Digitala Vetenskapliga Arkivet

Endre søk
Begrens søket
123 1 - 50 of 101
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlbäck, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Ahleniusaffären avslöjade regeringens kluvna tunga1999Inngår i: Moderna tider, nr 109Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2.
    Ahlbäck, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Att kontrollera staten: Den statliga revisionens roll i den parlamentariska demokratin : [the role of the state audit in a parliamentary democracy]1999Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The theoretical point of departure in this dissertation is that even though a main thread in classical and modem democratic theory deals with the idea of accountable government, this discussion suffers from two inadequacies. Firstly, in addition to the requisites of accessible knowledge about who is responsible, and the presence of institutional mechanisms for holding someone accountable (e.g. elections), the need for independent information about how government actions are carried out has not been systematically addressed by democratic theorists. Secondly, in the discussion about accountability the relation between citizens and elected officials is one-sidedly put into focus, while the implications for public administration are neglected.

    In this perspective the work of the political institutions assigned to monitor government - e.g. the state performance audit - becomes essential in securing a crucial link in search of public accountability. The credibility of the their assignment depends, however, on their ability of conducting independent audits. The empirical investigation focuses on whether the Parliamentary Auditors and the National Audit Office (NAO) in Sweden carry out their performance audits without undue involvement from the political sphere and the audited entity. Four performance audits are closely scrutinized by means of interviews and the study of official and unofficial documents and records. According to the analytical model independence implies that the auditing institution should not be obliged to carry out, modify or refrain from carrying out, an audit or suppress or modify audit findings, conclusions and recommendations.

    Contrary to common belief, the results reveal that the politically appointed Parliamentary Auditors are carrying out their audits independently, while the NAO is operating with a far-reaching and integrity damaging sensitivity towards the Ministries, and, in one of the cases, the audited entity. The flip-side of the Parliamentary Auditors' independence is, however, the systematic lack of interest shown by Parliament in taking in the results of the audit reports.

  • 3.
    Ahlbäck, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Revisionen skall vara oberoende2000Inngår i: Sydsvenska Dagbladet 2000-11-23Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Ahlbäck, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Riksdagen: Politikermakt eller tjänstemannavälde?1994Inngår i: Statsvetenskaplig tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 97, nr 2, s. 113-139Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Ahlbäck, Shirin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Jungar, Ann-Cathrine
    EUs återverkningar på nordisk politik1998Inngår i: Det statsvetenskapliga institutionernas nätverk för Europaforskning, 1998Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Att kontrollera förvaltningen: framväxten av ganskningssamhället2014Inngår i: Politik som organisation: Förvaltningspolitikens grundproblem / [ed] Bo Rothstein, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 5, s. 159-183Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hur kan vi vara säkra på att rätt saker görs i statlig och kommunal förvaltning? Svaret är förstås att det inte finns några garantier för det, och därför måste någon form av granskning och kontroll till. Det blir särskilt aktuellt i välfärdsstater med ett omfattande offentligt åtagande, eftersom det är svårt för ansvariga politiker och för oss medborgare att själva hålla ett vakande öga över hela den offentliga verksamheten. Att granska genomförandet av offentlig politik handlar ju ytterst om att vi vill förvissa oss om att den i styrelseskicket delegerade makten att bedriva viss politik hanteras på ett ansvarigt sätt. Den typ av granskning som ska diskuteras i detta kapitel rör emellertid inte massmediernas eller det civila samhällets granskning av myndigheternas förehavanden, utan fokus ligger på de procedurer och institutioner för granskning och kontroll av den offentliga förvaltningen som finns inbyggda i det politiska systemet.

  • 7.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Att kontrollera förvaltningen: framväxten av granskningssamhället2010Inngår i: Politik som organisation: förvaltningspolitikens grundproblem / [ed] Bo Rothstein, Stockholm: SNS förlag, 2010, 4, s. 168-196Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Politik i den moderna staten blir till stor del en fråga om organisation. Den offentliga förvaltningens organisa-tionsform spelar därför en betydelsefull roll. Detta har särskilt kommit att uppmärksammas inom områden som välfärds- och utbildningspolitik samt på senare tid även vad gäller frågor om fattigdomsbekämpning i många utvecklingsländer.

    Frågor om korruption, ämbetsmännens etik och förvaltningsapparatens legitimitet står som centrala problem i såväl utvecklingsländer som i de rika demokratierna. Inom många politikområden är det en öppen fråga var den offentliga makten faktiskt är belägen: hos politikerna, hos internationella och centrala tjänstemän eller hos de lokala tjänstemän som direkt möter medborgarna?

  • 8.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Att kontrollera förvaltningen: framväxten 
av granskningssamhället2018Inngår i: Politik som organisation: Förvaltningspolitikens grundproblem / [ed] Carl Dahlström, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, 6, s. 163-190Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 9.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Den offentliga verksamhetens villkor2018Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I Sverige arbetar en tredjedel av arbetskraften i statlig eller kommunal regi. Väljarnas kontaktyta med den offentliga verksamheten är således stor, och ändå skulle jag säga att en sammanhållen diskussion om den offentliga sektorns arbete och organisation – s.k. förvaltningspolitik – har lyst med sin frånvaro i årets valrörelse. För vad vet vi om partiernas hållning till statsförvaltningen och den kommunala förvaltningen?

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Den oundgängliga förvaltningen: Den verkställande makten2008Inngår i: Mellan folkhem och Europa: Svensk politik i brytningstid / [ed] Li Bennich-Björkman & Paula Blomqvist, Malmö: Liber, 2008, s. 171-192Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Svensk politik är i flera avseenden exceptionell i globalt perspektiv. Vi har till exempel ett valdeltagande som ligger i topp i världen och en unik välfärdsmodell som internationellt ses som en förebild. Vi har trots stark statsmakt och omfattande offentlig sektor varit jämförelsevis förskonade från politisk och administrativ korruption. Vi har världens högsta kvinnorepresentation i parlamentet och vi har en svåröverträffad historia av sökande efter samförstånd och jämlikhet. Samtidigt är svensk politik full av märkliga motsägelser. Valdeltagande och partimedlemskap sjunker trots att allt fler är intresserade av politik och tror på demokratin. Överlever svensk demokrati om medborgarna alltmer blir åskådare? Vilken makt har media i politiken? Är vi ett självständigt land eller en ”förbundsstat” i EU? Vi har fått ökade valmöjligheter att välja mellan olika vårdgivare och skolformer – kommer detta att leda till segregation och urholkning av den jämlikhet som varit ledstjärnan för den svenska modellen?

  • 11.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Den socialdemokratiska staten?2019Inngår i: Om Bo Rothstein: forskaren, debattören, livsnjutaren / [ed] Sven Engström & Sven Hort, Lund: Arkiv förlag & tidskrift, 2019Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Den öppna förvaltningen?: Självbilden2001Inngår i: En uthållig demokrati?: Sju debattinlägg om demokratiutredningen och demokratins framtid / [ed] Jesper Strömbäck (red.), Uppsala: Uppsala Publishing House , 2001, s. 125-149Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Departementen och myndigheterna: Att styra offentlig verksamhet2004Inngår i: Politikens ramar och aktörer: Femton uppsatser om vårt politiska system tillägnade Ingvar Carlsson / [ed] Olof Ruin (red.), Stockholm: Hjalmarson & Högberg , 2004, s. 77-88Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    En konstitutionell revolution2001Inngår i: Politologen: organ för Statsvetenskapliga förbundet, ISSN 0345-9462, nr Våren, s. 25-32Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Ett effektivt samhälle kräver god samhällsvetenskap2005Inngår i: Tvärsnitt - Tidskrift för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, ISSN 0348-7997, nr 4, s. 25-28Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 16.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Framväxten av granskningssamhället: En fråga i författningspolitisk skugga2010Inngår i: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, nr 5, s. 501-514Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 17.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Fri forskning i kollision med regeringens ideologiproduktion2004Inngår i: Axess, ISSN 1651-0941, nr 5, s. 32-37Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Den integrationspolitiska maktutredningen. Regeringen försöker formulera sin sanning om diskriminering genom att lägga ner den fristående utredning som skulle undersöka invandrares inflytande i Sverige. Beslutet, och turerna kring det, tyder på bristande respekt för vetenskapligt framtagen kunskap och innebär ett dråpslag mot hela det statliga kommittéväsendet.

  • 18.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Från granskningssamhälle till tillitsbaserad styrning?2021Inngår i: Kungliga Vetenskapssamhällets i Uppsala årsbok 43/2019-2020 / [ed] Stefan Mähl, Uppsala: Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala , 2021, s. 19-30Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Förvaltning och revision2011Inngår i: Svensk författningspolitik / [ed] Ingvar Mattson & Olof Petersson, Stockholm: SNS förlag, 2011, 3, s. 156-172Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Förvaltning och revision2003Inngår i: Svensk författningspolitik / [ed] Ingvar Mattson, Olof Petersson (red.), Stockholm: SNS förlag, 2003, 1, s. 148-162Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Förvaltning och revision2008Inngår i: Svensk författningspolitik / [ed] Ingvar Mattson & Olof Petersson, Stockholm: SNS förlag, 2008, 2, s. 153-168Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Förvaltningen2016Inngår i: Svensk författningspolitik / [ed] Ingvar Mattson & Olof Petersson, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, 4, s. 164-181Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Förvaltningen2020Inngår i: Svensk författningspolitik / [ed] Ingvar Mattson & Olof Petersson, Lund: Studentlitteratur AB, 2020, 5, s. 155-172Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Högskolepolitiken saknar stöd i forskningen2016Inngår i: Tidskriften Respons, ISSN 2001-2292, nr 4Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Trots kritik från forskning och ett ökat politiskt motstånd fortsätter management-idéer att fortplanta sig inom högskolepolitiken. I Responsgranskning av denna akademiska företagskultur skriver statsvetaren Shirin Ahlbäck Öberg om hur svenska högskoleledningar vill ha mer centralstyrning enligt praxis från näringslivet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Kollegialitet och linjestyre: oförenliga roller eller nödvändig dualism?2014Inngår i: Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet 50 år, 1964–2014 / [ed] Mattias Bolkéus Blom och Lars Magnusson, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2014, s. 123-134Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Kunskap och politik - mellan nonchalans och teknokrati2011Inngår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 8, s. 764-771Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förhållandet mellan kunskap och politik är inte okomplicerat. Kun­skapsstyrning kan nämligen utgöra minst två helt olika hot mot cen­trala demokratiska värden. Utredningar kan bli till tomma ritualer som motverkar sitt eget syfte och ger utrymme för kunskapsnonchalans. Men de kan också leda till att öppna diskussioner baserade på poli­tiska värderingar överges för vad som kan beskrivas som ett expert­välde. Kommittéväsendet har historiskt sett placerat sig i en delibe­rativ mittenposition där politiker och experter utifrån sina olika ut­gångspunkter försökt resonera sig fram till en ”bästa lösning”. Frå­gan är dock om de förändrade förutsättningarna för utredningarna riskerar att verksamheten antingen nonchaleras eller att den överlåts åt experter.

  • 27.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Kunskap och politik: mellan nonchalans och teknokrati2018Inngår i: Vetenskap och beprövad erfarenhet: Politik / [ed] Nils-Eric Sahlin, Lund: Media-Tryck, Lunds universitet , 2018, 1, s. 61-69Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    När skon klämmer politiskt2013Inngår i: Skor är huvudsaken: Sjutton kvinnliga forskares funderingar om skor : En essäsamling / [ed] Carin Eriksson Lindvall, Kerstin Rydbeck och Louise Rügheimer, Uppsala: Uppsala universitet, 2013, s. 37-38Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Om akademisk frihet2023Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Frågan om akademisk frihet har med rätta blivit alltmer brännande i vår tid. Diskussionen om vad den akademiska friheten innebär, hur den ska säkras och vad som utgör hot mot den är viktig och kräver noggranna överväganden. Denna skrift är ett försök att bringa klarhet i dessa frågor, och också att utgöra ett diskussionsunderlag. Enkelt uttryckt kan vi konstatera att ett fritt kunskapssökande och en fri kunskapsförmedling vid våra lärosäten är nödvändig för utvecklingen av vår värld såväl socialt, kulturellt, ekonomiskt, medicinskt, tekniskt som naturvetenskapligt. I skriften reder författaren ut vad begreppet akademisk frihet innebär, och efter analys av det svenska fallet konstaterar hon sedan att skyddsräckena för den akademiska friheten i Sverige är mycket svaga.

  • 30.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Om akademisk frihet2023Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Frågan om akademisk frihet har med rätta blivit alltmer brännande i vår tid. Diskussionen om vad den akademiska friheten innebär, hur den ska säkras och vad som utgör hot mot den är viktig och kräver noggranna överväganden. Denna skrift är ett försök att bringa klarhet i dessa frågor, och också att utgöra ett diskussionsunderlag. Enkelt uttryckt kan vi konstatera att ett fritt kunskapssökande och en fri kunskapsförmedling vid våra lärosäten är nödvändig för utvecklingen av vår värld såväl socialt, kulturellt, ekonomiskt, medicinskt, tekniskt som naturvetenskapligt. I skriften reder författaren ut vad begreppet akademisk frihet innebär, och efter analys av det svenska fallet konstateras att skyddsräckena för den akademiska friheten i Sverige är mycket svaga.

  • 31.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Om den missriktade lojaliteten2013Inngår i: Vågar du sticka ut hakan?: Texter om strukturellt betingad feghet inom kultur och utbildning / [ed] Maria Ericson och Stellan Larsson, Hägersten: Nationella Dramaturgiatet , 2013, s. 53-56Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Modet att vara besvärlig – när det behövs – är det en medfödd inre beskaffenhet? Är det inte snarare en demokratisk uppgift för var och en av oss? Den ökade politiska och ekonomiska styrningen inom kulturen, i skolan, på universiteten etc. riskerar med sina långtgående krav på snabba resultat att urholka den professionella integriteten och omdömet hos de som skavara de sakkunniga. Det krävs mod av den som ifrågasätter strukturer som anses nödvändiga eller till och med givna. Detta är en samling långa och korta berättelser och reflektioner från individer verksamma inom vitt skilda områden. Initiativtagare är den ideologiskt och religiöst obundna ideella föreningen Nationella Dramaturgiatet.

  • 32.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Organisering av autonomi och universitetet som idé2011Inngår i: Det goda universitetet: rektorsperioden 2006-2011. Festskrift till Anders Hallberg / [ed] Pernilla Björk, Mattias Bolkéus Blom & Per Ström, Uppsala: Uppsala universitet, 2011, s. 281-289Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Paying Our High Public Officials: Evaluating the Political Justifications of Top Wages in the Public Sector By TEUN J. DEKKER2014Inngår i: Public Integrity, ISSN 1099-9922, E-ISSN 1558-0989, Vol. 16, nr 2, s. 207-209Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In most liberal democratic societies there is a recurring public debate about top wages in the public sector. The remuneration of top officials such as legislators, ministers, senior civil servants and senior judges is, indeed, a topic that can be discussed with great passion in the public debate. The reason that this issue attracts public attention is not only the fact that these groups are paid by public funds, but also that the salaries of high public officials are under political control. The latter definitely addresses ethical issues, such as: What can be considered a fair salary? Is there – or what would be – a tenable argument for a specific salary level for these top officials? In the research literature it has been concluded that the amount of rewards offered to high public officials, the manner in which the benefits are awarded, and the differences in rewards among officials within the same political system tell a great deal about how governments function. Hence, the remuneration of top officials can be seen as an important element of public governance (Brans and Peters, 2012). That said, very few academic commentators have in a systematic and comprehensive manner analyzed the validity and consistency of the arguments of this rather disorganized debate. However, in a recently published book titled Paying Our High Public Officials by Teun J. Dekker, the author sets out to fill this research gap. The purpose of the book is to illuminate the debate concerning the proper remuneration of high public officials by applying philosophical methods to political discourse. 

  • 34.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Politikermakt eller tjänstemannavälde?1997Inngår i: Riksdagen på nära håll: Sju studier av riksdagsarbetet, Stockholm: SNS förlag, 1997, s. 107-134Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 35.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    På väg mot publikdemokrati2009Inngår i: Framtider, ISSN 0281-0492, nr 2, s. 4-8Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Regeringsformen och de statliga lärosätena: Akademisk frihet med svaga skyddsräcken2024Inngår i: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 126, nr 3, s. 547-570Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The 1974 Instrument of Government and state higer education institutions: Academic freedom with weak guardrails

    In an international comparison, Sweden’s public higher education institutions are characterised by their form of operation, as they are formally administrative authorities. An administrative authority under the government is subordinate to the government and is normally tasked with carrying out the tasks decided by the Riksdag and the government, which are communicated via regulations, instructions to authorities, letters of appropriation and specific assignments. It is easy to see that the stated relationship of obedience to the government does not sit well with the idea of universities and colleges being free from politics and the market. In their current form of operation, Swedish state universities are thus wide open to political control, and do not enjoy the institutional protection that can now be claimed within the framework of EU legislation. This contribution analyses how it is that the absolute majority of Swedish higher education institutions have ended up in the category of state administrative authorities. This in many ways remarkable fact is never the subject of proper discussion – not even when the new Instrument of Government was introduced in 1974, the consequence of which was that the state universities were de facto codified as administrative authorities. The overarch-ing theme of the contribution is thus the lack of safeguards for academic freedom in the Swedish constitution, and the more precise aim is to describe the creeping ‘agencification process’ that has taken place with the state higher education institutions during the 20th century up to the present day. In this process, the introduction of the 1974 Instrument of Government has played a central role.

  • 37.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Regeringsformen och den samtidiga reformen av Riksrevisionen2011Inngår i: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 113, nr 3, s. 331-350Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Constitutional Reform and the Reorganization of the National Audit Office

    The Committee on Constitutional Reform was appointed by the government to conduct a review of the Swedish Constitution. This article focuses on the Constitution’s chapter on Parliamentary Control, i.e. instruments for monitoring government activities. The Committee’s discussion of this topic was limited and produced no real suggestions for reform. However, the parliament initiated a parallel reform aimed at the reorganization of the Swedish National Audit Office. The issue was investigated and decided upon, and the consequences of the reform were subsequently evaluated. The article points out that this way of organizing constitutional change is a typical of Swedish constitutional policy. Moreover, the changes have had greater constitutional implications for Parliamentary Control than has the work of the Committee on Constitutional Reform.

    Fulltekst (pdf)
    Ahlbäck Öberg RF och den samtidiga reformen av RiR
  • 38.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Revisionens roll i den parlamentariska demokratin1999Inngår i: Maktdelning: Demokratiutredningens forskarvolym 1 / [ed] Erik Amnå, Stockholm: Fakta info direkt , 1999, s. 179-223Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 39.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Rewards for High Public Office in Sweden2012Inngår i: Rewards for High Public Office in Europe and North America / [ed] Marleen Brans & B. Guy Peters, New York: Routledge, 2012, s. 174-189Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 40.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Rewards for High Public Office: The Swedish Case2009Inngår i: Rewards for High Public Office: A comparative book project / [ed] Brans, Marleen & Peters, B. Guy, 2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 41.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Riksdagsarbetet och EU-medlemskapet2005Annet (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Section 2: Constitutional Design: Introduction2015Inngår i: The Oxford Handbook of Swedish Politics / [ed] Jon Pierre, Oxford: Oxford University Press, 2015Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Considering the number of fundamental laws as well as, for example, the length of the Instrument of Government (Regeringsformen) (194 articles), the impression might be that constitutional principles are of great importance in Swedish political life. However, references to such principles are very uncommon in legal rulings or in the public debate. The Swedish political culture is best described as pragmatic and consensual, where the government’s ability to take action—for example, securing various welfare state policies—has been given deliberate precedence over constitutional ideas that focus on limiting government under higher law. The fact that a section on constitutional design in a handbook on Swedish politics is preceded by a section on the politics of the welfare state is a perfect reflection of this reality.

     

    From a constitutional design perspective, Sweden is an interesting case. During the previous IG of 1809, which was based on the principle of separation of powers, comprehensive changes in the practice of government were made without any corresponding amendments of the IG itself. The most noteworthy of these changes were the introduction of universal suffrage for men and women, parliamentarism, and the abolition of the Parliament of the Four Estates, which was replaced by a bicameral system. All these fundamental changes were made in slightly more than 100 years, without any corresponding amendments or changes to the 1809 IG (which was the second oldest constitution in the world). This certainly raises questions on the elasticity of the constitution, that is, the significance of constitutional rules for political practice in the Swedish setting. The foregoing changes were in effect by 1921, but the IG was not completely rewritten to reflect the true form of government until 1974—a fact that has led constitutional experts to talk about the period of 1921–1974 as “the constitution-less half-century” (Sterzel 2009: 18f). Despite this radical and needed revision of the IG in the 1970s, the contributions in this section will reveal that a weak constitutional culture still prevails in Sweden. For example, when Sweden joined the European Union in 1995, the constitutional adjustments were kept as small and as technical as possible.

  • 43.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    The institutional set-up behind the Swedish response to the Covid-19 pandemic2021Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The challenges that the COVID-19-pandemic have meant to the Swedish public administration is not unique. However, the path of less restrictive measures to curb the spread of infection have resulted in an agitated debate domestically, and also attracted international attention. At the center of this debate is the significance of the Swedish administrative model which holds an organizational divide between government ministries and central government agencies, and which also prohibits ministerial rule. The aim of this paper is to explore whether the comparatively high degree of independence of Swedish government agencies has given the Swedish Public Health Agency too much room for maneuver. This addresses the fundamental question of the boundaries between politics and expert knowledge. Moreover, the (lack of) reach of the Swedish government in a highly decentralized unitary state – where health care and elderly care is the responsibility of the regional and the local level – will also be addressed. 

  • 44.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Universitetets nya arbetsordning: en konstitutionell landvinning2020Inngår i: Frihet, kollegialitet, studentinflytande: Uppsala universitet under Eva Åkessons rektorat 2012–2020 / [ed] Carl Frängsmyr, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2020, s. 95-105Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 45.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Varför behövs granskarna?2001Inngår i: Politik som organisation: Förvaltningspolitikens grundproblem / [ed] Bo Rothstein, Stockholm: SNS förlag, 2001, 3, s. 286-305Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Bennich-Björkman, Li
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet.
    Ellegren, Hans
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Biologiska sektionen, Institutionen för ekologi och genetik.
    Karlsson, Christer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Lindegren, Jan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Widmalm, Sten
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Widmalm, Sven
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Om universitetet blir aktiebolag2013Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 47.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Bennich-Björkman, LiUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.Hermansson, JörgenUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.Jarstad, AnnaUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.Karlsson, ChristerUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.Widmalm, StenUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Det hotade universitetet2016Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Under de drygt två hundra år som förflutit sedan det moderna forskningsuniversitetet såg dagens ljus i dåtida Preussen har vetenskap bevisligen gjort världen bättre. Fyra k:n – kunskap, kreativitet, kritikoch kollegialitet – har utgjort nyckeln till denna exempellösa framgång. Akademins framsteg har dock inte vilat på den demokratisk-politiska logik som genomsyrar dagens samhälle, utan på en parallell och alldeles egen verklighet där ett fritt sökande upprätthållits genom att forskare drivits av sitt engagemang och sin nyfikenhet. När denna anda får råda inom vetenskapen blir det också bra för samhället i stort. Men i det projektsamhälle som alltmer tar form och där tiden, resultaten och utvärderingen är centrala, framstår akademins och vetenskapens sätt att fungera som provocerande. Liksom stora delar av den offentliga verksamheten lever i dag akademin under trycket av kortsiktig resultatleverans.Hur kunde det bli så, och vad gör vi åt det?

    Denna problematik är temat för Det hotade universitetet, som är redigerad och författad av engagerade forskare, tidigare universitetsrektorer och ämbetsmän som är förskräckta över en utveckling där djup kunskap, vildsint kreativitet, kritiska samtal och kollegialt ansvar kastas på sophögen. Denna utveckling kan inte, och får inte, fortsätta. Då rycker vi undan mattan för mänskliga framsteg och ett civiliserat samhälle. Det är hög tid att försvara de värden som akademin har stått för sedan lång tid tillbaka – inte för att de är traditionella, utan för att de är det modernaste vi har.

  • 48.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Bennich-Björkman, Li
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Karlsson, Christer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Akademi utan krisplan2014Inngår i: Upsala Nya Tidning, ISSN 1104-0173, nr 6/3, s. 5-5Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 49.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Bennich-Björkman, Li
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Karlsson, Christer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Konstitution kan förebygga kris2014Inngår i: Upsala Nya Tidning, ISSN 1104-0173, nr 17/3Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 50.
    Ahlbäck Öberg, Shirin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Bennich-Björkman, Li
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet.
    Karlsson, Christer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Rider, Sharon
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Filosofiska institutionen.
    Widmalm, Sten
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Widmalm, Sven
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    MOOCs-studenter bildar B-laget2013Inngår i: Upsala Nya Tidning, ISSN 1104-0173, nr 17/6Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
123 1 - 50 of 101
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf