Change search
Refine search result
1 - 12 of 12
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Karolina
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Economics. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lindblad, Eva
    Linköping University, The Institute of Technology.
    Mårdsjö Blume, Karin
    Linköping University, The Institute of Technology.
    Nilsson, Ulf
    Linköping University, Department of Computer and Information Science, TCSLAB - Theoretical Computer Science Laboratory. Linköping University, The Institute of Technology.
    Philipsson, Anette
    Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Sundkvist, Maria
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Livet som doktorand vid Linköpings universitet: Resultat från en enkätundersökning våren 20042005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I maj 2004 genomfördes en enkätundersökning som riktades till alla doktorander vid Linköpings universitet. De frågeområden som enkäten behandlade inkluderade doktorandens bakgrund och nuvarande status; handledningssituationen samt forsknings- och arbetsmiljö; upplevd särbehandling; forskarutbildningskurser och seminarier; pedagogisk utveckling och undervisning, samt ett antal frågor om hur doktoranden såg på sin forskarutbildning, sin egen insats och på framtiden. Dessutom fanns möjlighet att i fritext ange vad som var positivt respektive negativt med utbildningen, samt att ge förslag på vad som borde förändras och bevaras.

    Enkäten sändes till de cirka 1 360 personer vars e-postadresser var tillgängliga. Närmare 70 %, eller över 900 personer, svarade på enkäten; i ungefär samma omfattning på samtliga fakulteter. Ungefär 5 % uppgav inte någon fakultetstillhörighet. Cirka 45 % av de svarande angav att de var kvinnor, medan 52 % angav att de var män. Det var dock stora variationer i könsfördelningen på fakultetsnivå. Kvinnornas medianålder var något högre än männens, och åldersspridningen var störst på Hälsouniversitetet (HU). Doktoranderna vid Linköpings tekniska högskola (LiTH) var i genomsnitt yngst och en mindre andel av dem, jämfört med övriga, hade hemmavarande barn. Det var en högre andel kvinnor än män som hade hemmavarande barn. Ungefär tre av fyra bodde i Norrköping eller Linköping; en högre andel på LiTH, och en lägre andel på Filosofisk fakultet (Fil fak) och Utbildningsvetenskap (UV).

    Drygt hälften av alla som svarade på frågan hade genomfört hälften eller mindre av sin forskarutbildning. Att vara antagen till licentiatexamen var betydligt vanligare på LiTH (ca 12 %) än på övriga fakulteter. Drygt en fjärdedel av de svarande deltog i någon forskarskola. Det vanligast skälet till att ha gjort ett längre uppehåll var föräldraledighet (8 %) följt av förvärvsarbete (5 %).

    Den vanligaste formen av försörjning var doktorandanställning, men det fanns stora skillnader mellan fakulteterna/motsvarande. HU hade lägst andel. En tredjedel av doktoranderna där hade istället klinisk tjänst. Drygt 80 % av de forskarstuderande vid LiTH hade doktorandanställning. Att enbart ha utbildningsbidrag var sällsynt på samtliga fakulteter, medan kombinationen utbildningsbidrag och assistenttjänst förekom; och då mest frekvent vid HU (drygt 12 %). Den vanligaste uppgivna aktivitetsgraden oavsett fakultet var mellan 90 och 100 % (cirka 25 % av de svarande) medan det på HU fanns en andel – nära 20 % – med mycket låg aktivitetsgrad (0–10 %).

    Doktoranderna var tämligen nöjda med sin utbildning. På en femgradig skala där 5 stod för ”mycket bra” och 1 ”mycket dålig” hamnade medelbetyget på forskarutbildningen på 3,65. Doktoranderna på Filosofisk fakultet och LiTH satte ett något högre betyg, men variationerna mellan fakulteterna var små. Betyget på den egna insatsen sattes av de allra flesta något lägre, medelvärdet var 3,60 på samma skala. De mer detaljerade frågorna om handledning och avhandlingsarbete hade i flera fall högre medelvärde: Handledarens intresse för doktorandens forskning, handledarens läsning av texter, förekomsten av konstruktiv kritik och doktorandens förtroende för handledaren låg nära värdet 4 på den femgradiga skalan. Lägre medelvärden gavs på frågan om handledaren underlättar för doktoranden att få kontakt med andra forskare. Tiden som användes för handledning skiftade en del mellan fakulteterna, men sammanfattningsvis fick cirka 80 % av alla doktorander 1–10 timmar handledning per månad. Filosofisk fakultet och Utbildningsvetenskap hamnade oftare i den nedre delen av intervallet och LiTH samt HU i den högre delen. Uppfattningen att tiden som gavs svarade mot behovet skiftade. Mest nöjda med tidens omfattning var doktoranderna på Utbildningsvetenskap; minst nöjd var man på LiTH.

    På frågorna om forskarutbildningskurser hamnade medelvärdena lägre än på frågorna om handledning. Det var liten skillnad mellan forskarskoledoktorander och övriga på dessa frågor.

    Rent allmänt var alla mycket nöjda med sin forsknings- och arbetsmiljö. Genomgående fick frågorna inom det området högt medelbetyg, med undantag för dem som rörde tillgången till nationella och framför allt internationella forskarnätverk. Den sociala miljön i doktorandgruppen skattades högre än densamma på institutionen i sin helhet.

    Enkäten innehöll även frågor om upplevd positiv och negativ särbehandling. Cirka 50 personer, med få undantag kvinnor, instämde i att de upplevt negativ särbehandling på grund av kön (svarade 4 eller 5 på den femgradiga skalan). Ingen fakultet utmärkte sig i detta avseende.

    Institutioner med en jämn könsfördelning föreföll ha färre fall av upplevd negativ särbehandling. De som upplevt negativ särbehandling på grund av etnisk bakgrund, sexuell läggning eller social bakgrund var färre till antalet. Även positiv särbehandling hade upplevts – antalet svar var av samma storleksordning som för negativ särbehandling. Spridningen över fakulteter och institutioner var även här stor.

    Efter disputationen kunde ungefär 70 % tänka sig en postdoc-period utomlands. Huvudskälet till att inte vilja åka var vanligen hänsyn till familjen, det vill säga situationen för barn och partner. Omkring hälften såg sina möjligheter som goda eller mycket goda att få ett arbete direkt efter examen.

  • 2.
    Bergqvist, Kerstin
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Teaching and Learning in School, Teacher Education and other Educational Settings. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Petersson, KennethLinköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.Sundkvist, MariaLinköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Korsvägar. En antologi om möten mellan unga och institutioner förr och nu1995Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad är det som händer ute på de olika institutioner där barn och ungdomar tillbringar stora delar av sina liv? Varför vill vuxna i till exempel skolan en sak, medan de unga vanligen är intresserade av någonting helt annat? Det är sådana frågor som Korsvägar försöker ge svar på. Bokens titel syftar på de ibland konfliktfyllda möten som sker mellan barn, ungdomar och vuxna. De olika artiklarna vill synliggöra spelet mellan unga och olika institutioner utifrån de ungas perspektiv. Likaså studeras hur de vuxnas ideal om den goda barn- och ungdomstiden förändrats under de senaste hundra åren och hur ungdomarna förhållit sig till detta.  

  • 3.
    Petersson, Gunilla
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sundkvist, Maria
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Dielselbögar och puderluder - gymnasieskolan som distinktionsskapande praktik1999In: Möten - en vänbok till Roger Säljö / [ed] Ullabeth Sätterlund Larsson, Kerstin Bergqvist, Linköping: Tema Kommunikation, Univ. , 1999, p. 399-416Chapter in book (Other academic)
  • 4.
    Petersson, Gunilla
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Sociology .
    Sundkvist, Maria
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Höviska riddare och våldtäktsmän1999In: Locus, ISSN 1100-3197, no 3, p. 38-51Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 5.
    Petersson, Gunilla
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sundkvist, Maria
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Jag är Lyrist - gymnasieföreningar som social praktik: Rapport 1.En studie av gymnasisters syn på utbildning, fritid, och framtid1996Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektets övergripande syfte kan kort sammanfattas med att intresset riktas mot elevorganiserade fritidsaktiviteter i samband med gymnasieskolan och den funktion som dessa aktiviteter har i ungdomars vardagsliv. Ett vidare syfte är att belysa konsekvenserna av dessa elevorganiserade aktiviteter för gymnasieskolan och hur skolans reformering bidragit till att forma elevernas praktiker. Föreliggande rapport redovisar den första av tre delstudier inom projektet. Studien utgörs av en enkätundersokning riktad till elever på den kommunala gymnasieskolans ordinarie linjer i Kalmar och Östersund. Enkätstudien kan ses om en bakgrund till projektets övriga delstudier, vilka består i en historisk analys av gymnasieföreningar/skolförbund i de båda städerna samt en  intervjuundersökning med ungdomar som deltar i föreningar eller föreningslika aktiviteter inom ramen for gymnasieskolan. Den historiska studien gör det möjligt att se hur föreningslivet reproducerats under en längre period, samtidigt som den synkrona intervjustudien ger oss tillgång till ungdomarnas föreställningar om skolan, sig själva och det arv som de bär med sig.

    Till skillnad från de båda kommande studierna riktar sig enkätstudien till ett representativt urval av gymnasieelever och är således inte specifikt inriktad mot de elevorganiserade aktiviteterna. Dess syfte är att kartlägga gymnasieungdomars fritidsaktiviteter samt deras syn utbildning och framtid. Därutover skall studien ringa in de elevorganiserade aktiviteter som finns på gymnasieskolorna och den grupp elever som är aktiva inom dessa skolrelaterade fritidsaktiviteter. Enkätens syfte är därmed explorativt snarare an hypotestestande. Det primära intresset är att generera frågeställningar och arbetshypoteser inför de kommande studierna.

  • 6.
    Petersson, Gunilla
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sundkvist, MariaLinköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.Weiner, GenaLinköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.Soderlind, IngridLinköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Papers presented at the European Social Science History Conference May, 19961996Conference proceedings (editor) (Other academic)
  • 7.
    Sundkvist, Maria
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    De vanartade barnen: Mötet mellan barn, föräldrar och Norrköpings barnavårdsnämnd 1903 - 19251994Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The study deals with the children, parents and authorities ofNorrktsping at the beginning of the twentieth century, and with the social and cultural consequences of a new law concerning child welfare. It focuses on the effects of the new legislation on the children and their families. The study deals both with the social conditions of the families and how ideas about "good childhood" were put into practice. The social background of the members of the Children's Welfare board is contrasted with that of the families coming to the board's attention. Of particular interest is the specific form of culture that was created by the children themselves on the streets and in the market squares, and how this culture was experienced and described by adults and authorities.

    The object of the study is to analyze the Children's Welfare Board of Norrköping and the families whose children were reported as delinquent or morally neglected. In order to understand "moral neglect" and "delinquency" the meaning and usage of the terms have been analyzed.

    Previous research deals primarily with the organization of the children's welfare board from acontrol perspective. But the study of legislation and the exertion of duty by the authorities has its drawbacks. The results do not provide any insight into how the actions of the authorities were experienced by the families. Nor and in that case how the actions of the families influenced the actions ofthe authorities. The present study attempts to view the decisions and measures of the board from adifferent perspective. The emphasis is rather on the interplay and strategies of the involved actors, and particularly on their importance for the specific actions taken against the children.

    The children formed a specific culture where petty thefts, visits to the circus and cinema etc were important elements. This children's culture was in opposition to the predominant imagery of a"good" childhood. The children did not allow themselves to be controlled. Instead, they insisted on their right to certain pleasures, like sweets, cinema, theatres and the circus. They read "improper" books, hung out at amusement parks, went to restaurants - pleasures they did not ask permission for, and which were made possible by petty thefts and visits to the pawnshop. Boys smoked and drank liquor when they could find it, while girls got hold of clothes and jewellery. This was a rebellious kind of childhood culture which was very difficult to control, and, since it contained many elements that belonged to the adult world, it was seen as particularly harmful and outrageous.

  • 8.
    Sundkvist, Maria
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute.
    Familjeformer och familjenormer2004In: Barnboken, ISSN 0347-772X, E-ISSN 2000-4389, Vol. 27, no 1, p. 47-53Article in journal (Other academic)
  • 9.
    Sundkvist, Maria
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    "Gud ser dig! - var redlig!": det tidiga 1900-talets barndomsideal och brott mot detsamma1995In: Korsvägar: en antologi om möten mellan unga och institutioner förr och nu / [ed] Kerstin Bergqvist, Kenneth Petersson, Maria Sundkvist, Stockholm: Symposion Brutus Östlings bokförlag, 1995, p. 35-53Chapter in book (Other academic)
  • 10.
    Sundkvist, Maria
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    I skuggan av blodskam: Recension av Fredric Bedoires I skuggan av blodskam. Ett kvinnoliv och miljöer i 1800-talets Sverige, Carlssons 19891989In: Kronos : historia i skola och samhälle, ISSN 1100-1208, no 2, p. 68-70Article, book review (Other academic)
  • 11. Sundkvist, Maria
    Ideal i konflikt: livet - ett ständigt lärande eller en process i uppgång och fall2014In: Dynamiska och komplexa miljöer: reflektioner över pedagogiska praktiker : vänbok till Glenn Hultman / [ed] Ann-Sofi Wedin, Ann-Marie Markström, Kristina Hellberg, Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande , 2014, p. 139-144Chapter in book (Other academic)
  • 12.
    Sundkvist, Maria
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Manliga gymnasisters fritidsaktiviteter: en studie av ett gymnasieförbund 1864-1996. Rapport II. Gymnasieföreningar som social1998Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten är att med utgångspunkt från en gymnasieförening göra en studie utifrån ett historiskt material. Huvudfrågan är på vilka sätt som gränser skapas och upprätthålls mellan olika grupper, såväl inom som utom skolan. Ett för studien viktigt antagande är att eleverna själva uppråtthåller skolkulturen. Det är som framgått ovan ett annorlunda perspektiv än i tidigare forskning om skolan som reproducent av sarnhället. Utgångspunkten är att eleverna skapar gränser - distinktioner - till andra, vilka antas få synnerligen stor betydelse för framtida studie- och yrkesval, eller annorlunda uttryckt, för var någonstans i den sarnhälleliga hierarkin som de kommer att hamna. Utifran ett sådant antagande blir studiet av gymnasisters fritidsaktiviteter en möjlighet att analysera samtida och framtida sociala relationer. Likaså skapas förstaelse för hierarkiska system som utesluter "de andra"; Det ges möjlighet att studera hur exempelvis man utesluter kvinnor, en social klass en annan etcetera. På så sätt synliggörs skillnader mellan olika grupper i det som på ytan ser ut att vara ett system oppet för alla

1 - 12 of 12
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf