Digitala Vetenskapliga Arkivet

Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 50 av 50
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahmed, Abubeker
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Lundberg, Thomas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Utvärdering av gummiasfalt: provväg E22 Mönsterås : etapp 12019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Laboratorieundersökningar och vägytemätningar utfördes på referens- och gummimodifierade asfaltbeläggningar på E22 Mönsterås.

    Laboratorieundersökningarna visar inte några tydliga skillnader i styvhet och skjuvmodul mellan massorna. Gummiasfalt har dock lägre fasvinkel jämfört med referens vilket betyder att gummiasfalten är mer elastisk. Gummiasfalten visar också lite lägre modul i låga temperaturer och lite högre modul i höga temperaturer vilket är bra för sprickbildning vid låga temperaturer respektive deformationsstabilitet. Utmattningsprovningen visar att gummiasfalt har något bättre utmattningsegenskaper men skillnaderna är inte signifikanta.

    De initiala fältmätningarna visar inte på några framträdande skillnader mellan sträckorna utan mätresultaten är väldigt likvärdiga. Det är dock för tidigt att dra slutsatser efter mindre än ett års trafik och fortsatta tillståndutvecklingen bör följas ytterligare innan slutsatser kan dras. Någon skillnad i spårbildning mellan sträckorna kan inte fastställas p.g.a. systematiska variationer inom provsträckan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Ahmed, Abubeker W
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Said, Safwat F.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Lu, Xiaohu
    Nynäs AB.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Pavement performance follow-up and evaluation of polymer-modified test sections2018Ingår i: The international journal of pavement engineering, ISSN 1029-8436, E-ISSN 1477-268X, s. 1-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Between 2003 and 2006, a test road consisting of several conventional and polymer-modified structures was built on a motorway. Different combinations of styrene–butadiene–styrene (SBS) and ethyl vinyl acetate (EVA) polymer-modified binders were used. The test structures have been in service since then and have been monitored for over 9 years. The resistance of the different types of asphalt concrete mixes to rutting and cracking was measured and predicted. The impact of ageing on the mixes was also evaluated. Although all the sections are in good condition after 9 years of traffic, the predicted differences between the test sections based on the PEDRO (Permanent Deformation of asphalt concrete layers for Roads) approach and laboratory evaluations are noticeable. Lateral wander and transverse profile measurements indicated that studded winter tyre wear contributed to most of the rutting compared to permanent deformation due to heavy traffic. The unmodified mixes exhibited considerable ageing and the SBS-modified mixes were least affected by ageing. Furthermore, the SBS-modified base mix produced significantly better fatigue resistance than the conventional base mix. However, further investigations of the relationships between bitumen and mix properties and further follow-ups of the test sections are recommended to validate the findings.

  • 3.
    Carlson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    ESWL-beräkningar för några vanliga flygplanstyper på svenska flygfältskonstruktioner2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Beskrivning av VTI-metod för bärighetsklassificering av svenska flygfältsbanor2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bärighetsklassificering av flygfältsbanor enligt det internationella systemet

    med ACN/PCN (Aircraft Classification Number/Pavement Classification Number)

    används dels för att fastställa banors strukturella tillstånd och dels som

    ett operativt mått på en banas trafikerbarhet. Kraven på flygfältsbanorna har

    ökat i takt med större och tyngre flygplan samtidigt som de ekonomiska

    resurserna är begränsade. Det ställer krav på bra analysmetoder för underhåll

    och byggande. Bärighetsklassificeringen är en viktig parameter i

    uppföljningen av banornas tillstånd och underhållsplaneringen av

    flygfältsbanor. Den nuvarande analys- och beräkningsmetodiken har använts

    under många år och det finns en lång erfarenhet av dess användning. Samtidigt

    har ny kunskap successivt tagits fram inom området bärighet på vägar och

    flygfält. Det kan därför finnas ett behov av att uppgradera metoden.

    Tillämpningen av den nedan beskrivna metoden bör ske med viss försiktighet

    och i samråd med bärighetsexpertis. Metoden för bärighetsklassificering

    följer huvudsakligen ett omvänt dimensioneringsförfarande med ett underlag

    bestående av mer eller mindre kända uppgifter om banornas konstruktiva

    utformning (överbyggnadsdata) och en provbelastning med

    fallviktsdeflektometer (fallviktsmätning). Mätningen kan vid behov

    kompletteras med materialprovning i laboratorium.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Bärighetsklassificering av flygfältsbanor. Etapp 1. Inledande parameterstudie1992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Bärighetsklassificering av flygfältsbanor: etapp 2. Uppgradering av beräkningsparametrar1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Funktionsbaserad optimering av vägöverbyggnad: uppföljning av provsträckor på E4 Skånes Fagerhult2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of the project is to explore a concept based on performance optimization of road pavement structures with various fractions of subgrade layer and asphalt pavement thickness.

    The project has a total of 14 test sections located in K1 and K2 in the northbound direction on road E4 between Skånes Fagerhult and Markaryd. These were observed with measurements 2004 to 2010. The follow-up was effected by cross profile measurements and falling weight measurements.

    The follow-up was carried out on 8 test sections á 100 m and 6 test sections á 40 m. The asphalt pavement in the right (slow) lane consists of 40 mm wearing course, 45 mm bitumen base course and 95 mm bitumen roadbase with 80 mm gravel roadbase beneath. The asphalt pavement in the left (fast) lane has the same wearing and bitumen base course but not any bitumen roadbase. The subbase vary between the sections from 60 cm crushed rock 0-300 mm to 42 cm crushed rock 0-150 mm or crushed rock 0-90 mm. All the test sections are situated on embankment of varied height.

    The road was opened for traffic in 2004, but was then trafficked on the bitumen base course. The wearing course was constructed late in summer 2005 after about one year of traffic. The road served 4 years until the summer of 2009 when the wearing course of the right lane was maintained with a remixing. In the left lane no maintenance was done.

    The first measurement at the test sections with the new wearing course was conducted in the spring of 2006 after it had been in service approximately 1 year. In spring 2009 a profile measurement was done before the maintenance operation. The latest profile measurement was carried out in autumn 2010. The rut depth has been calculated according the thread principle.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Förstärkningslagermaterial av krossad betongslipers: provsträckor på väg 869 vid Stenstorp. lägesrapport 20012001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jämförelse av VTIs olika FWD-utrustningar1992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Livslängd på markstenskonstruktioner vid trafikbelastning2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Cementa AB har VTI utfört beräkningar av den teoretiska livslängden på överbyggnader med marksten med hänsyn till trafikbelastning. Uppdraget är en fortsättning på tidigare livslängdsberäkningar som utförts och som finns redovisade i VTI notat 49-2001 ”Livslängdsberäkningar på markstenskonstruktioner.” Beräkningarna syftar till att ta fram ett dimensioneringsunderlag för vägöverbyggnader och industriplaner med marksten. Beräkningar har gjorts utifrån tre grundkonstruktioner där sedan tjockleken på förstärkningslagret har varierats med hänsyn till terrassmaterial.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Livslängdsberäkningar på markstenskonstruktioner2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Livslängdsberäkningar på vägöverbyggnader med marksten1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Profilmätning på sträckor med gummimodifierat bitumen på E4 Uppsala och E6 Mölndal: uppföljning efter tre års trafik2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    VTI har testat gummimodifierade asfaltbeläggningar på vägsträckor i Uppsala, Knivsta och Mölndal under tre år. Mätningarna visar sämre utveckling på provsträckor med gummimodifierade asfaltbeläggningar än på referenssträckorna med standardbitumen. På uppdrag av Trafikverket har VTI utfört tvärprofilmätningar och slitagemätning på provsträckor med gummimodifierade asfaltbeläggningar på E4 i Uppsala, Rv77 i Knivsta och E6 i Mölndal. Syftet med mätningarna var att utvärdera de olika beläggningstyperna avseende spårbildning samt dubbdäcksavnötning och beständighet/stensläpp. Slutsatserna av resultaten från mätningarna visar inte på några gynnsamma effekter av modifieringen med gummi i slitlagrets bitumen, utan de sträckorna har istället haft en sämre utveckling än referenssträckorna med standardbitumen under de första knappa tre åren. De uppmätta profilerna från motorvägarna E4 Uppsala och E6 Mölndal uppvisar ett tydligt spårslitage på ytan under samtliga tre mätta vinterperioder. På de flesta sträckorna är det relativt liten spridning i spårslitage mellan de uppmätta profilerna inom respektive sträcka.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Profilmätning på sträckor med polymermodifierat bitumen på riksväg 47 Falköping: uppföljning efter tre års trafik2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Dubbdäcksslitaget har stor betydelse för spårdjupsutvecklingen och vilken typ av stenmaterial som använts i vägbeläggningen är avgörande. På uppdrag av Trafikverket har VTI utfört tvärprofilmätningar och slitagemätning på provsträckor med polymermodifierade asfaltbeläggningar på riksväg 47 vid Falköping. Syftet med mätningarna är att utvärdera de olika beläggningstyperna avseende spårbildning samt dubbdäcksavnötning och beständighet/stensläpp genom slitagemätning. Inom vägobjektet lades det avsnitt med olika typer av slitlagerbeläggningar där 6 stycken 200 meter långa uppföljningssträckor (provsträckor) har lagts ut. Profilmätningar har utförts årligen från 2011 fram till våren 2014.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg: lägesrapport 20012001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för projektet "Samverkan för ekologisk stadsförnyelse" har VTI av

    SABEMA Material AB i Göteborg fått i uppdrag att tekniskt utvärdera ett

    försök där krossad rivningsbetong används som förstärkningslagermaterial i

    vägöverbyggnad som ersättning för konventionellt ballastmaterial av krossat

    berg. Försöket är förlagt till Stenebyvägen i Göteborg.

    Ett flertal olika prov med att använda krossad betong i vägöverbyggnad

    respek-tive underbyggnad har tidigare gjorts i Sverige med lyckat resultat.

    Stenebyvägen är emellertid unik på det sättet att vad vi vet

    har det aldrig tidigare lagts krossad betong på en underbyggnad bestående av

    lätt bergbank.

    I det här VTI notatet redovisas resultatet och analysen efter två mätningar

    med fallviktsdeflektometer och tvärprofilmätare Primal som är utförda 2000

    och 2001.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Provväg riksväg 26 Skultorp: uppföljning av provsträckor med aktiv design2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I detta notat redovisas resultatet av fallviktsmätningar och analys av vägytemätningar på ett vägobjekt på Riksväg 26 vid Skultorp söder om Skövde. Inom vägobjektet anlades tre provsträckor och en referenssträcka med olika typer av förstärkningslager och en sträcka med tunnare asfaltbeläggning för analys av aktiv design samt 1+2 sträckor för uppföljning av referenskonstruktionen utförd av tre olika entreprenörer. Mätningarna syftar till att utvärdera de olika konstruktionstyperna och utförande genom analys av skillnader och förändring i styvhet och spårbildning under 9 års trafik, från trafikpåsläpp 2005 fram till 2014.

    Generellt visar fallviktsmätningen på att vägen har en hög bärighet. Det är stor skillnad i mätresultat och styvhet mellan mätningen innan trafikpåsläpp 2005 och den 2014, där det var en betydligt lägre styvhet 2005 än 2014. Vid mätningen 2014 var det full beläggningstjocklek med slitlager samtidigt som vägen satt sig och packats under många års trafik. Mätningen 2014 får därför anses bäst visa vägens tillstånd under åren den har varit i bruk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Vägavsnitt med hyttsten och hyttsand: inventering genom provbelastning2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under många år har hyttsten och hyttsand använts som fullgoda alternativa byggnadsmaterial i vägar som bär- och förstärkningslager, eller som lättfyllning i underbyggnad. Egenskaperna för de här materialen har tidigare undersökts i laboratorier och i begränsad omfattning i fält och då uppvisat goda resultat. Syftet med det här projektet är i första hand att genom provbelastning med FWD på ett flertal vägobjekt i Sörmland, som har uppbyggnader med lager som består av hyttsten eller hyttsand, undersöka materialens egenskaper och funktion i vägen. Detta kan sedan ligga till grund för dimensioneringen av vägar med lager av hyttsten och hyttsand. För undersökningen valdes fem vägavsnitt ut samt ett avsnitt på en gång- och cykelbana, samtliga belägna i Sörmland. De utvalda avsnitten har hyttsten eller hyttsand i konstruktionen. I notatet redovisas även resultat från tidigare undersökningar som gjorts på Rv 52:01 Katrineholm och som är väldokumenterade. För att jämföra de olika sträckorna är det önskvärt att kunna beräkna de olika lagrens styvhet (E-modul). Då uppgifter om lagertjocklekar saknades på flertalet av sträckorna är det inte möjligt att beräkna styvheten, varför andra beräknade mått får användas. De beräknade bärighetsmått som används i jämförelsen är "Uppskattad undergrundsmodul" och "Uppskattad beläggningstöjning" enligt Vägverkets metodbeskrivning 114:2000.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Carlsson, Håkan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jansson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Årstidsvariation i materialstyvheter hos icke normenligt byggda vägar2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Carlsson, Håkan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jansson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Wiman, Leif G
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Provbelastning av instrumenterade vägar: Deformationsdata från mätningar på väg nr 34, 234 och 720 i Sverige 1985-87. 1: Mätningar och bearbetningar av data1991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Carlsson, Håkan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jansson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Wiman, Leif G
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Provbelastning av instrumenterade vägar: Deformationsdata från mätningar på väg nr 34, 234 och 720 i Sverige 1985-87. 10: Data från väg 720 19871991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Carlsson, Håkan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jansson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Wiman, Leif G
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Provbelastning av instrumenterade vägar: Deformationsdata från mätningar på väg nr 34, 234 och 720 i Sverige 1985-87. 2: Data från väg 34 19851991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Carlsson, Håkan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jansson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Wiman, Leif G
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Provbelastning av instrumenterade vägar: Deformationsdata från mätningar på väg nr 34, 234 och 720 i Sverige 1985-87. 3: Data från väg 34 19861991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Carlsson, Håkan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jansson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Wiman, Leif G
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Provbelastning av instrumenterade vägar: Deformationsdata från mätningar på väg nr 34, 234 och 720 i Sverige 1985-87. 4: Data från väg 34 19871991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Carlsson, Håkan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jansson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Wiman, Leif G
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Provbelastning av instrumenterade vägar: Deformationsdata från mätningar på väg nr 34, 234 och 720 i Sverige 1985-87. 5: Data från väg 234 19851991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Carlsson, Håkan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jansson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Wiman, Leif G
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Provbelastning av instrumenterade vägar: Deformationsdata från mätningar på väg nr 34, 234 och 720 i Sverige 1985-87. 6: Data från väg 234 19861991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Carlsson, Håkan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jansson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Wiman, Leif G
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Provbelastning av instrumenterade vägar: Deformationsdata från mätningar på väg nr 34, 234 och 720 i Sverige 1985-87. 7: Data från väg 234 19871991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Carlsson, Håkan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jansson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Wiman, Leif G
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Provbelastning av instrumenterade vägar: Deformationsdata från mätningar på väg nr 34, 234 och 720 i Sverige 1985-87. 8: Data från väg 720 19851991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    Carlsson, Håkan
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jansson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Wiman, Leif G
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Provbelastning av instrumenterade vägar: Deformationsdata från mätningar på väg nr 34, 234 och 720 i Sverige 1985-87. 9: Data från väg 720 19861991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Djärf, Lennart
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Wiman, Leif G
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    A new flexible pavement design method: Formulation of a user-friendly mechanistic/empirical design system for Swedish conditions1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Djärf, Lennart
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Wiman, Leif G
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Dimensionering vid nybyggnad: utformning av ett användarvänligt mekanistiskt/empiriskt dimensioneringssystem för svenska förhållanden1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att dimensionera en vägöverbyggnad innebär att välja material och att bestämma erforderliga tjocklekar på de ingående materiallagren så att vägen uppfyller uppställda funktionskrav under en vald funktionstid. Mekanistiska dimensioneringsmetoder erbjuder möjligheten att anpassa dimensioneringen till aktuella förhållanden. Behovet av ett flexibelt dimensioneringssystem motiveras av utvecklingen på fordons- och framför allt däcksidan (ökande ringtryck, breddäck) där utvecklingen under många år gått i en riktning som är ogynnsam med avseende på vägslitaget.

    En förväntad ökning av användningen av sekundära och återanvända vägmaterial i framtiden är ett annat motiv för ett flexibelt dimensioneringssystem. Arbetet med att utveckla ett flexibelt dimensioneringssystem för svenska förhållanden har genomförts på uppdrag av Vägverket under perioden 1987-1994 och resultatet redovisas i föreliggande rapport. Målsättningen med projektet var att utveckla ett användarvänligt och flexibelt dimensioneringssystem för vägöverbyggnader anpassat för svenska förhållanden.

    För bärighetsdimensionering av vägöverbyggnader enligt ett mekanistiskt förfaringssätt krävs i första hand följande tre fundamentala delar:

    -• En beräkningsmetod för bestämning av spänningar och töjningar i vägkroppen.

    •- Kunskaper om vägmaterialens och undergrundens vägtekniska egenskaper, främst styvhet eller fjädring vid belastning (E-modulvärden).

    -• Dimensioneringskriterier eller dimensionerande värden för de spänningar och töjningar som är kritiska för vägkroppens bärighet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Erlingsson, Sigurdur
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Testplatser för 74 ton tunga fordon: två instrumenterade tunna vägkonstruktioner2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver i korthet installeringen av vägteknisk instrumentering samt klimatsensorer på två testplatser i Norrbottens län. Båda testplatserna kan klassas som tunna vägöverbyggnader. Den ena strukturen ligger längs Lv373 strax öster om Långträsk och den andra på Lv515 strax söder om korsningen vid Lv373. Huvudsyftet med testplatserna är att få bättre information om hur de nya 74 ton tunga fordonen påverkar vägarna. Detta skall göras genom att mäta konstruktionernas respons vid passerande lastbilar och vid belastning med fallviktsapparat.

    Den vägtekniska instrumenteringen består av töjningsgivare i tvärgående samt längsgående riktning för bestämning av dragtöjning i beläggningens underkant samt vertikala töjningsgivare för att bestämma varje lagers trycktöjning. Dessutom är spänningsmätare inlagda i överbyggnaden för att mäta den vertikala spänningen på två nivåer. Datainsamling om det lokala klimatet görs med hjälp av tjäl- och fuktstav samt temperaturgivare i beläggningen. En SMHI väderstation ligger omkring 15 km nordnordöst om testplatserna och trafikverket har en VViS-station som ligger längs Lv373 öster om testplatserna. De första responsmätningarna är planerade under sommaren 2018.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Erlingsson, Sigurdur
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    The Svappavaara road test sections: instrumentation2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver fyra nya instrumenterade vägsträckor på E45 nära samhället Svappavaara i Norrbottens län. I samband med att en ny malmgruvstäkt öppnades i Kaunisvaara 2012 kommer all malm som utvinns där att transporteras på det befintliga vägnätet längs Rv99, Rv395, E45 och E10 till Pitkäjärvi, totalt 160 kilometer. Malmen kommer därefter att omlastas till järnväg och transporteras till Narvik för vidare transport sjövägen. Malmbrytsoperatören har erhållit ett tillstånd att använda forden med den totala vikten 90 ton i stället för den 60 ton maximala tyngd som tillåts på vägnätet. Fordonen består av en 9 ton tung styraxel med singelhjul samt tre trippelaxlar där varje trippelkonfiguration väger 27 ton. När malmtäkten kommer att vara i full drift beräknas det bli omkring 66 000 överfarter av dessa fordon per år på vägsträckan. Detta motsvarar omkring 7–8 överfarter per timme eller 7½ minut mellan passagerna. Detta leder till att det är nödvändigt att förstärka det lokala vägnätet. Som ett led i processen att välja lämplig konstruktion har dessa fyra strukturer som beskrivs i denna rapport valts ut och byggts. Konstruktionerna är bestyckade med vägteknisk instrumentering samt sensorer för att uppskatta klimatets inverkan. Vägkonstruktionerna skall följas upp de närmaste åren för att ge bättre inblick i deras tillståndsutveckling, framför allt spår- och sprickutveckling. Varje teststräcka är omkring 200 meter lång och består av en 100 meter lång inre del som utgör den egentliga teststräckan. Konstruktionerna byggdes sommaren 2012 förutom slitlagret (tunnskiktet) som lades i juli 2013. Den vägtekniska instrumenteringen består av vertikala töjningsgivare (Emu-coils), jordtrycksdoser (SPC) samt dragtöjningsgivare. Klimatinstrumenteringen består av tre fuktstavar samt en tjälstav. Dessutom mäts beläggningstemperaturen på tre nivåer i teststräcka 2. En VVis klimatstation (2527 Svappavaara) finns också längs E10 på omkring 3,2 kilometers avstånd syd-öst från teststräckorna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Höbeda, Peet
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Hermelin, Klas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Hornwall, Fredrik
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Viman, Leif
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Undersökning av vägskador på väg E18, delen Köping - Arboga1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Lindh, Einar
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Armering med geonät vid förstärkning av väg: Prov vid Backe 1990. Slutrapport1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Lindh, Einar
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Armering och stabilisering av sand i bärlager vid förstärkning av väg: prov vid Sunne 19881993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Lindh, Einar
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Viman, Leif
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Armering och stabilisering av sandlager vid förstärkning av väg1991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Lu, Xiaohu
    et al.
    Nynäs AB.
    Said, Safwat
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Soenen, Hilde
    Nynas NV.
    Heyrman, Serge
    Nynas NV.
    Redelius, Per
    Nynäs AB.
    Performance Evaluation of Polymer Modified Bitumens on a Heavily Trafficked Test Road2014Ingår i: International Journal of Pavement Research and Technology, ISSN 1997-1400, Vol. 7, nr 6, s. 381-388Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In asphalt paving, polymer modified bitumens (PMBs) have more potential for use and can clearly demonstrate the value of their initial higher cost. To further assess the sustainable benefits of using PMBs, a test road was constructed on a highway in Sweden. In this paper, the asphalt binders used were investigated extensively using rheological and chemical methods, and asphalt field cores characterized with respect to permanent deformation and fatigue. It was found that the modified binders, particularly with SBS polymers, retain better rheological properties in comparison with conventional ones, even after several years in the field; these include higher strain recovery and lower non-recoverable compliance at high temperatures, and lower stiffness at low temperatures. The SBS modified binders also demonstrate good aging resistance, shown by both laboratory aging tests and field aging. the high resistance to aging for the SBS modified binders was also evident in the stiffness measurement made on asphalt field cores. Moreover, the modified binders with SBS polymers significantly enhance fatigue behaviour.

  • 38.
    Lu, Xiaohu
    et al.
    Nynas AB.
    Said, Safwat F.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Soenen, Hilde
    Nynas NV.
    Heyrman, Serge
    Nynas NV.
    Redelius, Per
    Nynas AB.
    Evaluation of test sections with Polymer Modified Bitumens2014Ingår i: Asphalt Pavements: Proceedings of the International Conference on Asphalt Pavements, ISAP 2014, 2014, s. 287-296Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It has been recognized that Polymer Modified Bitumens (PMB) have more potential for use in asphalt paving and can clearly demonstrate the value of their initial higher cost. To further assess sustainable benefits on heavy trafficked roads, test sections using various PMBs were built on highway E6 in Sweden during 2003-2006. The main objective of this paper is to study the aging and rheological properties of the binders used. A large number of cores were drilled and characterized with respect to stiffness, fatigue and permanent deformation. The binders (original, lab aged and recovered) were investigated extensively with rheological and chemical methods. It was found that PMBs, particularly SBS modified, demonstrate better rheological properties as compared to unmodified bitumens, even after several years in the field. These include higher strain recovery and lower non-recoverable compliance at high temperatures, and lower stiffness at low temperatures. For the SBS modified binders, good aging resistance was observed. The high resistance to aging for the SBS modified binders was also evident in the stiffness measurement made on asphalt field cores. Although significant differences have not yet been seen between the test sections (all the sections are in good condition after six years of traffic), the observed improvements for the modified binders are expected to be confirmed by a longer follow-up of the test road.

  • 39.
    Saevarsdottir, Thorbjorg
    et al.
    University of Iceland.
    Erlingsson, Sigurdur
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA. University of Iceland.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Heavy Vehicle Simulator tests at VTI2014Ingår i: Asphalt Pavements - Proceedings of the International Conference on Asphalt Pavements, ISAP 2014, 2014, s. 823-833Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Flexible test road structures have been built and tested in Accelerated Pavement Tests (APT) using a Heavy Vehicle Simulator (HVS) at VTI in Sweden for 15 years. The objectives have been to investigate pavement responses and pavement performance behaviour which can be used to validate mechanistic performance schemes. The pavement structures have been instrumented to measure their responses and performance and the surface profile was estimated.

    The accuracy of the measurements was estimated and a performance prediction was carried out. The registrations of the measurements were rather smooth with good repeatability and acceptable accuracy. The response, performance and accumulation of permanent deformation were modelled and generally good agreement was established between the measurements and calculations. From the analysis a performance prediction can be carried out as a function of time to evaluate the performance of new road concepts and maintenance strategies. The performance prediction provides the option of performing a life cycle cost analysis which can decrease both costs and environmental impacts.

  • 40.
    Saevarsdottir, Thorbjorg
    et al.
    University of Iceland.
    Erlingsson, Sigurdur
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA. University of Iceland.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Instrumentation and performance modelling of heavy vehicle simulator tests2016Ingår i: The international journal of pavement engineering, ISSN 1029-8436, E-ISSN 1477-268X, Vol. 17, nr 2, s. 148-165Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Flexible test road structures have been built and tested in accelerated pavement tests using a heavy vehicle simulator (HVS) at VTI in Sweden for 15 years. The objectives have been to investigate pavement responses and pavement performance behaviour, which can be used to validate mechanistic performance schemes.

    Here, the instrumentation is described, its accuracy is estimated, the response and performance are modelled and a performance prediction is carried out. The registrations of the measurements were rather smooth with acceptable variation. In general, good agreement was established between the measurements and calculations. The HVS machine can be used to evaluate new road concepts and maintenance strategies and provides the option of performing a life cycle cost analysis, which can decrease both costs and environmental impacts.

  • 41.
    Said, Safwat
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Alternativa bitumenbundna bärlager - provsträckor på E18 Köping: lägesrapport1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Nya bitumenbundna bärlagertyper som alternativ till konventionella AG-beläggningar har börjat användas sedan några år. Åtta provsträckor, där 4 olika typer av bitumenbundna bärlager ingår, på E18 Köping har följts upp under ett antal år. Den här lägesrapporten behandlar laboratorieresultat hos borrkärnoroch fältmätningar sedan vägens öppnande 1995.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Said, Safwat
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Johansson, Svante
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Stålarmering av väg E6 Ljungskile, Bratteforsån-Lyckorna2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En sträcka på 800 m av motorvägen E6 söder om Ljungskile

    (Bratteforsån-Lyckorna), öppnad för trafik 1991, uppvisade skador i form av

    längsgående sprickor i hjulspåren redan efter ca 5 års trafikering. En

    skadeutredning utfördes under 1996 och vägsträckan underhölls genom en

    försegling av vägytan på de skadade avsnitten. Det var dock klarlagt redan då

    att det fanns ett förstärkningsbehov. Under år 2000 hade vägen omfattande

    längs- och tvärgående sprickbildning samt visade en omfattande spårbildning

    med ojämnheter. Under år 2000 förstärktes sträckan genom fräsning och

    påbyggnad inklusive armering med stålnät. Inom vägavsnittet anlades tre

    provsträckor för undersökning av stålnätsarmeringens betydelse för upphöjning

    och förbättring av bärigheten och motståndet mot sprickor och spår. Denna

    rapport beskriver dessa sträckor samt redovisar resultat från uppföljning

    under tre år. Det här är det första svenska försöket med stålarmerad väg där

    uppföljningen skett med töjningsgivare i vägkonstruktionen. Syftet med

    projektet i Ljungskile är att studera stålnätets förmåga att ge ökad bärighet

    i vägkroppen och motverka sprickor och spårbildning i beläggningsytan.

    Uppföljning med fallviktsmätningar visar inga nämnbara skillnader mellan

    provsträckorna. Resultaten från töjningsgivarna i asfaltbeläggningen däremot

    gav stora skillnader i töjningsnivå mellan provsträckorna. De största

    töjningarna uppmättes på referenssträckan. Armerade sträckor uppvisade

    betydligt lägre töjningar. Spårdjupsmätningarna med Primal visade hittills på

    liten spårbildning och inga tydliga skillnader mellan provsträckorna. Om

    tendensen till spårutveckling fortsätter kommer de båda stålarmerade

    konstruktionerna uppvisa en något lägre spårbildning än referenssträckan.

    Vägen har ännu bara trafikerats två år efter förstärkningsåtgärden och den

    fortsatta utvecklingen är av största intresse att följa!

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 43.
    Said, Safwat F
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Samband mellan fält- och laboratoriemoduler1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 44.
    Said, Safwat F
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Hakim, Hassan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Förstärkning av vägkonstruktion med stålnätsarmering: 12 års uppföljning av väg E6 Ljungskile2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En sträcka på 800 meter av motorvägen E6 söder om Ljungskile, öppnad för trafik 1991, uppvisade skador i form av längsgående sprickor i hjulspåren redan efter ca 5 års trafikering. Under år 2000 hade vägen omfattande längs- och tvärgående sprickbildning samt visade en omfattande spårbildning med ojämnheter. Sträckan förstärktes genom fräsning och påbyggnad. Inom vägavsnittet anlades tre provsträckor för undersökning av stålnätsarmeringens betydelse för upphöjning och förbättring av bärigheten och motståndet mot sprickor och spår. Teststräckorna instrumenterades med töjningsgivare på den frästa ytan. Syftet är att studera stålnätets förmåga att ge ökad bärighet i vägkroppen och motverka sprickor och spårbildning i beläggningsytan. Denna rapport redovisar resultat från uppföljning efter 12 års trafik. Efter att vägen har trafikerats i 12 år visar referenssträckan omfattande längsgående sprickor i hjulspår. Det förekommer inga tydliga bärighetsrelaterade sprickbildningar på de armerade sträckorna, utom en enstaka fin, längsgående spricka i en av de armerade sträckorna (sträcka 2) och ett par tvärgående, finare sprickor som kan härröra från skarvarna i stålarmeringen i sträcka 3. Det konstateras att armeringen har haft en signifikant effekt (10–15 %) på höjning av bärighet och begränsning av spårutveckling. Omfattande stensläpp på slitlagret har förekommit på alla tre sträckor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Said, Safwat F.
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Lundberg, Thomas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Rahman, Shafiqur
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    McGarvey, Terence
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Ahmed, Abubeker
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Enocksson, Carl-Gösta
    Trafikverket.
    Utförandets inverkan på hållbarhet för beläggningslager2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utförandet av en vägbeläggning har stor betydelse för hållbarheten. Separation i massabeläggningar leder till kortare livslängd på asfaltbeläggningar och för tidigt uppkomna skador har ofta ett direkt samband med hur väl utfört beläggningsarbetet är. Svårigheten med separationsproblemet ligger i att det saknas lätthanterliga och objektiva praktiska metoder för bestämning av separationsgrad och dess effekt på hållbarheten. Under senare år har vägytemätbilar använts för mätning av makrotextur med måttet MPD (Mean Profile Depth). Korrelationen mellan MPD-värden och styvhetsmodul antyder att MPD-mätvärden skulle kunna vara en praktisk och snabb metod för utvärdering av kvaliteten hos utfört arbete. Ett begränsat antal fallviktsmätningar utfördes på positioner med olika separationsgrad i AG-lagret (Asfaltbundet Grus). Det konstaterades en tendens till inverkan av separation i AG-lagret på fallviktsdata även om det fanns en variation i data. I denna studie presenteras ett tillvägagångssätt för detektering av ytor med hög makrostruktur. Fast MPD-värden bara beskriver ytans textur, kan det användas för en snabb skanning av separerade ytor i det översta beläggningslagret. Begränsad och riktad provtagning kan därefter utvärderas för mer exakt bestämning av separationsgrad och dess effekt på livslängden/ hållbarheten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Said, Safwat Fadil
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Mätteknik och verkstad, MÄT.
    Viman, Leif
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Nordgren, Torsten
    Trafikverket.
    Provsträckor med gummiasfalt: Ragn-Sells infart vid granulatanläggningen, Heljestorp2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mer än 150 000 ton gummiasfalt har tillverkats mellan åren 2007–2013 i Sverige för asfaltering av totalt mer än 150 km vägsträckor fördelade på mer än 20 vägobjekt. I det här arbetet redovisas uppbyggnaden och tillståndsutvärderingen av fyra beläggningsytor byggda under hösten 2011 på infarten till Ragn-Sells granulat-anläggning i Vänersborg. Beläggningsytorna är utförda med olika konstruktioner och asfaltbeläggningslager. Syftet är att värdera nyttan med gummiasfalt i olika lager i vägkroppen, främst med avseende på teknisk livslängd. Provytorna har instrumenterats med töjningsgivare i underkant av beläggning. Det konstateras att vägöverbyggnader bestående av gummimodifierat bitumen kan ha betydande positiv inverkan på motstånd mot sprickor baserad på töjningsmätningarna under det första året efter byggandet av provvägen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Said, Safwat
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Hermelin, Klas
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Alternativa bitumenbundna bärlager: provsträckor på E18 Köping. Byggnadsrapport1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 48.
    Wiman, Leif G
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Viman, Leif
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Hultqvist, Bengt-Åke
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Prov med olika överbyggnadstyper: observationssträckor på väg E6, Fastarp-Heberg. resultatrapport efter 7 års uppföljning, 1996-20032005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I samband med utbyggnaden av väg E6 norr om Halmstad, delen Fastarp-Heberg, valde Vägverket att utföra överbyggnader med olika konstruktiv utformning. VTI har på uppdrag av Vägverket Västra regionen dokumenterat byggandet och följt tillståndsutvecklingen på speciellt utvalda observationssträckor. Vägavsnittet, som är totalt ca 21 km varav 1/3 är utförd med bituminös beläggning och 2/3 med cementbetongbeläggning, öppnades för trafik den 13 november 1996. I föreliggande rapport redovisas resultatet av tillståndsuppföljningen under de sju första åren efter trafikpåsläpp. Uppföljningen är planerad att pågå ytterligare tre år. Så här beskriver Vägverket Västra regionen bakgrunden till provvägen: "Det svenska vägnätet har successivt belastats med allt större laster. Regelverken för utförande har förnyats med jämna mellanrum bl.a. för att konstruktionerna skall klara lasterna. Under ett flertal år har nybyggda vägar utförts som asfaltkonstruktioner. Under senare delen av 1980-talet beslöts att utföra någon nybyggd väg med betongöverbyggnad. De vägar som utfördes med betong var E4 vid Arlanda och E6 söder Falkenberg. Då det stod klart att E6 Fastarp-Heberg skulle byggas ut till motorväg tog regionchefen i västra regionen beslut att detta objekt skulle utföras som provväg dels med betongöverbyggnad dels med asfaltöverbyggnad. Huvudsyftet var att kunna jämföra de olika konstruktionerna mot varandra i ett långsiktigt perspektiv. Det förväntade resultatet är att kunna redovisa säkra skillnader mellan de olika konstruktionerna beträffande: stabilitet, spårslitage, deformationsresistens, underhållskostnader, friktion och buller. Den förväntade nyttan är att med en väl underbyggd uppföljning från projektet kunna planera och investera med de för ändamålet rätta tekniska lösningarna framförallt på de bundna överbyggnadslagren."

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 49.
    Wiman, Leif G
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Viman, Leif
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Hultqvist, Bengt-Åke
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Prov med olika överbyggnadstyper: uppföljning av observationssträckor på väg E6, Fastarp-Heberg. 1996-20062009Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I samband med utbyggnaden av väg E6 norr om Halmstad, delen Fastarp–Heberg, valde Vägverket att utföra överbyggnader med olika konstruktiva utformningar. VTI har på uppdrag av Vägverket Region Väst dokumenterat byggandet och följt tillståndsutvecklingen på speciellt utvalda observationssträckor. Vägavsnittet, som är totalt cirka 21 km varav 1/3 är utförd med bituminös beläggning (12 observationssträckor) och 2/3 med cementbetongbeläggning (7 observationssträckor), öppnades för trafik den 13 november 1996. Huvudsyftet med provvägen är att studera de olika överbyggnadstypernas förmåga att motstå spårbildning, både med avseende på dubbdäcksavnötning och med avseende på deformation från den tunga trafiken. Vidare är syftet att studera jämnhet i längdled och de olika slitlagertypernas egenskaper med avseende på friktion och buller. I denna rapport redovisas resultat och analyser av tillståndsuppföljningen under de tio första åren efter trafikpåsläpp (1996–2006).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 50.
    Wiman, Leif G (red.)
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Carlsson, Håkan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Prov med olika överbyggnadstyper: observationssträckor på väg E6, Fastarp-–Heberg. Resultatrapport efter 5 års uppföljning, 1996-–20012002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I samband med utbyggnaden av väg E6 norr om Halmstad, delen Fastarp-Heberg,

    valde Vägverket att utföra överbyggnader med olika konstruktiv utformning.

    VTI har på uppdrag av Vägverket Västra regionen dokumenterat byggandet och

    följt tillståndsutvecklingen på speciellt utvalda observationssträckor.

    Vägavsnittet, som är totalt ca 21 km varav 1/3 är utförd med bituminös

    beläggning och 2/3 med cementbetongbeläggning, öppnades för trafik den 13

    november 1996. I föreliggande rapport redovisas resultatet av

    tillståndsuppföljningen under de fem första åren efter trafikpåsläpp.

    Uppföljningen är planerad att pågå ytterligare två år. Så här beskriver

    Vägverket Västra regionen bakgrunden till provvägen: "Det svenska vägnätet

    har successivt belastats med allt större laster. Regelverken för utförande

    har förnyats med jämna mellanrum bl.a. för att konstruktionerna skall klara

    lasterna. Under ett flertal år har nybyggda vägar utförts som

    asfaltkonstruktioner. Under senare delen av 1980-talet beslöts att utföra

    någon nybyggd väg med betongöverbyggnad. De vägar som utfördes med betong var

    E4 vid Arlanda och E6 söder Falkenberg. Då det stod klart att E6

    Fastarp-Heberg skulle byggas ut till motorväg tog regionchefen i västra

    regionen beslut att detta objekt skulle utföras som provväg dels med

    betongöverbyggnad dels med asfaltöverbyggnad. Huvudsyftet var att kunna

    jämföra de olika konstruktionerna mot varandra i ett långsiktigt perspektiv.

    Det förväntade resultatet är att kunna redovisa säkra skillnader mellan de

    olika konstruktionerna beträffande: stabilitet, spårslitage,

    deformationsresistens, underhållskostnader, friktion och buller. Den

    förväntade nyttan är att med en väl underbyggd uppföljning från projektet

    kunna planera och investera med de för ändamålet rätta tekniska lösningarna

    framförallt på de bundna överbyggnadslagren."

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 50 av 50
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf