Change search
Refine search result
1 - 15 of 15
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Bergqvist, Ove
    et al.
    Strandberg, Max
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Tväråna, Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Björklund, Mattias
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Analys av flyktingfrågan – vad är det vi vill att eleverna ska kunna göra när de analyserar flyktingsituationen, och vad i vår undervisning möjliggör det?2017In: Lärarnas forskningskonferens 31 oktober 2017: Abstracts, 2017, p. 24-25Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I samhällskunskap undervisas elever i frågor om hur olika samhällen är organiserade och strukturerade, om värden och värdefrågor samt om hur man kan analysera, kritiskt granska och dra relevanta slutsatser om argument i samhällsfrågor. Undervisningen utgår ofta från de dagsaktuella frågor som på- verkar vårt samhälle just nu. En av dessa samhällsfrågor är det faktum att många människor under en längre tid flytt i båt över Medelhavet, en farofylld flykt som medför stora risker och en osäker framtid. Projektets utgångspunkt är denna aktuella flyktingsituation - varför så många flyr, varför andra stannar kvar och hur individer och samhälle påverkas av flyktingsituationen, idag och i den nära framtiden. Vad är det man kan när man kan analysera flyktingsituationen – om man går i ettan, i sexan, i åttan, eller första året på gymnasiet? Hur kan vi undervisa kring detta i samhällskunskap för att utveckla elevernas förmåga att analysera flyktingsituationen? Det här är ett aktuellt och viktigt ämnesområde, och kunnandet som undersöks (förmågan att analysera en samhällsfråga) är grundläggande för samhällskunskap. Samtidigt saknas nästan helt svensk forskning om elevers lärande i interaktion med läraren i undervisning på området (Olsson, 2016, s. 71). Internationell forskning har främst fokuserat hur elevers idéer om samhällsfrågor relaterar till social bakgrund och kulturell identitet (Barton & Avery, 2016), medan forskning som syftar till att beskriva innebörden av elevers samhällskunskapskunnande saknas. I ett större ram-projekt som påbörjades 2015 av SO-nätverket inom Stockholm Teaching & Learning Studies undersöks elevers förmåga att analysera i ämnet samhällskunskap. Syftet med ramprojektet är att bidra till att elevers analysförmåga preciseras och att vi på så vis utvecklar kunskap om hur denna förmåga kan möjliggöras genom undervisning. Symposiet presenterar tre delprojekt som inom ramen för den övergripande studien om innebörden av analysförmågan i samhällskunskap undersöker innebörden av och undervisning för elevers förmåga att analysera situationen med flyktingströmmarna från Syrien till Europa. Tre lärarlag från olika undervisningsstadier – låg- och mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet – har under läsåret 2016/2017 utformat och studerat undervisning för elever i årskurs 1 och 6, i årskurs 8 och i gymnasiets år 1. I delprojekten har elevers erfarande av flyktingsituationen och deras sätt att analysera denna kartlagts och analyserats fenomenografiskt (Marton, 1981; Larsson, 1986). Lärargrupperna har därefter utgått från resultaten av dessa kartläggningsanalyser för att med hjälp av variationsteori (Lo, 2012; Marton, 2014) utforma, pröva och revidera undervisning för att möjliggöra elevers utvecklande av förmågan att analysera flyktingsituationen. Varje delstudie har genomfört två cykler av planering, genomförande och analys av forskningslektioner med åtföljande för- och eftertest (jfr. Learning Study). Elevmaterial i form av skriftliga kartläggningar och inspelade och transkriberade lektioner/ gruppdiskussioner har analyserats för att identifiera kritiska aspekter (Marton 2014; Pang & Ki, 2016) av förmågan att analysera flyktingsituationen som behöver fokuseras i undervisning. Under symposiet presenteras de gemensamma utgångspunkterna och frågeställningarna, samt de tre delprojektens olika undervisningsinterventioner och analyser. Sammanfattningsvis diskuteras vilka likheter och skillnader som tycks finnas mellan olika skolstadier när det gäller att kunna analysera frågan om flyktingströmmarna över Medelhavet och kritiska aspekter av att kunna göra detta i olika undervisningskontexter.

  • 2.
    Björklund, Mattias
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Karlander, Linda
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Malmqvist, Eva
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Norevik, Jan
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Olin, Lena
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Strandberg, Max
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Tväråna, Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Vad är vatten värt? En studie om ekonomiundervisning i grundskolans olika stadier2018In: Lärarnas forskningskonferens 30 oktober 2018: Abstracts, 2018, p. 41-41Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 2011 ingår ekonomi som en del i SO-undervisningen i svensk skola (Skolverket 2017) där en bärande del av kunnandet är att eleverna ska utveckla kunskaper om begreppen pris och värde. Forskning har visat att undervisning i ekonomi är avgörande för om unga utvecklar en ekonomisk förståelse, då allmän undervisning eller mognad inte verkar bibringa detta (Davies & Lundholm, 2012). Även elever i lågstadieåldern verkar kunna utveckla förståelse för ekonomi, även om didaktiska utmaningar finns när det gäller att möjliggöra en disciplinär förståelse. Däremot verkar möjligheterna till en mer utvecklad förståelse av ekonomi öka med stigande ålder (Thompson & Siegler, 2000).

    Denna studie syftar till att undersöka hur elever i årskurs 1, 4, 5 och 8 erfar och förstår pris och värde, ställt i relation till olika typer av undervisning, både i termer av innehåll och undervisningsmetoder. Studien utgår från en learning study vars utfallsrum och kritiska aspekter legat till grund för två olika undervisningscykler om pris och värde där varan vatten har använts som utgångspunkt.

    Tentativa resultat visar att elever i samtliga årskurser, innan de fått någon undervisning, ofta förstår pris och värde utifrån en varas inneboende kvalitet samt varans nytta, som i sig inte är ekonomiska begrepp. Undervisning som rör ekonomiska idéer tycks underlätta elevers förståelse av ämnesinnehållet, men hur dessa idéer struktureras och relateras till varandra tycks avgörande för att utveckla elevernas ekonomiska kunnande. Elever i alla undersökta åldrar tycks dock kunna utveckla en mer kvalificerad förståelse av pris och värde.

  • 3. Brolin, Krister
    et al.
    Waern, Marie
    Cottin, Karina
    Mattsson, Anna-Karin
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Tväråna, Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Makt: Relation eller tillstånd?: Om utmaningar i att undervisa om analys av makt i samhällskunskap2018In: SO-didaktik, ISSN 2002-4525, no 5, p. 64-70Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 4.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Att möjliggöra genom att synliggöra: En studie om vilket lärande som möjliggörs genom olika visuella representationer av prisbildning2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur två olika visuella representationer av prisbildning kan möjliggöra lärandet av begreppet. Tidigare forskning har studerat om grafer underlättar lärandet (Cohn et al., 2001), kvalitativt skilda sätt att förstå pris (Pang & Marton, 2003) och vanliga problem när man lär om prisbildning (Strober & Cook, 1992). Hur lärande kring prisbildning påverkas av olika visuella representationer har ännu inte studerats. En lektionsserie på tre lektioner genomfördes med fyra gymnasieklasser, varav två hade lektioner baserade på den traditionella utbud-/efterfrågangrafen och två på ett loopdiagram (Wheat, 2007). Skrivna för- och eftertest, samt inspelade smågruppsdiskussioner, analyserades fenomenografiskt. Resultatet visar olika sätt att förstå prisbildning, kritiska aspekter för denna förståelse samt vilket lärande, i relation till de kritiska aspekterna, som verkar möjliggöras genom de två visuella representationerna.

  • 5.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Bilder och tusen ord: Att lära psykologi med hjälp av visuella illustrationer2015In: Lärarnas forskningskonferens 2015: Abstracts, 2015Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Användandet av visuella illustrationer som ett sätt att förklara abstrakta begrepp, fenomen och samband har traditionellt sett förekommit i relativt stor utsträckning i undervisning inom de naturvetenskapliga ämnena (Kozma, 2003). Inom de samhällsvetenskapliga ämnena har dessa däremot inte använts i lika stor utsträckning, utan bilder tenderar i dessa sammanhang att snarare användas som dekoration eller motivation (Pauwels, 2000). Idén om att människor lär bättre med hjälp av ord och bild kombinerat än från enbart ord (multimediaprincipen) har studerats i flertalet studier, men nästan alltid med material från just de naturvetenskapliga ämnena och matematik (Johnson & Mayer, 2009; Seufert, Schutze & Brunken, 2009). Studier kring hur användandet av visuella illustrationer kan bidra i lärandeprocessen inom de samhällsvetenskapliga ämnena finns däremot inte i någon större omfattning. En av de studier som tittat närmare på just detta drar slutsatsen att det är tveksamt om visuella illustrationer har en positiv inverkan på lärandet inom de samhällsvetenskapliga ämnena, eftersom det bland eleverna tycks saknas ett gemensamt visuellt bildspråk i dessa ämnen och att illustrationerna därmed inte är intuitiva och inte heller bidragande i lärprocessen (Westelinck, Valcke, Craene & Kirshner, 2005).  Studier som fokuserar på lärstil menar dessutom att vissa elever gynnas mer än andra av användandet av visuella illustrationer och att undervisningen skulle individanpassas därefter (Riding & Cheema, 1991). Med utgångspunkt i avsaknaden av forskning kring användandet av visuella illustrationer i samhällsvetenskapliga ämnen undersöker jag i min studie effekten av användandet av visuella illustrationer i psykologiundervisningen. Jag ställer detta i relation till dels multimediaprincipen och dels lärstilshypotesen. Syftet med studien var att öka förståelsen för hur elever lär psykologi med hjälp av visuella illustrationer och vilka konsekvenser detta kan få för undervisningen.

    Sjuttiotvå elever från 12 olika klasser och tre olika gymnasieskolor i Stockholm deltog i studien. Samtliga klasser fick en lektion kring minnets struktur. Hälften av klasserna fick genomgången verbalt presenterad, d.v.s. enbart muntligt, medan den andra hälften fick samma genomgång visuoverbalt presenterad, d.v.s. med en visuell illustration ritad parallellt med den muntliga genomgången. Samtliga elever fick även fylla i ett lärstilstest (svensk version av Style of Processing; Childers, Houston & Heckler, 1985) som kategoriserade dem i en av tre lärstilar: visuell, verbal eller mixad.  Samtliga elever gjorde ett lärandetest i slutet av lektionen, där både rent innehållsliga frågor och mer förståelseorienterade frågor fanns inkluderade. Resultaten analyserades statistiskt med variansanalys och t-tester.

    Tre intressanta resultat framkom i analysen. För det första hittades starkt stöd för multimediaprincipen. Elever som fick en visuoverbal presentation av ämnesinnehållet presterade betydligt bättre på efterföljande lärandetest än elever som fick en verbal genomgång. Detta gällde oberoende av lärstil. För det andra hittades inget stöd för lärstilshypotesen. Samtliga lärstilsgrupper gynnades av användandet av en visuell illustration och elever med en verbal preferens gynnades inte mer än andra av den verbala presentationen. För det tredje visade sig elever med en visuell eller mixad lärstil prestera bättre på lärandetestet än elever med verbal lärstil, oavsett presentationsformat, d.v.s. oavsett om de fick presentationen kombinerad med bild eller ej. Utifrån dessa resultat kan man dra slutsatsen att visuella illustrationer bör användas i psykologiundervisningen och att dessa illustrationer, i motsats till vad som föreslagits av Westerlinck med kollegor (2005), kan bidra till lärande även inom de samhällsvetenskapliga ämnena. Man kan även dra slutsatsen att man, baserat på data i denna studie, inte bör anpassa undervisningen utifrån elevers individuella lärstilspreferens, utan att samtliga elever bör få möjligheten att lära med hjälp av visuella illustrationer. Resultaten väcker även frågor kring huruvida det är möjligt att guida elever till en mer visuellt/multimodalt orienterad preferens och därmed skapa förutsättningar för ännu bättre lärande.

  • 6.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Ord och bild – ett nödvändigt brobygge i undervisningen?2016Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Två lärstrategier som i tidigare forskning visat sig vara robusta är användandet av visuella illustrationer, baserat på idén att människor lär bättre från ord och bild kombinerat än från enbart ord, och användandet av minnestestning, baserat på idén att framplockning av kunskap från minnet är en aktiv process som gynnar lärandet. Dessa två lärstrategier har dock inte studerats i kombination tidigare. I detta paper presenteras resultat från en studie kring användandet av visuella illustrationer i psykologiundervisningen. Multimediaprincipens robusthet i jämförelse med minnes-testning studerades, liksom frågan om vem som gynnas av användandet av visuella illustrationer, i termer av lärstilspreferens. 12 gymnasieklasser deltog i en psykologi-lektion där innehållet presenterades verbalt eller med hjälp av en visuell illustration och/eller minnestestning. Eleverna genomförde ett lärandetest och resultatet analyserades i relation till elevernas självrapporterade lärstilspreferens. Resultatet visade att användandet av en visuell illustration hade en stark positiv effekt på lärandet, medan minnestestningen hade en viss positiv effekt. Minnestestning bidrog dock inte ytterligare till lärandet utöver den positiva effekten av en visuell illustration. Resultatet påvisade inget stöd för lärstilshypotesen. Elever med visuell eller mixad lärstil visade sig dock prestera generellt sett bättre på lärandetestet, oavsett presentationsformat, än elever med verbal lärstil. Detta skulle kunna betyda att det är värt att hjälpa elever att utveckla en preferens för visuella eller multimodala aspekter av lärande för att ytterligare förbättra förutsättningarna för lärande. Resultaten innebär utmaningar för lärare och elever, liksom för personer som arbetar med att ta fram läromedel, kring hur man kan använda både ord och bild i undervisning och lärande.

  • 7.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Pictures and a Thousand Words: Learning Psychology through Visual Illustrations and Testing2015Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    For teachers and students to be able to make informed decisions about how to best improve learning, it is important to compare learning strategies that are known to be effective. Both multimedia learning, based on the notion that individuals learn better from words and pictures presented together than from words alone, and retrieval practice, based on the idea that retrieving knowledge from the memory is an active process that has a beneficial impact on learning, have been found robust learning strategies in earlier research. However, the two strategies remain to be investigated in combination. The combination of the two seemingly robust strategies was investigated in Study I and results showed a modest effect of retrieval practice in terms of decreased forgetting and a strong effect of multimedia learning. Retrieval practice did not improve memory performance beyond the beneficial effect of using a visual illustration. Study II investigated the beneficial effects of the use of visual illustrations in more detail in terms of preferred learning style (visual, verbal or mixed), a notion that has reached wide popular ac- ceptance within the educational field. Support was not found for the learning styles hypothesis. Rather, results showed that the positive effects of learning with the aid of a visual illustration holds independently of preferred learning style, which renders strong support for multimedia learning in terms of its generalizability. Most interestingly, students with mixed or visual learning styles performed generally better on the learning test than students with a verbal learning style, which may imply that it is worthwhile to help students develop a preference for visual or multimodal aspects of information pro- cessing in order to further improve learning. The findings presented in this thesis provide new knowledge regarding the combination of learning strate- gies and contribute with important insights into the relation between learning style and the use of visual illustrations in psychology teaching. The findings also pose challenges for students and teachers, as well as people designing learning materials, concerning how to approach the use of visual illustrations and retrieval practice in teaching and learning. 

  • 8.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Runda klossar i fyrkantiga hål? Om kvalitetskriterier i praktiknära forskning2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kvalitetskriterier inom forskning har traditionellt sett en stark influens från kvantitativ forskning, där hypoteser testas och data analyseras statistiskt. Begrepp som reliabilitet och validitet definieras ofta på sätt som är relevanta för statistiska analyser, men inte nödvändigtvis applicerbara inom andra forskningsansatser. Exempelvis är det inom den praktiknära forskningen ofta varken möjligt eller eftersträvansvärt att isolera, mäta och manipulera separata variabler i samma studie. Det är snarare så att utvecklingsforskning till sin natur ofta har att hantera många interrelaterade element samtidigt. Att definiera, identifiera och reflektera kring kvalitetskriterier är inte oproblematiskt, men nödvändig, något som gäller all forskning. Att det i många forskningsansatser, så som praktiknära forskning, ofta inte är relevant med statistiska beräkningar av reliabilitet och validitet får inte leda till att en diskussion om kvalitetskriterier i forskningen försummas. Utmaningen ligger i att hitta relevanta och användbara sätt att diskutera kvalitetskriterier även inom dessa forskningsansatser, vilket tycks kräva en delvis ny och breddad förståelse av begrepp som validitet och reliabilitet. Att hitta nya former för att diskutera kvalitetskriterier som är relevanta för praktiknära forskning handlar om att undvika fällan att försöka få ner runda klossar i fyrkantiga hål. Frågan är hur vi skapar hål som passar för nya klossar. Här finns ett stort arbete att göra inom den praktiknära forskningen.

  • 9.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Centre for Teaching and Learning in the Social Sciences (CeSam).
    Jönsson, Fredrik
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Who benefits from visual illustrations in psychology teaching – A question of diversifying teaching according to learning style or not?2015In: NoFa5: Nordic Conference on Subject Education: Book of Abstracts, Helsinki: University of Helsinki, 2015, p. 154-154Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    A key question concerning the use of visual illustrations in teaching is whether teaching should be diversified and adapted according to students’ preferred learning style (visualiser-verbaliser), whether focus should be on strategies that work well in general (multimedia learning), independent of preference, or whether it is worthwhile to combine the two to further improve learning. Upper secondary students were given a psychology lecture presented only verbally or with the aid of visual illustration. Results from a learning test were analysed in relation to the students’ self-rated learning style. Visouverbal presentation resulted in better learning than verbal presentation only, independently of learning style. Support was not found for the learning styles hypothesis, since there was no crossover interaction. However, students with mixed or visual learning styles performed generally better on the learning test than students with a verbal learning style. Since the use of visual illustrations seems to have a beneficial effect on learning for all students, this mode of instruction ought to be used in teaching. Rather than being a tool for teachers to adapt their teaching, learning styles diagnoses may be used in order to identify students who need to develop their study strategies towards a more visual preference.

  • 10.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Centre for Teaching and Learning in the Social Sciences (CeSam).
    Jönsson, Fredrik
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Who benefits from visual illustrations in psychology teaching: A question of learning style or not?2015In: EARLI 2015: Book of Abstracts, 2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    A key question concerning the use of visual illustrations in teaching is whether teaching should be adapted according to students’ preferred learning style (visualiser-verbaliser), whether focus should be on strategies that work well in general (multimedia learning), independent of preference, or whether it is worthwhile to combine the two to further improve learning. Upper secondary school students were given a lecture presented only verbally or with the aid of a visual illustration. Results from a learning test were analysed in relation to the students’ self rated learning style. Visouverbal presentation resulted in better learning than verbal presentation only, independently of learning style. Support was not found for the learning styles hypothesis, since there was no crossover interaction. However, students with mixed or visual learning styles performed generally better on the learning test than students with a verbal learning style. Since the use of visual illustrations seems to have a beneficial effect on learning for all students, this mode of instruction ought to be used in teaching. Rather than being a tool for teachers to adapt their teaching, learning styles diagnoses may be used in order to identify students who need to develop their study strategies towards a more visual preference.

  • 11.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Jönsson, Fredrik
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Jonsson, Bert
    Selander, Staffan
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Computer and Systems Sciences.
    Learning through Visual Illustration and Retrieval Practice2014In: Earli SIG 2 Comprehension of text and graphics, 2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Previous research has shown that studying with (vs. without) visual illustrations as well as taking tests (vs. restudying) is beneficial for learning. Both are well-known learning strategies, but they have not previously been investigated in combination and rarely in the classroom. In this study, 133 upper secondary students were given a lecture presented only verbally or with the aid of a visual illustration. The students processed the information again either by retrieval practice or by restudying it. Recall and transfer tests were conducted after some few minutes, after a week and after 10 weeks. Visuoverbal presentation resulted in better learning than verbal presentation only. Although a modest testing effect was found, this effect was considerably weaker than the multimedia effect. Retrieval practice did not improve the participants’ memory performance beyond the beneficial effect of visuoverbal learning. Presentation format proved to be a more important factor for learning than study strategy.

     

     

     

  • 12.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Jönsson, Fredrik U.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Selander, Staffan
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Computer and Systems Sciences.
    Jonsson, Bert
    Multimedia learning trumps retrieval practice in psychology teaching2019In: Scandinavian Journal of Psychology, ISSN 0036-5564, E-ISSN 1467-9450, Vol. 60, no 3, p. 222-230Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    It is well established that studying with (vs. without) visual illustrations as well as taking tests (vs. restudying) is beneficial for learning, but on which strategy should one put the efforts, or should they be combined for best learning? Eighty-eight upper secondary school students were given a brief lecture presented verbally (6 classes) or with the aid of a visual illustration (visuoverbal, 6 classes). The information was processed again by taking a memory test or by restudying. Recall and transfer tests were conducted after some few minutes and again after one week. The visuoverbal lecture resulted in better learning than verbal presentation only. A significant study strategy by retention interval interaction was found. However, this interaction was not qualified by a testing effect. Hence, taking tests (retrieval practice) did not lead to better learning than restudying. It was concluded that it is worthwhile to use visual illustrations in teaching. However, the present study did not reveal any synergistic effects from the combination of visuoverbal presentation and retrieval practice.

  • 13.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Lundholm, Cecilia
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Davies, Peter
    Making possible by making visible: How different visual representations of price may enable students to see “the trees”, “the forest”, or both2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim was to contribute to the understanding of how two different visual representations of price (a supply/demand graph and a causal loop diagram) facilitate learning of price. Prior research has investigated if graphs facilitate learning (Cohn et al., 2001), qualitatively different ways of understanding price (Pang & Marton, 2003) and common problems when learning about price (Strober & Cook, 1992). How learning of pricing is affected by the use of different visual representations has not yet been addressed. Lessons were conducted with four upper secondary classes, of which two had lessons based on the traditional supply/demand graph and two on a causal loop diagram (Wheat, 2007). The material, written pre- and post-test and recorded small group discussions, was analysed phenomenographically. Results show different understandings of price, critical aspects of this understanding, and what learning, in relation to those critical aspects, seems to be made possible through the different representations.

  • 14.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Lundholm, Cecilia
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Davies, Peter
    Making Possible by Making Visible: Investigating Learning Opportunities when Using Different Visual Representations of Price2018In: Programme and Book of Abstracts, 2018, p. 42-42Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to contribute to the understanding of how two different visual representations of price facilitate learning of the concept. Upper secondary students’ understanding of price in relation to two different visual representations was investigated from a multimodal point of view. Lessons were conducted with four different classes, of which two had lessons based on the traditional supply/demand graph and two on a causal loop diagram (Wheat, 2007). Students conducted a written pre- and post-test and the material was analysed phenomenographically and in relation to the visual representation used. Results suggest that students’ understanding of price was affected by the visual representation used in teaching in terms of more qualified understandings being developed through the use of a causal loop diagram than the graph. Results also indicate the importance of reflecting on what conceptual understanding visual representations represent and facilitate, when choosing representations for teaching and learning.

  • 15.
    Strandberg, Max
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Tväråna, Malin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Jägerskog, Ann-Sofie
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Björklund, Mattias
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Kåks, Bodil
    Dahlman, Anita
    Vad är det elever i olika åldrar kan när de kan analysera flyktingsituationen?2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Varför flyr många, varför stannar andra kvar, hur påverkas individer och samhälle av flyktingsituationen? Vad innebär det att kunna svara på dessa frågor för elever i olika åldrar? Studien har genom en learning study tillsammans med tio verksamma lärare utvecklat och undersökt undervisning om och lärande av analys av flyktingsituationen i årskurserna 1, 6, 8 samt år 2 på gymnasiet. Undervisningsdesignen utgick från kartläggningar av hur elever i olika årskurser uppfattade och analyserade flyktingsituationen. De mest kvalificerade elevsvaren utmärks av att analysen relaterar till flyktingsituationen som en dynamisk process, använder konsekvenser i en processkedja även som orsaker, samt relaterar flera olika dimensioner till varandra. Vi exemplifierar undervisning som möjliggjorde även för de yngsta eleverna att uppvisa denna slags analys.

1 - 15 of 15
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf