Endre søk
Begrens søket
1234 1 - 50 of 151
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bergman, Eva
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Greenberg, Larry
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Lans, L
    Norrgård, Johnny
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Olsson, I
    Piccolo, John J
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Schmitz, M
    Vandrande fisk i Klarälven2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 2.
    Bolonina, Alona
    et al.
    Riga Tech Univ, Inst Energy Syst & Environm, Azenes Iela 12-1, LV-1048 Riga, Latvia..
    Comoglio, Claudio
    Politecn Torino, I-10129 Turin, Italy..
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Kunickis, Maris
    Riga Tech Univ, Inst Energy Syst & Environm, Azenes Iela 12-1, LV-1048 Riga, Latvia..
    Strategies for mitigating the impact of hydropower plants on the stocks of diadromous species in the Daugava River2016Inngår i: International scientific conference "Environmental and climate technologies", CONECT 2015 / [ed] Valtere, S., Elsevier, 2016, Vol. 95, s. 81-88Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Daugava River is the largest river in Latvia. Daugava Hydro Power Plants built in 1939 - 1974 are Latvia's most important renewable resource in generation of electricity. The absence of fish passage structures excludes upstream migration of diadromous species. Compensatory stocking activities are introduced annually. The need for studying alternative or additional impact mitigation measures is based on biodiversity conservation aspects and possible changes in EU legislation. The case study of solutions for improving the Daugava River connectivity is introduced and further strategies for mitigating the impact of HPP are proposed in the paper.

  • 3.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Annual report on the research activities within the fellowship program 20092010Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract

    The focus of the research has been on restoration of rivers longitudinal connectivity for fish

    migration, as stated in the research program title. The activities have consisted of a mix of

    starting new studies* and continuing ongoing studies. All of the activities have involved a

    cooperation between Olle Calles and Claudio Comoglio as well as several other partners.

    The projects are described in detail in this report and their titles are:

    1. Reintroducing marble trout to Dora Baltea (VdA): the impact of brown trout and

    habitat modifications*

    2. Reintroducing marble trout to highaltitude rivers in VdA*

    3. The ecology and biology of a new Ligurian fish species *

    4. Reestablishment of longitudinal connectivity on the River Nestos, Greece*

    5. Introducing restoration ecology to Costa Rican rivers*

    6. Reestablishing connectivity on the Torrente Chiusella, Piemonte*

    7. Fish ladders or biocanals: on the potential of naturelike design

    8. Reducing silver eel mortality at turbine intakes using lowsloping racks

    9. The depth preference of silver eels approaching obstacles

    10. Testing rehabilitative measures for downstream migrating diadromous fish at a

    hydroelectric plant

  • 4.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Applied Fisheries Research at Karlstad University2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 5.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Applied Fisheries Research in Southern Sweden2008Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Att arbeta med projekt i reglerade vattendrag2011Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Downstream passage problems in regulated rivers2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 8.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Exempel på kompensationsåtgärder2008Inngår i: Vattendomar och fiskevård En vägledning, Ödeshög: Sportfiskarna , 2008Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En stor del av våra vattendrag är kraftigt påverkade av olika fysiska ingrepp. Denna skrift riktar sig i första hand till den som vill göra en insats för att förbättra en skadad vattenmiljö. Vattendomar och fiskevård en vägledning tar bland annat upp omprövning av vattendomar, vilka vanliga fysiska problem man kan stöta på i en vattenmiljö och vad man kan göra åt dem, samt olika exempel på fiskevårdsprojekt

  • 9.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Fish passage - Where do we stand today2012Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Fiskars migration och reproduktion i reglerade vatten : restaureringsåtgärder och dess effekter2005Bok (Fagfellevurdert)
  • 11.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Fiskpassager i svenska vattendrag2010Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Förbättrad nedströmsvandring i Klarälven och andra vattendrag2011Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Förbättrad nedströmsvandring i Lyckebyån och andra vattendrag: Länsstyrelsen Blekinge. Lyckeby, 21 oktober, 2011.2012Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 14.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Möjligheter till nedströmspassage för fisk i Österdalälven2009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Nedströmspassage för fisk i reglerade vattendrag2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 16.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Nedströmspassage för fisk i reglerade vattendrag2009Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 17.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Passageproblem för fisk i reglerade vattendrag i södra Sverige2008Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 18.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Passageproblem för fisk i reglerade vattendrag i södra Sverige - Erfarenheter av restaurering från Emån och Ätran2008Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Redovisning av åtgärds funktion för nedströms vandrande fisk i Ätran2009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Redovisning av åtgärds utformning och funktion för nedströms vandrande fisk i Emån2009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Re-establishing connectivity2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 22.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Re-establishing connectivity for fish populations in regulated rivers2006Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 23.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Re-establishment of connectivity for fish populations in regulated rivers2005Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The hydropower industry has altered connectivity in many rivers during the last century. Many fish species

    depend on both an intact longitudinal connectivity to be able to migrate between spawning, feeding and

    winter habitats, and vertical connectivity for development and survival of incubating embryos and larvae in

    the gravel. The objective of this thesis was to examine problems and remedial measures associated with

    disrupted longitudinal and vertical connectivity in regulated rivers.



    The issue of longitudinal connectivity was studied in the River Emån by evaluating the efficiency of two

    nature-like fishways for anadromous brown trout. Telemetry studies showed that the combined efficiency

    for the two fishways in 2001-2004 was 60.5%. The passage efficiencies of both fishways were high for

    trout (89-100%), but also for other species such as chub, perch, tench, burbot and roach (74%). The

    attraction efficiencies were largely dependent on power plant operation, and generally high for the fishway

    situated next to the tail-race and low for the fishway situated inside the former channel. More than half of

    the trout spawners were also observed using the fishways for downstream passage. The densities of brown trout yearlings upstream of the fishways were higher after the fishways were built than during pre-fishway years. Smolts produced upstream of the fishways were observed migrating downstream in 2003-2005. The percentage of smolts that passed both power plants in was 51%, with

    losses being attributed to predation (15%), turbine-induced mortality (16%) and other reasons (18%).

    Turbine-induced mortality was higher (40%) at the power plant with four small Francis runners, than at the power plant with one large Kaplan runner (12%).



    The issue of vertical connectivity was studied in three rivers in Värmland, one unregulated, and two regulated, one of which had no minimum flow requirements. In the unregulated river, temporal patterns in hyporheic water chemistry correlated to variation in surface water chemistry and discharge as expected. In the regulated rivers, the hyporheic water chemistry showed little correlation to discharge or surface water chemistry. The intra-gravel water chemistry conditions for brown trout eggs were more favourable in the unregulated river, characterised by high oxygen levels, than in the two regulated rivers. The regulated river with no minimum flow requirements had critically low oxygen levels at the end of the incubation period

  • 24.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Rädda vandringsfisken!: Presentation för allmänheten vid Naturum Ronneby, 20 oktober, 20112011Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 25.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Smolt migration in the River Klarälven, the importance of food.2006Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 26.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    The benthic fauna of two flads in southern Bothnian Sea, with different degrees of human impact2000Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    The Baltic Sea in northern Europe is one of the most thoroughly studied marine environments in the world. Shallow bays in the coastal areas, so called flads, have however until recently been poorly investigated. The present study includes a comparison of the benthic fauna of two flads in southern Bothnian Sea, Skatviken

    and Långörsviken, in early spring. Skatviken is target to human activities whereas Långörsviken is largely unaffected. This spatial comparison is complemented by a seasonal comparison with a study performed at fall the year before. Core samples were taken from three vegetation communities in each bay, dominated by one of the macrophytes Chara tomentosa, C. aspera and Potamogeton pectinatus respectively. In these samples the benthos were identified, quantified and weighed, and macrophytes present were identified and weighed. Parameters like oxygen, depth, temperature and salinity were measured. No clear differences between the two bays were detected on a community level in regards of abundance, biomass nor diversity.

    Instead these parameters showed signs to be more dependent on type of vegetation and associated parameters. The shallow C. aspera community held both higher abundance and diversity of benthos than the other two. The taxonomic composition of the benthic communities of the two bays was slightly different. Several taxa that previously have been identified as indicators of a degraded water quality, were

    significantly more abundant in Skatviken e.g. Asellus aquaticus (Crustacea: Isopoda), and Endochironomus sp. (Diptera: Chironomidae). Likewise, taxa indicating a high water quality were significantly more abundant in Långörsviken e.g. Gammarus sp. (Crustacea: Amphipoda), Microtendipes sp. , Paratanytarsus sp. and Pseudochironomus sp. (all three, Diptera: Chironomidae). In addition to this the use of Ecological quality classes, based on certain indicator taxa present, illustrated that Skatviken showed clear effects of stress whereas Långörsviken showed no or

    insignificant effects of stress. The seasonal variation indicated an increased dominance by a few very abundant taxa at fall e.g. Stylaria lacustris (Oligochaeta: Naididae), resulting in a lowered diversity. The total number of taxa was surprisingly

    similar at spring and fall, even though several organisms are likely to have left the aquatic juvenile phase by August. The use of easily detected and identified indicator taxa is recommended for future investigations of benthic fauna as indicators of

    environmental conditions of flads

  • 27.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Ålens nedströmspassage av vattenkraftverk2008Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Ålens nedströmspassage av vattenkraftverk före och efter åtgärd2008Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Återetablering av korridorfunktionen i reglerade Emån2005Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Calles, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Åtgärder för nedströmspassage2010Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 31.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Alenäs, I
    Andersson, J
    Kläppe, S
    Lindqvist, K
    Rivinoja, P
    Biologisk förstudie Hertingprojektet2010Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Alenäs, Ingemar
    Falkenbergs kommun.
    Tielman, Johan
    E.ON Vattenkraft.
    Rivinoja, Peter
    Institutionen för vilt, fisk och miljö. SLU, Umeå.
    Lindqvist, Krister
    Fiskens vandring i Ätran: Fiskvandringens dag – Living North Sea. The Interreg IVB North Sea Region Programme. Falkenberg, 20110514.2011Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 33.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Andersson, Jonas
    Nedströmspassage för ål i Alsterälven: Delrapport 1 - 20092009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Andersson, Jonas
    Ålyngelledare i Rönne å vid Stackarps kraftstation2010Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 35.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Bergdahl, Daniel
    Ålens nedströms passage av vattenkraftverk: Före och efter åtgärd2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Fiskarter som är beroende av att kunna röra sig mellan sötvatten och hav för att fullfölja sina livscykler stöter ofta på problem i reglerade vattendrag, eftersom vattenkraftverk skapar vandringshinder. Vanligen försöker man lösa dessa problem genom att anlägga fiskvägar vid hindren, för att åter göra det möjligt för fisken att passera. Fokus för sådana åtgärder har legat på just uppströms passage, medan nedströms passage av kraftverk sällan uppmärksammats och ytterst sällan åtgärdats. Denna rapport beskriver nedströmspassagen för ål vid ett vattenkraftverk i Ätran, före och efter åtgärd.

    Före åtgärd satt en fingaller med 20 mm spaltvidd och 63,4° lutning i intagskanalen till Ätrafors kraftverk i Ätran. Förlusten för ål på väg nedströms mot havet var omfattande och dödligheten var 72 %. De flesta ålar som dog klämdes fast på intagsgallret eller skadades vid turbinpassage. Åtgärden bestod i att sätta in ett nytt fingaller i intagskanalen med 18 mm spaltvidd och 35° lutning. Dessutom anlades flyktöppningar i gallrets övre del för att erbjuda ålen en alternativ väg förbi kraftverket. Efter åtgärd minskade dödligheten för ål till 10%. Ca. 80% av ålarna hittade ut genom flyktöppningarna och ingen av dem fastnade på det nya gallret. Det nya gallrets utökade yta ledde även till att fallförlusten minskade med som mest 170 mm, vilket innebär en ökad framtida produktion vid kraftverket om man lyckas med att hålla gallret rent från löv och drivgods.

  • 36.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Christiansson, Jonas
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Ålens möjlighet till passage av kraftverk: En kunskapssammanställning för vattendrag prioriterade i den svenska ålförvaltningsplanen samt exempel från litteraturen.2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Situationen för det europeiska ålbeståndet är mycket allvarlig och ålbeståndet är mindre än någonsin. För att komma tillrätta med problemet antog EU år 2007 en förordning som innebar att alla medlemsländer måste upprätta en nationell ålförvaltningsplan. Målet för varje nationell förvaltningsplan skall vara att minst 40 % av biomassan av blankål med stor sannolikhet tar sig ut i havet, i förhållande till en skattning av utvandringen utan mänsklig påverkan på ålbeståndet. Sveriges ålförvaltningsplans fyra huvudsakliga åtgärdsområden är 1) inskränkningar i fisket, 2) minskad turbindödlighet, 3) stödutsättningar av glasål och 4) kontroll av yrkesfisket.I mars 2010 tecknades en frivillig avsiktsförklaring mellan sex vattenkraftföretag och Fiskeriverket. Avsikten var att nå målet 40 procent överlevnad vid utvandring på fem års sikt efter den nationella ålförvaltningsplanens ikraftträdande år 2009. ”Krafttag ål” initierades 2011 som ett verktyg för att ta nästa steg med avsiktsförklaringen. Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) och sju vattenkraftföretag står bakom ”Krafttag ål” som innehåller både konkreta åtgärder och utvecklingsinsatser. Den ökade överlevanden för ål i reglerade vattendrag ska åstadkommas genom att implementera åtgärder där de gör störst nytta, vilket styrs av en prioritetslista där man rankat de elva viktigaste ålvattendragen: 1) Göta älv, 2) Motala ström, 3) Rönne å, 4) Lagan, 5) Norrström, 6) Mörrumsån, 7) Nyköpingsån, 8) Kävlingeån, 9) Örekilsälven, 10) Dalälven och 11) Skräbeån. Dessa elva vattendrag (priovattendragen) förväntas alltså ha potentialen att producera flest ålar, grundat på förväntad ålproduktion i kombination med den förväntade inverkan vattenkraftverken har på nedströmsvandrande ål efter att åtgärder har satts in.För att utreda dödligheten för ål i priovattendragen krävs en detaljerad kunskap om förutsättningarna för lyckad ålpassage vid kraftverken som ålen passerar i dessa vattendrag. Tidigare har man antagit att dödligheten är 70% vid samtliga kraftverk och denna studie har syftat till att förbättra kunskapen om ålens möjligheter till nedströmsvandring i priovattendragen genom att: 1) Sammanställa befintlig kunskap om förutsättningarna för ålpassage vid kraftverken i priovattendragen; 2) Insamlande av information om kraftverken i priovattendragen för användning i modell för turbindödlighetsprediktion, 3) Identifiera kunskapsluckor vad gäller förutsättningarna för ålpassage vid kraftverken i huvudfåran i priovattendragen samt rekommendera framtida aktiviteter för att fylla dessa kunskapsluckor.Den finns en stor skillnad mellan hur många individer som når havet, beroende på om man som i ålförvaltningsplanen använder sig av en konstant kraftverksdödlighet på 70% jämfört med den reviderade förväntade dödligheten baserat på turbinmodellen och empiriska studier. Eftersom dödligheten i vissa fall förväntas understiga 70% och i andra fall överstiga 70%, så blir det reviderade utfallet på antal blankålar som når havet, i vissa fall lägre än vad förvaltningsplanen predikterat och i andra fall högre. En övergripande osäkerhetsfaktor är att ålproduktionen för de flesta priovattendragen inte har uppmätts och därför rekommenderar vi att man prioriterar att förbättra kunskapen om omfattning och lokalisering av denna produktion. Flera av de högproduktiva vattendragen är förhållandevis små och det finns i dag beprövad teknik som bidrar till en ökad passageöverlevnad viddenna typ av kraftverk. Vattendrag där sådana åtgärder rekommenderas är: Rönne å, Kävlingeån, Örekilsälven, Nyköpingsån, Skräbeån och Borgvikeälven. I större vattendrag är det avsevärt mycket svårare att återställa fria vandringsvägar, men i många fall mycket angeläget och inte på något sätt omöjligt. Exempel bland priovattendragen på stora vattendrag med hög ålproduktion och förhållandevis få vandringshinder är Göta älv, Motala ström och Norrström. Vi rekommenderar att det fortsatta arbetet även fokuserar på att testa åtgärder i ett eller flera av dessa vattendrag. Mörrumsån och Lagan har gemensamt att de innehåller ett stort antal kraftverk mellan huvudproduktionsområdet och havet och att man i båda fall har åluppsamlingsanläggningar med åtminstone en god potential för en hög överlevnad. I Dalälven är den skattade ålproduktionen låg och det ligger många och stora kraftverk i älvens nedre delar, vilket sammantaget gör att från ett ålperspektiv åtgärdskostnaderna blir höga och samtidigt nyttan låg.För att man ska kunna uppnå det mål som satts upp för Krafttag ål, behöver man främst arbeta vidare med att öka kunskapen om var och i vilken omfattning ålproduktionen sker. Man behöver även säkerställa en fortsatt god rekrytering av ålyngel till dessa vatten, samt en hög överlevnad för dessa individer till utvandring sker. Slutligen behöver åtgärder implementeras för hög överlevnad vid utvandring till havet för dessa individer, där kunskapen bedöms vara tillräcklig för små- och medelstora vattendrag, men där en stor satsning behövs på förbättrad kunskap om åtgärder i stora vattendrag.

  • 37.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Christiansson, Jonas
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Andersson, Jonas
    Sahlberg, Tony
    Stein, Florian
    University of Potsdam.
    Olsson, Britt-Marie
    Alenäs, Ingemar
    Falkenbergs kommun.
    Tielman, Johan
    E.ON Vattenkraft.
    Ål i Ätran: En fallstudie för svensk ålförvaltning2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det europeiska ålbeståndet har minskat drastiskt under de senaste årtiondena och år 2007 antog därför EU en förordning, som innehåller åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål och som innebar att alla medlemsländer måste upprätta en nationell ålförvaltningsplan. I Sveriges ålförvaltningsplan anges minskad dödlighet i vattenkraftverk som en viktig åtgärd för att öka mängden blankålar som når havet. För att sådana åtgärder ska få stor effekt, måste man veta var mest ål produceras och vilken skada som orsakas av de kraftverk ålen passerar på sin väg mot havet. Denna kunskap är bristfällig för de flesta vattendrag i Sverige.

    Ätran har en lång historia som ett ålproducerande vattendrag soch lämpar sig väl för en fallstudie för svensk ålförvaltning för att belysa ålproduktionens omfattning, dess lokalisering och därmed åtgärdsnyttan. Blankålsfångst på sex platser i Ätrans avrinningsområde under 2010-2011 visade att Ätran prducerar minst 950 blankålar/år och den totala produktionen för hela Åtrans avrinningsområde skulle kunna vara >5500 blankålar/år. Vår studie visar att man utöver redan genomförda och beslutade åtgärder endast behöver åtgärda ytterligare ett kraftverk för att merparten av Åtyrans blankålar ska nå havet.

  • 38.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Comoglio, C
    Vezza, P
    Rehabilitating downstream passage2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 39.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Comoglio, C
    Vezza, P
    Rehabilitating regulated rivers2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 40.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Comoglio, C
    Vezza, P
    Rehabilitating regulated rivers: Italian and Swedish case studies2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 41.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Comoglio, Claudio
    Karlsson, Simon
    Hebrand, Mats
    Downstream passage of diadromous fish in Swedish rivers2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract

    Downstream passage problems for diadromous fish are rarely addressed in regulated rivers in northern Europe. Some attempts to decrease the mortality among downstream moving fish are now tested in southern Sweden, ranging from the use of trash gates to

    testing of low-sloped fine-spaced racks. This presentation describes the efficiency of two

    such measures at hydroelectric facilities in the River Ätran. The targeted species were Atlantic salmon, anadromous brown trout and European eel. Smolt (N=66, 2007), kelt (N=20, 2007) and silver eels (N=170, 2007-2008) were radio-tagged and tracked in

    passing the facilities.



    An open trash gate proved to have a very low efficiency for smolt (7%) and most individuals passed through the racks and turbines. The efficiency was intermediate for kelt (40%) and several individuals died on the trash racks or remained upstream until the

    end of the study. The route seeking time was limited for smolts, but substantial for kelts. Since no control groups were used the extent of the delays could not be quantified. The overall passage success was 50% for kelts and 85% for smolts, illustrating the need for a more efficient measure for kelts in particular.



    The passage for silvers eels of the two lower most hydroelectric plants (HEPs) in the River Ätran revealed a 28% passage success at HEP 2 (N=50), with a 23,5 m head and Francis turbines. The corresponding success for the control group released downstream of

    the HEP was 92% (N=50). The following year the old rack (20 mm / 43°) was replaced by a new rack (18 mm / 35°) with exits at the surface. With the new rack in place 80% of the eels released upstream were successfully diverted and caught, resulting in a total

    success of 90% (compared to 28% with the old rack). The success at HEP 1 was 76% (N=58), but no individuals entered the open trash gate. The success rate was somewhat uncertain because of the short distance to sea and the possibility for injured (but not dead) individuals to reach sea but not surviving in the long run

  • 42.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Greenberg, L.A.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Evaluation of nature-like fishways for re-establishing connectivity in fragmented salmonid populations in the River Emån2005Inngår i: Rivers Research and Applications: an international journal devoted to river research and management, ISSN 1535-1459, E-ISSN 1535-1467, Vol. 21, nr 9, s. 951-960Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We evaluated the function of two nature-like fishways for re-establishing connectivity for anadromous salmonids in the regulated River Emån. Between 90 and 100% of the salmonids that entered the fishways actually passed through them, with median speeds of 180–190mh  1. Only 50% of the anadromous brown trout that passed the first fishway also passed the second one, indicating that the fish might have had problems locating the upstream fishway. The fishways were also observed to function as a passage for downstream post-spawning migrants. The densities of brown trout yearlings upstream of the fishways were higher in 2002, after the fishways were built, than during pre-fishway years. In control sites in other parts of the river as well as in a nearby river, no changes in yearling densities were observed. Thus, the fishways are working for upstream spawners, albeit at a recolonization rate that is slower than expected.

  • 43.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för natur och miljö.
    Greenberg, L.A.
    Karlstads universitet, Institutionen för natur och miljö.
    The pre- and postspawning movements of anadromous brown trout in relation to two low-head power plantsManuskript (Annet vitenskapelig)
  • 44.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Greenberg, L.A.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    The use of two nature-like fishways by some fish species in the Swedish River Emån: Nature-like fishways2007Inngår i: Ecology of Freshwater Fish, ISSN 0906-6691, E-ISSN 1600-0633, Vol. 16, nr 2, s. 183-190Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We studied the use of two nature-like fishways by 15 fish species (N ¼ 240) in the River Emån in southern Sweden. Use of the fishways for both passage and as a habitat was studied by electrofishing, trap catches and PIT telemetry. Of the 187 PIT-tagged fish, 52 individuals from 10 different species ascended one of the fishways for a total passage efficiency of 74%. For the five species that most frequently ascended the fishways, the passage efficiency was 100% for tench (Tinca tinca L.) and perch (Perca fluviatilis L.), 86% for chub (Leuciscus cephalus L.), 60% for burbot (Lota lota L.) and 50% for roach (Rutilus rutilus L.). Individuals that failed to pass the fishways were typically small cyprinids or species that were assumed to have taken up residence in the fishways, such as juvenile brown trout (Salmo trutta L.) and burbot. The nature-like fishways have re-established longitudinal connectivity for most of the studied species and also functioned as rearing and winter habitat for a number of species.

  • 45.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Greenberg, Larry
    Applied Fisheries Research at Karlstad University2007Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 46.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Greenberg, Larry
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Downstream passage in two rivers in Southern Sweden2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 47.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Greenberg, Larry
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Evaluating fishway function in a regulated river2005Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 48.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Greenberg, Larry
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Evaluating fishway function in a regulated river2005Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 49.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Greenberg, Larry
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Evaluating the effectiveness of bypass channels in a regulated river2003Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 50.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Greenberg, Larry
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Evaluation of nature-like fishways for re-establishing connectivity in fragmented salmonid populations in the River Emån2005Inngår i: Rivers Research and Applications: an international journal devoted to river research and management, ISSN 1535-1459, E-ISSN 1535-1467, Vol. 21, nr 9, s. 951-960Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We evaluated the function of two nature-like fishways for re-establishing connectivity for anadromous salmonids in the regulated River Eman. Between 90 and 100% of the salmonids that entered the fishways actually passed through them, with median speeds of 180-190 m h(-1). Only 50% of the anadromous brown trout that passed the first fishway also passed the second one, indicating that the fish might have had problems locating the upstream fishway. The fishways were also observed to function as a passage for downstream post-spawning migrants. The densities of brown trout yearlings upstream of the fishways were higher in 2002, after the fishways were built, than during pre-fishway years. In control sites in other parts of the river as well as in a nearby river, no changes in yearling densities were observed. Thus, the fishways are working for upstream spawners, albeit at a recolonization rate that is slower than expected. Copyright (c) 2005 John Wiley & Sons, Ltd

1234 1 - 50 of 151
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf