Avhandlingen handlar om användandet av assisterad befruktning i Danmark och Sverige. Teknologierna är intressanta eftersom de skapar möjligheter för barn att födas som annars inte skulle ha blivit till. De utmanar också normerande föreställningar om sexualitet, etnicitet, normalitet, ålder, kön och släktskap. Genom att undersöka vad som sker i mötet mellan normer, patienter, personal, teknologi och könsceller på fertilitetskliniker och spermabanker, skapar avhandlingen insikt i de skapelse- och förändringsprocesser som äger rum. Analysen visar hur beslutsfattare, personal och patienter förhåller sig till teknologierna. Den genomgående princip som används för att sätta etiska gränser utgörs av försök att imitera naturen. Denna princip omförhandlas och förändras dock ständigt. Omförhandlingar kan äga rum i möten med teknologin eller genom kroppars sätt att reagera på. De äger också rum då naturaliseringsprincipen skapar absurda situationer, t.ex. sådana i vilka patienter och deras kommande barn stigmatiseras och marginaliseras. Med utgångspunkt i den empiriska analysen bidrar avhandlingen dessutom till en teoretisk förståelse av hur materialiseringsprocesser (skapelseprocesser) äger rum i mötet mellan diskurser och materiell agens. Avhandlingen är skriven med utgångspunkt i feministiska och teknovetenskapliga studier och kan läsas som ett bidrag till feministisk ny materialtetsteori och metod.

Nya digitala tekniker gör att tidigare fördolda skeende inom gynekologin alltmer kan visualsieras. Projektets mål var att utforska hur nya teknologier för att visualisera kvinnokroppen påverkar kunskapsproduktion och läroprocessser inom gynekologi med avseende på två aktörer; gynekologen och patienten. De två exempel på visualisering som studerades var ultraljudsundersökning av den gravida livmodern och äggstockar vid behandling av ofrivillig barnlöshet och simulatorn E-pelvis för undervisning av läkarstudenter i gynekologisk undersökningsteknik.