Digitala Vetenskapliga Arkivet

Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 179
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Arne
    et al.
    AB Previa/ARA miljö.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Persson, Bengt-Olle
    Peab Asfalt.
    Tillsatsmedel i asfalt: påverkan på arbetsmiljö och omgivning (2006-02-06). Slutrapport2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vissa tillsatsmedel upplevs idag som besvärliga för arbetsmiljön vid tillverkning och utläggning av asfaltmassa. Vidstående projekt som finansierats av SBUF och Peab Asfalt AB syftar till att ta fram relevanta fakta om tillsatsmedel och dess hälso- och miljöproblem. Projektet har dels inriktats som en förstudie av vad som hitintills har gjorts inom asfaltmiljöområdet både i Sverige och i utlandet, dels kompletterande fältmätningar vid asfaltläggning av polymermodifierad asfalt. Studien har utförts i samarbete mellan Peab Asfalt AB, VTI och Previa/ARA-miljö.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Backman, C
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Höbeda, P
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jacobsson, T
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Simonsson, B
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Stenmaterial till enkel ytbehandling: Små provytor utförda på väg E4 vid Stavsjö 1979 (Influence of aggregate quality on the wear resistance of single surface investigation on road E4 near Stavsjö 1979)1984Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Centrell, Per
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Specialistseminarium angående kall återvinning av asfaltmaterial: Minnesanteckningar1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Gustafsson, Mats
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Berglund, Carl Magnus
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Forsberg, Bertil
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Forsberg, Inger
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Forward, Sonja
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Grudemo, Stefan
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Hammarström, Ulf
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Hjort, Mattias
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Johansson, Christer
    Ljungman, Anders
    Nordström, Olle
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Sandberg, Ulf
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Wiklund, Mats
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Öberg, Gudrun
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Effekter av vinterdäck: en kunskapsöversikt2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Valet av vinterdäck har, från att i huvudsak varit en fråga om trafiksäkerhet och slitage av vägar under senare år även kommit att handla om negativa effekter av de inandningsbara partiklar som bildas då dubbdäck sliter på vägbanan och de effekter på befolkningens hälsa som dessa partiklar har. Vidare har vägslitagets inverkan på miljön genom spridning av bl.a. tungmetaller belysts liksom däckvalets betydelse för bullerproblematiken. Frågan kompliceras ytterligare av att däckvalets betydelse för trafiksäkerheten har många beståndsdelar inkluderande såväl tekniska parametrar, t.ex. friktion, som beteendevetenskapliga aspekter. I slutändan måste alla dessa aspekter vägas samman samhälls-ekonomiskt för att den för samhället mest lönsamma däckanvändningen skall kunna uppnås. Denna rapport belyser kunskapsläget inom detta komplexa problemområde.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Göransson, Nils-Gunnar
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Jacobson, Torbjörn
    Trafikverket.
    Stålslagg i asfaltbeläggning: fältförsök 2005 – 20122013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vid tillverkning av stål tillsätts kalk och dolomit som slaggbildare. Det innebär att slagg erhålls som biprodukt. Stålslagg används i många länder till bundna och/eller obundna lager i vägkonstruktioner. Denna rapport behandlar slagg från stålverket i Smedjebacken, EAF-slagg (Electric Arc Furnace), som ballast i asfaltbeläggning. Goda erfarenheter finns från Halmstad och Laholm där EAF-slagg använts till slitlager på högtrafikerade gator/vägar sedan början av 1990-talet. I Danmark har EAF-slagg från Smedjebacken använts frekvent i cirkulationsplatser och vägar/gator med intensiv trafik. Slaggen från Smedjebacken har goda mekaniska egenskaper. Kornen blir efter krossning i flera steg kubiska men behåller samtidigt sin skrovliga yta genom porositeten, vilket innebär att asfaltbeläggningen får en mycket god stabilitet. Genom att slaggen innehåller fri kalk i lämplig mängd (<0,5 %) blir beständigheten mot vatten mycket bra. För att eliminera risken för svällning lagras den utomhus i cirka ett år. Slaggen från Smedjebacken har god volymbeständighet. Metallinnehållet avskiljs innan slaggen krossas och siktas till lämpliga sorteringar. Sorteringar större än 4 mm används normalt till asfaltbeläggning. Slaggen har hög densitet (hög halt av järnoxid), vilket tillsammans med ytporerna noga måste beaktas vid proportioneringen av asfaltmassan. Bindemedelshalten är lägre i slaggasfalt än konventionell asfalt. Ett antal provsträckor med stålslagg i slitlager, ABS11, utfördes i Dalarna under åren 2005–2008. Vid Smedjebacken (2005) och Borlänge (2006) lades slaggasfalt i cirkulationsplatser. På väg 68 norr om Horndal (2007) utfördes en 300 meter lång provsträcka. Ett större objekt med stålslagg, ABS11, lades på väg 50 mellan Grängesberg och Ludvika (2008). I det objektet inblandades 20 procent porfyr i asfaltmassan. För att reducera bulleremissioner har stålslagg använts på Skälbyvägen i Järfälla kommun, Swedrain8 (2010) samt i en provsträcka med dränerande asfalt, ABD11 (övre lagret i en dubbeldrän) på E4, Husqvarna (2010). Ytterligare en sträcka med ABT16, innehållande slagg i samtliga fraktioner, har testats på en gruvväg i Garpenberg (2011) med hög andel tung trafik. Flera av objekten har stor trafikvolym eller hög andel av tunga fordon. Provsträckorna har årligen okulärt följts upp med skador i fokus. Vid några tillfällen har makrotextur, spårdjup och jämnhet undersökts. Tillgängliga laboratorieundersökningar för respektive objekt samt data om trafik och vägtyp redovisas också i rapporten. Sammanfattningsvis visar uppföljningarna att slaggasfalten fungerat mycket bra. Undersökningarna av asfaltmassa och asfaltbeläggning visar på mycket goda egenskaper ifråga om stabilitet, styvhet och beständighet, vilket gör den särskilt lämplig för utsatta ytor. Även slitstyrkan har visat sig vara acceptabel för svenska förhållanden med dubbdäckstrafik vintertid. Inga beläggningsrelaterade skador såsom stensläpp, sprickor eller andra defekter har observerats på i undersökningen ingående objekt. Slaggasfalten har som förväntat god friktion. Bullerreduktion ligger för täta eller halvtäta asfaltbeläggningar cirka 1 decibel lägre än för jämförbara sträckor med konventionell asfalt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Hjalmarsson, S-O
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jacobson, T
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Prov med merolitbärlager på väg 195, Bankeryd -81: Byggnadsrapport 19811982Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Höbeda, P
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jacobson, T
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Frystöväxlingsförsök på stenmaterial med svaga lösningar av halkbekämpningsmedel1981Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Höbeda, P
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jacobson, T
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Svensson, G-I
    Viman, L
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Restprodukter från kolförbränning som vägmaterial: Resultat av laboratorie- och provvägsundersökning (Waste materials from coal combustion as a road material: Results from laboratory and test road investigations)1982Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Höbeda, P
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jacobson, T
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Viman, L
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Provvägen Hissjö 1980: Försök med bärlager stabiliserade med malen hyttsand och flygaska-kalk: Byggnadsrapport och resultat från första årets uppföljningar1982Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Höbeda, P
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jacobson, T
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Viman, L
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Provvägen Västerås 1983: Byggnadsrapport: Naturmaterial stabiliserade med flygaska-cement, flygaska stabiliserad med cement i bärlager och flygaska i förstärkningslager1984Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Höbeda, P
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jacobson, T
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Viman, L
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Undersökning av förbränningsrest från SYSAV, Malmö, genom laboratorie- och provvägsförsök (Laboratory study and test road experiments of incinerator residue at SYSAV, Malmö)1985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Höbeda, Peet
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jacobson, Torbjörn
    Restprodukter från trycksatt virvelbädd som vägmaterial1988Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Höbeda, Peet
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    The interaction between wear and polish on Swedish roads1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Höbeda, Peet
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Viman, Leif
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Egenskaper hos Merolit: En uppföljning av olika byggnadsprojekt fram till år 19841987Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Höbeda, Peet
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jacobson, Torbjörn
    Viman, Leif
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Erfarenheter med Wanderrostslagg från Händelöverken, Norrköping: laboratorieförsök och uppföljning av provsträckor1987Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Höbeda, Peet
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jacobson, Torbjörn
    Viman, Leif
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Väg- och banteknik, VBA.
    Stabilisering av bärlager med bindemedel baserade på restprodukter: en redovisning av provvägar i Hissjö 1980, Gärdhem 1982 och Västerås 19831986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Höbeda, Peet
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Viman, Leif
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Stabilisering av humusförorenad sand med hydrauliska och puzzolaniska bindemedel: resultat av förprovning och vägförsök: tillsättning av flygaska vid cementstabilisering av väg 11751984Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vid förprovningar av prov från för stabilisering av väg 1175 aktuell sandtäkt med portlandcement och Slaggbindemedel konstaterades dåliga resultat på grund av humusinnehåll. En utökad provning gjordes därvid varvid olika aktiverande tillsatser och filler provades med de nämnda bindemedlen. Slaggbindemedel kunde förbättras genom tillsats 'av restgips eller kalciumklorid. Dessutom provades modifierad portlandcement (innehållande flygaska), slaggcement, flygaska-kalk, flygaska-cement (inblan dad deponerad restkalk). Olika aktiverande tillsat ser provades dessutom. Det visade sig att "normal" portlandcement och flygaska-kalk gav dåliga resultat, däremot kunde tillfredställande hållfasthets utveckling konstateras med andra bindemedelskombi nationer. Korttidshållfastheten var dock ofta låg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Höbeda, Peet
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Viman, Leif
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Undersökning av avsvavlingsprodukter från halvtorr process och flygaskor från två kolpulvereldade värmeverk som vägmaterial: En laboratoriestudie1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Höbeda, Peet
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Viman, Leif
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Undersökning av restprodukter från trycksatt koleldad virvelbädd som vägmaterial1986Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Jacobson, T
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Höbeda, P
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Provvägen Gärdhem 1982: Byggnadsbeskrivning och resultat av första tidens upföljningar (Test road Gärdhem 1982: Construction method and results of follow-up studies during the first year)1984Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Jacobson, T
    et al.
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Viman, L
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Provvägen Sollebrunn 1981: Försök med bärlager stabiliserat med malen hyttsand1982Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Asfaltbeläggningars nötningsegenskaper. Försök i VTI:s provvägsmaskin och laboratorieprovning enligt Tröger och PWR.1992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Asfaltbeläggningars nötningsresistens. Beläggningsplattor vid E4, Salem, Häggvik och Upplands-Väsby. Lägesrapport 19931993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Asfaltbeläggningars nötningsresistens. Provplattor 1990: Lägesrapport 91-121991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Avnötningsmätningar på provplattor vintern 1991/921992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Beläggningsslitage från dubbade fordon: beräkning av det årliga dubbslitaget 1996-19991999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Dubbavnötning på provplattor i Norge vintrarna 1994/95 och 1995/96: lägesrapport 96-061996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Dubbavnötning på provsträckor med skelettasfalt: E6 Göteborg, delen Kallebäck-Åbro1993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Dubbavnötning på provvägar och provplattor vintern 1993/94: Lägesrapport 94-121994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Dubbavnötning på provvägar och provplattor vintern 1995/96: lägesrapport 96-121996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Dubbavnötning på provvägar vintern 1994/95: lägesrapport 96-061996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Framtagning av metod för bestämning av frostbeständigheten hos asfaltbeläggning. Orienterade försök1991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Fräst asfaltgranulat som bärlager i gångbanor: försök i Stockholm - lägesrapport 20022003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I notatet redovisas fem försök med återvinning av asfaltmassor där fräst

    asfaltgranulat använts som bärlagermaterial i gångbanor. Sammanlagt ingår 17

    prov- eller referenssträckor i undersökningarna. Asfaltgranulat har ersatt

    bärlagergruset och/eller AG-lagret. Referenserna utgörs av sträckor med

    konventionell uppbyggnad för GC-vägar i Stockholm, det vill säga

    bärlagergrus, AG och ABT eller bärlagergrus, AG, sättsand och betongplattor.

    För att utvärdera de olika konstruktionernas styrka (bärighet, styvhet) har

    stor vikt lagts på bärighetsmätningar med fallvikt. Ett av kriterierna för

    utvärdering är krökningsradien som beskriver påkänningarna i de övre lagren

    av konstruktionen. Bärigheten kan för konstruktioner med asfaltgranulat öka

    med tiden, bland annat av trafikens efterpackning och om materialet häftar

    ihop, vilket kan ske under sommaren. Om vatten tränger in i konstruktionen

    kan en försämring ske. Vid jämförande fältstudier måste även de underliggande

    lagrens beskaffenhet beaktas eftersom påkänningarna på de övre lagren

    påverkas av styvheten i undergrunden.

    I många fall uppvisade provsträckorna med asfaltgranulat som obundet bärlager

    motsvarande eller bättre bärighet än referenserna med naturmaterial.

    Krökningsradierna varierade beroende på konstruktionens ålder, asfaltens och

    granulatets tjocklek. På några sträckor kan underliggande lager eller

    undergrundens beskaffenhet ha påverkat resultatet. I många fall har

    bärigheten ökat under de första åren och ibland betydligt. I de fall

    konstruktionen blivit för svag har bärigheten i de övre lagren minskat med

    tiden. Enligt mätningarna från höstarna 2001 och 2002 låg krökningsradien

    mellan 34-162 m för de olika sträckorna. Sannolikt har packningsinsatsen vid

    utförandet haft en stor inverkan på resultatet. Det är ibland svårt att

    använda tunga vältar när gångbanor skall åtgärdas och möjligheterna till

    vibrering är begränsade. Bärigheten i konstruktioner med fräst asfaltgranulat

    verkar dock i de flesta fall vara tillräcklig och i nivå med eller bättre än

    bärlagergrus.

    Det fanns vissa sträckor med enbart asfaltgranulat och ABT som hade högre

    bärighet än referensen med förstärkningslager av naturmaterial, AG och ABT.

    På en del ställen var resultatet det motsatta med bättre bärighet för

    referensen. På en sträcka som har 3 cm asfalt och 20 cm asfaltgranulat var

    bärigheten god trots den tunna beläggningen. En orsak till skillnaderna i

    resultaten kan till exempel vara att kvaliteten på utförandet varierat,

    skillnader mellan asfaltgranulaten och att beläggningstjockleken avviker mot

    det nominella.

    Asfaltgranulatets totala lagertjocklek eller det utlagda lagrets tjocklek

    verkar inte ha påverkat bärigheten i någon bestämd riktning.

    Lagertjocklekarna varierade mellan 80-250 mm. Enligt treaxialprovningarna är

    det främst stabilitetsegenskaperna (risken för spårbildning) och inte

    styvheten som påverkas av lagertjockleken.

    Uppföljningarna har hittills visat att asfaltgranulat verkar vara lämpligt

    som bär- eller förstärkningslager på gång- och cykelvägar ur lastfördelande

    synpunkt. Risken för statiska laster från tunga fordon bör dock beaktas när

    den här typen av material används eftersom materialet kan ha lägre stabilitet

    än naturmaterial. Av den anledningen bör inte konstruktionen ha ett alltför

    tunt lager av asfalt. Ett slitlager på 100 kg/m² rekommenderas.

    Efterpackningen på en gång- eller cykelväg blir betydligt mindre än på en

    gata/väg och därför hårdnar materialet inte till i samma utsträckning.

    Mätningarna antyder dock att en viss härdning kan ske, vilket förutom en

    bärighetstillväxt även bör förbättra materialets resistens mot permanenta

    deformationer genom den förstyvning som lagret får.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Förbättring av vägar genom stabilisering med bitumenemulsion, skummat bitumen och tillsats av cement: uppföljning av två objekt i D- och U-län2002Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Kalla markinblandningsmetoder har en stark miljö- och återvinningsprofil.

    Materialet behöver inte värmas, befintliga material tas till vara och slipper

    mellanlagras, transportbehovet av nya vägmaterial är litet och tekniken

    passar bra

    för objekt långt från asfaltverk. En förutsättning för ett bra resultat är

    att befintligt

    stenmaterial har en någorlunda lämplig och homogen sammansättning.

    I samband med förbättring och förstärkning av två vägar inom Region

    Mälardalen utfördes provvägsförsök med inblandning av skummat bitumen i det

    ena fallet och kombinationen av emulsion och cement eller enbart emulsion i

    det

    andra fallet. Vid åtgärderna användes moderna djupfräsar (två olika) med bra

    styrutrustning för bindemedelsspridning och nivåjustering. Basbitumenet

    utgjordes

    av kvalitet 330/430 enligt specifikationerna i ATB VÄG. I viss utsträckning

    inblandades också makadam.

    Följande provvägar ingår i undersökningen:

    Skumstabilisering på väg D677, Bie-Flodafors, Södermanland (4 sträckor)

    Emulsion + cement på väg U256, Norberg-Sala, Västmanland (5 sträckor)

    Variabler är undergrundsförhållanden, makadaminblandning, lagertjocklekar

    samt

    mängden inblandad cement. Vid D677 var det stabiliserade materialet sandigt

    och

    relativt finmaterialrikt med låg andel av asfaltinslag. Vid U256 var andelen

    asfaltmaterial högre (ca 50 %) samtidigt som det obundna materialet var

    finkornigt

    med relativ hög finmaterialhalt. Provvägarna har följts upp under några år

    med avseende på utveckling av spår, jämnhet, bärighet, skador på vägen samt

    egenskaper hos stabiliserat lager.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Förstärkning av lågtrafikerade vägar genom inblandning av bituminösa bindemedel: Provvägar och laboratorieprovning. Huvudrapport1991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Förstärkning av lågtrafikerade vägar genom inblandning av bituminöst bindemedel: Uppföljning av äldre provvägar1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I juni 1993 gjordes på uppdrag av Vägverket en mindre inventering och uppföljning av äldre provvägar som förstärkts genom djupstabiliseringstekniken. Uppföljningen omfattar vägens tillståndsutveckling genom bärighets- och spårdjupsmätningar samt okulär skadekartering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Förstärkning genom djupfräsning: Väg 166, Ed - Lunnane (Dalsland). Lägesrapport 95-041995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Försök med asfaltåtervinning i Stockholm: asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar, varm återvinning som slitlager på vägar/gator. lägesrapport 20012002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 39.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Försök med bindande slaggprodukt (Merolit) i bärlager1991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Försök med kall och halvvarm återvinning på väg 90, delen Lunde-Gustavsvik: lägesrapport 20012002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I samband med ombyggnaden av E4 och väg 90 i Ångermanland har returasfalt

    använts till beläggningen (bärlager) på väg 90, etappen Lunde-Gustavsvik.

    Returasfalten kom från gamla E4:an där ca 80.000 ton gamla beläggningsmassor

    togs bort när vägen smalnades av. Den teknik som valdes för

    återvinningsmassorna

    var halvvarm återvinning i verk med inblandning av mjukbitumen.

    Andelen returasfalt i massorna blev ca 90 % eftersom ca 10 % stenmaterial

    tillsattes.

    Provvägen består av en referenssträcka med konventionell varmmassa (AG),

    två provsträckor med halvvarm återvinning, en ordinarie beläggning med

    halvvarm återvinning och en provsträcka med kall återvinning. Bindemedlet i

    de

    halvvarma sträckorna är mjukbitumen med varierande viskositet. I sträckan med

    kall återvinning består bindemedlet av en ny typ av emulsion baserad på

    hårdare

    bitumen. I samtliga fall avser försöket bärlagermassor som lades i tre lager

    (15 cm).

    Provsträckorna lades hösten 1998. Bärlagret låg öppen för trafik under det

    första året och belades först hösten 1999 med bindlager av ABT-massor.

    Sommaren 2000 lades slutligen slitlagret som var en tunnskiktsbeläggning.

    Denna

    rapport behandlar de uppföljningar som har utförts på provvägen mellan hösten

    1999 och till och med 2001.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Försök med krossad asfalt i bärlager på väg 46, Blidsberg-Trädet, Västergötland2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I samband med ombyggnaden av väg 46, delen Blidsberg-Trädet (6 km) har

    krossad asfalt testats som obundet bärlager. Drygt 12 000 ton

    asfaltbeläggning togs bort från den gamla vägen varav 1 500 ton hade inslag

    av vägtjära. På en begränsad sträcka (1 km) förekom ett lager av

    tjärimpregnerat grus i asfaltkonstruktionen. Dessa massor lagrades separat,

    nedkrossades och användes dels till obundet bärlager i en provsträcka på väg

    46, dels som bärlager på en intilliggande gång- och cykelbana.

    Bärlagermassorna lades efter en kort tid över med tät asfaltbeläggning. I

    provvägen ingår som jämförelse en sträcka med konventionellt bärlager av

    krossat berg (ordinarie åtgärd). Provvägen har under 2002/2003 undersökts med

    avseende på bärighet, jämnhet och spårbildning. På laboratoriet analyserades

    asfaltmassorna med avseende på kornstorleksfördelning, bindemedelshalt,

    bindemedelsåldring och innehåll av tjära och 16PAH.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 42.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Försök med varm återvinning på väg 53, Stenkvista-Bäckåsen: uppföljning 2002/20032003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Årligen återvinns 1-2 miljoner ton asfalt. Varm återvinning i verk är

    förmodligen den teknik som ökat mest på senare år och idag finns ett stort

    antal verk anpassade för varm återvinning. Sommaren 2002 lades

    återvinningsmassor på riksväg 53 utanför Eskilstuna. Denna rapport behandlar

    laboratorieprovningar av asfaltgranulat från upplaget och borrkärnor tagna på

    vägen samt fältmätningar och besiktningar av vägen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 43.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Förändring av stenmaterialegenskaper vid tillverkning av asfaltmassa1987Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 44.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut, Infrastruktur, INFRA, Drift och underhåll, DOU.
    Indränkt makadam: kunskapsöversikt2007Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Olika varianter av indränkt makadam, IM, används till förstärknings-, bär- och slitlagerbeläggningar på låg-, medel- och högtrafikerade vägar. Beläggningstypen anses vara mycket kostnadseffektiv och är dessutom resurssnål. Stenmaterialet behöver inte värmas upp och tillverkningen sker på vägen med lokala material, vilket minimerar energiåtgång och materialtransporter. Beläggningstypen har också en mycket god flexibilitet, vilket gör den särskilt lämplig på vägar med sämre undergrundsförhållanden, dålig bärighet och ojämna tjällyftningar.

    Ökat intresse för indränkt makadam (IM) har initierat en kunskapsöversikt inom detta område. Studien skall bl. a ligga till grund för ett FoU-program men även peka på brister och utvecklingsmöjligheter för tekniken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Kalkstensfiller i asfaltbeläggning: Provvägsförsök med beläggningsplattor1992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 46.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Kall och halvvarm återvinning av asfalt i verk: del 2 - provvägar och kontrollsträckor2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Kall återvinning av asfalt - en teknik under utveckling: VTI:s erfarenheter baserade på laboratorieförsök och uppföljning av vägförsök1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Gammal asfaltbeläggning är förhållandevis enkel att återvinna. Alla typer av asfaltåtervinning innebär att resurser sparas och att deponeringsbehovet minskar. Tekniken har många miljöfördelar och uppfyller på ett bra sätt samhällets krav på resurshushållning och kretsloppsanpassning. Denna rapport behandlar äldre erfarenheter av kall asfaltåtervinning, olika tekniker för återvinning, miljöaspekterna, uppföljning av ett antal nya kontrollsträckor samt laboratorieprovning av gammal asfalt och återvunnen asfaltbeläggning. Rapporten kan ses som en sammanställning över VTI:s verksamheter och erfarenheter inom främst kall asfaltåtervinning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Kall återvinning av asfaltbeläggning: provvägförsök i Värmland1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 49.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Kall återvinning av asfaltbetong: Laboratorieprovning och provvägar. Lägesrapport 92-011992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 50.
    Jacobson, Torbjörn
    Statens väg- och transportforskningsinstitut.
    Kall återvinning av asfaltbetong: Laboratorieprovning och provvägar. Reviderad version av VTI notat V1681994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Intresset för kall återvinning av asfaltmaterial har ökat under senare år beroende på de tekniska, ekonomiska och inte minst miljömässiga fördelar som återvinningstekniken erbjuder. Första delen av föreliggande redovisning behandlar renodlade laboratorieundersökningar. I andra delen av rapporten redovisas uppföljningar från 1991 av några äldre provvägar och andra vägobjekt med kall återvinning av asfaltbetong. Bland annat redovisas undersökningar av borrkämor från återvinningsobjekten i Stockholms län 1990 i syfte att försöka verifiera undersökningarna från laboratoriet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234 1 - 50 av 179
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf