Digitala Vetenskapliga Arkivet

Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 72
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alwin, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Eckard, Nathalie
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Fixartjänster i Sveriges kommuner: Kartläggning och samhällsekonomisk analys. Regeringsuppdrag2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En fixartjänst är en tjänst som primärt riktas till äldre personer och syftar till att förebygga fallolyckor i hemmet. Fixartjänster tillhandahålls i de flesta fall i kommunal regi. Omfattningen och användningen av fixartjänster i Sverige har tidigare inte studerats på nationell nivå. Syftet med denna studie är att genomföra en kartläggning av omfattningen och användningen av fixartjänster i kommunal regi i Sverige samt att uppskatta de samhällsekonomiska konsekvenserna av fixartjänster. Data har samlats in via postenkät alternativt via telefonintervju.

    Av Sveriges 290 kommuner är det 191 stycken (66 %) som har fixartjänst i kommunal regi. De arbetsuppgifter som primärt utförs inom ramen för fixartjänsten är sådana som innebär att äldre inte ska behöva klättra upp på stegar eller liknande, att förebygga fall genom att fästa lösa sladdar och borttagning av mattor samt översyn av olycksrisker i hemmet. I ett fåtal fall erbjuds även utomhustjänster såsom snöskottning. I majoriteten av kommunerna (58 %) är tjänsten kostnadsfri men brukaren får betala för förbrukningsmaterial, i 32 % är tjänsten helt kostnadsfri och i 9 % av kommunerna tas en kostnad ut för fixartjänsten. Tjänsten organiseras på olika sätt i kommunerna: fixartjänsten kan bedrivas helt i kommunal regi där utföraren är en eller flera fixare, personer tillhörande daglig verksamhet eller arbetsmarknadsenheten. I vissa fall bedrivs tjänsten av räddningstjänsten i samarbete med kommunen och i andra fall bedrivs tjänsten av företag på uppdrag av kommunen. Det finns även volontärorganisationer/ideellt arbetande personer som utför fixartjänster med mer eller mindre inblandning från kommunen, dessa har i denna rapport inte inkluderats som fixartjänster i kommunal regi till skillnad från de ovan nämnda. I 99 kommuner erbjuds inte fixartjänster i kommunal regi. Anledningar till detta är bland annat ekonomiska skäl samt svag efterfrågan.

    Upplevda vinster och nytta med fixartjänsterna som kommunerna själva rapporterar är bland annat fallprevention, att möjliggöra kvarboende, medverka till social samvaro samt möjlighet att erbjuda meningsfull sysselsättning. Problem som framkommit är exempelvis låg efterfrågan, svårighet att nå ut med information samt svårighet att mäta effekten på fallskador.

    En samhällsekonomisk modell för analys av fallskador har skapats. Denna modell inkluderar de stora kostnadsposterna fördelade på olika sektorer samt utfall i form av mortalitet samt livskvalitetsförlust när man drabbas av en fallskada. Kostnader för fallskador totalt i Sverige har i tidigare forskning beräknats till cirka 5 miljarder kronor, bara i direkta kostnader under det första året efter skadan. Av de totala fallolyckorna sker drygt hälften i hemmet. Ett beräkningsexempel baserat på kostnadsdata från litteraturen har i denna rapport genomförts och applicerats på en hypotetisk mellanstor kommun med 50 000 invånare. Sammanfattningsvis så visar detta räkneexempel att om endast en liten del av de allvarliga fallskador som leder till slutenvård kan förhindras genom en fixartjänst så motsvarar kostnadsinbesparingen den genomsnittliga budgeten.

    för en fixartjänst med en anställd person. Därtill kommer positiva bieffekter i form av att livskvalitetsförlust kan undvikas med mera. Utifrån detta kan en sammantagen bedömning göras att fixartjänster kan anses vara väl använda pengar sett ur såväl samhälleligt som kommunalt perspektiv. Beräkningar med reella data som inkluderar både kostnader och effekter i form av livskvalitet bör genomföras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Alwin, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Eckard, Nathalie
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sammanfattning. Fixartjänster i Sveriges kommuner: Kartläggning2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport redovisas ett delresultat från regeringsuppdraget ”Social innovation i vården och omsorgen om de mest sjuka äldre” som VINNOVA fick i mars 2012.

    Under 2012 fick VINNOVA ett regeringsuppdrag ”Social innovation i vården och omsorgen om de mest sjuka äldre”. Regeringen uppdrog åt VINNOVA att i samarbete med universitet och högskolor och i samråd med andra relevanta aktörer vidareutveckla goda exempel kring sociala innovationer. Mer specifikt innebar uppdraget att genomföra ett fördjupat utvecklingsarbete kring sociala innovationer inom boende, lättare servicetjänster, trygghetsskapande insatser och social samvaro. Social innovation är en viktig del av VINNOVAs nya fokus på att stärka innovationskraften i offentlig verksamhet för att underlätta spridning och användning av innovationer inom kommuner, landsting och statliga myndigheter.Social innovation är en åtgärd som syftar till att öka människors välbefinnande genom att identifiera och möta upp sociala behov.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Alwin, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Karlson, Bjorn W.
    Univ Gothenburg, Sweden; NU NAL Uddevalla Hosp Grp, Sweden.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Ekerstad, Niklas
    NU NAL Uddevalla Hosp Grp, Sweden.
    Societal costs of informal care of community-dwelling frail elderly people2021Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 49, nr 4, s. 433-440Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims: The aims of this study are to describe informal care activities and to estimate the societal cost of informal care of community-dwelling frail elderly people in Sweden. Methods: This study was performed within the frame of the TREEE project that included 408 frail elderly patients. At index hospitalisation (baseline), primary informal caregivers of the patients were provided with a questionnaire on informal care during a period of three months. Questions concerning other (secondary) informal caregivers were also included. A rough estimate of the total cost of informal care of frail elderly people in Sweden was obtained by combining data from this study with published data and official statistics. Results: In total, 176 informal caregivers responded, and 89% had provided informal care. The informal caregivers (primary and secondary) provided care for an average of 245 hours over three months. Taking care of the home was the dominating activity. In total, the mean cost of informal care was estimated to approximately 18,000 SEK (euro1878) over three months, corresponding to an annual cost of approximately 72,000 SEK (euro7477) per frail elderly person. The total annual societal costs of informal care of community dwelling frail elderly people aged 75 years and older in Sweden was estimated to be approximately 11,000 million SEK (euro1150 million). Conclusions: The care of frail elderly people provided by informal caregivers is extensive and represents a great economic value. Although our calculations are associated with uncertainty, the size indicates that supporting informal caregivers should be a priority for society.

  • 4.
    Alwin, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Lundqvist, Martina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lundqvist, Martina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Utvärdering av försöksverksamhet med service- och signalhundar2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar utvärderingen av en försöksverksamhet med ser-vice- och signalhundar som bedrevs mellan år 2009 och 2014. Utvärderingen inkluderar servicehundar, signalhundar samt alarmerande servicehundar (epilepsihundar och diabeteshundar). Totalt 56 ekipage (förare samt hund) ingick i utvärderingsstudien. Data i studien samlades in före samt efter genomgången service- och signalhundsutbildning. Syftet med utvärderingen är att studera hur certifierade service- och signalhundar påverkar förarnas behov av offentliga stödinsatser och de totala samhällskostnaderna. Dessutom studerades hur service- och signalhundar påverkar förarna med avseende på hälsorelaterad livskvalitet, välbefinnande, självförtroende och fysisk aktivitet samt om användningen av service- och signalhundar är kostnadseffektiv ur ett samhällsperspektiv.

      Resultat och slutsatser

    • Service- och signalhundar minskar i genomsnitt förarnas behov av offentliga stödinsatser med 197 000 kronor (6 procent) under en tioårsperiod.
    • Livskvaliteten för personer med behov av service- och signalhundar är låg jämfört med den allmänna populationen i Sverige. Studien visar på en förbättring i livskvaliteten och välbefinnandet för förare med en certifierad hund.
    • Förarnas grad av fysisk aktivitet ökade med en certifierad hund och majoriteten av dem angav att de ökat sin tid utanför hemmet samt att de även ökat sin tid för att delta i sociala aktiviteter tack vare hunden.
    • Förarnas negativa emotionella upplevelser minskar med en certifierad hund.
    • Förarna beskriver själva den certifierade hunden som ett viktigt verktyg för ökad självständighet och trygghet.
    • Den hälsoekonomiska modellen som analyserar kostnadseffektiviteten visar att ett innehav av en certifierad hund är ett dominant alternativ jämfört med att inte ha en certifierad hund. Detta innebär att kostnaderna ur ett samhällsperspektiv under en tioårsperiod är lägre (-103 000 kronor) samtidigt som effekterna i form av vunna QALY (kvalitetsjusterade levnadsår) är högre (+0,15).
    • Finansieringsanalysen visar att förare som har certifierade hundar sparar resurser åt alla aktörer (stat, kommun och landsting) men får själva ökade utgifter på grund av hunden.
    • Studien baseras på ett lågt antal observationer (56 ekipage). Det i kombination med att det är en stor spridning i resursförbrukningen mellan ekipagen medför att det finns en statistisk osäkerhet i resultaten. Slutsatserna bedöms dock som rimliga eftersom de är samstämmiga.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Aronsson, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kalkan, Almina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Eckard, Nathalie
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Alwin, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Differences between hypothetical and experience-based value sets for EQ-5D used in Sweden: Implications for decision makers2015Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 43, nr 8, s. 848-854Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims: A number of value sets are available today for converting EQ-5D questionnaire responses to quality-adjusted life year-weights used in health economic evaluations. The aim of this study is to analyse the differences between the commonly used hypothetical UK value set and the newly introduced Swedish experience-based value set and to evaluate health economic implications of such differences on policy decisions. Methods: Differences between the two value sets were studied using two methods: a comparison of health states and improvements as well as an empirical comparison. In the comparison of health states and improvements, the valuations of all EQ-5D states and all pure improvements were compared. In the empirical study, a database of 23,925 individuals was used to identify patient groups that could be affected by the implementation of the Swedish experience-based value set. Results: The comparison of health states and possible improvements showed that only three health states were assigned a lower quality-adjusted life year-weight and most improvements were given smaller absolute values if the experience-based value set was used. The empirical comparison showed that severe conditions were assigned higher values when using the experience-based value set. Conclusions: The Swedish experience-based value set seems to render a higher estimated level of health-related quality of life in virtually all health conditions compared to the hypothetical UK value set. In extension, health-related quality of life enhancing interventions are likely to be given higher priority in decision-making situations where hypothetical values are used to construct quality-adjusted life year-weights. In situations where experience-based quality-adjusted life year-weights are used, life-prolonging interventions would be prioritised.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Ax, Anna-Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för omvårdnad och reproduktiv hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, Onkologiska kliniken US.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Johansson, Birgitta
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden; Department of Immunology, Genetics and Pathology, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Demmelmaier, Ingrid
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden; Department of Sport Science and Physical Education, University of Agder, Kristiansand, Norway.
    Berntsen, Sveinung
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden; Department of Sport Science and Physical Education, University of Agder, Kristiansand, Norway.
    Sjövall, Katarina
    Faculty of Health Sciences, Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Börjeson, Sussanne
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för omvårdnad och reproduktiv hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, Centrumledning CKOC.
    Nordin, Karin
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Davidson, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Cost-effectiveness of different exercise intensities during oncological treatment in the Phys-Can RCT2023Ingår i: Acta Oncologica, ISSN 0284-186X, E-ISSN 1651-226X, Vol. 62, nr 4, s. 414-421Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Cost-effectiveness is important in the prioritisation between interventions in health care. Exercise is cost-effective compared to usual care during oncological treatment; however, the significance of exercise intensity to the cost-effectiveness is unclear. In the present study, we aimed to evaluate the long-term cost-effectiveness of the randomised controlled trial Phys-Can, a six-month exercise programme of high (HI) or low-to-moderate intensity (LMI) during (neo)adjuvant oncological treatment.

    Methods

    A cost-effectiveness analysis was performed, based on 189 participants with breast, colorectal, or prostate cancer (HI: n = 99 and LMI: n = 90) from the Phys-Can RCT in Sweden. Costs were estimated from a societal perspective, and included cost of the exercise intervention, health care utilisation and productivity loss. Health outcomes were assessed as quality-adjusted life-years (QALYs), using EQ-5D-5L at baseline, post intervention and 12 months after the completion of the intervention.

    Results

    At 12-month follow-up after the intervention, the total cost per participant did not differ significantly between HI (€27,314) and LMI exercise (€29,788). There was no significant difference in health outcome between the intensity groups. On average HI generated 1.190 QALYs and LMI 1.185 QALYs. The mean incremental cost-effectiveness ratio indicated that HI was cost effective compared with LMI, but the uncertainty was large.

    Conclusions

    We conclude that HI and LMI exercise have similar costs and effects during oncological treatment. Hence, based on cost-effectiveness, we suggest that decision makers and clinicians can consider implementing both HI and LMI exercise programmes and recommend either intensity to the patients with cancer during oncological treatment to facilitate improvement of health.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Ax, Anna-Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för omvårdnad och reproduktiv hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, Onkologiska kliniken US.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Johansson, Birgitta
    Uppsala Univ, Sweden; Uppsala Univ, Sweden.
    Demmelmaier, Ingrid
    Uppsala Univ, Sweden; Univ Agder, Norway.
    Berntsen, Sveinung
    Uppsala Univ, Sweden; Univ Agder, Norway.
    Sjövall, Katarina
    Kristianstad Univ, Sweden.
    Börjeson, Sussanne
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för omvårdnad och reproduktiv hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Nordin, Karin
    Uppsala Univ, Sweden.
    Davidson, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Long-term resource utilisation and associated costs of exercise during (neo)adjuvant oncological treatment: the Phys-Can project2022Ingår i: Acta Oncologica, ISSN 0284-186X, E-ISSN 1651-226X, Vol. 61, nr 7, s. 888-896Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Exercise during oncological treatment is beneficial to patient health and can counteract the side effects of treatment. Knowledge of the societal costs associated with an exercise intervention, however, is limited. The aims of the present study were to evaluate the long-term resource utilisation and societal costs of an exercise intervention conducted during (neo)adjuvant oncological treatment in a randomised control trial (RCT) versus usual care (UC), and to compare high-intensity (HI) versus low-to-moderate intensity (LMI) exercise in the RCT. Methods We used data from the Physical Training and Cancer (Phys-Can) project. In the RCT, 577 participants were randomised to HI or to LMI of combined endurance and resistance training for 6 months, during oncological treatment. The project also included 89 participants with UC in a longitudinal observational study. We measured at baseline and after 18 months. Resource utilisation and costs of the exercise intervention, health care, and productivity loss were compared using analyses of covariance (RCT vs. UC) and t test (HI vs. LMI). Results Complete data were available for 619 participants (RCT HI: n = 269, LMI: n = 265, and UC: n = 85). We found no difference in total societal costs between the exercise intervention groups in the RCT and UC. However, participants in the RCT had lower rates of disability pension days (p < .001), corresponding costs (p = .001), and pharmacy costs (p = .018) than the UC group. Nor did we find differences in resource utilisation or costs between HI and LMI exercise int the RCT. Conclusion Our study showed no difference in total societal costs between the comprehensive exercise intervention and UC or between the exercise intensities. This suggests that exercise, with its well-documented health benefits during oncological treatment, produces neither additional costs nor savings.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Eckard, Nathalie
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Alwin, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    A case of community-based fall prevention: Survey of organization and content of minor home help services in Swedish municipalities2014Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 42, nr 7, s. 643-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The aim of this study was to survey minor home help services provided by Swedish municipalities with the main purpose to prevent fall injuries.

    METHODS: If minor home help services were presented on the homepage of a municipality, an initial telephone contact was taken. Thereafter a questionnaire was administered, including questions about target groups, aim with the services, tasks included, costs and restrictions for users, budget, and experienced gains with the services. Municipalities not providing minor home help services were asked about the reason therefore and if the municipality had previously provided the services Results: The questionnaire response rate was 92%. In 191 of Sweden's 290 municipalities services were provided by, or in cooperation with, the municipality. Reasons for not providing the services were mainly financial and lack of demand. Services were more often provided in larger cities and in municipalities located in populous regions. In some municipalities services were performed by persons with functional disabilities or unemployed persons. CONCLUSIONS: BOTH PROVIDERS AND USERS EXPRESSED SATISFACTION WITH THE SERVICES ASPECTS EXPRESSED WERE THAT SERVICES LEAD TO GREATER SENSE OF SAFETY AND SOCIAL GAINS THE EFFECT OF THE SERVICES IN TERMS OF FALL PREVENTION IS YET TO BE PROVED WITH ONLY A SMALL FALL-PREVENTIVE EFFECT SERVICES ARE PROBABLY COST-EFFECTIVE IMPROVED QUALITY OF LIFE, SENSE OF SAFETY, AND BEING ABLE TO OFFER MEANINGFUL WORK TO OTHERWISE UNEMPLOYED PERSONS ARE IMPORTANT ASPECTS THAT MIGHT IN THEMSELVES MOTIVATE THE PROVISION OF MINOR HOME HELP SERVICES.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Gerdle, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    People in states worse than dead according to the EQ-5D UK value set: would they rather be dead?2018Ingår i: Quality of Life Research, ISSN 0962-9343, E-ISSN 1573-2649, Vol. 27, nr 7, s. 1827-1833Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Quality-adjusted life years (QALYs) measure health by combining length and quality of life. QALYs constitute the effect side of incremental cost-effectiveness ratios, describing the results of health economic evaluations. The objectives of this study were to (1) investigate the prevalence of states worse than dead (SWD) when using the EuroQol-5D UK value set, and (2) to study to what extent SWDs are reasonable with a starting point in experience-based valuations of health states. Data from a Swedish cross-sectional population survey were used. The survey was directed to 10,000 persons 65 years and older and its primary aim was to investigate the prevalence and consequences of chronic pain. The survey included questions reflecting life situation and well-being. Some of these were used in order to characterise people in SWD. SWD were found in 1.8% of the 6611 respondents. The prevalence of SWD increased with advancing age and was more common among women than men. The control questions used indicated that most of the persons being in SWD according to the EQ-5D UK value set most probably would not judge themselves to be in a SWD. Though negative QALY-weights are not very common, they constitute a non-negligible part of health states in a Swedish population 65 years and older. Prevalence of SWD is higher among women than men and increases with age. From responses to other questions on well-being and life situation, there is reason to doubt the reasonableness of experience-based negative QALY-weights in many cases.

  • 10.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Gerdle, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Chronic pain in an elderly population in Sweden: Impact on costs and quality of life2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kronisk smärta bland äldre är sedan länge ett välkänt problem, både i termer av samhälleliga kostnader och i termer av nedsatt livskvalitet hos drabbade individer. I syfte att uppskatta omfattningen av problemen med kronisk smärta i den äldre befolkningen insamlades data avseende såväl kostnader som livskvalitet. Ett frågeformulär sändes med post ut till ett stratifierat urval om 10 000 invånare 65 år och äldre i Linköpings och Norrköpings kommuner. Frågeformuläret innehöll frågor om demografi, levnadsvanor, livssituation samt olika frågor och instrument relaterade till personernas mående (t.ex. livskvalitet och smärtspecifika frågor). I frågeformuläret tillfrågades respondenterna om huruvida de mottog någon hjälp, informell vård, från någon närstående. Om så var fallet tillfrågades respondenten om tillstånd att kontakta dennes informella vårdgivare, samt kontaktuppgifter. Mängden informell vård tillhandahållen av närstående undersöktes med hjälp av ett frågeformulär innehållande frågor om tid som använts till informella vårdinsatser.

    Uppgifter om kostnader inhämtades från register avseende konsumtion av sjukvård, läkemedel och kommunala insatser.

    Studiens resultat visade på ett mycket tydligt samband mellan å ena sidan förekomst och grad av kronisk smärta och å andra sidan samhälleliga kostnader. Studiepopulationen delades in i tre grupper med avseende på kronisk smärta eller inte, och smärtintensitet på en 10-gradig skala under den senaste veckan (0–4 = lindrig, 5–7 = måttlig, 8–10 = svår). Med hänsyn tagen till alla kostnader (sjukvård, läkemedel, kommunal service och informell vård) konsumerade personerna med svår kronisk smärta i snitt 72% mer resurser än personerna med måttlig kronisk smärta, och 143% mer än personer med ingen eller lindrig kronisk smärta. Skillnaderna var tydligast avseende kommunala insatser och informell vård.

    Ännu mer uppseendeväckande är resultaten gällande livskvalitet för personer i de olika grupperna. Genomsnittligt indexvärde utifrån EQ-5D var för personer med ingen eller lindrig kronisk smärta 0.82. För personer med måttlig kronisk smärta var motsvarande värde 0.64, och för personer med svår kronisk smärta var värdet 0.38. EQ-VAS resulterade i mindre uttalade men tydligt signifikanta skillnader.

    Denna studie, som når en relativt stor andel av målpopulationen, visar att förekomst och intensitet av kronisk smärta bland personer 65 år och äldre påverkar samhälleliga kostnader och drabbade personers livskvalitet mycket tydligt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    omslag
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 11.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Gerdle, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Severity of chronic pain in an elderly population in Sweden-impact on costs and quality of life2015Ingår i: Pain, ISSN 0304-3959, E-ISSN 1872-6623, Vol. 156, nr 3, s. 521-527Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Chronic pain is associated with large societal costs, but few studies have investigated the total costs of chronic pain with respect to elderly subjects. The elderly usually require informal care, care performed by municipalities, and care for chronic diseases, all factors that can result in extensive financial burdens on elderly patients, their families, and the social services provided by the state. This study aims to quantify the societal cost of chronic pain in people of age 65 years and older and to assess the impact of chronic pain on quality of life. This study collected data from 3 registers concerning health care, drugs, and municipal services and from 2 surveys. A postal questionnaire was used to collect data from a stratified sample of the population 65 years and older in southeastern Sweden. The questionnaire addressed pain intensity and quality of life variables (EQ-5D). A second postal questionnaire was used to collect data from relatives of the elderly patients suffering from chronic pain. A total of 66.5% valid responses of the 10,000 subjects was achieved; 76.9% were categorized as having no or mild chronic pain, 18.9% as having moderate chronic pain, and 4.2% as having severe chronic pain. Consumed resources increased with the severity of chronic pain. Clear differences in EQ-5D were found with respect to the severity of pain. This study found an association between resource use and severity of chronic pain in elderly subjects: the more severe the chronic pain, the more extensive (and expensive) the use of resources.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Wiréhn, Ann-Britt
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Ledningsstab Region Östergötland, Enheten för forskningsstöd.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa.
    Patienter med diabetes typ 2 och etablerad hjärt-kärlsjukdom i Östergötland: 5-års sjukvårdskonsumtion, kostnad och överlevnad med eller utan behandling med empagliflozin2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom med en prevalens på cirka 4% i Sverige. T2D behandlas genom omläggning av matvanor och viktnedgång, eller om detta inte är tillräckligt med antingen blodsockerreglerande läkemedel eller insulin. Sjukdomen är förknippad med ökad risk för följdsjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjuklighet som är i fokus i denna rapport. I EMPA REG Outcome studien analyserades effekterna av att som tillägg till standardbehandling ge den glukossänkande SGLT-2-hämmaren empagliflozin till patienter med T2D och etablerad hjärt-kärlsjukdom. I studien konstaterades att empagliflozin minskade risken för hjärt-kärlhändelser samt gav förbättrad överlevnad. Syftet med denna studie var tudelat. I den första delen gjordes en kartläggning och beräkning av sjukvårdskonsumtion och kostnader för patienter med T2D, med och utan etablerad hjärtkärlsjukdom, i Östergötland under en femårsperiod (2012–2016). I den andra delen beräknades hur kostnader och mortalitet relaterade till hjärt-kärlhändelser skulle påverkas av att behandla patienter med T2D och etablerad hjärt-kärlsjukdom i Östergötland med empagliflozin.

    Sjukvårdskonsumtion, kostnader och mortalitet i Östergötland kartlades och beräknades med hjälp av nationella och regionala register. Resultaten från EMPA REG Outcome studien tillämpades på kohorten av patienter med T2D och etablerad hjärt-kärlsjukdom i Östergötland för att på så sätt estimera effekterna av behandling med empagliflozin med avseende på sjukvårdskostnader och mortalitet.

    Kartläggningen visade att i Östergötland fanns 1 januari 2012 18 586 patienter med T2D, varav 5 490 (30%) även hade etablerad hjärt-kärlsjukdom. Patienter med T2D och etablerad hjärt-kärlsjukdom (CVD-kohorten) var jämfört med övriga patienter med T2D i genomsnitt äldre, i större utsträckning män, samt hade längre diabetesduration och sämre njurfunktion. CVD-kohorten hade under uppföljningsperioden signifikant högre sjukvårdskostnader och sämre överlevnad.

    Förskrivning av empagliflozin till patienter med T2D och etablerad hjärt-kärlsjukdom i Östergötland beräknades resultera i minskade genomsnittliga sjukvårdskostnader per patient motsvarande cirka 4 100 kronor över fem år, varav cirka 2 300 kronor kunde relateras till minskade kostnader på grund av hjärtsvikt. Mot detta ska ställas ökade läkemedelskostnader. Totalt ger behandling med empagliflozin ökade kostnader på cirka 18 000 kronor per patient över fem år. Den stora vinsten av empagliflozin till patienter med T2D och etablerad hjärt-kärlsjukdom utgörs av tydligt minskad mortalitet. I genomsnitt lever en patient behandlad med empagliflozin 96 dagar längre än om empagliflozin inte förskrivs, sett över en femårsperiod.

    Förskrivning av empagliflozin minskar behovet av andra glukossänkande läkemedel vilket visades av en upptitrering av glukossänkande läkemedel i placebogruppen i EMPA-REG Outcome studien. Obeaktat minskad förskrivning av övriga glukossänkare och insulin leder resultaten till att empagliflozin (jämfört med standardbehandling) beräknas generera hälsovinster till en kostnad av cirka 69 000 kronor per levnadsår, eller 85 000 kronor per kvalitetsjusterat levnadsår, vilket Socialstyrelsen i sina riktlinjer bedömer som en låg kostnad.

    Slutsatsen är att behandling med empagliflozin i den tämligen utsatta patientgrupp som har T2D och etablerad hjärt-kärlsjukdom är såväl medicinskt effektivt som kostnadseffektivt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 13.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Wiréhn, Ann-Britt
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Regionledningskontoret, Forskningsstrategiska enheten.
    Rosenqvist, Ulf
    Region Östergötland, Närsjukvården i västra Östergötland, Medicinska specialistkliniken.
    Gustavsson, Staffan
    Boehringer Ingelheim AB, Sweden.
    Karlsdotter, Kristina
    Boehringer Ingelheim AB, Sweden.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Disease Burden and Healthcare Costs for T2D Patients With and Without Established Cardiovascular Disease in Sweden: A Retrospective Cohort Study2020Ingår i: Diabetes Therapy, ISSN 1869-6953, E-ISSN 1869-6961, Vol. 11, nr 7, s. 1537-1549Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    IntroductionType 2 diabetes (T2D) is a complex chronic disease with an increasing prevalence worldwide. It is commonly associated with complications, such as cardiovascular disease (CVD). Patients with both T2D and established CVD are exposed to increased risk of further cardiovascular events, which means increased healthcare costs and impairments to quality of life and survival. To determine the added burden of CVD for T2D patients, we have analyzed the consumption and costs of healthcare and mortality in two T2D patient cohorts, with and without established CVD, respectively, during a 5-year follow-up in a Swedish region.MethodsPatients with T2D on 1 January 2012 were identified using the administrative database of Region ostergotland and the Swedish National Diabetes Register. Established CVD was defined as the presence of a CVD-related healthcare visit in the period 2002-2011. Identified T2D patients were then followed retrospectively for 5 years (2012-2016) and data collected on utilization of healthcare resources, healthcare costs, and survival. Data pertinent to the study were retrieved from regional databases and national registries.ResultsOn the index date (1 January 2012) there were 19,731 patients with T2D (prevalence 4.5%) in Region ostergotland, of whom 5490 had established CVD. Those patients with established CVD were older, more often men, and had longer diabetes duration and worse kidney function than those without. Compared to T2D patients without CVD, those with CVD had a significantly higher healthcare consumption, experienced higher costs, and had lower survival during the follow-up.ConclusionThis study confirms that established CVD is common among patients with T2D (approximately 30%). Established CVD has negative effects on the utilization of healthcare resources, healthcare costs, and mortality. It is therefore very important to improve the treatment strategy of this patient group.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Wiréhn, Ann-Britt
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Regionledningskontoret, Forskningsstrategiska enheten.
    Rosenqvist, Ulf
    Region Östergötland, Närsjukvården i västra Östergötland, Medicinska specialistkliniken.
    Gustavsson, Staffan
    Boehringer Ingelheim AB, Sweden.
    Karlsdotter, Kristina
    Boehringer Ingelheim AB, Sweden.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Implementation of Empagliflozin in Patients with Diabetes Mellitus Type 2 and Established Cardiovascular Disease: Estimation of 5-Year Survival and Costs in Sweden2020Ingår i: Diabetes Therapy, ISSN 1869-6953, E-ISSN 1869-6961, Vol. 11, s. 2921-2930Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    Cardiovascular disease (CVD) affects approximately 30% of patients with diabetes mellitus type 2 (T2D) and leads to increased morbidity, decreased survival and increased healthcare utilization. The aim of this study was to estimate the impact of treating these patients with the sodium–glucose cotransporter 2 (SGLT2) inhibitor empagliflozin on survival and healthcare utilization.

    Methods

    Actual survival and healthcare utilization data from a 5-year retrospective cohort study on patients with T2D and CVD in the Region of Östergötland, Sweden were used as a starting point. Actual data were adjusted in accordance with risk reductions for mortality and CV events related to empagliflozin treatment as reported in the EMPA-REG OUTCOME study.

    Results

    Applying the risk reductions related to empagliflozin treatment on the cohort of patients with T2D and CVD in Östergötland resulted in an increase in 5-year survival of 96 days per patient and reduced costs for healthcare and drugs other than empagliflozin. Including the cost of empagliflozin, treatment led to an increased net cost per patient of approximately SEK 18,000 over 5 years.

    Conclusion

    Empagliflozin treatment would reduce mortality and healthcare utilization in the patient group. The treatment strategy should be considered cost-effective, supporting a broad implementation of empagliflozin for patients with T2D and established CVD, in line with current national and international guidelines.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Bergström, Eva-Karin
    Univ Gothenburg, Sweden.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Moberg Sköld, Ulla
    Univ Gothenburg, Sweden.
    Long-Term Cost-Effectiveness through the Dental-Health FRAMM Guideline for Caries Prevention2022Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 19, nr 4, artikel-id 1954Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A guideline called FRAMM, which is an acronym in Swedish for the most important parts of this guideline, namely "fluoride", "advice", "arena", "motivation" and "diet", was implemented in 2008 in the Vastra Gotaland Region in Sweden. This guideline included fluoride varnish applications performed at school twice a year at six-monthly intervals for all 12- to 15-year-olds, together with lessons on oral health. The aim of this analysis was to estimate the long-term cost-effectiveness, using prognostic calculations, of the FRAMM Guideline for 12- to 15-year-olds, compared with routine care, until the participants were 23 years old. A cost-effectiveness analysis was performed from a health care perspective, based on four years of verified data and seven years of prognosis. Data from FRAMM were combined with cost data from price lists in Sweden. The cost-effectiveness was analyzed by relating the difference in costs to the difference in the number of approximal surfaces with fillings and/or dentin lesions (DFSa). The analysis shows that FRAMM was considered dominant compared to the controls in all alternative scenarios, hence costs were prognosed to be lowered and outcomes were prognosed to be improved. A dental health program like the FRAMM Guideline with fluoride varnish during the caries risk period from 12 to 15 years is predicted to be cost-effective in the longer perspective. To further study the actual long-term caries increment after a preventive dental health program would be of great interest to verify these results.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    CMT rapport: kostnader och kostnadseffektivitet av ett införande av dabigatran hos patienter med förmaksflimmer2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förmaksflimmer är den vanligaste arytmin i Sverige och orsakar stora kostnader inom hälso- och sjukvården. Förutom att patienterna vanligen drabbas av försämrad livskvalitet går det också åt stora resurser för komplikationer i form av tromboembolier och stroke. De flesta behandlingar inom förmaksflimmer kombineras med antikoagulationsbehandling för att förebygga eller förhindra uppkomst av tromboembolier och ischemisk stroke. Vid denna behandling krävs noggrann dosering för att sänka risken för stroke utan att kraftigt höja risken för blödningar. Warfarin har under lång tid varit det mest effektivaantikoagulationsläkemedlet för skydd mot tromboembolier vid  förmaksflimmer. Ett annat behandlingsalternativ är acetylsalicylsyra (ASA). Ett nytt antikoagulationsläkemedel som heter dabigatran (Pradaxa®) har nyligen godkänts som förebyggande behandling av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer. Dabigatran har i en stor studie, (RE-LY), visat sig reducera risken för stroke jämfört med warfarin.

    Det övergripande syftet med denna rapport är att beräkna hälsoekonomiska konsekvenser i form av kostnader och kostnadseffektivitet av ett införande av dabigatran (Pradaxa®) som förebyggande behandling av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer. I grundanalysen analyseras dabigatran 150 mg två gånger per dag för personer som är under 80 år och dabigatran 110 mg två gånger per dag för personer 80 år eller äldre. Jämförelser görs med warfarin och ASA, och warfarinbehandlingen delas dessutom in i tre subgrupper; välinställda, dåligt inställda samt warfarin-naïva patienter.

    En simuleringsmodell har skapats för att beräkna långsiktiga kostnader och effekter för de olika behandlingsalternativen. Effekterna mäts i antal förhindrade stroke, antal vunna levnadsår samt antal vunna kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs). Priset för de båda dagliga doserna av dabigatran (150 mg gånger två och 110 mg gånger två) är 25,39 kronor per dag.

    Analyserna i den här rapporten visar att kostnaden för förmaksflimmer i Sverige beräknas till drygt 4,1 miljarder kronor år 2010. Denna kostnad förväntas sjunka vid införande av dabigatran, till följd av besparingar inom vården av stroke och ett sänkt produktionsbortfall. Kostnaden per vunnet QALY för dabigatran 150 mg / 110 mg jämfört med warfarin, hos patienter som är 65 år gamla och följs upp i 20 år, har beräknats till 74 216 kronor. Vid jämförelse med välinställd warfarinbehandling höjs kostnaden per vunnet QALY till 107 186 kronor. Om dabigatran 110 mg två gånger dagligen jämförs med ASA leder det till lägre kostnader och bättre effekter, vilket innebär att dabigatran 110 mg två gånger dagligen är en dominant behandling för patienter som inte är lämpliga för warfarinbehandling.

    Ett införande av dabigatran leder till kostnadsförskjutningar inom flera olika områden. En ökad kostnad uppkommer för läkemedel, medan  sänkta kostnader uppkommer till följd av färre stroke. För patienten innebär dabigatran lägre risk för stroke och färre besök i sjukvården.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    CMT rapport: kostnader och kostnadseffektivitet av ett införande av dabigatran hos patienter med förmaksflimmer
  • 17.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    The cost of atrial fibrillation in Sweden (Poster)2010Ingår i: Value in Health, Malden: Wiley Periodicals, Inc , 2010, s. 350-350Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 18.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    The Cost of Thromboembolic Events and their Prevention among Patients with Atrial Fibrillation2011Ingår i: Journal of Atrial Fibrillation, ISSN 1941-6911, Vol. 2, nr 4, s. 00-00Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: Atrial fibrillation (AF) is the most common type of cardiac arrhythmia. People with AF have a significantly increased risk of thromboembolic events, including stroke, and the main treatment is therefore aimed at preventing thromboembolic events via anticoagulation with warfarin or acetylsalicylic acid. However, the development of new anticoagulation treatments has prompted a need to know the current cost of AF-related thromboembolic events, for future cost-effectiveness comparisons with the existing treatments. In this study, we estimated the cost of thromboembolic events and their prevention among Swedish AF patients in 2010.

    Methods: The relevant costs were identified, quantified, and valued. The complications included were ischaemic and haemorrhagic stroke, gastrointestinal bleeding, and other types of major bleeding caused by AF. Treatments intended to lower the risk of ischaemic stroke were also included. A societal perspective was used, including productivity loss due to morbidity. Patients with a CHADS2 score of 1 or higher were included.

    Results: Among the 9 340 682 inhabitants of Sweden, there are 118 000 patients with AF and at least one more risk factor for stroke, comprising 1.26% of the population. Of these patients, 43.3% are treated with warfarin, 28.3% use acetylsalicylic acid, and 28.3% are assumed to have no anticoagulation treatment. The cost of AF-related complications and its prevention in Sweden was estimated at €437 million for 2010, corresponding to €3 712 per AF patient per year. The highest cost was caused by stroke, and the second highest by the cost of monitoring the warfarin treatment. As the prevalence of AF is expected to increase in the future, AF-related costs are also expected to rise.

    Conclusion: Thromboembolic events cause high costs. New, easily-administered treatments that could reduce the risk of stroke have the potential to be cost-effective.

     

  • 19.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Oldgren, Jonas
    Uppsala University, Sweden .
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Cost-effectiveness of dabigatran compared with warfarin for patients with atrial fibrillation in Sweden2013Ingår i: European Heart Journal, ISSN 0195-668X, E-ISSN 1522-9645, Vol. 34, nr 3, s. 177-183Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Patients with atrial fibrillation have a significantly increased risk of thromboembolic events such as ischaemic stroke, and patients are therefore recommended to be treated with anticoagulation treatment. The most commonly used anticoagulant consists of vitamin K antagonist such as warfarin. A new oral anticoagulation treatment, dabigatran, has recently been approved for stroke prevention among patients with atrial fibrillation. The purpose of this study was to estimate the cost-effectiveness of dabigatran as preventive treatment of stroke and thromboembolic events compared with warfarin in 65-year-old patients with atrial fibrillation in Sweden. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanA decision analytic simulation model was used to estimate the long-term (20-year) costs and effects of the different treatments. The outcome measures are the number of strokes prevented, life years gained, and quality-adjusted life years (QALYs) gained. Costs and effect data are adjusted to a Swedish setting. Patients below 80 years of age are assumed to start with dabigatran 150 mg twice a day and switch to 110 mg twice a day at the age of 80 years due to higher bleeding risk. The price of dabigatran in Sweden is Euro2.82 (Swedish kronor 25.39) per day for both doses. The cost per QALY gained for dabigatran compared with warfarin is estimated at Euro7742, increasing to Euro12 449 if dabigatran is compared with only well-controlled warfarin treatment. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanDabigatran is a cost-effective treatment in Sweden, as its incremental cost-effectiveness ratio is below the normally accepted willingness to pay limit.

  • 20.
    Ekdahl, Anne W.
    et al.
    Karolinska Institute, Sweden; Helsingborg Hospital, Sweden.
    Alwin, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Eckerblad, Jeanette
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för omvårdnad.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Jaarsma, Tiny
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för omvårdnad. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Lindh Mazya, Amelie
    Karolinska Institute, Sweden; Danderyd Hospital, Sweden.
    Milberg, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för omvårdnad. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i östra Östergötland, Palliativt kompetenscentrum. Region Östergötland, Närsjukvården i östra Östergötland, LAH Öst.
    Krevers, Barbro
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Unosson, Mitra
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för omvårdnad.
    Wiklund, Rolf
    Region Östergötland, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Long-Term Evaluation of the Ambulatory Geriatric Assessment: A Frailty Intervention Trial (AGe-FIT): Clinical Outcomes and Total Costs After 36 Months2016Ingår i: Journal of the American Medical Directors Association, ISSN 1525-8610, E-ISSN 1538-9375, Vol. 17, nr 3, s. 263-268Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To compare the effects of care based on comprehensive geriatric assessment (CGA) as a complement to usual care in an outpatient setting with those of usual care alone. The assessment was performed 36 months after study inclusion. Design: Randomized, controlled, assessor-blinded, single-center trial. Setting: A geriatric ambulatory unit in a municipality in the southeast of Sweden. Participants: Community-dwelling individuals aged &gt;= 75 years who had received inpatient hospital care 3 or more times in the past 12 months and had 3 or more concomitant medical diagnoses were eligible for study inclusion. Participants were randomized to the intervention group (IG) or control group (CG). Intervention: Participants in the IG received CGA-based care for 24 to 31 months at the geriatric ambulatory unit in addition to usual care. Outcome measures: Mortality, transfer to nursing home, days in hospital, and total costs of health and social care after 36 months. Results: Mean age (SD) of participants was 82.5 (4.9) years. Participants in the IG (n = 208) lived 69 days longer than did those in the CG (n = 174); 27.9% (n = 58) of participants in the IG and 38.5% (n = 67) in the CG died (hazard ratio 1.49, 95% confidence interval 1.05-2.12, P =.026). The mean number of inpatient days was lower in the IG (15.1 [SD 18.4]) than in the CG (21.0 [SD 25.0], P =.01). Mean overall costs during the 36-month period did not differ between the IG and CG (USD 71,905 [SD 85,560] and USD 65,626 [SD 66,338], P =.43). Conclusions: CGA-based care resulted in longer survival and fewer days in hospital, without significantly higher cost, at 3 years after baseline. These findings add to the evidence of CGAs superiority over usual care in outpatient settings. As CGA-based care leads to important positive outcomes, this method should be used more extensively in the treatment of older people to meet their needs. (c) 2016 AMDA - The Society for Post-Acute and Long-Term Care Medicine.

  • 21.
    Ekdahl, Anne W
    et al.
    Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Geriatriska kliniken. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Division of Clinical Geriatrics, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society (NVS), Karolinska Institutet, Stockholm.
    Wirehn, Ann-Britt
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Alwin, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Jaarsma, Tiny
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Unosson, Mitra
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Eckerblad, Jeanette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Milberg, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Närsjukvården i östra Östergötland, LAH Öst. Region Östergötland, Närsjukvården i östra Östergötland, Palliativt kompetenscentrum.
    Krevers, Barbro
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Costs and Effects of an Ambulatory Geriatric Unit (the AGe-FIT Study): A Randomized Controlled Trial2015Ingår i: Journal of the American Medical Directors Association, ISSN 1538-9375, Vol. 16, nr 6, s. 497-503Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: To examine costs and effects of care based on comprehensive geriatric assessment (CGA) provided by an ambulatory geriatric care unit (AGU) in addition to usual care.

    DESIGN: Assessor-blinded, single-center randomized controlled trial.

    SETTING: AGU in an acute hospital in southeastern Sweden.

    PARTICIPANTS: Community-dwelling individuals aged 75 years or older who had received inpatient hospital care 3 or more times in the past 12 months and had 3 or more concomitant medical diagnoses were eligible for study inclusion and randomized to the intervention group (IG; n = 208) or control group (CG; n = 174). Mean age (SD) was 82.5 (4.9) years.

    INTERVENTION: Participants in the IG received CGA-based care at the AGU in addition to usual care.

    OUTCOME MEASURES: The primary outcome was number of hospitalizations. Secondary outcomes were days in hospital and nursing home, mortality, cost of public health and social care, participant' sense of security in care, and health-related quality of life (HRQoL).

    RESULTS: Baseline characteristics did not differ between groups. The number of hospitalizations did not differ between the IG (2.1) and CG (2.4), but the number of inpatient days was lower in the IG (11.1 vs 15.2; P = .035). The IG showed trends of reduced mortality (hazard ratio 1.51; 95% confidence interval [CI] 0.988-2.310; P = .057) and an increased sense of security in care interaction. No difference in HRQoL was observed. Costs for the IG and CG were 33,371£ (39,947£) and 30,490£ (31,568£; P = .432).

    CONCLUSIONS AND RELEVANCE: This study of CGA-based care was performed in an ambulatory care setting, in contrast to the greater part of studies of the effects of CGA, which have been conducted in hospital settings. This study confirms the superiority of this type of care to elderly people in terms of days in hospital and sense of security in care interaction and that a shift to more accessible care for older people with multimorbidity is possible without increasing costs. This study can aid the planning of future interventions for older people.

    TRIAL REGISTRATION: clinicaltrials.gov identifier: NCT01446757.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Ekerstad, Niklas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. NU NAL Uddevalla Hospital Grp, Sweden.
    Dahlin Ivanoff, Synneve
    University of Gothenburg, Sweden.
    Landahl, Sten
    University of Gothenburg, Sweden.
    Ostberg, Goran
    NU Hospital Grp, Sweden.
    Johansson, Maria
    NU Hospital Grp, Sweden.
    Andersson, David
    University of Gothenburg, Sweden.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Alwin, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Karlson, Bjorn W.
    University of Gothenburg, Sweden.
    Acute care of severely frail elderly patients in a CGA-unit is associated with less functional decline than conventional acute care2017Ingår i: Clinical Interventions in Aging, ISSN 1176-9092, E-ISSN 1178-1998, Vol. 12, s. 1239-1248Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: A high percentage of individuals treated in specialized acute care wards are frail and elderly. Our aim was to study whether the acute care of such patients in a comprehensive geriatric assessment (CGA) unit is superior to care in a conventional acute medical care unit when it comes to activities of daily living (ADLs), frailty, and use of municipal help services. Patients and methods: A clinical, prospective, controlled trial with two parallel groups was conducted in a large county hospital in West Sweden and included 408 frail elderly patients, age 75 or older (mean age 85.7 years; 56% female). Patients were assigned to the intervention group (n=206) or control group (n=202). Primary outcome was decline in functional activity ADLs assessed by the ADL Staircase 3 months after discharge from hospital. Secondary outcomes were degree of frailty and use of municipal help services. Results: After adjustment by regression analyses, treatment in a CGA unit was independently associated with lower risk of decline in ADLs [odds ratio (OR) 0.093; 95% confidence interval (CI) 0.052-0.164; P amp;lt; 0.0001], and with a less prevalent increase in the degree of frailty (OR 0.229; 95% CI 0.131-0.400; P amp;lt; 0.0001). When ADLs were classified into three strata (independence, instrumental ADL-dependence, and personal ADL-dependence), changes to a more dependence-associated stratum were less prevalent in the intervention group (OR 0.194; 95% CI 0.085-0.444; P=0.0001). There was no significant difference between the groups in increased use of municipal help services (OR 0.682; 95% CI 0.395-1.178; P=0.170). Conclusion: Acute care of frail elderly patients in a CGA unit was independently associated with lesser loss of functional ability and lesser increase in frailty after 3 months.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Ekerstad, Niklas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. NU NAL Uddevalla Hospital Grp, Sweden.
    Karlson, Björn W.
    University of Gothenburg, Sweden.
    Dahlin Ivanoff, Synneve
    University of Gothenburg, Sweden.
    Landahl, Sten
    University of Gothenburg, Sweden.
    Andersson, David
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Nationalekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Heintz, Emelie
    Karolinska Institute, Sweden.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Alwin, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Is the acute care of frail elderly patients in a comprehensive geriatric assessment unit superior to conventional acute medical care?2017Ingår i: Clinical Interventions in Aging, ISSN 1176-9092, E-ISSN 1178-1998, Vol. 12Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: The aim of this study was to investigate whether the acute care of frail elderly patients in a comprehensive geriatric assessment (CGA) unit is superior to the care in a conventional acute medical care unit. Design: This is a clinical, prospective, randomized, controlled, one-center intervention study. Setting: This study was conducted in a large county hospital in western Sweden. Participants: The study included 408 frail elderly patients, aged amp;gt;= 75 years, in need of acute in-hospital treatment. The patients were allocated to the intervention group (n=206) or control group (n=202). Mean age of the patients was 85.7 years, and 56% were female. Intervention: This organizational form of care is characterized by a structured, systematic interdisciplinary CGA-based care at an acute elderly care unit. Measurements: The primary outcome was the change in health-related quality of life (HRQoL) 3 months after discharge from hospital, measured by the Health Utilities Index-3 (HUI-3). Secondary outcomes were all-cause mortality, rehospitalizations, and hospital care costs. Results: After adjustment by regression analysis, patients in the intervention group were less likely to present with decline in HRQoL after 3 months for the following dimensions: vision (odds ratio [OR] = 0.33, 95% confidence interval [CI] = 0.14-0.79), ambulation (OR =0.19, 95% CI = 0.1-0.37), dexterity (OR =0.38, 95% CI =0.19-0.75), emotion (OR =0.43, 95% CI =0.22-0.84), cognition (OR =0.076, 95% CI =0.033-0.18) and pain (OR =0.28, 95% CI =0.15-0.50). Treatment in a CGA unit was independently associated with lower 3-month mortality adjusted by Cox regression analysis (hazard ratio [HR] = 0.55, 95% CI = 0.32-0.96), and the two groups did not differ significantly in terms of hospital care costs (Pamp;gt;0.05). Conclusion: Patients in an acute CGA unit were less likely to present with decline in HRQoL after 3 months, and the care in a CGA unit was also independently associated with lower mortality, at no higher cost.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Ekerstad, Niklas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Department of Cardiology, NU (NÄL-Uddevalla) Hospital Group, Trollhättan-Uddevalla-Vänersborg, Sweden.
    Karlsson, Björn
    Department of Molecular and Clinical Medicine, Institute of Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Andersson, David
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Nationalekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Heintz, Emelie
    Department of Learning, Informatics, Management and Ethics (LIME), QRC Research Unit, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Alwin, Jenny
    Department of Molecular and Clinical Medicine, Institute of Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Short-term Resource Utilization and Cost-Effectiveness of Comprehensive Geriatric Assessment in Acute Hospital Care for Severely Frail Elderly Patients2018Ingår i: Journal of the American Medical Directors Association, ISSN 1525-8610, E-ISSN 1538-9375, Vol. 19, nr 10, s. 871-878.e2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective

    The objective of this study was to estimate the 3-month within-trial cost-effectiveness of comprehensive geriatric assessment (CGA) in acute medical care for frail elderly patients compared to usual medical care, by estimating health-related quality of life and costs from a societal perspective.

    Design

    Clinical, prospective, controlled, 1-center intervention trial with 2 parallel groups.

    Intervention

    Structured, systematic interdisciplinary CGA-based care in an acute elderly care unit. If the patient fulfilled the inclusion criteria, and there was a bed available at the CGA unit, the patient was included in the intervention group. If no bed was available at the CGA unit, the patient was included in the control group and admitted to a conventional acute medical care unit.

    Setting and Participants

    A large county hospital in western Sweden. The trial included 408 frail elderly patients, 75 years or older, in need of acute in-hospital treatment. The patients were allocated to the intervention group (n = 206) or control group (n = 202). Mean age of the patients was 85.7 years, and 56% were female.

    Measures

    The primary outcome was the adjusted incremental cost-effectiveness ratio associated with the intervention compared to the control at the 3-month follow-up.

    Results

    We undertook cost-effectiveness analysis, adjusted by regression analyses, including hospital, primary, and municipal care costs and effects. The difference in the mean adjusted quality-adjusted life years gained between groups at 3 months was 0.0252 [95% confidence interval (CI): 0.0082-0.0422]. The incremental cost, that is, the difference between the groups, was −3226 US dollars (95% CI: −6167 to −285).

    Conclusion

    The results indicate that the care in a CGA unit for acutely ill frail elderly patients is likely to be cost-effective compared to conventional care after 3 months.

  • 25.
    Garpenby, Peter
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Hälsoinformation i vår tid - Östgötarnas användning av nya och gamla informationskällor2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Garpenby, Peter
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hälsoinformation idag och i morgon: Östgötarnas användning av och förtroende för olika informationskällor2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Garpenby, Peter
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och miljö.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och miljö.
    Stort intressen för mer hälsoinformation.2001Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 98, s. 2814-2816Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hälsoekonomiska bedömningar i samband med behandling av RA2013Ingår i: BestPractice Reumatologi, ISSN 1903-6590, nr 14, s. 6-9Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Slutsats Sjukvårdens andel av BNP ligger väsentligen oförändrad samtidigt som dyrare behandlingsmöjligheter introduceras på marknaden. Detta skapar ett behov av att fasa ut ineffektiva tekniker samt att motivera om nya metoder är kostnadseffektiva och om de ska subventioneras av samhället. Hälsoekonomiska studier får således en allt större betydelse och det är oerhört viktigt att kunna tolka dessa analyser utifrån hur data använts och på vilket sätt data har analyserats. Det är också alldeles nödvändigt att relatera effekter och nytta av en specifik intervention/teknik till förändringar i samhället. Exempelvis kan sjukskrivning och sjukersättning/förtidspension vara ett effektmått på nyttan av en specifik insats, men kan i lika hög grad spegla effekter av konjunkturläge, arbetslöshet och förändringar i sjukförsäkringssystemet. Detta bör således alltid tas med i beräkningen, eftersom dessa variabler samvearierar i mycket hög grad.

  • 29.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Incidens av förtidspension/sjukersättning hos patienter med reumatoid artrit i Sverige 1990-2010: före och efter introduktion av biologiska läkemedel2012Ingår i: BestPractice Reumatologi, ISSN 1903-6590, nr 11, s. 10-11Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Minskad incidens av förtidspension/sjukersättning på grund av RA sammanfaller i tid med nya behandlingsstrategier, men samtidigt ses motsvarande minskning av FP i populationen hos patienter med alla diagnoser. Rådande politiska och samhällsekonomiska förutsättningar har mycket stor betydelse för nivå av förtidspension/sjukersättning och kan påverka patienter med olika diagnoser på olika sätt. Detta bör beaktas vid analyser av arbetsförmåga i relation till effekt av behandling.

  • 30.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    The incidence of permanent work disability in patients with rheumatoid arthritis in Sweden 1990-2010 - before and after introduction of biologic agents.2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 31.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    The incidence of permanent work disability in patients with rheumatoid arthritis in Sweden 1990-2010 - before and after introduction of biologic agents.2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 32.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Rehabenheten.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    The incidence of permanent work disability in patients with rheumatoid arthritis in Sweden 1990-2010: before and after introduction of biologic agents2012Ingår i: Rheumatology, ISSN 1462-0324, E-ISSN 1462-0332, Vol. 51, nr 2, s. 338-346Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective. To explore the incidence of disability pension (DP) due to RA as an estimation of permanent work disability before and after introduction of biologic drugs. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanMethods. The annual incidence of DP was derived from the Swedish National Social Insurance Register and rates of DP due to RA were compared with the total amount of new DPs. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanResults.The incidence of DP due to RA has decreased over recent years, coinciding with earlier and more aggressive treatment with DMARDs and biologics. A similar declining incidence of DP was simultaneously seen in patients with all diagnoses in the general population. The decrease in DPs was, however, larger for RA and was evident even before introduction of biologics. In 1990, the proportion of DPs caused by RA was 1.9% out of total amount of DPs, decreasing to 1.5% in 2000 and to 1% in 2009. This may reflect effects of treatment, but may also be due to changing political policies as well as changes in age structure, increasing educational level and less physically demanding jobs. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanConclusion. The decrease in DPs due to RA coincides with new treatment strategies as well as with decreasing levels of DPs in patients with all diagnoses. Prevailing political and economic conditions have a large impact on permanent work disability and may affect patients with various diagnoses in different ways. To determine if the decline is a true effect of better treatment, there is a need for further investigations, taking possible confounding factors into account.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Jonsson, Dick
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Reumatologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rheumatoid arthritis is already expensive during the first year of the disease (the Swedish TIRA Project)2004Ingår i: Rheumatology, ISSN 1462-0324, Vol. 43, nr 11, s. 1374-1382Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective. To calculate direct and indirect costs in early rheumatoid arthritis (RA) and to characterize patients generating high and low costs respectively.

    Methods. Two hundred and ninety-seven patients with recent-onset (≤12 months) RA were recruited. Clinical/laboratory data and 'health assessment questionnaire' (HAQ) were registered at inclusion and after 3, 6 and 12 months. After 6 and 12 months, the patients completed a questionnaire concerning health-care utilization and days lost from work. A cut-off point for direct costs was set at 34 000 Swedish kronor (3675) defining one-third of the patients as a high-cost group and two-thirds as low-cost group. Indirect costs were calculated for patients aged <65 yr.

    Results. Two hundred and eleven patients completed the HAQ on both occasions. Indirect costs exceeded direct costs by a factor of 2.3. Sixty three per cent experienced work disability during the first year and were identified as the 'high-indirect-cost group'. Indirect costs accounted for >70% of total costs. Direct costs included ambulatory health care (76%), hospitalization (12%) and medication (9%). Men aged ≥65 yr had low costs compared with younger men and women of all ages. In multiple logistic regression tests, HAQ, high levels of IgM rheumatoid factor (IgM RF) and poor hand function increased the odds of entering the high-direct-cost group, and poor hand function and pain increased the odds of entering the high-indirect-cost group.

    Conclusions. Substantial costs were incurred during the first year after diagnosis of early RA, mainly due to work disability. Indirect costs were two to three times higher than direct costs. High levels of IgM RF, high HAQ score, poor hand function and pain increased the odds of entering high-cost groups.

  • 34.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kalkan, Almina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Reumatoid artrit är fortfarande en kostsam sjukdom – jämförelse mellan två kohorter2016Ingår i: BestPractice Reumatologi, ISSN 1903-6590, nr 27, s. 14-17Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sjukdomsaktivitet, funktionsförmåga samt direkta och indirekta kostnader har analyserats i två kohorter av patienter med nydebuterad (≤ 1 år) reumatoid artrit (RA).

    Den första kohorten med 320 patienter (T1) rekryterades 1996–1998 och den andra med 463 patienter (T2) rekryterades 2006–2009. Patienterna har följts regelbundet avseende kliniska och laboratoriemedicinska variabler och har fortlöpande i hälsoekonomienkäter registrerat all sjukvårdskonsumtion och antal dagar med sjukskrivning/sjukersättning samt rapporterat livskvalitet med EQ-5D och EQ-VAS.

  • 35.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kalkan, Almina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Rheumatoid arthritis is still expensive in the new decade: a comparison between two early RA cohorts, diagnosed 1996-98 and 2006-092016Ingår i: Scandinavian Journal of Rheumatology, ISSN 0300-9742, E-ISSN 1502-7732, Vol. 45, nr 5, s. 371-378Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES:

    To calculate total costs during the first year after diagnosis in 463 patients with early rheumatoid arthritis (RA) included during 2006-09 (T2) and compare the results with a similar cohort included in 1996-98 (T1).

    METHOD:

    Clinical and laboratory data were collected regularly in both cohorts, and patients completed biannual questionnaires reporting health care utilization and number of days lost from work.

    RESULTS:

    Disease activity was similar in both cohorts T1 and T2 at inclusion. Significant improvements were seen during the first year in both cohorts but were more pronounced in T2. Outpatient care increased and hospitalization decreased in T2 compared with T1. Almost 3% of patients had surgery in both cohorts, but in T2, only women had surgery. Drug costs were higher in T2 than in T1 (EUR 689 vs. EUR 435). In T2, 12% of drug costs were direct costs and 4% were total costs. The corresponding values for T1 were 9% and 3%. In T1, 50% were prescribed disease-modifying anti-rheumatic drugs (DMARDs) at inclusion, compared to T2, where prescription was > 90%. Direct costs were EUR 5716 in T2 and EUR 4674 in T1. Costs for sick leave were lower in T2 than in T1 (EUR 5490 vs. EUR 9055) but disability pensions were higher (EUR 4152 vs. EUR 2139), resulting in unchanged total costs. In T1, direct costs comprised 29% and indirect costs 71% of the total costs. The corresponding values for T2 were 37% and 63%.

    CONCLUSIONS:

    The earlier and more aggressive treatment of RA with traditional DMARDs in T2 resulted in better outcomes compared to T1. Direct costs were higher in T2, partly offset by decreased sick leave, but total costs remained unchanged.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kalkan, Almina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Changes in sociodemographic characteristics at baseline in two Swedish cohorts of patients with early rheumatoid arthritis diagnosed 1996-98 and 2006-092015Ingår i: Scandinavian Journal of Rheumatology, ISSN 0300-9742, E-ISSN 1502-7732, Vol. 44, nr 2, s. 100-105Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To compare baseline sociodemographic characteristics in two rheumatoid arthritis (RA) cohorts enrolled 10 years apart, and to examine differences with respect to the general population. Method: Clinical and sociodemographic data were collected in 320 early RA patients during 1996-98 (TIRA-1) and 467 patients in 2006-09 (TIRA-2). Multivariate logistic regression tests were performed and intercohort comparisons were related to general population data, obtained from official databases. Results: TIRA-2 patients were older than TIRA-1 (58 vs. 56 years). Women (both cohorts, 67%) were younger than men in TIRA-1 (55 vs. 59 years) and in TIRA-2 (57 vs. 61 years). Disease activity was similar but TIRA-2 women scored worse pain and worse on the HAQ. Approximately 73% were cohabiting, in both cohorts and in the general population. Education was higher in TIRA-2 than in TIRA-2 but still lower than in the general population. Women had consistently higher education than men. Education was associated with age, younger patients having higher education. In both cohorts, lower education was associated with increased disability pension and increased sick leave. Sick leave was lower in TIRA-2 than in TIRA-1 (37% vs. 50%) but disability pension was higher (16% vs. 10%). In TIRA-1, 9% of women had disability pension compared with 17% in TIRA-2. A similar decrease in sick leave and an increase in disability pension were also seen in the general population. Older age and a higher HAQ score were associated with increased sick leave and being in the TIRA-2 cohort was associated with decreased sick leave. Conclusions: TIRA-2 patients were slightly older, better educated, had lower sick leave and higher disability pension than those in TIRA-1. Similar changes were seen simultaneously in the general population. Belonging to the TIRA-2 cohort was associated with decreased sick leave, indicating that societal changes are of importance.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kalkan, Almina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Socioeconomic and demographic characteristics among two cohorts of patients with early rheumatoid arthritis in Sweden, enrolled 1996-98 and 2006-09.2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 38.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kalkan, Almina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för inflammationsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Early rheumatoid arthritis 6 years after diagnosis is still associated with high direct costs and increasing loss of productivity: the Swedish TIRA project2014Ingår i: Scandinavian Journal of Rheumatology, ISSN 0300-9742, E-ISSN 1502-7732, Vol. 43, nr 3, s. 177-183Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To calculate total costs over 6 years after diagnosis of early rheumatoid arthritis (RA).

    Method: In the longitudinal prospective multicentre TIRA study, 239 patients from seven units, diagnosed in 1996–98, reported regularly on health-care utilization and the number of days lost from work. Costs were obtained from official databases and calculated using unit costs (Swedish kronor, SEK) from 2001. Indirect costs were calculated using the human capital approach (HCA). Costs were inflation adjusted to Euro June 2012, using the Swedish Consumer Price Index and the exchange rate of June 2012. Statistical analyses were based on linear mixed models (LMMs) for changes over time.

    Results: The mean total cost per patient was EUR 14 768 in year 1, increasing to EUR 18 438 in year 6. Outpatient visits and hospitalization decreased but costs for surgery increased from EUR 92/patient in year 1 to EUR 444/patient in year 6. Drug costs increased from EUR 429/patient to EUR 2214/patient, mainly because of the introduction of biologics. In year 1, drugs made up for 10% of direct costs, and increased to 49% in year 6. Sick leave decreased during the first years but disability pensions increased, resulting in unchanged indirect costs. Over the following years, disability pensions increased further and indirect costs increased from EUR 10 284 in year 1 to EUR 13 874 in year 6. LMM analyses showed that indirect costs were unchanged whereas direct costs, after an initial fall, increased over the following years, leading to increasing total costs.

    Conclusions: In the 6 years after diagnosis of early RA, drug costs were partially offset by decreasing outpatient visits but indirect costs remained unchanged and total costs increased.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kalkan, Almina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rheumatoid arthritis 6 years after diagnosis – still associated with high direct costs and increasing loss of productivity2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 40.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Reumatologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Early predictors of TNFtargeted therapy in women and men with recent onset rheumatoid arthritis (the Swedish TIRA Project)2010Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 41.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Östergötlands Läns Landsting, Rekonstruktionscentrum, Rehabiliteringsmedicinska kliniken US. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Schmidt, Andrea
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Jonsson, Dick
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sjukdomsförlopp, kostnader och livskvalitet vid nydebuterad reumatoid artrit2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är framtagen i ett samarbete mellan CMT, Reumakliniken i Östergötland och Avdelningen för Reumatologi vid IKE, Hälsouniversitetet i Linköping och har finansierats med hjälp av Landstinget i Östergötland och Forskningsrådet i Sydvästra Sjukvårdsregionen (FORSS).

    Det övergripande syftet med TIRA-projektet (Tidiga Insatser vid Reumatoid Artrit) var att ställa diagnos tidigt och starta multiprofessionell behandling på specialistenhet. Modern handläggning av RA (ledgångsreumatism) innebär snabbt ställd diagnos, snabbt insatt potent bromsmedicin och strukturerad uppföljning. Detta arbetssätt utvecklades i TIRA-studien och har haft stor betydelse för omhändertagandet av nyinsjuknade patienter med reumatisk sjukdom. TIRA studien har också skapat ett nätverk för kunskapsutveckling inom hela sydvästra sjukvårdsregionen samt Södermanlands och Örebro län. En stor databas för forskning har skapats och arbetet har resulterat i 16 originalartiklar i vetenskapliga tidskrifter. Fem avhandlingar har hittills skrivits med utgångspunkt från TIRA-data. Data har också exporterats till det nationella Svenska RA-registret.

    Sedan TIRA-studien startade, har behandlingsstrategierna ändrats avsevärt. I början av 2000-talet introducerades s.k. biologiska läkemedel, framför allt TNFblockerare och 10 år efter start av TIRA-1 har nu TIRA-2 studien startat.

    Upplägget är i allt väsentligt detsamma och TIRA-1 kohorten kommer därvid att utgöra ett unikt referensmaterial, såväl till hälsoekonomiska data som till sjukdomsutveckling för patienter i den nya studien. Denna rapport omfattar TIRA-1 studien och redovisar sjukdomsförlopp och hälsoekonomiska konsekvenser av sjukdomen och dess behandling. Många personer har varit delaktiga i studien och vi vill främst tacka Thomas Skogh, Reumakliniken Universitetssjukhuset i Linköping och alla medarbetare på de 10 medverkande reumatologenheterna. Vi vill också tacka Jan Persson som är medarbetare i TIRA projektet och har bidragit med värdefulla synpunkter. Ett extra varmt tack riktas till alla 320 patienter som deltagit i undersökningar och noggrant fyllt i enkäter under flera år.

    Linköping november 2007-11-27

    Eva Hallert, Magnus Husberg, Andrea Schmidt, Dick Jonsson

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sjukdomsförlopp, kostnader och livskvalitet vid nydebuterad reumatoid artrit : En treårsuppföljning inom TIRA-projektet
    Ladda ner (pdf)
    Omslag/Cover
  • 42.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Rehabenheten. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Reumatologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    28-joint count disease activity score at 3 months after diagnosis of early rheumatoid arthritis is strongly associated with direct and indirect costs over the following 4 years: the Swedish TIRA project2011Ingår i: Rheumatology, ISSN 1462-0324, E-ISSN 1462-0332, Vol. 50, nr 7, s. 1259-1267Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Methods. Three-hundred and twenty patients with early (1 year) RA were assessed at regular intervals. Clinical and laboratory data were collected and patients reported health-care utilization and number of days lost from work. At 3-month follow-up, patients were divided into two groups according to disease activity, using DAS-28 with a cut-off level at 3.2. Direct and indirect costs and EuroQol-5D over the following 4 years were compared between the groups. Multivariate regression models were used to control for possible covariates. Results. Three months after diagnosis, a DAS-28 level of epsilon 3.2 was associated with high direct and indirect costs over the following 4 years. Patients with DAS-28 epsilon 3.2 at 3-month follow-up had more visits to physician, physiotherapist, occupational therapist and nurse, higher drug costs, more days in hospital and more extensive surgery compared with patients with 3-month DAS-28 less than 3.2. Number of days lost from work due to sick leave and permanent work disability was also higher in this group. The effect of disease activity on health-related quality of life was highly significant. In regression models, DAS-28 at 3-month follow-up was significantly associated with costs over the following years. Conclusions. Three months after diagnosis, DAS-28 is an important prognostic marker regarding health-care utilization and costs. Achieving remission or low disease activity 3 months after diagnosis is likely to decrease morbidity, increase quality of life and save costs for the patient and for society over the following years.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Reumatologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Costs and course of disease and function in early rheumatoid arthritis: a 3-year follow-up (the Swedish TIRA project)2006Ingår i: Rheumatology, ISSN 1462-0324, Vol. 45, nr 3, s. 325-331Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective. To calculate direct and indirect costs and to studydisease activity and functional ability over 3 yr in early rheumatoidarthritis (RA).

    Methods. Three hundred and three patients with early (≤1 yr)RA were recruited during a period of 27 months (1996–1998).Data were recorded during 3 yr to assess disease activity, functionalability, medication, health-care utilization and days lost fromwork.

    Results. Within 3 months, improvements were seen regarding allrecorded variables assessing disease activity and functionalability, but 15% had sustained high or moderate disease activitythroughout the study period. Indirect costs exceeded directcosts in all 3 yr. The average direct costs were € 3704 (US$3297) in year 1 and € 2652 (US$ 2360) in year 3. All costs decreased,except those for medication and surgery. Compared with men,women had more ambulatory care visits and used more complementarymedicine. The indirect costs were € 8871 (US$ 7895) in year 1and remained essentially unchanged; this was similar for bothsexes. Almost 50% were on sick leave or early retirement atinclusion. Sick leave decreased but was offset by an increasein early retirement. The 14 patients who eventually receivedTNF inhibitors incurred higher costs even before prescriptionof anti-TNF therapy.

    Conclusion. Disease activity and functional ability improvedwithin 3 months after diagnosis of early RA. Direct costs decreased,except for medication and surgery. Indirect costs remained unchanged.Fifteen per cent of the patients had high or moderate diseaseactivity in all 3 yr, indicating a need for more aggressiveearly anti-rheumatic therapy.

  • 44.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Reumatologi.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Reumatologi. Östergötlands Läns Landsting, Medicincentrum, Länskliniken för Reumatologi i Östergötland.
    Costs, disease and function in recent-onset rheumatoid arthritis - a 3-year-follow-up (the Swedish TIRA-project)2004Ingår i: Svenska Läkaresällskapets riksstämma,2004, 2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 45.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Reumatologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    DAS28 at 3 months after diagnosis of early rheumatoid arthritis is strongly associated with direct and indirect costs over the following 4 years. The Swedish TIRA project (Oral presentation)2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 46.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Reumatologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    DAS28 at 3 months after diagnosis of early rheumatoid arthritis is strongly associated with direct and indirect costs over the following 4 years. The Swedish TIRA project (Poster)2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 47.
    Husberg, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hallert, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    Costs and disease activity in early rheumatoid arthritis in 1996-2000 and 2006-2011, improved outcome and shift in distribution of costs: a two-year follow-up2018Ingår i: Scandinavian Journal of Rheumatology, ISSN 0300-9742, E-ISSN 1502-7732, Vol. 47, nr 5, s. 378-383Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To evaluate changes in healthcare utilization, costs, and disease activity from 1996 to 2011 for patients with early rheumatoid arthritis (RA).Method: Two cohorts of patients with early RA, included in 1996-1998 (T1) and 2006-2009 (T2), were followed regularly. Healthcare utilization, costs, and disease activity were compared between cohorts during 2years after diagnosis.Results: Disease activity was significantly improved in T2 vs T1. Drug costs increased in T2 vs T1 (EUR 911 vs EUR 535, respectively; p=0.017), and costs for RA-related hospitalization decreased. More than 90% in T2 were prescribed disease-modifying anti-rheumatic drugs (DMARDs) at inclusion compared to 50% in T1. At 2year follow-up, levels were still amp;gt;90% in T2, while corresponding values in T1 were just above 70%. Comparing T2 to T1, total direct costs were slightly higher in T2 (EUR 3941 vs EUR 3364, respectively; ns), sick leave decreased (EUR 3511 vs EUR 5672; p=0.025), while disability pension increased slightly (EUR 4889 vs EUR 4244; ns), but total indirect costs remained unchanged (EUR 8400 vs EUR 9916; ns). Total direct and indirect costs did not differ between the cohorts (EUR 12342 in T2 vs EUR 13280 in T1; ns), and loss of productivity still represented the largest component of total costs.Conclusion: T2 patients were prescribed DMARDs earlier and more aggressively than T1 patients. Stable and better improvements in disease activity, function, and quality of life were achieved in T2 compared to T1. There was a shift within the components in direct costs and indirect costs, but total costs remained essentially unchanged.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Husberg, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hallert, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    Presence of anti-citrullinated protein antibodies and costs and disease activity in early rheumatoid arthritis-a 3-year follow-up2020Ingår i: Scandinavian Journal of Rheumatology, ISSN 0300-9742, E-ISSN 1502-7732, Vol. 49, nr 5, s. 379-388Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective To analyse healthcare utilization, loss of productivity, and disease activity in relation to presence of anti-citrullinated protein antibodies (ACPAs). Method In total, 447 ACPA-positive and 224 ACPA-negative patients from two early rheumatoid arthritis cohorts, recruited 1996-1998 (cohort 1) and 2006-2009 (cohort 2), were followed during 3 years. Data on disease activity were collected, and patients reported healthcare utilization and days lost from work. Disease activity, healthcare costs, and loss of productivity were compared between ACPA groups. Linear regression was performed, controlling for confounders. Results Healthcare costs did not differ significantly by ACPA status (EUR 3214 for vs EUR 2174 for ACPA-positive vs ACPA-negative patients in cohort 1, ns; EUR 4150 vs EUR 3820 in cohort 2, ns). Corresponding values for loss of productivity were EUR 9148 vs EUR 7916 (ns) and EUR 5857 vs EUR 5995 (ns). Total prescription of traditional disease-modifying anti-rheumatic drugs was higher in cohort 2 than in cohort 1. Methotrexate prescription was higher in ACPA-positive patients, but biologics did not differ significantly between ACPA groups. Disease activity was significantly more improved in cohort 2, but there was no difference in achieving remission in relation to ACPA status. In cohort 1, 25% of ACPA-positive patients were in remission vs 31% of ACPA-negative (ns) and in cohort 2, 55% vs 60% (ns). Conclusions With increasing drug treatment for both ACPA-positive and ACPA-negative patients, outcome in ACPA-positive was no more severe than in ACPA-negative patients. Healthcare costs and loss of productivity were similar in the two groups.

  • 49.
    Husberg, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Davidson, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hallert, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Non-medical costs during the first year after diagnosis in two cohorts of patients with early rheumatoid arthritis, enrolled 10 years apart2017Ingår i: Clinical Rheumatology, ISSN 0770-3198, E-ISSN 1434-9949, Vol. 36, nr 3, s. 499-506Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the present study was to calculate non-medical costs during year 1 after diagnosis in two cohorts of patients with early rheumatoid arthritis enrolled 1996–1998 and 2006–2009. Clinical data were collected regularly in both cohorts. Besides information about healthcare utilization and days lost from work, patients reported non-medical costs for aids/devices, transportation, formal and informal care. Formal care was valued as full labour cost for official home help (€42.80/h) and informal care from relatives and friends as opportunity cost of leisure time, corresponding to 35% of labour cost (€15/h). In both cohorts, only 2% used formal care, while more than 50% used informal care. Prescription of aids/devices was more frequent in cohort 2 and more women than men needed aids/devices. Help with transportation was also more common in cohort 2. Women in both cohorts needed more informal care than men, especially with personal care and household issues. Adjusting for covariates in regression models, female sex remained associated with higher costs in both cohorts. Non-medical costs in cohort 2 were €1892, €1575 constituting informal care, corresponding to 83% of non-medical costs. Total non-medical costs constituted 25% of total direct costs and 11% of total direct and indirect costs. Informal care accounted for the largest part of non-medical costs and women had higher costs than men. Despite established social welfare system, it is obvious that family and friends, to a large extent, are involved in informal care of patients with early RA, and this may underestimate the total burden of the disease.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Husberg, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Spreco, Armin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Läkemedelsprognos: en utvecklad prognosmodell2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten beskriver arbetet med att utveckla prognosmodellen samt den utvecklade Excel-baserade modellen. Den nya modellen skiljer sig från tidigare använda metoder och modeller främst genom att databasen Concise används som datakälla men också genom att man i den generella trend-prognosen kan ändra prognosperioder, göra befolkningsjusteringar och på ett transparent sätt införa manuella justeringar. Den skiljer sig också från tidigare modeller genom att den använder skilda ar-betsböcker för att beräkna kostnader för förmånsläkemedel, slutenvårdsläkemedel och smittskydds-läkemedel.

    Det är tänkt att rapporten ska kunna användas som manual och instruktionsbok för användare av modellen. Den förklarar även hur modellen är uppbyggd och hur man väljer ut och importerar dataset från Concise och SCB som källor för den generella trendprognosen. I avsnittet Trendanalys förklaras vilka statistiska metoder som används i modellen. Avsnittet Excelboken beskriver hur trendprognosen tas fram. I slutet av rapporten redogörs för modellens validering och begränsningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
12 1 - 50 av 72
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf