunities Act (1991:433), people still experience disadvantages, especially in the labour market. Although Sweden has come a long way in making sure that women and men are treated equally in the workplace there are few countries with so obvious gender based occupational segregation. Within Swedish health- and medical care for example 81 per cent of the employees are women. The majority of those work in a hierarchical structure where the lower and intermediate levels primarily are comprised of women. With this point of departure we have studied the construction of gender equality in every day meetings between women and men working in health- and medical care. By studying the perspective of equality and by adding gender theories we have been able to focus on the domination process.

The aim of the presentation is to discuss whether or not a methodological approach can promote a process of making visible gender equality within the health and medical care.

Although Sweden has come a long way in making sure that women and men are treated equally in the workplace there are few countries with so obvious gender based occupational segregation. Within Swedish health- and medical care for example 81 per cent of the employees are women. The majority of these work in a hierarchical structure where the lower and intermediate levels primarily are comprised of women. With this point of departure we have studied the construction of gender equality in every day meetings between women and men working in health- and medical care.

Aim

The overarching purpose of the study was to describe and problematize the perspective of gender equality within the health- and medical care. Two main questions were posed:

• How is the aspect of gender equality expressed in work related meetings between women and men working in health care?
• Which opportunities and hindrances exist for creating sustainable gender equality within the health- and medical care?

Method

The empirical material comprised 23 women and men studying health care or public health at Blekinge Institute of Technology. The informants were also working as professional nurses. The study was carried through in two steps. Firstly four introductory lectures were conducted. Two of them were about qualitative methods with a particular emphasis on focus groups as an interview technique. The other two focused on current gender equality research. The informants also deepened their knowledge by reading articles about gender equality. In the second step qualitative interviews in focus groups were conducted. Before these occasions the interviewees had prepared themselves by reading a research report which made it possible to relate the text to personal experiences from working life.

Result

The empirical material showed that the knowledge about gender equality differed within the studied group. Most informants considered the problem area of vital importance and stressed the necessity of continual discussions in the workplace. However some of the interviewed had never thought of the issue as they regarded gender equality being a question without any interest. All our informants were aware of the plan of action for equality which is required at the workplace but only few of them had read it or worked actively with the implementation. When the interviewees reflected upon the hierarchical structure in their workplaces a common view was that an obvious difference between women’s and men’s opportunities to influence and exercise domination could be seen.

Purpose – The purpose of this article is to show how a model for sustainable learning has been formed in the meetings between practitioners and researchers.

Design/methodology/approach – With the point of departure in an interactive research approach, the authors have worked with learning and common knowledge development. Empirical data were collected from nine learning seminars, which were carried out within the framework of an EU project.

Findings – It is shown by means of empirical examples from an ongoing EU project how the pedagogic method of learning seminars came to be a mediating tool for reciprocal learning between researchers, project leaders and project participants.

Originality/value – The learning seminars constituted an important part of a reflexive learning process where the learning consists of both practicable and theoretically anchored knowledge. Together with the project participants, the authors developed a model for sustainable learning. This model consists of a reflection model, which rests on four fundamental conditions; pedagogic leadership, the learning group, problem areas/situation and time aspects. This article fills a significant knowledge gap in terms of the development of learning within organizations.

With the departure in emotion sociology and caring science the aim of this article is to elucidate the emotion work as experienced by a group of nurses who tried out a customised form of a person-centred care model. Ten semi-structured interviews with following go-along were conducted. The most important empirical finding is the identifying of emotional caring as a specific part of the nurses' emotion management, comprising such knowledge that is specific to the competence of nurses. Emotional caring thus forms part of caring science, affected by the organisational structure, with bearing on the nurses' room for caring actions, that is, how, when and in what way emotional caring can be carried out. Moreover, in practice, person-centredness was compatible with the commonly shared values in caring science. The empirical material also shows that emotion management can be tied to profession, positions, status and power. The article contributes with an understanding of how working in a person-centred care model made it possible for the nurses to come closer to the patient's life world. Qualitative descriptions of the emotion management of a group of nurses in a certain caring context constitute another contribution, something that has not been investigated before.

The purpose of this article is to explore how a group of managers construct their reality, more specifically what it means to work as a manager in a municipal organization. The empirical data for the study were obtained from a Swedish medium-sized municipality and the study takes as its research approach grounded theory, as developed by Glaser and Strauss. Consequently, the empirical data formed the basis for the research, which takes a multi-methodical and theory-generating approach. The methods used in the study include the use of a questionnaire study, interviews in focus groups, observations, reflective work diaries, and the creation of feedback sessions. The result shows that the managers work in an organization where conflicting and competing value systems act together. These can be interpreted as environmental factors and external bounds on a structural societal level, which cannot be influenced. A point of analysis is that these factors and external bounds to a high degree permeate the manager’s workday and can therefore be seen as a plausible explanation for the boundless nature of the managerial task. For most of the managers of the study, this was expressed as uncertainty as to how to define and interpret goals and as to what the managerial role includes with regard to areas of responsibility. It is interesting to ask, however, whether these conditions are not characteristic of the role of managers and work life in general. The results also show that the substantive theory of the study was not judged to be valid for the municipal companies. These managers do not express as ambivalent an approach to competing value systems as the managers in other sections of the municipality do. Nor do they appear to question their professional knowledge, the work content or managership. Another empirical important finding is that the managers believe that the organizational conditions limit ability to carry out the manager task, but that, despite this, they indicate, paradoxically, that they like their work and the social work environment.

Syftet med projektet är att mäta hälsoeffekter av total höftledsplastik med hjälp av hälsoindex och höftindex, att göra en beräkning av kostnaderna för total höftledsplastik inom hälso- och sjukvårdssystemets olika delar, samt att analysera skillnader i resursförbrukning vid Karlskrona och Karlshamns lasarett. Hälsoindexen Rosser, Sickness Impact Profile (SIP) och Euroqol har använts och visar förbättrat hälsoindex 6 månader efter operationen. Höftindexen Charnley, Andersson-Möller/Nielsen och Harris har också testats. Avgörande skillnader mellan höft- och hälsoindex påvisas ej. Kostnaden för ett ingrepp är ca 60 000 kr. Variationer i kostnader mellan olika kliniker kan förklaras med olika behandlingsrutiner.

Föreliggande rapport är en utvärdering av utbildningsdelen inom projekt Nyckelkrafter. Projektet bedrivs inom Equalprogrammet, vars övergripande mål är ett arbetsliv utan diskriminering och ojämlikhet, präglat av mångfald.

The aim of the study is to explore how nursing students talks about their notions on interactions in the relationship between nurse and patient. Empirical data has been obtained from 22 students in their first semester of the Swedish undergraduate nursing programme, applying thematic, individual interviews and using qualitative content analyses. The most significant finding is that although the students had none or limited pre-understanding of caring and the interaction between nurse and patient they were aware of the pre-supposes for establishing such an interplay, articulated in a desire to find out how to build an authentic and trustful caring relationship. Empirical data also show that the students, in the stage of beginners, were trying to identify and relate to basic concepts within caring science. The restricted understanding could then be understood as a matter of the students not being able to express more than they had words for. The results provide new insights into the interactions in the nurse-patient relationship, seen from the perspective of beginner students. These insights could be useful, for lecturers and clinical supervisors, who play a paramount role in the development of each student's acquisition of theoretical and practical knowledge.

This article aims to describe the phenomenon of learning at a university-based nursing student–run health clinic, as experienced by student nurses and lecturers. The study is based on a reflective lifeworld research approach founded on continental philosophy. Eight group interviews were conducted with 38 student nurses and 5 lecturers. The data were explored and analysed for meaning. The results show that learning is supported by a permissive learning environment that builds on both individual and common learning as well as equal relationships within the student group, in relation to the visitors at the health clinic and, to a certain extent, in relation to the lecturers. The most significant finding is that reflective, development-oriented learning takes place when the students, supported by each other and their lecturers, reflect on how to relate to problems and situations. A situation-based learning approach is thus shown to create the prerequisites for lecturers being nearby, reflective dialogue partners but also supervisors in situations where the students ask for support and guidance.

The study demonstrates the suitability of the interactive research approach. When the academy interacted with practitioners common knowledge was created. A core result of the article is the development of a model for sustainable learning. In the centre is a learning process for the integration of theory and practice.

The purpose of this article is to study interaction patterns within a steering group. Most large projects include a group of this kind whose task it is to steer towards set goals and provide the required resources. The origin of the research area lies in the observation that steering groups seem to have difficulties in living up to the expectations of project management and project participants, despite structured working methods such as regular meetings, distribution of responsibility and cooperation with different interested parties. By means of interviews and observations the article attempts to capture interaction patterns in a specific steering group. The study is anchored in theories of power with the purpose of supplying theoretical concepts and analytical tools. The most important conclusion is that the interaction patterns that emerged in the steering group rested on two foundations. The first one was that social relations in the steering group created power that was produced and manifested in different ways. The second one was that the exercise of power affected the action outcome, that is, the results of the actions and consequences for future actions. Another conclusion is that the exercising of the assignment presupposes four premises: the steering group member needs to have a positive approach to the project idea and the set goals, to have knowledge of the assignment, to have a position with the authority to make and carry out strategic decisions of the project, and be able to allocate time for active work and participation in meetings.

Den utvecklingsinriktade lärprocessen inom högre utbildning kan definieras som en rörelse. En lärprocess inleds när inlärda tankemönster inte räcker till och leder till sökandet efter ny kunskap och nya handlingsalternativ (jmf Dewey, 1933/1989). Individens lärande kan även förstås utifrån ömsesidiga strävanden mot gemensamt uppsatta mål inom en organisation och hänföras till Engeströms aktivitetsteori, som betonar lärandet på olika nivåer inom en organisation. Teorier som primärt fokuserar på det individuella lärandet är dock ofullständiga då det lärande som sker inom en organisation också måste förstås utifrån ett sociokulturellt perspektiv, som sker i interaktioner mellan människor (jfr Engeström et al 1999 a; Engeström et al 1999 b); Engeström, 2006). Ömsesidigt kollektivt lärande beskriver således en lärprocess som sker i samspel och kommunikation med andra. Lärandet handlar då om att gruppens medlemmar lär av varandra och tillsammans genom dialog utvecklar gemensamma och individuella handlingsstrategier. Dessa utformas i ömsesidig påverkan och i förhållande till de regler och normer som finns inom den specifika kontexten.

Författarna har i flera artiklar och rapporter visat hur de didaktiska metoderna lärande- reflektions- och dialogseminariet blivit medierande redskap för en reflexiv lärprocess och hur teoretisk kunskap och praktisk kunskap kunnat integreras. (Albinsson & Arnesson, 2010; Albinsson & Arnesson 2012; Arnesson & Albinsson, 2012; Albinsson, 2014; Arnesson, 2014)). I olika student- och arbetsgrupper har kunskapsutbyte och gemensamt lärande formaliserats. Med utgångspunkt i en interaktiv forskningsansats och den lärprocess där såväl praktisk användbar som teoretisk förankrad kunskap står i förgrunden har en modell byggts upp, som betonar ömsesidigt lärande, pedagogisk kompetens, tid och ett avgränsat problemområde.

Syftet med rundabordssamtalet är att diskutera hur lärandeseminariet som metod, där observation, reflektion, analys och dialog är det centrala, kan bidra till att utveckla både praktisk användbar och teoretiskt förankrad kunskap inom högre utbildning.

Lärandeseminariet har använts av oss, som en metod inom olika EU-projekt för att skapa en medveten strategi för hållbart lärande. Syftet var att vi även inom en specifik kurs, ville pröva och utveckla lärandeseminariet som metod för att integrera teori och praktik. Kursen benämndes ”Hållbar jämställdhet” och genomfördes som en obligatorisk programkurs, under femte terminen inom Samhällsvetarprogrammet för organisation och samhällsförvaltning, 180 hp, vid Blekinge Tekniska Högskola.

Lärandeseminariet som metod vilar på idén att reflexivt lärande sker i en dialektisk process.  Lärprocessen startar när studenten medvetet och kritiskt reflekterar över vad som ska läras och kunskapen fördjupas när gruppen tillsammans analyserar och diskuterar en situation eller fenomen.

Inför lärandeseminariet genomförde varje student en genusobservation. De valde att observera situationer som de själva varit en del av exempelvis parmiddagen, festen, balen, mötet inom idrottsföreningen, besök hos farfar på äldreboendet och det politiska mötet. Studenterna författade därefter en reflektionsrapport där den konkreta situationen analyseras i flera steg.  Inledningsvis ställdes frågor som: Vad hände? Varför hände detta? Vad betyder det? Att överväga en situation på detta sätt leder till ny förståelse av hur orsak och samband hänger ihop. Nästa steg innefattar abstraktion, generalisering och tolkning utifrån teori och begrepp. Exempel på teoretiska perspektiv som studenterna tillförde var Hirdmans genusteori, Connells genushierarki, över- och underordning, patriarkat, köns-maktordning. Vid lärandeseminariet var vår roll att skapa en struktur för de diskussioner som fördes, samtidigt som det var viktigt att vara tillåtande och lyhörd. Ambitionen var även att problematisera och ”störa” i syfte att främja reflektion och nytänkande hos studenterna.

Rundabordssamtalet inleds med en presentation av en modell för hållbart lärande, där lärandeseminariet är ett medierande verktyg för ömsesidigt lärande. Därefter ges möjlighet att diskutera om lärandeseminariet som metod kan bidra till att utveckla både praktisk användbar och teoretisk förankrad kunskap inom högre utbildning. Samtalet avslutas med summering och utvärdering.

Mentorship is a method that is used in both professional education and training and inworking life to introduce new employees. Previous research has shown that there is limitedexperience of mentorship in the parts of higher education that are outside of professionaleducation and training. The purpose of this article is to deepen knowledge of how mentorshipcan be used as a pedagogic tool to integrate theory and practice in a social scienceprogramme at a Swedish university. The empirical material is obtained from a case study thatincludes students/mentees and contact persons/mentors. The results show that mentorship isan important contribution to the learning process for the integration of theory and practice inhigher education to develop both practically applied and theoretically anchored knowledge.Besides cooperation forms and workplace-related studies in the programme, mentorship thusbecomes the third component of the learning process.

Syftet med rundabordssamtalet är att utifrån ett konkret exempel dela erfarenheter och diskutera om mentorprogram är en möjlig väg för att integrera teori och praktik i högre utbildning.

Inom ramen för Samhällsvetarprogrammet för organisation och samhällsförvaltning, 180 hp, Blekinge Tekniska Högskola, har försöksprojektet ”Mentorskap, en del av integrering av teori och praktik inom högre utbildning” genomförts. Projektet startade september 2011 och avslutades maj 2012. Studenter inom programmets tredje år deltog i projektet.

Mentorprogrammet ska ses som en  del av det strategiska arbetet som bedrevs inom programmets samtliga kurser för att integrera teori och praktik.  Under hela utbildningstiden har studenterna kontakt med samma fadderorganisation och kontaktperson.  Inom mentorprogrammet fungerar dessa kontaktpersoner som mentorer.  

Mentorskap är en metod för att stärka det ömsesidiga lärandet mellan student och mentor. Ett lärande som fördjupas genom att de får ta del av varandras erfarenheter, frågor och perspektiv.  Vidare bygger mentorskap på idén att en student ska få vägledning i personlig och professionell utveckling samt ska kunna styra sitt lärande.

Mentorsprogrammet startade med att studenter och mentorer träffades i två separata grupper. Vid dessa tillfällen var utgångspunkten definition av mentor- och adeptrollen samt deltagarnas förväntningar på mentorprogrammet. I nästa steg var ett gemensamt seminarium där mål och förväntningar förtydligades och studenterna fick lämnade en skriftlig personlig presentation. Utgångspunkten var att mentor och adept skulle träffas en gång i månaden, cirka en timma och att de tillsammans skulle välja ämnen som skulle diskuteras.   

Rundabordssamtalet inleds med en presentation av mentorsprogrammets genomförande och en analys av studenternas och mentorernas erfarenheter och upplevelser. Därefter ges möjlighet att utifrån egna erfarenheter diskutera mentorprogram som en del av integrering av teori och praktik i högre utbildning. Samtalet avslutas med en summering och utvärdering.

The aim of the article is to deepen the understanding of how a pedagogical model for reflecting talks can be used in order to make sustainable learning part of the daily work in the learning organization. From an interactive research approach, we have together with a project management group in a European Social Fund project worked with sustainable learning and knowledge development. Empirical data has been collected at the implementation of ten reflecting talks about sustainable equality. The results of the study lead to a strategy for how sustainable learning can become part of the daily work at a workplace. The strategy is constituted by a pedagogical model for reflecting talks, which clearly shows how sustainable learning in an organization can be structured. The core of the pedagogical model for the reflecting talks where both practically applied and theoretically anchored knowledge are important components. The learning process is based on observation, reflection, analysis and discussion of concrete situations/events. The models rests on four basic conditions; pedagogical competence, a delimited problem area, the learning group and timeframes. The model can be used in the daily work at short dialogues or at more penetrating discussions.

The Verbal and Social Interaction Nursing Students questionnaire (VSI-NS) has been created to measure the development of verbal, social and interactional skills of nursing students with patients, from their perspective in nursing care. The aim of the present study was to determine the construct validity and internal consistency reliability of the questionnaire. The study had a methodological and developmental design and was carried out in four steps: adjustment of the items, face validity, data collection and data analysis. The number of items was reduced from 48 to 31. The factor analysis of the final 31 items resulted in four quite distinct factors: “Inviting to talk about feelings and thoughts”, “Building a caring relationship”, “Encouraging social and practical aspects in daily life” and “Caring towards health and wellbeing”. The results showed satisfactory psychometric properties in terms of content validity, construct validity and the internal consistency reliability of the questionnaire.  It could be concluded that the original conceptual model could serve as a theoretical foundation to explain and understand nurses’ caring interactions with their patients.