Digitala Vetenskapliga Arkivet

Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 53
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Berkesand, Peter
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Horgby, Björn
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Glimtar från Tannefors1999Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    Berättelserna i boken bygger på en intervjuundersökning gjord 1994. Tanken är att försöka visa några Tanneforsbors liv – från barndom till vuxenliv. Intervjuerna är mycket personliga ohc i en del fall mycket rörande men även roliga. Boken är ett tidsdokument från några Tanneforsbor som öppet berättar om sina liv.

  • 2.
    Berkesand, Peter
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nilsson, HansLinköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Linköpingsbygden: Hembygdsföreningar berättar2004Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Linköpingsområdet finns ett 25-tal hembygdsföreningar. Av dessa medverkar ungefär hälften i denna gemensamma bok. Vi har valt att kalla boken för Linköpingsbygden, ett namn som visserligen använts tidigare, men som ger en bild av vad som avhandlas i boken. I det här sammanhanget har vi kompletterat med en undertitel: Hembygdsföreningar berättar. En titt i innehållsförteckningen vias på det breda område hembygdsföreningarna verkar inom. De medverkande föreningarna representerar några av de miljöer som finns i Linköpings kommun, skogsbygd, slättbygd och stadsmiljö.

  • 3.
    Billeson, Göran
    et al.
    Östgöta Correspondenten.
    Elfström, Gunnar
    Linköpings Kommun, Gamla Linköping.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Från sockerbruk till high tech: personer som förändrat bilden av Linköping2008Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här boken handlar om ideer som blivit verklighet. En viktig aspekt i sammanhanget är själva entreprenörskapet, det vill säga den starka viljan att skapa något nytt. För framgång krävs också goda kontakter och kunniga medarbetare och en smula tur. De personer vi möter i boken har ofta sina motsvarigheter på andra håll i landet. Vi möter typer som uppkomlingen Markurell i Wadköping, litterärt skildrad av Hjalmar Bergman, eller bankdirektören A.P. Rosell, som Vilhelm Moberg skrivit om. De mer sentida entreprenörerna har kanske inte samma litterära glans, men har ändå varit väl så betydelsefulla.

    Vad kännetecknar då våra entreprenörer? Vi kan konstatera att entreprenören inte bara är en företagare vilken som helst. Entreprenören kopplar vi nog hellre samman med egenskaper som finansiellt risktagandeoch innovatörskap. En entreprenör är en person som kan genomföra nya kombinationer av något som redan existerar. Han/hon har förmågan att tolerera osäkerhet, har ett stort självförtroende, en vilja att skapa någoteget liksom ett stort mått av skaparglädje samt en smula intuition. Våra exempel i den här boken är tagna ur Linköpings rika företagshistoria från de senaste 150 åren. Vi hoppas att vi skapat en lättläst historiebok som manockså kan lära sig en del av.

  • 4.
    Drangert, Jan-Olof
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Clark Nelson, Marie
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Why Did They Become Pipe-Bound Cities?: Early Water and Sewerage Alternatives in Swedish Cities2002In: Public Works Management & Policy, ISSN 1087-724X, E-ISSN 1552-7549, Vol. 6, no 3, p. 172-172-185Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    For decades and even centuries, Swedish towns, prompted by the need for clean water, haddiscussedpotential water systems. Some towns haddevelopedplans, but it was first in the secondhalf of the 19th century that the gradual conversion was made to pipe-boundsystems for water andsanitation. Not until 1863, after towns hadgainedthe authority to collect taxes, borrow money, lay pipes through private compounds, and monitor the urban environment, did infrastructure development become the task of local government. Cholera epidemics and fire protection (and thus lower insurance fees) were among the factors motivating the town councils andproperty owners. Especially from 1875 on, the hygienic value of water was also emphasizedin the effort to enforce public health legislation. Pipes for the systems were importedanddesigns emulated.

  • 5.
    Edvinsson, Sören
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS).
    Nilsson, Hans
    Linköping University, The Tema Institute, Center for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Migration and Mortality. Swedish Towns During Industrialization1999In: Annales de demographie historique, ISSN 0066-2062, Vol. 2, p. 63-96Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article discusses different aspects of migration and health in Swedish 19th century urban environments. The decline in urban mortality set in during the last decades of the century, at the same time as Sweden rapidly became more urbanized. The relation between population increase and mortality was however not that clear. The article analyses mortality among migrants in comparison with the more permanently resident population in two Swedish towns–Sundsvall and Linköping. People with another origin than the town of Sundsvall had much better survival than the others. A possible explanation for this is that the migrants were brought up in a much healthier environment than those that spent their childhood in the urban environment, and that the better health in adulthood partly was a result of these long-term effects. For illegitimate children, however, their mother's background as migrants had a negative effect. The unmarried migrant mother's lack of social network and support made the survival of their children low.

  • 6.
    Edvinsson, Sören
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS), Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Urban mortality in Sweden during the 19th century2000In: Population dynamics during industrialization / [ed] Anders Brändström and Lars-Göran Tedebrand, Umeå: Umeå universitet, Demografiska databasen , 2000, p. 39-81Chapter in book (Other academic)
  • 7.
    Elfström, Gunnar
    et al.
    Linköpings Kommun, Gamla Linköping.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Fromholtz Linköping2008Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Linköpingsfotografen Folke Fromholtz startade sin yrkesbana som springpojke hos Lagerströms potatisaffär men blev senare anställd hos Arthur Möllman, en känd fotograf i staden. Den egna fotoverksamheten påbörjades första halvan av 1920-talet i en fastighet på Klostergatan 39 (vid nuvarande Bastuplan). Fotofirman flyttade till den nya butiken på Trädgårdstorget när fastigheten stod färdig 1936. Den unge Fromholtz åkte vid sidan av arbetet i affären ofta ut för att fotografera, till exempel vid invigningar av nya affärer, högtidsdagar och begravningar. Det är i det breda bildmaterialet vi botaniserat.

    Folke Fromholtz fotosamling förvärvades för några år sedan av Centrum för lokalhistoria i samarbete med Linköpings kommun och Länsmuseet. I samband med detta bestämdes att vi skulle göra en bok med de bästa bilderna. Urvalet av bilder har gjorts av Irene Stahre i samverkan med Gunnar Elfström och Hans Nilsson och texterna har författats av de två sistnämnda.

  • 8.
    Faresjö, Tomas
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Ludvigsson, Johnny
    Linköping University, Department of Clinical and Experimental Medicine, Division of Children's and Women's health. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Region Östergötland, Center of Paediatrics and Gynaecology and Obstetrics, H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus Linköping/Motala.
    Wennerholm, Carina
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Nursing Science. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Olsen Faresjö, Åshild
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of History, Tourism and Media. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Folkhälsoskillnaderna består mellan Norrköping och Linköping [Public health differences between »the twin cities« persist].2019In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 116, article id FI6HArticle in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    A decade ago, major public health differences between two neighboring, equal sized large Swedish cities, Norrköping and Linköping (»the Twin cities«) were revealed. These differences were considerable for cardiovascular mortality and life expectancy. An important finding was that cardiovascular mortality rates for men and women in the city of Norrköping were highest compared to other major Swedish cities. In this follow-up, a decade later, cardiovascular mortality rates are still highest for the Norrköping population in comparison to the largest Swedish cities. There are also still profound and major public health differences between these twin cities. The differences seem to persist over time. These differences could not be explained by differences in health care, but are rather reflecting different social history and socioeconomic and life style differences in these two cities.

  • 9.
    Faresjö, Tomas
    et al.
    Linköping University, Department of Department of Health and Society, Division of Preventive and Social Medicine and Public Health Science. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Söderquist, Johan
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Hälsa - utbildning - välfärdsinstitutioner (HUV) . Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Ludvigsson, Johnny
    Linköping University, Department of Molecular and Clinical Medicine, Pediatrics. Linköping University, Faculty of Health Sciences. Östergötlands Läns Landsting, Center of Paediatrics and Gynaecology and Obstetrics, Department of Paediatrics in Linköping.
    Grodzinsky, Ewa
    Linköping University, Department of Department of Health and Society, General Practice. Linköping University, Faculty of Health Sciences. Östergötlands Läns Landsting, Local Health Care Services in West Östergötland, Research & Development Unit in Local Health Care.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tvillingstäder med stora sociala skillnader i folkhälsa - ett samhällsmedicinskt experiment inleds i Norrköping och Linköping: [Twin cities with big social differences when it comes to public health. A sociomedical "experiment" introduced in Norrkoping and Linkoping]2007In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 104, no 23, p. 1788-1790Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    An interdisciplinary research group entitled ”Twincities Research Group” has been initiated at Linköping University. The term twin cities refer to the Swedish cities Linköping and Norrköping, neighbours that are nearly equal in size. These two cities, located within a distance of only 40 km, are governed by the same county council and consequently have the same health care structure. However, health is remarkably different in these twin cities. The comparison of public health in these two cities during the development from the industrial to the post-industrial era has a design similar to classical experiments with a control and an experiment group, since the social history and the socio-economic structures of the cities are radically different. Through an interdisciplinary research design including historical, epidemiological and clinical competence we have a unique opportunity to increase our understanding of how social environment may affect public health.

  • 10.
    Grip, Björn
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of History, Tourism and Media. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    PERSPECTIVES ON THE RISE AND FALL OF SWEDISH CARDIAC EPIDEMICS: The cases of Linköping and Norrköping2016In: Scandinavian Journal of History, ISSN 0346-8755, E-ISSN 1502-7716, Vol. 41, no 1, p. 32-53Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Morbidity and mortality in cardiovascular diseases (CVD) can be described as an ongoing epidemic, although a very protracted one, lasting more than 100 years. Cardiovascular diseasesstill top mortality rates in the world today, accounting for about 30% of all deaths around the globe. But it is in the industrialized world that CVD dominate, although differences are great among various regions. Myocardial infarctions are significantly more common in Sweden than in southern Europe, but less common than in Eastern Europe. The overall question concerns the consequences for health in areas on the road to a post-industrial society. Over the years a clearer link has become visible between lifestyle and health. In Sweden, infectious diseases diminished as result of rising living standards. At the same time cardiovascular diseases were beginning their upward phase, reaching a peak in the 1960s. Deaths due to CVD bring to light significant discrepancies related to socio-economic and cultural factors. A comparison of the Swedish twin cities Linkoping and Norrkoping show considerable differences in death rates in favour of Linkoping, amounting to about 30% fewer in the 1920s with a tendency toward rising differences thereafter. A preliminary investigation of diagnoses has shown that links commonly made between health and socio-economic patterns need revision. The differences in cardiovascular morbidity show another pattern than was expected. It is obvious that the neighbourhood environments themselves have significance, and that the inequalities need additional research based on complementary explanatory models.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Kvarnström, Lasse
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lindström, Dag
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Holme, Lotta
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sjöberg, Mats
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sundin, Jan
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Qvarsell, Roger
    Linköping University, The Tema Institute, Department of History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sviden, John
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Historia i Linköping1999Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Forskningsinriktningen vid den historiska avdelningen vid Linköpings universitet har sedan länge en stark socialhistorisk profil. kollektivens vardag studeras på en rad områden, på olika nivåer och över sinsemellan skilda tidsperioder. Det gäller inom såväl agrara som industriella miljöer, på samhällelig liksom på grupp-, familje- och individnivå samt över tid som omspänner senantiken till det sena 1900-talets historia. Hur identiteter skapas, tillägnas och förändras är en alltmer växande inriktning, liksom anknytningen till socialpolitiska ideer, normsystem, attityder, värderingar och mentaliteter. Även den  rättshistoriska och ekonomiskhistoriska forskningen ryms inom detta fält. Den historiska demografin utgör också traditionellt en stark del av det socialhistoriska fältet. Studier av arbeta och ohälsa, sjuklighet, dödlighet och hälsopolitik ligger långt framme. Bredden i den socialhistoriska profilen morsvaras av en mångfald melodologiska inslag.

    Skriftserien Socialhistoria i Linköping uppmärksammar denna profil och vilka uttryck den tar sig i grundutbildningen. I serien publiceras i första hand uppsatser skrivna på C- och D- nivå, men även bidrag från lärare och doktorander vid avdelningen förekommer.

    Detta nummer av Socialhistoria i Linköping är en specialutgåva till Svenska historikermötet i Linköping 23-25 april 1999

    Download full text (pdf)
    Historia i Linköping
  • 12.
    Malmsten, Dan
    et al.
    Kulturarv Östergötland, Östergötlands Länsmuseum.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kulturarv Östergötland2005In: Om ABM: en antologi om samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer / [ed] Märta Molin och Bengt Wittgren, Härnösand: ABM resurs, Länsmuseet Västernorrland , 2005, p. 12-15Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trots att vi har många fina bibliotek, arkiv, museer och desstuom ett universitet så finns det kulturhistoriskt material i vårt land som aldrig kommer upp till ytan, aldrig når ut till alla oss som vill ta del av vårt gemensamma kulturarv. Det är här arbetet med Kulturarv Östergötland kommer in.

  • 13.
    Nelson, Marie C
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of History.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History.
    The Perennial Pig Problem: Pigs in theory and practice in 19th century towns and cities2007In: Urban Europe in Comparative Perspective,2006, Stockholm: Institute of Urban History, Stockholm University , 2007Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This article explores the role of pigs in Swedish urban history and discusses the economic, social and cultural aspects of pigs in the urban environment. The sanitary aspects have traditionally been brought to the fore. This study, however, analyzes these creatures in the in the light of other roles that they have had in Swedish culture.

  • 14.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, The Tema Institute, Center for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Arbete och ohälsa i ett historiskt perspektiv1996In: Arbetsvillkor, yrke och ohälsa i Östergötland: en antologi / [ed] Marie Lindström, Linköping: Landstinget i Östergötland , 1996, p. 11-22Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    För snart hundra år sedan, 1896, höll norrköpingsläkaren Johan Hellström ett antal föreläsningar vid Norrköpings arbetareinstitut. Institutet, som var en föreläsningsförening, hade existerat sedan 1885 och var nära kopplat till den liberala arbetareföreningen (en föregångare till fackföreningarna). Hellströms föreläsningar handlade om yrkesjukdomar och industriell hygien. Eftersom han var praktiserande läkare i staden kom han sannolikt ofta i kontakt med sjukdomar som var relaterade till patienternas yrkesliv. Bland annat måste den höga sjukligheten och dödligheten i lungtuberkulos i Norrköping, främst hos arbetarklassen, stimulerat till eftertanke. Hellströms föreläsningar gavs sedan ut i en skriftserie kallad Hälsovännens flygskrifter, en serie där medicinare med intresse för folkhälsoupplysning publicerade nya rön på ett lättfattligt sätt. Detta var den första större moderna sammanställningen på svenska som redovisar medicinens kunskap om sambandet mellan arbete och ohälsa. Intresset för arbetsmiljön är alltså ganska sent påkommet.

  • 15.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att använda lokalhistoria i undervisningen: Konferensrapport, juni 19951995Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den 6-7 juni 1995 anordnades den fjärde lokalhistoriska konferensen i Linköping. Konferensen, som handlade om lokalhistoria i skolan, uttalade sig för tanken att på sikt skapa ett nationellt kontaktnät för lokalhistoria i skolan. Som ett första steg i denna strävan utsågs ett antal personer att förbereda bildandet av kontaktnätet ( d v s att arbeta med frågorna kring finansiering, nyhetsblad/tidskrift, ledningsgrupp mm). Konferensen beslutade också att ge ut förereliggande häfte med lokalhistoriska exempel hämtade från den svenska skolan.

    Download full text (pdf)
    Att använda lokalhistoria i undervisningen: Konferensrapport, juni 1995
  • 16.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, The Tema Institute, Center for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Det farliga och det hälsosamma vattnet1998In: Stångebro: händelser kring vattnet / [ed] Hans Nilsson, Linköping: Östergötlands länsmuseums förlag , 1998, p. 254-275Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    Right up to and into the present century the inhabitants of Linköping lived close together in buildings which accommodated not only dwellings but also cowhouses, pigsties and stables. Both human beings and animals produced waste which was often placed straight on to the ground in the yard. This caused the pollution both of the few wells and of the river. Since the town is on a slope which goes clown to the river, the contamination of the river water must have been considerable. That people lived so close together is an important explanatory factor regarding the fact that mortality, to the extent that we know anything about it, was for a long time so much higher in the towns than in the countryside. Especially infan t mortali ty ( the rate of death during the first year of life) was periodically extremely high,  sometimes close on 50%. In this respect there was little difference between the small Swedish towns and the larger towns in other European countries. Despi te the fact that Linköping was for a long time a small town it was a dangerous place to live - so dangerous, indeed, that there were periods when a considerable inflow of people was needed in order for the population leve! to be maintained. Of decisive importance when it came to health in the town was how water-supply, sewage and hygiene were dealt with. The river Stångån had the central role wi th regard to all three. The essay also takes up a number of other questions of importance for health and hygiene. Today the river is still the source of the water supply of many of the inhabitants of Linköping, and in recent years the quality of its water has been very considerably improved. Now there is discussion as to how angling can best be arranged - and bathing is possible too. There has been an increase in environmental awareness, and the town's watersupplier has pointed out that water is not so self-evident as right as the air we breathe. There is also talk of establishing extensive wetlands at the mouth of the river in order to rid the sewage of nitrogen and thereby counteract the eutrophication of the lake Roxen. But probably we shall have to live with more nutrientrich waterways than before, even though the rate of increase has levelled off. At the same time as there have been improvements, however, there has been an increase in vulnerability. History offers many examples of what happens in modern towns in times of war and crisis - take, for instance, the crises in recent years in connection with the  distintegration of Eastern Europe. Diseases which usually occur only in Third World countries can quickly become epidemic in industrialised countries if the water and sewage systems are knocked out. Our old  knowledge of how to handle water and foodstuffs in primitive conditions is on its way to disappearing in modern society. Other threats to our future environment are connected with new synthetic substances which are added to our waterways - substances we do not today know the eff ects of. There is also the deluge of heavy metals. Thus our epoch, like every other, has questions of survival to deal with, but the fact remains: never before have so many been so healthy as now.

  • 17.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Elever forskar i lokalhistoria: Konferensrapport, oktober 19971997Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det ar ett nöje att här få presentera material från den fjärde konferensen på temat lokalhistoria i skolan som Centrum för lokalhistoria är inblandat i. Denna gång har konferensen varit ett led i organiseringen av ett nationellt kontaktnät för lokalbistoria i skolan. Detta arbete finansieras av Stiftelsen Framtidens Kultur. När detta skrivs, i juni 1998, är vi just i färd med att organisera nästa skolkonferens som ska förläggas till Östersund i september 1998, och som förhoppningsvis också leder fram till en ny exempelsarnling. Arbetet organiseras av en ledningsgrupp bestående av Hans Nilsson, Ann-Charlotte Emehed (Offerdal), Lars Claesson (Stockholm), Olle Nilsson (Karlstad), Lars Nilsson (Stockholm), Christina Gerger (Vimmerby), Bror-Erik Ohlsson (Eskilstuna) och Barbro Kraemer (Nacka).

    Download full text (pdf)
    Elever forskar i lokalhistoria: Konferensrapport, oktober 1997
  • 18.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Försöken att skapa en östgötsk identitet2005In: Östgötar – finns dom?: Om östgötska identiteter och den roll de spelatoch kan spela för samhällsförändringen / [ed] Peter Aronsson, Lars Kvarnström och Helena Kåks, Linköping: Centrum för kommunstrategiska studier , 2005, p. 19-19Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    En fråga som är spännande att ställa sig är om det egentligen finns några östgötar – i meningen en folkgrupp med en egen kulturell identitet? Finns det en speciell känsla för hembygden i den här regionen? Vad är det för arv som vi har gemensamt? En annan fråga är om det är meningsfullt eller ens önskvärt att skapa en östgötsk identitet om den nu inte finns eller är svag.

  • 19.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of History, Tourism and Media. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Henric Westman och historien om Linköping2014In: Till gagn och varaktig nytta: Westman-Wernerska stiftelsen 1913-2013 / [ed] Stefan Hammenbeck, Linköping: Östergötlands museum , 2014, p. 88-105Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vi har i denna korta rapport kunnat se hur Henric Westmans donation använts för att kasta ljus över Linköpingsbygdens historia och hur expansivt detta arbete varit. Över tid har en förskjutning ägt rum, från staden/stadskärnan ut emot hela kommunen, och ibland mot hela Östergötland. Vad som är en stad är inte glasklart, varken nu eller i historien. Man brukar tala om kommunicerande kärl, det som sker i staden påverkas av det som sker i periferin, och omvänt. Så var det redan på Henric Westmans tid, men är så i ännu högre grad idag. Därför är det viktigt att Westman-Wernerska stiftelsen i framtiden tolkar Westmans intention brett, så att Linköpings kommun blir en helhet när nya forskningsmedel ska fördelas.

  • 20.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, The Tema Institute, Center for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hälsa och stadsrenhållning under 1800-talet1995In: Nordisk arkitekturforskning, Nordisk förening för arkitekturforskning , 1995, p. 19-26Chapter in book (Other academic)
  • 21.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, The Tema Institute, Center for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Inledning: Stångebro och området kring Stångåns nedre lopp1998In: Stångebro: händelser kring vattnet / [ed] Hans Nilsson, Linköping: Östergötlands länsmuseums förlag , 1998, p. 11-21Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    För besökare i Linköping och nya Linköpingsbor kan det verka konstigt att Stångån inte är en integrerad del av staden. I många städer rinner vattendraget rakt genom stadskärnan, men inte i Linköping. Förklaringen till detta kan sökas i historien. Ån är sedan mycket lång tid en gräns i landskapet och en gräns österut för staden Linköping.

  • 22.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, The Tema Institute, Center for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kontaktnätet för lokalhistoria i skolan2000In: Historielärarnas förenings årsskrift 1998/1999, Historielärarnas förening , 2000, p. 65-68Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Lokalhistoria i skolan ger möjligheter att skapa konkretion i historieundervisningen. Den gamla pedagogiska metoden att gå från känt till okänt fungerar även inom ämnet historia. Det går att rada upp en lång rad argument som talar för att öka antalet lokalhistoriska inslag och utgå från närmiljön i undervisningen. Lokalhistoriska inslag har förekommit sedan länge i den svenska skolan och många är de lärare som arbetar med skolans närmiljö. Ett problem har varit bristen på samordning mellan dem som vill använda detta arbetssätt. På så vis har många var för sig fått "uppfinna hjulet" gång på gång. Vi hoppas kunna råda bot på en del av problemen genom vårt kontaktnät för lokalhistoria i skolan.

  • 23.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Landstinget i Östergötland 1975 - 20022003Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Landstingets historia i Östergötland har tidigare skrivits vid tre tillfällen under de 140 år som institutionen funnits. Den första boken gavs ut i samband med 50-årsjubileet år 1912. Nästa gång en heltäckande landstingshistoria utkom var inför 100-årsjubileet 1962. Perioden fram till och med 1975 tecknades i bokverket »Landsting i förändring« - Den här boken omfattar perioden 1975-2002, men inleds av en snabbgenomgång av den tidigare historien. Härefter behandlas politiken och dess förändrade förutsättningar. Organisationen i landstinget har reformerats flera gånger under undersökningsperioden och utgör därför ett eget kapitel. - Den största verksamhetsgrenen, kroppsvården, har delats upp i två olika kapitel: ett med lasaretten och ett annat med primärvården i centrum. Psykiatrin har fått ett eget avsnitt. Folkhälsan, som här heter »Hälsa och livsstil« och Folktandvården har behandlats i egna delar liksom landstingets utbildningar. Kultur och regional utveckling är områden som försvann från landstingets agenda från den 1 januari 2003. Båda har fått egna kapitel. - Verksamheter som lyfts bort från landstinget genom kommunalisering eller som fått nya arbetsformer, ibland genom privatiseringar, skildras i särskilda kapitel. Bokens sista del tar fasta på aktiviteter som riktats till landstingets personal.

  • 24.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lasarettet: ett av Linköpings ben2001In: Vår stad Linköping: Årsbok 2001 / [ed] Karin Christoffersson, Linköping: Linköpings kommun , 2001, p. 49-56Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utan sitt lasarett hade Linköpings stad aldrig blivit vad den nu är. Tillsammans med ett antal andra arbetsplatser/näringar (som garnisonen, ASJ, Saab, universitetet etc.) utgör Linköpings sjukhus ett av de ben stadens försörjning vilar på. Under 1960-, 1970- och 1980-talen var sjukvården en viktig del av offentliga sektorns expansion och sjukhuset en mycket stor arbetsplats. För Linköpings expansion var det också viktigt att både män och kvinnor kunde få arbete här. Männen fick arbete inom teknikindustrin och kvinnorna i den offentliga sektorn där vården stod för betydande del. Sjukhuset och dess läkarutbildning var också viktiga och avgörande ingredienser när Linköping blev universitetsort i konkurrens med Västerås och Örebro. Jag har skildrat detta utförligare i Linköpings historia, 1900-talet (1999) och för närvarande arbetar jag med en historik över landstingets senaste 25-årsperiod, där sjukhuset förstås spelar en avgörande roll.

  • 25.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Culture and Society, Division of Philosophy, History, Arts and Religion.
    Hagesund, Johan (Editor)
    Dibb förlag, Linköping, Sweden.
    Linköping på 1980-talet2020Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Boken om Linköping på 1980-talet. På 1980-talet satsade vi på oss själva. Vi tittade på Dallas och lyssnade på Madonna. Många hade hockeyfrilla. Så ser åtminstone schablonbilden ut, men verkligheten är mer komplicerad. I den här boken ges en mångfacetterad bild av Linköping på 1980-talet. Här skildras stort och smått i ord och bild.

  • 26.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, The Tema Institute, Center for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Linköpings historia: 1900-talet1999Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boken är en uppföljare till den äldre serien Linköpings historia som slutar 1970. Den har en tematisk uppläggning och är författad av historiker med anknytning till Centrum för Lokalhistoria vid Linköpings universitet.

    Ur innehållet:

    Befolkning och försörjning av Hans Nilsson

    Linköpings fysiska utveckling av Björn Segrell

    Makt och demokrati under 1900-talet av Björn Horgby

    Perspektiv på Linköping av Sven Hellström och Sten Swartling

    Kyrkor och samfund av Per-Olof Nisser

    Nöjes- och ungdomsliv av Dan Malmsten

    Idrottsliv av Dan Malmsten.

  • 27.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, The Tema Institute, Center for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lokalhistoria i teori och praktik. IT, skola och fritidsforskning1996In: Att se det stora i det lilla: Rapport från en kontaktkonferens i lokalhistoria i Karlstad 14-15 mars 1996 / [ed] Peter Olausson, Karlstad: Högskolan i Karlstad , 1996Conference paper (Other academic)
  • 28.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department of Thematic Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Mot bättre hälsa: Dödlighet och hälsoarbete i Linköping 1860-18941994Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The decline in mortality was the most important cause of the great increase in population in Sweden in the 19th century. Especially important was the part played by the decline in infant mortality and mortality among small children. The purpose of this study has been to investigate on the basis of a local example, Linköping during the period 1860-94, the changes in morbidity and mortality in different population groups, and to analyse what factors played a significant role in bringing about the changes. The study is not only epidemiological. It also deals with new technology, new ideas and different actors. The focus is on three arenas: the societal level, the environmental level and the individual level. By the societal level is meant the central arena and the decisions that were taken there. The environmental level contains the study of local public health and a reconstruction of how water and drainage progressed and what properties it came to year by year. The individual level involves the study of a number of variables which the individuals themselves can have influenced in different degrees.

    Download full text (pdf)
    Mot bättre hälsa: Dödlighet och hälsoarbete i Linköping 1860-1894
    Download (pdf)
    omslag
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 29.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, The Tema Institute, Center for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Norrköping och Linköping – syskonstäder genom historien1999In: Svenska turistföreningens årsbok: 2000 Östergötland, Svenska turistföreningen , 1999, p. 77-87Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    De båda syskonstädernas historia har varit mycket olika. På medeltiden var de ungefär jämnstora, sedan drog Norrköping ifrån med hamn och industrier. De senaste årtiondena har de blivit jämförbara igen – och nu tycks Linköping ha starkast dynamik med kompetens som ligger i tiden.

  • 30.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, The Tema Institute, Center for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Norrköpings historia: 1900-talet2000Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Varje generation skriver sin historia. Vårt mål har varit att lyfta fram det vi ansett vara det viktigaste  i stadens utveckling de senaste hundra åren. Boken är tematistk upplagd och ska ses som ett bokslut över 1900-talet. Tyngdpunkten i framställningen ligger i allmänhet på händelser efter andra världskriget och på förhållanden som inte behandlats tidigare delar av Norrköpings historia. Därför har vi valt att kalla boken "Norrköpings historia. 1900-talet". Vi är väl medvetna om att vi lämnat luckor i framställningen, luckor som kan fyllas av framtida forskare. På så vis kan rubriken "Norrköpings historia" fortsätta att finnas och ges nytt innehåll.

    Bokens teman är:

    Befolkning och boende, Arbete och boende, Arbete och utbildning, Politik och demokrati, Vård och omsorg samt Identitet och vardagsliv.

  • 31.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Regionalt kulturarvsprogram för Östergötland 2008-20102008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Du håller nu ett Kulturarvsprogram för Östergötland i din hand. Syftet med programmet är att det ska vara vägledande och inspirerande för alla som arbetar med kulturarvsfrågor på ett eller annat sätt. Programmet utgör också en precisering av det regionala utvecklingsprogrammet Östgötaregionen 2020 och de mål som slås fast där. Bakom det regionala utvecklingsprogrammet står Regionförbundet Östsam.

    I utvecklingsprogrammet prioriteras sex stycken insatsområden, varav kulturen är ett. Inom vart och ett av dessa görs programskrivningar. I regionens insatsprogram för kultur understryks kulturens många olika uttrycksformer och det slås fast att ”kulturens kreativa kärna utgörs av människor som med estetiska uttrycksformer gestaltar och förmedlar berättelser eller idéer”. Vidare poängteras att kulturen inte enbart är ”en angelägenhet för de offentligt finansierade institutionerna”, utan utgör en mycket större del av samhället än dessa. Kulturen är en del av den så kallade kreativa sektorn. Denna breda tolkning av begreppen utgör även en utgångspunkt för detta kulturarvsprogram. Trots att kulturarvsområdet genom den här tolkningen även innefattar marknadsutsatt och marknadsanpassad verksamhet krävs, för att mångfalden inom kulturarvssektorn ska utvecklas, även fortsättningsvis ett engagemang från det offentligas sida, bland annat genom ett betydande ekonomiskt stöd.

    Download full text (pdf)
    Regionalt kulturarvsprogram för Östergötland 2008-2010
  • 32.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Skolmusikkåren 100 år2006In: Vår stad Linköping: Årsbok 2006 / [ed] Karin Christoffersson, Linköping: Linköpings kommun , 2006, p. 72-81Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skolmusikkåren firade i januar sitt hundraårsjubileum med ett ambitiöst konsertprogram där både den nuvarande kåren och veteraner medverkade. Jubileumsåret är vid sidan av detta arrangemang fullt av andra aktiviteter, bland annat en turné till Tyskland där man medverkar vid en festival i Heikendorf tillsammans med ett 30-tal andra orkestrar. En jubileumsbok har framställts av orkesterns dirigent och ledare Leif Wangin.

  • 33.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, The Tema Institute, Center for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Stångebro: händelser kring vattnet1998Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    År 1598 stod slaget vid Stångebro, ett av de få tillfällen då Linköping nämns i historieböckerna. Nästa gång detta sker är vid det s k blodbadet 1600, då ett antal adelsmän som stått på fel sida i striden avrättades. Krigshandlingarna ägde rum mellan de två stångebroarna, Lilla Stångebro vid nuvarande Tullbron och Stora Stångebro vid Nykvarn. Den bakomliggande konflikten var i första hand en maktstrid mellan kung Sigismund och hertig Karl, även om religiösa motsättningar också förekom. Resultatet av striderna vid Stångebro blev ett stort nederlag för kung Sigismund som sedermera lämnade landet för att aldrig mer återvända.

    Den här jubileumsboken är inte en heroisk krigsskildring, som så många andra krigsslag begåvats med, utan i stället koncentrerar vi oss på området runt platsen där slaget stod, d v s sträckan mellan Tannefors och åns mynning i Stångån. Vår tanke är att låta områdets betydelse för Linköping stå i centrum.

  • 34.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vart tog småstaden vägen?2002In: Mer än 1000 ord: 50 år med Correns bilder / [ed] Åsa Christoffersson, Linköping: Östergötlands länsmuseum i samarbete med Östgöta correspondenten , 2002, p. 31-39Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Linköping, centralorten i Correns spridningsområde, har vuxit och förändrats mycket under de 50 åren mellan 1950 och 2000. Många av förändringarna delar man fö rs tås med andra städer och landsändar. Linköping industrialiserades ganska sent, men har härefter vuxit snabbare än de flesta andra svenska städer. Det första större företaget, Aktiebolaget svenska järnvägsverkstäderna (ASJ), tillkom 1907. I övrigt var företagen i Linköping länge ganska små och fyra sektorer dominerade industrin: textil, livs, trä och metall. Över tid kom metallindustrin att dominera allt mer, särskilt från andra världskriget. 1950 fanns fortfarande alla de gamla industrisektorerna kvar, även om textilen och träet var på väg bort.

  • 35.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Väckelsen1987In: Linköpingsbygden / [ed] Sven Hellström, Linköping: Linköpings kommun , 1987, p. 369-385Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie behandlas företrädesvis väckelserörelsen under dess uppbyggnadsskede. Till stiftet, precis som landet i övrigt, kom 1800-talsväckelsen i organiserad form först som bibelväckelse. 1819 bildades Linköpings stifts bibelsällskap. Tillsammans med Brittiska och Utländska bibelsällskapet spred man billighetsupplagor av helbiblar och Nya testamentet i bygden. Kring sekelskiftet 1800 var Sjögestad ett centrum för herrnhutisk väckelse. 1 af Ekenstam på Solla herrgård spred enligt traditionen biblar bland befolkningen kring 1810, alltså före bibelsällskapens tid. Genom ökat missionsintresse ombildades Linköpings stifts bibelsällskap till ett missionssällskap 1841, dvs samma år som nykterhetsrörelsen startade i Linköping.

  • 36.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Även här – Erling Sandberg2006In: Vår stad Linköping: Årsbok 2006 / [ed] Karin Christoffersson, Linköping: Linköpings kommun , 2006, p. 59-63Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Linköpingsborna på 1970-talet möttes ständigt av reklamskyltar med texten "Även här" (som syftade på att Erling Sandberg var inblandad i en byggnation). Den blivande byggmästaren Sandberg kom till Linköping på Luciadagen 1954 från Karmfors i Ådalen. Innan detta hade han arbetat bland annat som pråmbyggare. Bostad fixades i Linköping från den 1 januari året därpå och hustrun Brit-Ingrid kom med.

  • 37.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Faresjö, Tomas
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, General Practice. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Stor skillnad: om ojämlik hälsa i Linköping och Norrköping2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Östgötastäderna Linköping och Norrköping är handels- och tjänstestäder och båda är numera säten för högre utbildning. Städerna utgör navet i den östgötska regionen, är ungefär lika stora, men ändå så olika. Medellivslängden för en man är nästan två år kortare i Norrköping än i Linköping, för kvinnor är differensen cirka ett och ett halvt år.

    Vänder vi blicken bakåt i historien finner vi nästan hela tiden en högre dödlighet i Norrköping än i Linköping. Förr gällde det främst olika infektionssjukdomar. Idag är situationen mest allvarlig när det gäller hjärt–kärlsjuklighet, den vanligaste dödsorsaken. Norrköping sticker ut också om vi gör en jämförelse med andra svenska städer av samma storlek. Dessa data är alarmerande och måste tas på allvar.

    Gamla industristäder omvandlas och går nu in i en postindustriell epok. Jämförelser med andra europeiska städer blir därför högintressanta. För att understryka den internationella forskningsinriktningen har forskargruppen valt att använda en engelsk titel, Twincities Research Group.

    Forskargruppen består av forskare från flera institutioner vid Linköpings universitet. Både Hälsouniversitetet och Filosofiska fakulteten är representerade. Gruppen fokuserar på frågeställningar om människors hälsa och välfärd och de komponenter som påverkar dessa. Designen liknar i stort ett klassiskt naturvetenskapligt experiment. Genom att hålla så många inverkande faktorer som möjligt under kontroll kan man renodla inflytandet av olika faktorer och avläsa effekten på hälsan i en hel befolkning. Det är sannolikt framför allt socialhistorien, levnadsförhållandena, livsstilen och de socioekonomiska förhållanden som slår igenom på befolkningens hälsa i städerna Norrköping och Linköping.

    Twincitiesgruppen har under ungefär sex års tid arbetat hårt för att få till stånd ett fast samarbete med de aktuella kommunerna och Landstinget i Östergötland. Vi har påvisat att städerna Linköping och Norrköping och Linköping har olika socialhistoria, men också att förutsättningarna för att förbättra hälsan skiljer städerna åt. Norrköping har ett rikare föreningsliv, en historia präglad av kollektiv sammanhållning, något som talar för att man med medvetna satsningar skulle kunna bedriva farmgångsrikt folkhälsoarbete. Linköping å andra sidan har ett bättre hälsoläge, men här är staden och dess olika delar och näringar mer splittrade.

    Forskargruppens vision för det framtida folkhälsoarbetet är att det bildas ett folkhälsocentrum för att stärka samverkan mellan aktörerna. Två viktiga uppgifter som ett sådant bör ställa sig är att samordna och öka kunskapen om hälsans fördelning och hälsans bestämningsfaktorer på både individ- och samhällsnivå. Här handlar det lika mycket om underlag för politiska beslu  som att med vetenskapliga studier öka vår kunskap om hälsans bestämningsfaktorer.

    De aktörer som kan samverka i ett regionalt folkhälsocentrum är många. Twincities Research Group vill medverka i ett nära samarbete med Landstinget, kommunerna, Östsam, Länsstyrelsen, Försäkringskassan, kyrka och religiösa organisationer, idrottsrörelsen, näringslivet och olika aktörer i civilsamhället i stort. Aktiviteterna bör utgå från ett regionalt östgötaperspektiv och exempel på teman som skulle kan stå i centrum är: vår tids hälsoproblem, utsatta grupper i samhället, barns och ungdomars hälsa, de gamlas hälsa liksom sambandet mellan hälsa och ekonomisk tillväxt.

    Download full text (pdf)
    Stor skillnad: om ojämlik hälsa i Linköping och Norrköping
    Download (pdf)
    omslag
  • 38.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Faresjö, Tomas
    Linköping University, Department of Clinical and Experimental Medicine. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Twin Cities Research Group: en växande forskningsplattform i Jan Sundins anda2008In: Se människan : demografi, rätt och hälsa: en vänbok till Jan Sundin / [ed] Annika Sandén, Linköping: Linköpings universitet , 2008, p. 195-202Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    An interdisciplinary research group entitled "Twincities Research Group" has been initiated at Linkoping University. The term twin cities refer to the Swedish cities Linkoping and Norrkoping, neighbors that are nearly equal in size. These two cities, located within a distance of only 40 km, are governed by the same county council and consequently have the same health care structure. However, public health is remarkably different in these twin cities. The comparison of public health in these two cities during the development from the industrial to the post-industrial era has a design similar to classical experiments with a control and an experiment group, since the social history and the socio-economic structures of the cities are radically different. Through an interdisciplinary research design including historical, epidemiological and clinical competence we have a unique opportunity to increase our understanding of how the social environment may affect public health.

  • 39.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Center for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Karlsson, Greger
    Linköping University, The Tema Institute, Center for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Linköpings socialdemokratiska arbetarekommun 100 år2000Book (Other academic)
  • 40.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Karlsson, Kerstin
    Folkets park i Linköping2005In: Vår stad Linköping: Årsbok 2005 / [ed] Karin Christoffersson, Linköping: Linköpings kommun , 2005, p. 99-109Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I år, 2005, firar folkparksrörelsen i Sverige sitt 100-årsjubileum. Innan det fanns en folkparksrörelse var Malmö tidigast ute med funderingar kring att starta ett nöjesetablissemang för arbetare – detta skedde redan på 1880-talet. I Linköping skulle det dock dröja ännu några år inna Folkets Park kom till.

  • 41.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Karlsson, Kerstin
    Majkarnevalen och Bonnkapälle2004In: Vår stad Linköping: Årsbok 2004 / [ed] Karin Christoffersson, Linköping: Linköpings kommun , 2004, p. 41-48Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Majkarnevalen 1 Linköping är numera en död tradition, men var länge ett viktigt inslag i stadens historia och en del av dess självbild. Många är de barn som vuxit upp i Linköping och som har tydliga minnen från karnevalsfirandet. För oss i min generation som var små i Linköping under 1950-och 1960-talen, var karnevalen fortfarande något mycket speciellt. I dagligt tal kallade vi arrangemanget rätt och slätt för "majgubbarna", med hänvisning till aktörerna. För oss startade "majgubbarna" med att vi såg och hörde utstyrda gymnasister som ropade sitt: "Program ... program .. . program". Det var den här dagen vi fick ta på oss nya vårkläder (om vädret gjorde det möjligt) och vi pojkar kunde köpa ärtrör och ärtor som vi använde mot majgubbarna. Det fick flickorna säkert också göra, men jag minns inte att det förekom. Många var det som fick sina ärtrör avbrutna av arga karnevalsdeltagarepojkar. På torgen förekom försäljning av tivoliartad karaktär, billiga plastleksaker och gasballonger, och på många ställen luktade det stinkbomber, spunnet socker och på senare år även popcorn. I samband med karnevalen brukade också Cirkus Scott komma till Linköping, även det en tradition med rötter i 1800-talet, fast då var det andra cirkusar som gällde.

  • 42.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Ohlsén, Marie
    Östergötlands museum.
    Malmslätt - rätt och slätt: historien om ett samhälle2012Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    "Malmslätt är en bild av Sverige, av folkhemmet och de hyperviktiga folkrörelserna och boken tar oss med genom 1900-talet och gör halt vid 1980. Från punschverandor och militärmusik till villaförort. Ortens liv, det som inte direkt handlar om flyget, drivs av ortens föreningar, som MAIK, Svenska kyrkan, nykterhetslogen, föreläsningsföreningen, Röda korskretsen, scouterna, Socialdemokraterna (som var störst) och andra partier. Det är det ideella engagemangets tid. Flera av ortens ”kändisar” är porträtterade, inte minst Lennart Svensson, Mr MAIK kallad, och ”den sjungande ingenjören” Ingemar Lindstrand, en av huvudkällorna i boken. Och knorrar finns det gott om. Som diskussionerna om rökruta på Kärna skola."

    Ur Östgöta Correspondenten 2012-12-21

  • 43.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Ståhling, Magdalena
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Literacy and Childcare. A study of Infant Mortality in a Nineteenth-Century Swedish City1992Conference paper (Other academic)
  • 44.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sundin, Jan
    Linköping University, The Tema Institute, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Spatial and Social Aspects on Mortality in Nineteenth-Century Linköping and its Hinterland1991Conference paper (Other academic)
  • 45.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Center for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tedebrand, Lars-Göran
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Historiska studier.
    Determinants of Marriage Patterns in Urban Sweden 1840-19901998Conference paper (Other academic)
  • 46.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tedebrand, Lars-Göran
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Familjer i växande städer: strukturer och strategier vid familjebildning i Sverige 1840-19402005Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    FAMILJEHISTORIA är i dag ett expansivt forskningsområde över hela världen i skärningspunkten mellan ämnen som antropologi, ekonomisk historia, historia, historisk demografi och historiesociologi. Familj och hushåll är också viktiga analysredskap inom genetisk, epidemiologisk och hälsohistorisk forskning.

    I den här boken studeras den svenska stadsfamiljens historia under perioden 1840-1940 men också med utblickar fram till i dag. Det är en tid under vilken Sverige förvandlas från jordbruksland till modernt industriland med flertalet människor bosatta i städer och tätorter. Särskild uppmärksamhet ägnas åt utvecklingen i två mellanstora städer, Linköping och Sundsvall. De nya möjligheter att belysa stadsbefolkningars demografiska beteenden som Demografiska databasens i Umeå digitaliserade kyrkobokföring erbjuder utnyttjas. Men också folkräkningar, folkräkningsmanuskript och olika kvalitativa källor kommer till användning.

    I fokus för undersökningen står familjebildning och reproduktion inom åtta giftermålskohorter av män och kvinnor som ingick äktenskap åren 1840-49, 1870-79, 1900-09 och 1930-39. Den historiskt viktiga övergången till små familjer i Sverige och som kulminerade i början av 1930-talet när makarna Myrdal skrev sin klassiska bok Kris i befolkningsfrågan analyseras med hänsynstagande till social struktur, bostadsförhållanden, informationsspridning i stadsmiljön, familjestrategier och tidig feministisk debatt om barnbegränsning. Kärnfamiljens centrala men tidvis starkt hotade ställning under Sveriges industrialisering belyses.

  • 47.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Center for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tedebrand, Lars-Göran
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Historiska studier.
    Marriage During Industrialization. Inmigrants to Swedish Cities 1840-19001998Conference paper (Other academic)
  • 48.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Center for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tedebrand, Lars-Göran
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Historiska studier.
    Marriage Patterns and Family Building in Swedish Cities 1840-19202000Report (Other academic)
  • 49.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Center for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tedebrand, Lars-Göran
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Historiska studier.
    Urban Adaption, the Case of Sweden1996Conference paper (Other academic)
  • 50.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tedebrand, Lars-Göran
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Vikström, Lotta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier, Centrum för befolkningsstudier.
    Marriage Patterns in Swedish Cities 1840-19902004In: Living in the city : 14th-20th centuries: proceedings of the international conference held by International Commission for Historical Demography (ICHD) / [ed] Eugenio Sonnino, La Sapienza, University of Rome , 2004, p. 203-236Chapter in book (Other academic)
12 1 - 50 of 53
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf